2006-02-17
Sammanfattning av LO:s undersökning ”Valet är ditt!”
Landsorganisationen har via en enkät till sina medlemmar bett dem att
prioritera de frågor som de tycker är viktigast inför valet. Drygt 32 000 svar
kom in och resultatet från undersökningen visar att det är nedanstående tio
frågor som står högst på LO-medlemmarnas lista.
1) Fler jobb/kamp mot arbetslöshet
Alla har rätt till ett jobb och ett tryggt arbetsliv. För det tänker vi ta strid. Vi
socialdemokrater har presenterat ett offensivt jobbprogram med stora
satsningar på fler jobb, utbildning, praktikplatser. Allt för att öppna dörren till
arbetsmarknaden för fler. Det har också givit resultat. Arbetslösheten är på väg
ned, fler jobb finns att söka och fler människor har också fått ett fast jobb. Nu
fortsätter vi vår kamp. Full sysselsättning är och förblir vår viktigaste fråga.
Vår politik
Sedan 1994 har 300 000 fler människor fått ett jobb. För 2005 var siffran
60 000.
Taket i lönebidraget har höjts från 13 700 kr/mån till 15 200 kr/mån från
juni 2005.
Resultatet av de senaste tolv årens (s)-politik för högre utbildning är 125
000 fler högskolestudenter och minst en stark högskola i varje län. Antalet
studenter från arbetarhem har nästintill fördubblats på tio år. Nu ökar vi
antalet nya högskoleplatser med 17 500 samtidigt som vi satsar resurser för
att stärka utbildningens kvalitet.
För att stimulera arbete och investeringar och förbättra för löntagarna har vi
de senaste två åren bland annat infört ett tillfälligt ROT-avdrag, höjt
grundavdraget, sänkt inkomstskatterna genom att kompensera för
egenavgifterna, infört förenklingar i 3:12-reglerna, slopat arvs- och
gåvoskatten och infört lättnader i förmögenhetsskatten.
Sysselsättningspaketet för 2006 och 2007 ska ge 55 000 nya jobb, praktikoch utbildningsplatser i stat, kommun, landsting och privata företag.
Kvalitetslyftet i den offentliga sektorn via de 20 000 s.k. plusjobben som
vänder sig till långtidsarbetslösa. Särskilda satsningar görs också mot
ungdomar, invandrare och akademiker och arbetshandikappade.
Vi kommer under 2006 att sänka arbetsgivaravgifterna för soloföretagare
som gör sin första anställning.
Regeringen genomför ett program med över 300 förbättringar för företagare
och företag, varav över hälften nu är genomförda. Det handlar om minskade
krav på uppgiftslämnande, ökade möjligheter att lämna uppgifter elektroniskt
och bättre myndighetsservice.
Sverige ska möta den internationella konkurrensen med kunskap,
innovation och förnyelse. 2,34 miljarder kronor mer satsas på att stärka
Sverige som forskningsnation.
Sysselsättningen bland invandrade svenskar måste öka kraftigt. För att nå
resultat vill vi genomföra särskilda insatser mot diskriminering och
långtidsarbetslöshet, till exempel ett generöst anställningsstöd och
plusjobb.
Under nästa mandatperiod vill vi höja taket i a-kassan, så att de allra flesta
löntagare får 80 procent av sin lön i ersättning.
Kontrasten:
Moderaterna vill minska anslaget för arbetet med att bekämpa
arbetslösheten med 8 miljarder kronor. Deras politik skulle innebära 90 000
öppet arbetslösa som får klara sig på egen hand. Chockhöjd avgift i akassan med upp till 300 kronor per månad
Slopad avdragsrätt för avgift till a-kassa.
Slopad avdragsrätt för fackavgift.
Chocksänka ersättningsnivån i a-kassa till under 65 procent.
