Socialdemokraterna i Dalarna
Utbildningsrapport
Från Förskola till
Högskola
Inledning
Moderaterna vill skapa en sorteringsskola genom att avskaffa individuella programmet, införa
elitskolor och införa betyg från tidig ålder. Vi vill att alla pengar som tillförs skolan ska stanna i
skolan. Moderaterna vill låta friskolornas ägare stoppa vinsten i egna fickor. Moderaterna vill ha
friskolor på religiös grund. Det säger vi nej till.
Högeralliansen ville visserligen satsa 200 miljoner kronor mer än regeringen 2007 på forskning.
Men samtidigt sparar de 1650 miljoner kronor, åtta gånger mer, på högskolans grundutbildning.
Det innebär exempelvis att man sagt nej till de 400 nya utbildningsplatser som vi nu tillfört
Högskolan Dalarna.
Bakgrund
Dalarna har ett i stora delar bra och utvecklat utbildningssystem. Grundskolan är väl utbyggd,
liksom vuxenutbildningen och den eftergymnasiala utbildningen på högskolenivå. Länet är också
lyckligt lottat genom en livaktig folkbildning med folkhögskolor, studieförbund och bibliotek.
Vi står inför flera utmaningar de närmaste åren om vi ska klara av att ge alla i hela länet bra
utbildning från förskola till högskola. En sådan utmaning gäller utbudet av gymnasieutbildningar
inom regionen. När elevkullarna om några år minskar kommer antalet gymnasieplatser att
överstiga antalet sökanden. En annan utmaning är intresset för att söka praktiska
gymnasieprogram och de höga kostnaderna för att anordna dessa program.
Nyckeln till en fortsatt positiv utveckling av utbildningsutbudet i Dalarna är samverkan.
Samverkan mellan kommuner, högskolan och det lokala näringslivet.
Så här vill vi skapa ett lärande Dalarna för alla!
Kunskap ett viktigt redskap för människors personliga utveckling men också för ekonomi och
välfärd. Än idag spelar ursprung, uppväxtmiljö och social bakgrund en avgörande roll för
människors möjlighet att studera, och länge var högre utbildning förbehållen de
välbärgade i samhället. Genom att garantera alla människor rätten till en kvalificerad
högskoleutbildning kan klassklyftor och orättvisor motverkas. För oss socialdemokrater
är därför en fortsatt positiv utveckling av utbildningsväsendet en viktig grund för
länets utveckling.
Det livslånga lärandet är det grundläggande begrepp vi arbetar efter. I praktiken innebär det
en sammanhållen syn på utbildning från förskolan till grundskolan, gymnasiet, högskolan och
vidareutbildning under resten av livet.
Elevernas delaktighet i skolarbetet är viktigt, likaså prioriteringen av elever med särskilda behov.
Elever med invandrarbakgrund måste ges ett sådant stöd att det bidrar till integration. Lugn, ro
och respekt för varandra krävs när eleverna ska lära. Mobbning och andra kränkningar måste
upphöra och könssegregering motverkas.
Förskolan
För oss socialdemokrater är det självklart att alla barn och familjer som önskar ska ha tillgång till
till förskola. Förskolan blir en mötesplats för barn med olika bakgrund och förutsättningar, som
ökar integration och tolerans. Förskolan ska också innehålla bra pedagogik och ge föräldrar
möjlighet att kombinera familj och arbete. De senaste åren har vi infört avgiftsfri förskola för fyra
och femåringar. Just nu genomför vi reformen med att anställa 6000 ytterligare barnskötare och
förskollärare för att ingen förskola ska behöva ha mer än fem barn per anställd.
Under den kommande mandatperioden vill vi sänka maxtaxan i förskolan med 300 kronor till 960
kronor. Ingen ska betala mer än två procent av hushållsinkomsten för första och en procent för
andra barnet. Avgiften för tredje barnet avskaffas. Vi vill införa avgiftsfri förskola tre timmar om
dagen för alla treåringar. Vi vill fortsätta att prioritera personaltäthet, bra pedagogik och
mångfalden i förskolan med allt ifrån nattöppna förskolor till exempelvis förskolor med ”ur &
skur”- eller montessoriprofil.
