Handla
KLIMAT
SMART
13. Välj ekologisk mjölk
Bor du i Skåne kan du kanske lika
gärna välja dansk mjölk men annars
är det svensk från närmaste mejeri
som är bäst. Och kravmärkt. Se upp
med fruktyoghurt och mellanmålsprodukter som kan ha transporterats långt.
Ekologiskt uppfödda kor
äter inte importerat kraftfoder
som kräver långa transporter.
Ekobonden använder inte heller konstgödsel som orsakar växthusgaser.
Tips: Kolla vilket mejeri som gjort filen,
yoghurten, grädden och rismålet. Det står
på förpackningen.
14. Fair trade-kaffe och eko-te
Stöd småbönder i syd genom att välja
rättvisemärkt kaffe och te.
Kaffe och te som är ”fairtradeat” och
ekologiskt kommer från mindre odlingar
som ofta inte använder lika mycket maskiner och miljöförstörande bekämpningsmedel och gödsel som de gängse plantagen. Att motverka fattigdom är dessutom
klimatsparande.
Tips: Tycker du det är för dyrt? Räkna med
att det kostar knappt 20 öre per kopp att
välja rättvisemärkt.
Southbeach, Zone,
Stenålderskost och Atkins
innehåller alldeles för mycket
kött, fisk och för lite bröd och potatis. Piller, pulver och kosttillskott
tär mer än de spar på klimatet.
Tips: Se till att du äter mest
frukt och grönt, rotfrukter,
baljväxter, fullkornsprodukter
och potatis så får du din
egen klimatsmarta mix.
Trädgårdsarbete är bra motion så banta klimatvänligt genom
att odla egna grönsaker.
16. Avstå från vatten på flaska
Vad är det för fel på kallt kranvatten
med en skiva citron? Spar pengar och
armar på att hoppa över vatten på flaska.
34 000 ton koldioxid orsakar svenskarnas
konsumtion av vatten på flaska per år.
Tips: Köp en läcker karaff att servera vattnet ur. Konsumentföreningen i Stockholm
har tagit fram en snygg etikett att klistra
på återbruksflaskan.
En bra tumregel för
klimatsmart liv: Ju
mer närodlat desto
bättre. (Undantag
växthus, se punkt 4)
15. Följ en klimatsmart diet
Medelhavsmat med mycket grönsaker, frukt, baljväxter och bröd är, under
förutsättning att den innehåller lite kött
och ost, bäst. Husmanskost är också bra
eftersom den baseras på mycket potatis,
rotfrukter, lök, spannmål men kött- och
ostdelen måste minskas rejält. GI,
Så räknar man fram hur mycket energi
ett livsmedel förbrukar
● I en livscykelanalys räknar man
ut hur mycket en vara förbrukar
av energi från tillverkning tills den
används och förbrukas. När det
gäller livsmedel räknar man in
den energi som använts vid odling, transport och tills maten går
att äta. Man räknar också med den
energi som gått åt för att tillverka
konstgödsel, bekämpningsmedel
osv som behövs vid odling.
Ur boken ”Fakta om maten och
miljön, Naturvårdsverket” av
Annika Carlsson-Kanyama och
Rebecka Engström, KTH, har vi
tagit siffrorna på hur mycket koldioxid (CO2 ) ett kilo ätfärdigt livsmedel ger. Tabellen är långt ifrån
heltäckande eftersom det finns få
helt färdiga livscykelstudier.
100
Mängd koldioxid (CO2) ett
kilo ätfärdigt livsmedel ger:
Nötkött:
14–17 kg
Griskött:
4,5–6,7 kg
Kycklingkött:
1,7 kg
Musslor(frysta):
1,26 kg
Torsk (frän Östersjön):
7 kg
Mjölk:
0,9 kg
Ost:
8,8 kg
Gula ärter:
0,7 kg
Ris:
4,8 kg
Vitt bröd:
0,5 – 1 kg
Potatis (svensk):
0,3 kg
Växthusodlade tomater:
4–5 kg
Frilansodlade tomater:
0,8 kg
Morötter:
0,2–0,7 kg
Äpplen:
0,1 – 0,7 kg
✔ Koldioxid är största växthus-boven.
✔ Växthusgas = koldioxid + andra gaser
t ex metangas och lustgas som höjer jordens temperatur och därmed orsakar
svåra miljöproblem. Metangas är 24
gånger starkare än CO2 (koldioxid).
Vanligtvis räknas växthusgaserna om till
motsvarande mängd CO2. Koldioxid bildas
vid alla typer av förbränning t ex sopförbränning och oljeförbränning, men också
den förbränning som sker när bilar, båtar
och flygplan förbrukar sitt drivmedel. Även
naturgas höjer jordens temperatur vid förbränning.
✔ El från vatten-, vind-, sol-, våg- samt
kärnkraft ger inga utsläpp av växthusgaser. Det ger däremot el som tillverkats
av kolkraftverk.
✔ Metangas bildas när idisslare pruttar,
vid risodling och torvbrytning.