Moderaterna vill att den arbetslöse ska tvingas ta jobb till 80, istället för 90
procent av dagpenningen
Moderaterna har sagt nej till alla våra satsningar på nya högskoleplatser
och högeralliansen är emot den nya satsningen på 17 500 fler
högskoleplatser.
2) Arbetsmiljö
Vi socialdemokrater vill se ett arbetsliv som utvecklar - inte sliter ut och bryter
ned. För oss är en bra arbetsmiljö grundläggande för möjligheten att
förverkliga det goda arbetet. Kravet på god arbetsmiljö handlar om rättvisa.
Ingen ska behöva fara fysiskt eller psykiskt illa av det. Det är lika viktigt att få
bort arbetsmiljöer med stress, mobbning och trakasserier som att komma
tillrätta med buller, förslitning och kemikalier.
Alla har ansvar för sin egen hälsa, men arbetsgivarna måste ta ett ökat ansvar
för att ingen blir sjuk på arbetsplatsen samt underlätta för den som är sjuk att
komma tillbaka till jobbet.
Vår politik
Målet att senast till år 2008 halvera sjukskrivningarna är inom räckhåll. En
mängd åtgärder har vidtagits:
Arbetsgivarens skyldighet att genomföra en rehabiliteringsutredning har
gjorts obligatorisk. Sedan den 1 januari 2005 har arbetsgivarna ett
medfinansieringsansvar för sjuklönekostnaderna.
Ökad användning av deltidssjukskrivning för att förebygga passivisering.
Från och med år 2004 har ökningen av anslaget till Arbetsmiljöverket för
tillsynsverksamhet med 29 miljoner kronor permanentats. En allt större del
av tillsynen används till tidskrävande inspektioner inom bl.a. vård, skola
och omsorg.
Försäkringskassan och AMS har fått uppdraget att göra en genomgång av
personer som varit sjuka under lång tid eller som har tidsbegränsad sjukeller aktivitetsersättning.
2
Försäkringskassan och AMS har inlett ett arbete för ökad finansiell
samverkan. 2004 gjordes en överenskommelse som omfattade arbetslösa
och sjukskrivna, 2005 tillkom personer med aktivets/sjukersättning och
2006 även långtidssjukskrivna som inte kan återgå till den egna
arbetsplatsen.
Från den första juli 2006 skärps straffen för arbetsmiljöbrott. Det blir
högre bötesbelopp och det ska bli lättare att utdöma företagsbot, även för
mindre brott. Maxbeloppet för företagsbot höjs från tre
miljoner kronor till tio miljoner kronor.
Resurserna till de centrala fackliga organisationernas regionala
skyddsombud utökades med 30 miljoner kronor från 2004.
Utredningen ”Översyn av vissa delar av arbetsgivarens
rehabiliteringsansvar” ska vara klar i oktober 2006.
LO och socialdemokraterna genomför tillsammans projektet Hälsolyftet
som pågår till och med 2008. Det är ett folkrörelseprojekt som samlar
arbetarrörelsen kring en framåtblickande politik för ökad hälsa och ett
mänskligare arbetsliv.
Hälso- och sjukvården får en miljard kronor per år mellan 2007 och 2009
för att öka landstingens deltagande i att minska ohälsan och förbättra
sjukskrivningsprocessen.
Alla ska ha rätt till en lagstadgad och kvalitetssäkrad företagshälsovård och
ett förebyggande hälsoarbete.
Socialdemokraterna har tillsammans med Kommunal gjort en kraftsamling
och upprättat en handlingsplan för hur kommuner och landsting ska kunna
bli mönsterarbetsgivare i framtiden och hur det ska gå till.
Kontrasten
De borgerliga partierna vill avveckla Arbetslivsinstitutet.
Moderaterna har i sina besparingar även tagit med anslaget till utbildning i
arbetsmiljö med mera.
De borgerliga partierna motsatte sig medfinansieringen – en reform som
med facit i hand har minskat sjukskrivningarna och företagens kostnader
för ohälsan.
3) Stärkt anställningstrygghet
För oss socialdemokrater är anställningstryggheten en viktig och central fråga.