Moderaterna har sagt nej till rätten för arbetslösa och föräldraledigas barn att gå i förskola. De har sagt
nej till allmän avgiftsfri förskola under 15 timmar för fyra- och femåringar. De har sagt nej till
maxtaxan. De säger nej till satsningen på 6000 ytterligare anställda i förskolan. Moderaterna och
alliansens alternativ är ett vårdnadsbidrag om 4000 kronor i månaden som inte är något alternativ för
låginkomsttagare och ensamstående. Det skulle dessutom innebära en årlig merkostnad för Dalarnas
kommuner på xx miljoner kronor (3,3 mrd r t dalarnas bef)
Grundskolan
Lika förutsättningar kräver olika resurser. Sverige och Dalarna har världens mest jämlika skola
men oroande tendenser till ökade klyftor och segregation finns. Vi socialdemokrater kan aldrig
acceptera att kvalitén på utbildningen ska bero på vilken familj du växer upp i eller vilket område
du bor i.
Exempel 1 från vardagen:
Moderaterna i Falun har två år i rad
(2005-2006) föreslagit att skolan skulle
betala den sänkning av
kommunalskatten som man föreslog för
dessa år. Resultatet blev att partiet
föreslog neddragningar på grund- och
gymnasieskolan med 20 miljoner för att
skatten skulle kunna sänkas med två
tioöringar.
Friskolor som alternativ till den kommunala skolan har till viss del vitaliserat den kommunala
skolan. Vi tycker dock inte att all friskoleverksamhet är bra. Vi vill inte ha friskolor som drivs
med religionen som grund. Vi vill ha skolor som välkomnar alla. Vi vill att barn och ungdomar
med olika kulturell bakgrund, olika religioner och från olika samhällsklasser träffas i den svenska
skolan.
Läraren är elevernas viktigaste resurs för att uppnå
målen i skolan. Därför har vi alltid haft lärar- och
personaltäthet högt på vår dagordning. Mellan 20022006 kommer det att ha anställts ytterligare 15.000
nya lärare och andra resurspersoner i skolan. Det är
viktigt att skolmiljön präglas av trygghet och
studiero. Trygga elever utvecklas snabbare och lär sig
mer.
Moderaterna och alliansen lägger tonvikten vid mera ordning, mer sanktioner och betyg från lägre
åldrar. De vill att den förstärkning med 15000 fler vuxna i skolan som vår satsning inneburit ska gå om
intet, då de föreslår att statsbidragen tas bort efter 2006. De borgerliga ser inga problem med religiösa
friskolor. I exempelvis Falun har man röstat för att en kristen förskola ska få starta i kommunen.
Moderaterna har i riksdagen röstat nej till de lagförslag som skulle ge barn och elever samma skydd mot
diskriminering och kränkande behandling som finns i övriga samhället.
Gymnasiet
En avslutad gymnasieutbildning är idag ofta en förutsättning för att få ett jobb. Vårt mål är att
alla ungdomar ska kunna lämna gymnasiet med minst godkända betyg. Men vi vet att det finns
elever som inte klarar sig vidare från grundskolan till gymnasiet med alla kunskapsmål uppnådda.
Det beror ofta på problem och utmaningar som finns utanför skolan. En del kan exempelvis
nyligen ha kommit till Sverige och andra kan ha tuffa hemförhållanden.
Gymnasieskolans utveckling bör ske i samverkan mellan olika aktörer, utifrån lokala behov
och förutsättningar. Såväl ungdomars önskemål som näringslivets och arbetsmarknadens
behov bör styra innehåll och inriktning. Exempelvis kan samverkan ske mellan
gymnasieskolan, det lokala näringslivet och fackföreningsrörelsen. Olika typer av ”collage” kan
vara ett sätt att vidareutveckla utbildningar. Inom området teknik har vi påbörjat detta. Vi vill
fortsätta inom fler områden, exempelvis vård. Länets kommuner måste också samarbeta mer
omkring olika gymnasieprogram för att dessa ska kunna bibehållas när årskullarna minskar efter
2008-2009.
