Klimatkommunernas seminarium den 17 januari 2008, rapport av Vivianne
Gunnarsson
Seminariet inleddes med att koldioxidbantaren och musikern Staffan Lindeberg från Uppsala
sjöng tänkvärda sånger bl.a. ”moder jord i klimakteriet” och ”jag vill slippa veta vad de hällt
på min banan och ”Vad gör de hos mamma SCAN”. Därefter fick vi en stå upp på 45 sek om
växthuseffektens orsaker. Han återkom senare med fler sköna sånger och berättelser om sina
dagliga vedermödor som kloldioxidbantare.
Annika Karlsson-Kaneyama, forskare vid FOI och KTH talade om hur man kan jobba på
kommunal nivå med konsumentfrågor som handlar om innehållet av växthusgasen koldioxid i
varor. Om man kopplar utsläppen av koldioxid till slutkonsumenterna får man en helt annan
utsläppskarta än i dag. Sverige släpper i dag i genomsnitt ut 6 ton koldioxid per person och år
enligt gängse statistik. Om man också räknar med importen så skulle utsläppen hamna på 12
ton per person och år. Detta gör att Sverige bidrar mycket till de globala utsläppen. KTH
arbetar med att förfina beräkningarna. Ett problem är att de importdata som finns inte alltid
speglar varans ursprung. Många produkter sätts ihop av delar som produceras på olikas ställen
och det spelar roll var produktionen sker. I beräkningarna skiljer sig Norge från Kina med en
faktor 15 p.g.a. att olika sorters energi används i produktionen. Eftersom livsmedlen kommer
på tredje plats efter bostäder och transporter när det gäller utsläpp av klimatgaser bör det
finnas en klimatmärkning av mat.
Martin Saar, projektledare för Stockholms handlingsprogram mot Växthusgaser redovisade
läget i projektet Konsumera smartare som omfattar 60 hushåll i Stockholm. Dessa hushåll
samlar kvitton under ett år för att se hur de kan reducera utsläppen genom att ändra livsstil.
Detta är ett samarbete med kommunerna Umeå, Uppsala, Kalmar och Göteborg och
finansieras även av EU-medel. Oftast är det kvinnorna i familjen som anmäler sig till
projekten. Kvinnor är mer öppna för vad som kan göras än män. Skillnaderna mellan män och
kvinnor när det gäller utsläpp av koldioxid är mycket stora. Skillnader beror på tre G, genus,
geografi och generation.
Trevor Graham, Malmö Kommun talade om mat och klimat. Malmö har arbetat målinriktat
med klimatanpassad skolmat enligt SMART-modellen, dvs. Större andel vegetariskt, Mindre
tomma kalorier, Andelen ekologiskt ökas, Rätt köttval och rätt grönsaker samt Transportsnålt.
Verksamhetsmålet är att 2012 ska 100% av skolmåltiderna vara ekologiska. I Malmö finns 9
tillagningskök som betjänar alla skolor. I projektet bröts en skola ut för att i stället laga mat på
plats. Först gällde det att ”frälsa” matlagningspersonalen som inte alltid var så positivt
inställda. Därefter var det viktigt med information till elever och föräldrar. Detta skedde bl.a.
med en ny kokbok Lotta-lotta och det stora matkalaset, gårdsbesök för elever, mat/klimatdag
för lärare, skolluncher för föräldrar mm. Rent tekniskt krävdes anpassningar i
varumottagningen och köket på skolan, omfattande utbildning av personalen och bearbetning
av leverantörer och producenter. Detta massiva arbete har lett fram till 100% ekologiskt
anpassade menyer men erfarenheterna visar att marknaden fortfarande inte riktigt räcker till
för en större satsning. Det krävs ytterligare åtgärder där regionen också är med och
finansierar.
Sara Ekenmark, KRAV höll ett anförande om klimatmärkning av livsmedel. En enkät som
KRAV arbetat med visar att 57% skulle köpa klimatmärkta produkter om det fanns sådan
märkning och att 42% av de svarande skulle köpa sådana produkter även om de var upp till
10% dyrare. KRAV arbetar vidare med ett märkningskoncept som går ut på att beräkna hur
mycket av koldioxid som går åt för en produkt under hela dess framställning, livscykelanalys
(1). De arbetar utifrån att klimatmärkningen ska bli ett tillägg till KRAV- märkningen och inte
ett nytt märke. Den 1 april kommer de att släppa ett förslag på remiss där de föreslår
märkning i ett första steg för fisk och skaldjur, frukt och grönt samt spannmålsprodukter som
t.ex. flingor och välling.
1) Livscykelanalys innebär att man beräknar hur mycket koldioxid som går åt i alla led från
början till slutlig produkt. T.ex. för framställning av flingor räknas plöjning, sådd, skörd,
behandling och bearbetning, paketering och transport till slutkonsument. Summan av den
koldioxid som alstras i varje led blir produktens koldioxidinnehåll.