Ingen ska behöva känna oro över att förlora jobbet på grund av godtycke från
arbetsgivaren. Det handlar bland annat om att småbarnsföräldrar inte ska
missgynnas, om att samma regler ska gälla såväl unga som äldre, om att heltid
ska vara en rättighet och deltid en möjlighet. Men det handlar också om
anställningsformer.
Vår politik
Vi har aktivt arbetat för ett förslag om att avskaffa undantagen i
turordningsreglerna, men vi har inte en majoritet i riksdagen bakom vårt krav.
Vi vill avskaffa undantagen i turordningsreglerna.
3
Antalet otrygga anställningsformer ska minskas. Utgångspunkten är att
tillsvidareanställning är huvudregel. Färre anställningsformer bör ersätta
dagens regelverk.
Den socialdemokratiska regeringen har tagit fram ett antal förslag som
syftar till att förhindra att småbarnsföräldrar missgynnas på
arbetsmarknaden. Förslaget innebär bland annat att uppsägningstiden börjar
löpa först när den föräldralediga är tillbaka på jobbet.
Kontrasten
Hela högerpakten motsätter sig socialdemokraternas förslag om färre otrygga
anställningsformer.
Moderaterna anser att den svenska lagstiftningen (LAS) i vissa avseenden är
illa anpassad till dagens dynamiska arbetsmarknad. LAS kan bidra till att
människor känner sig inlåsta på sin arbetsplats. De vill göra det möjligt att
anställa på tidsbegränsade anställningskontrakt upp till 24 månader.
Tvåpersonsundantagen för småföretag ska fortsätta gälla.
Folkpartiet vill att tvåpersonsundantagen ska gälla hela arbetsmarknaden.
Folkpartiet vill också att det ska vara tillåtet att anställa tidsbegränsat högst 20
personer hos samma arbetsgivare under en period upp till högst 24 månader
och inom en referensperiod om fyra år.
Centerns förslag som lanserades på centerns kommundagar den 3 februari, går
ut på att införa ett särskilt ungdomsavtal för nyanställningar av unga upp till 26
år. Enligt förslaget får arbetsgivaren rätt att säga upp unga med omedelbar
verkan inom en tvåårsperiod.
Kristdemokraterna vill också att tvåpersonsundantaget ska gälla hela
arbetsmarknaden.
4) Säkra kollektivavtalen
De svenska kollektivavtalen är en viktig del av den svenska modellen som
bygger på solidaritet, gemensamt ansvarstagandet och en god välfärd för alla.
Kollektivavtalen skapar trygghet på våra arbetsplatser och gör
arbetsmarkanden i stort mer stabil och tillförlitlig. Kollektivavtalen gynnar
därför både tillväxt och välfärd.
Tillsammans med svensk fackföreningsrörelse står vi socialdemokrater upp för
den svenska arbetsmarknadsmodellen med inflytelserika arbetstagare och
starka fackföreningar. Det kommer vi att fortsätta göra.
Vår politik
Rätten att vidta fackliga stridsåtgärder är i Sverige en grundlagsskyddad
rättighet. Vi socialdemokrater slår vakt om svenska fackliga
organisationers rätt att vidta stridsåtgärder,
4
Det så kallade Vaxholmsmålet handlar inte om en enskild konflikt – den
handlar om att vi värnar om de fackliga organisationernas rätt att vidta
stridsåtgärder för att få ett kollektivavtal.
Tjänstesektorn är den snabbast växande sektorn och det behövs klara och
enkla regler för handel och tjänster inom EU. Ett tjänstedirektiv kan bidra
till ökad tillväxt, ökad sysselsättning och ökad välfärd. Den 16 februari
röstade Europaparlamentet om tjänstedirektivet. Med röstsiffrorna 394 –
215 antogs den stora kompromissen mellan socialister och konservativa om
ett nytt tjänstedirektiv. Till skillnad från EU-kommissionens
ursprungsförslag innebär beslutet i Europaparlamentet bland annat att flera
av Europafackets krav vunnit gehör. Den kontroversiella
ursprungslandsprincipen ströks.
Kontrasten
Moderaterna har ändrat taktik och ifrågasätter inte längre öppet systemet med
kollektivavtal. Däremot lägger moderaterna fram ett antal skarpa förslag som
kommer att resultera i en press nedåt på lönenivåerna i kollektivavtalen.
Höjd avgift i a-kassan med upp till 300 kronor per månad
Slopad avdragsrätt för avgift till a-kassa
Slopad avdragsrätt för fackavgift
Sänka ersättningsnivån i a-kassa till 65 procent
Den arbetslöse ska tvingas ta jobb till 80, istället för 90 procent av
dagpenningen
Folkpartiet vill att det ska råda krav på proportionalitet vid konfliktåtgärder.
Folkpartiet ser problem med att stridsåtgärder missbrukas.
Centern beslutade följande på sin stämma 2005: ”Exempelvis är det orimligt
att företag som har gällande kollektivavtal och arbetsrätt kan dras med i
konflikter via sympatiåtgärder. Kan man skapa ett regelverk som är neutralt i
förhållande till parterna skulle konkurrenskraften och förutsättningarna för
nya jobb öka.”
Kristdemokraterna skriver i sin budgetmotion: ”varseltiden för
strejkåtgärder bör förlängas från 7 till 14 dagar och att Medlingsinstitutet bör
kunna skjuta upp varslade strejkåtgärder i 14 dagar.”
Kristdemokraterna vill att rätten till sympatiåtgärder begränsas/tas bort och ett
proportionalitetskrav införs för att begränsa möjligheten till stridsåtgärder som
kostar lite för den egna organisationen men orsakar stora kostnader för
motparten och tredje man t ex att fackföreningen inte får ta ut nyckelpersoner i
strejk.
Kristdemokraterna vill även att det ska gå att teckna individuella
överenskommelser istället för kollektivavtal. ”Det finns inte rimliga skäl till att
sympatiåtgärder ska tillåtas som ett instrument vid arbetsmarknadskonflikter.”
(ur motion 2004/05: A 356)
5
5) Tandvård
Att kunna äta och tugga med friska tänder, att slippa huvudvärk och att kunna
le utan att skämmas är en självklarhet för de allra flesta svenskar i dag.
Tänderna får aldrig bli ett klassmärke. Alla har rätt till en god tandhälsa.
Tack vare 70-talets tandvårdsförsäkring, den fria barn- och
ungdomstandvården och folktandvårdens insatser har den svenska tandhälsan
förbättrats. Men på senare år har det skett en förändring. Många har tvingats
avstå från tandvård på grund av för höga kostnader. Vi socialdemokrater är
djupt oroade över den utvecklingen, alla har rätt till god tandhälsa. Vi kommer
aldrig att acceptera att god tandhälsa handlar om god ekonomi. Därför vill vi
genomföra en ny stor tandvårdsreform.
Tandvårdsreformen har två mål. Dels ska den förebyggande tandvården
förbättras, dels ska ett skydd mot höga tandvårdskostnader inrättas.
Vår politik
Förbättrat tandvårdsstöd för äldre. I juli 2002 togs ett viktigt steg genom
införandet av ett förbättrat tandvårdsstöd för äldre. Fram till våren 2005 har
över 100 000 personer, 65 år och äldre, beviljats stöd till implantat, kronor,
broar eller proteser
Partikongressen beslutade att en ny tandvårdsreform för alla ska
presenteras inför valet och påbörjas i början av nästa mandatperiod. En ny
tandvårdsförsäkring ska stärka den förebyggande tandvården och ger ett bra
skydd mot höga kostnader.
Kontrasten
Högerpakten har inget gemensamt förslag när det gäller tandvården.
Följande står i moderaternas budgetmotion sidan 132:
”Det finns stort behov av ett förbättrat högkostnadsskydd i tandvården. Vi
vill omedelbart införa ett skydd för samtliga åldersgrupper som omfattar
alla. Reformen finansieras genom att subventionen för personer med låga
tandvårdskostnader minskas.”(Motion till riksdagen 2005/06:m010)
Moderaterna har tidigare presenterat ett förslag som innebär att patienten
betalar kostnader upp till 3 000 kr själv, får en subvention på 60 procent av
kostnader mellan 3 000 och 15 000 kr och 80 procent av kostnader över 15
000 kr. Några nya förslag presenteras inte i budgetmotionen. Det är
tveksamt om moderaternas kostnadsberäkningar håller.
Följande finns att läsa i kristdemokraternas tandvårdsmotion från allmänna
motionstiden:
”Kristdemokraterna anser att det statsfinansiella läget för närvarande inte
ger utrymme för stora satsningar inom tandvårdsområdet”
(Kristdemokraternas tandvårdsmotion (2005/06:kd459, sid. 6.)
6) Högre pensioner
En dag är det färdigjobbat. Tyvärr är många bekymrade inför sin ålderdom och
känner oro, för att pensionen inte ska räcka till eller för att äldrevård inte ska
finnas tillgänglig när man behöver den.
6
Vi socialdemokrater vill att alla ska känna trygghet inför ålderdomen. Därför är
ett rättvist, effektivt och långsiktigt hållbart pensionssystem är en viktig
byggsten i en väl fungerande och modern välfärd. Pensioner ska tillsammans
med god hälso- och sjukvård, och omsorg för äldre, ge alla ett tryggt och
värdigt åldrande.
Vår politik
Från och med 2003 trädde ålderspensionssystemets regler i full kraft.
Därmed har alla delar av pensionsreformen fallit på plats. Avsikten var att
alla efter omvandlingen skulle få minst lika mycket i pension, sedan
skatteavdrag gjorts, som de hade tidigare. I praktiken fick nästan alla en
höjd nettopension på, i genomsnitt, 250 kronor per månad. I regel var
höjningen störst för dem med de lägsta pensionerna eftersom grundskyddet
justerades upp.
Ett äldreförsörjningsstöd har införts. Vi fortsätter satsningen på pensionärer
med de lägsta inkomsterna och höjde bostadstillägget för pensionärer i
2005 års budget. I 2006 års budget förbättrar vi bostadstillägget ytterligare.
För att trygga ekonomin för de äldre med minst ekonomiska marginaler
höjs hyrestaket i bostadstillägget för pensionärer den 1 januari 2006.
Garantipensionen – som fyller på med pension för dem som inte har
möjlighet att tjäna in en tillräcklig pension – följer prisutvecklingen i
samhället.
Inkomstpensionerna och tilläggspensionen höjs med 1,1 procent 2006.
Uppräkningen av dessa pensioner följer löneutvecklingen och inte
inflationen. Ökningen blir därför högre än prisutvecklingen. Pensionerna
höjs realt mer i kronor 2006 i det nuvarande pensionssystemet jämfört med
det tidigare systemet där pensionerna följde prisutvecklingen.
Pensionärer med låga inkomster har fått mer pengar i pension. 1994 fick en
ogift pensionär med folkpension och pensionstillskott 4 962 kronor i
månaden, mätt i 2004 års penningvärde. 2004 låg garantipensionen för dem
födda 1937 eller före på 5 347 kronor efter skatt.
Äldreförsörjningsstöd för äldre med låg eller obefintlig pension har införts.
Kontrasten
Högerpakten vill kraftigt försämra ålderspensionen för dem som i dag är
förtidspensionärer (sjukpension). Dessutom vill moderaterna sänka
ersättningsnivån till förtidspensionärer till 60 procent.
Moderaterna vill att pensionärer skall betala högre skatt än de som arbetar.
7) Från deltid till heltid
Allt för många, särskilt kvinnor och ungdomar, erbjuds enbart deltidsarbete.
Det vill vi socialdemokrater ändra på. Heltid ska vara en rättighet och deltid en
möjlighet.
7
Vår politik
Heltid ska vara en rättighet, deltid en möjlighet. Hovrättsrådet Gudmund
Toijer presenterade utredningen "Stärkt rätt till heltid" den 30 november
2005. Utredningen är nu ute på tre månaders remiss och ska sedan beredas i
departementet. En proposition är planerad till i maj 2006. Något
riksdagsbeslut i frågan hinns inte med före valet. Propositionen tar också
upp vissa frågor som rör inflytande på arbetsplatsen.
Kontrasten
Hela högerpakten motsätter sig vårt förslag om rätt till heltid.
Fp vill ha en ny arbetstidslag – arbetstiden bör läggas upp i en
överenskommelse mellan den enskilde arbetstagaren och arbetsgivaren.
8) Mer resurser till äldreomsorgen
Vi socialdemokrater tycker att det är viktigare att satsa på äldreomsorgen än att
genomdriva stora skattesänkningar. Alla har rätt att känna sig trygg inför sitt
åldrande. Vården och omsorgen ska
finnas där, den dagen man behöver den, och den ska vara av högsta kvalitet.
Vår politik
Maxtaxa inom äldre- och handikappomsorgen har införts och ger skydd
mot höga avgifter för vård och omsorg.
Tillsynen av äldrevården har förstärkts från och med 2003 i form av kraftigt
ökade resurser till såväl Socialstyrelsen som länsstyrelserna
Vi satsar på ökad kvalitet inom bland annat äldreomsorgen genom 20 000
nya plusjobb med start 1 januari 2006.
Partikongressen beslutade att under en tioårsperiod öka anslagen till
äldreomsorgen med 10 miljarder kronor.
Under våren presenterar vi en nationell utvecklingsplan för äldreomsorgen.
Den ska ange en långsiktig och uthållig satsning för att möta de framtida
behoven och behandlar fem områden:
Vi behöver satsa på dem som är mest sjuka, ofta med flera olika sjukdomar.
Det handlar om en utbyggd hemsjukvård, att skapa fler demensboenden
och utbyggd demenskompetens.
Den dag som man inte klarar av att bo hemma längre ska man vara säker på
att få en plats på ett särskilt boende. Behovsbedömningen måste vara
likadan i hela landet. Genom en parbogaranti vill vi säkerställa att de som
har levt och kämpat ihop under ett helt liv inte ska behöva skiljas åt på
ålderns höst.
Vi behöver vidareutveckla stödet till de anhöriga som hjälper och vårdar en
närstående, Regeringen avsätter sammanlagt 350 miljoner kronor under
2006-2008 för att stärka anhörigstödet och stimulera det frivilliga arbetet.
Detta för att vi ska ge äldre ett rikt socialt liv högt upp i åldrarna.
Vi vill genomföra en ytterligare höjning av bostadstillägg för pensionärer.
8
Kontrasten
Högeralliansen vill:
Införa ”Fritt val” av särskilt boende (även i annan kommun) och
hemtjänstinsatser Höja patientavgifterna i vården. Moderaterna sparar
mellan 2 och 5 miljarder kronor genom att höjda patientavgifter ska tvinga
sjuka människor att avstå från vård.
Att biståndsbedömda och vårdbehövande makar ska erbjudas plats på
samma boende,
Införa en skyldighet för kommunerna att informera medborgaren om vilka
valmöjligheter som står till buds.
Moderaterna vill:
Försämra högkostnadsskyddet för läkarbesök från max 900 kronor till max
1500 kronor.
Höja patientavgifterna i vården. Moderaterna sparar mellan 2 och 5
miljarder kronor genom att höjda patientavgifter ska tvinga sjuka
människor att avstå från vård.
Införa en avgift på 25 kronor varje gång man hämtar ut receptbelagd
medicin på Apoteket.
Höja högkostnadsskyddet för läkemedel från 1800 kronor till 2000 kronor.
Kraftigt höja egenavgifterna för läkemedel. Genom att göra fler läkemedel
receptfria slopas samtidigt subventionen från läkemedelsförmånen.
Ta bort rabattrappan på läkemedel.
Privatisera akutsjukvården och tillåta gräddfiler i vården
Moderaterna säger nej till regeringens satsning på plusjobb. Plusjobben
innebär för många kommuner en möjlighet att satsa extra på
äldreomsorgen.
9) Mer resurser till skolan
För oss socialdemokrater är skolan ett prioriterat område. Skolan spelar en
viktig roll också utöver att förmedla kunskap och eget kunskapssökande. Den
är också en plats där barn från olika samhällsklasser och med olika kulturell
bakgrund möts på lika villkor.
Vi måste ständigt utveckla och förbättra den svenska utbildningen - från
förskola till högskola. Barngruppernas storlek i förskolan måste minska,
utvecklingen mot ökade skillnaderna i resultat mellan elever och mellan skolor
måste brytas, uppföljningen av elevernas kunskaper måste stärkas och
kvaliteten på högskole- och universitetsutbildningar utvecklas.
Vår politik
Under våren 2003 presenterades kvalitetsprogrammet – ”Alla skolor ska
vara bra skolor”.
Elever som har tuffast förutsättningar ska få mer stöd. Mellan 2001 och
2006 ska 15 000 fler lärare och andra specialister anställas i skolan. Hittills
har över 14 000 personer anställts och lärartätheten ökar för varje år. Under
9
år 2006 satsas ytterligare en miljard kronor på att öka personaltätheten och
målet om 15 000 fler anställda i den svenska skolan kommer att nås under
innevarande läsår.
Från och med den 1 april 2006 införs en ny lag som förbjuder
diskriminering och annan kränkande behandling i skolan. Lagen slår fast att
skolan ska arbeta för alla elevers lika rättigheter. Alla skolor ska ha
konkreta och förebyggande “likabehandlingsplaner”.
Alla skolor ska vara bra skolor De skolor som har tuffast förutsättningar
kommer att få mer stöd. Regeringen avsätter inledningsvis 70 miljoner
kronor 2006 och 155 miljoner kronor 2007. Pengarna ska främst användas
till att stärka det svenska språket, utveckla modersmålsundervisningen,
stärka samverkan mellan hem och skola, utveckla en flexibel
gymnasieskola och stödja övergången till universitet och högskolor.
Det individuella programmet i gymnasieskolan förstärks med start 450
miljoner kronor med start den 1 juli 2006.
Under 2006 avsätts resurser för att förbättra de yrkesförberedande
programmen. En ny modern gymnasial lärlingsutbildning ska startas,
samverkan mellan kärnämnen och karaktärsämnen ska förstärkas och
regionala initiativ på samarbete mellan kommuner och arbetslivets parter
ska uppmuntras.
Tydligare krav och förväntningar, bättre stöd och mer uppföljning måste
genomsyra skolans arbete. Regeringen har beslutat att alla elever i
grundskolan redan från första årskursen med start vårterminen 2006 ska få
en individuell utvecklingsplan.
Regeringen påbörjar 2006 en särskild satsning på kompetensutveckling
gentemot 10 000 lärare som undervisar elever i de lägre åldrarna. Syftet
med satsningen är att öka de befintliga lärarnas kunskaper om läs- och
skrivutveckling. Dessutom ska lärarna få kunskaper om tidig upptäckt och
tidiga insatser för elever som riskerar att inte nå målen.
Studiebidraget kommer att höjas till samma nivå som barnbidraget.
Kontrasten
Moderaterna har, som enda borgerliga parti, i sitt budgetförslag för 2006
föreslagit att bidraget till fler anställda i skolan ska upphöra år 2006. Det
betyder att pengarna inte längre är öronmärkta för att satsas på fler
anställda utan de kan användas till annat, till exempel skattesänkningar.
I motion 2004/05 Ub419 föreslås bland annat att en nationell skolpeng skall
införas från år 2007. Årtalet har senare ändrats till 2010.
Skolpengssystemet gör det svårt för eleverna att få resurser efter behov. I
dag tillgodoses det genom att skolan ansvarar för alla elever - de som
behöver extra resurser måste få det. I moderaternas Sverige fördelas istället
resurser från de elever som har det svårast till de elever som klarar sig
väldigt bra i skolan. En förälder står då ensam med sin skolpeng - det är
den totala summan oavsett huruvida den räcker för de särskilda behov som
hans eller hennes barn har.
Moderaterna vill införa nationella betyg från och med år 5 och i fler steg än
i dag (Motion till riksdagen 2005/06:m004, Skolan). Lägger man till Fp:s
förslag om att hålla kvar elever som inte når målen i årskurs tre,
skolmognadsprov och kortare yrkesutbildningar, så blir bilden av en
10
sorteringsskola tydlig. (Faktablad på Fp:s webbplats ”Läsa, skriva och
räkna, SVD 050819, DN-debatt 040928)
Valfrihet och konkurrens står i det främsta rummet. Reinfeldt har pratat om
att lyfta fram den kommunala skolan men det är friskolorna som prioriteras
i de moderatstyrda kommunerna. Om den lokala moderata skolpolitiken (i
t.ex. Täby) skulle bedrivas i hela landet, skulle det innebära ett systemskifte
för den svenska skolan. Skolorna skulle konkurrera om de resursstarka
eleverna medan de elever som har behov av särskilt stöd riskerar att
uppfattas som en belastning och en extra kostnad.
Högerpakten vill på sikt avskaffa det individuella programmet i sin
nuvarande form.
10 ) Satsningar på kompetensutveckling
Det är med kunskap och kvalité vi ska konkurrera - inte med låga löner. Det är
för oss socialdemokrater en princip vi måste stå upp för och försvara.
Fördjupad kunskap och kompetensutveckling är något vi alla ska kunna ta del
av – oavsett när i livet vi har behov av det. Kompetensutveckling kan för någon
vara den bro som leder tillbaks till arbetslivet efter arbetslöshet för någon
annan en bro från ett arbete till ett annat och för en tredje ett sätt att höja
kvalitén på det jobb han eller hon utför.
Vår politik
Mellan 1997 och 2002 genomfördes Kunskapslyftet, den största satsningen
på vuxenutbildning i Sverige någonsin. Cirka en miljon människor fick
möjlighet att skaffa sig bättre kunskaper för att stå starkare på
arbetsmarknaden.
Resultatet av de senaste tolv årens (s)politik för högre utbildning är 125
000 fler högskolestudenter och minst en stark högskola i varje län. Det är
en viktig reform för ökad rättvisa. Nu minskar den sociala
snedrekryteringen till högskolan. Antalet studenter från arbetarhem har
nästintill fördubblats på tio år. Nu ökar vi antalet nya högskoleplatser med
17 500 samtidigt som vi satsar resurser för att stärka utbildningens kvalitet.
450 miljoner kronor avsätts under 2005 för att ge anställda inom vård och
omsorg en möjlighet till kompetensutveckling. För 2006 och 2007 anslås
300 miljoner kronor årligen för denna satsning.
Genom utbildningsvikariaten, där staten avsätter resurser för 10 000
vikariat årligen under 2006 och 2007, möjliggör vi mer omfattande
grundutbildning och påbyggnadsutbildningar för den ordinarie personalen
inom äldreomsorgen.
Kontrasten
Moderaterna säger nej till satsningar på äldreomsorgspersonalens
utbildning.
Moderaterna har sagt nej till alla våra satsningar på nya högskoleplatser.
Moderaterna sa nej till kunskapslyftet.
11