Moderaterna vill avveckla individuella programmet på gymnasiet och tvinga eleverna kvar i
grundskolan. Vidare vill de splittra upp gymnasieskolan i en gammaldags studentexamen och en separat
yrkesutbildning där eleverna inte uppnår behörighet till högskolan.
Högskolan
En framgångsrik högskola är viktig och ger framtidstro och gör det möjligt för den unga
generationen att bo kvar och finna sin utkomst i vår region. Men Högskolan Dalarnas utveckling
är inte bara viktig ur ett individperspektiv, utan också för regionens ekonomiska tillväxt
och kulturella utveckling. Kvalificerade högskoleutbildningar och forskning blir en allt
viktigare förutsättning för företag och näringar, liksom för verksamheten inom den offentliga
sektorn. Detta kräver att Högskolan Dalarna ges möjligheter att utvecklas med resurser för
forskning och med rätt att bedriva forskarutbildning. Vi socialdemokrater vill därför att de fasta
forskningsresurserna till landets högskolor skall ökas, och vi motsätter oss de krafter som vill
reducera de regionala högskolorna till ”farmarlag” åt de gamla universiteten.
Forskning behövs i Dalarna för att bidra till innovationer och verksamhetsutveckling i arbetslivet,
men också för att identifiera andras innovationer och anpassa dem till förutsättningarna i vår egen
region. Det är viktigt eftersom högteknologi och forskning är en överlevnadsfråga för de
nationellt betydelsefulla industriföretag som finns i Dalarna, men också för många små och
medelstora företag med kunskapsintensiva produkter eller tjänster. En egen forskarutbildning är
också viktig för högskolans studenter genom att ytterligare stärka forskningsanknytningen av
grundutbildningen och öka värdet av en examen från Högskolan Dalarna.
Tillkomsten av Högskolan har inneburit att den andel av befolkningen i Dalarna som har
någon form av akademisk examen har ökat, så att den från att ha varit bland de lägsta i landet
nu ligger över genomsnittet. Högskolan Dalarna är ett av de lärosäten i landet som lyckats
allra bäst med att rekrytera studenter från studieovana miljöer, mycket till följd av ett medvetet
arbete att för skapa en öppen högskola och ett aktivt stöd från regionen. Vår vision om ett
Dalauniversitet står fast.
Borgerligheten röstade emot att de nya regionala högskolorna startades under 1970- och 80-talen. I våras
röstade de mot att högskolorna skulle få fler utbildningsplatser. Vi tillförde Högskolan Dalarna 400
utbildningsplatser. Detta gick de borgerliga dalariksdagsmännen emot. Om alliansen skulle få som de
vill skulle Sverige vara det enda industriland som skulle minska andelen ungdomar som får högre
utbildning. Vårt mål om att hälften av en årskull ska få högskoleutbildning står fast, även nu när
årskullarna är stora. Det här är viktigt i Dalarna där utbildningsnivån varit låg och där generationsskiftet
ställer krav på att utbildad arbetskraft kan ersätta de som går i pension de närmaste åren.
Distansundervisning
Vi socialdemokrater vill stödja en fortsättning utveckling som gör att annu fler får möjlighet att
studera. Det innebär en ytterligare utbyggnad av högskolans distansutbildningar och flexibla
undervisningsformer – i nära samarbete med ungdomsskola, lärcentra och folkbildningen i
Dalarna. Men också ett nära samarbete med företag och arbetsplatser för att utveckla det
arbetsplatsintegrerade lärandet.
Nya krav i arbetslivet och vuxenutbildning
Det livslånga lärandet kräver en fortsatt satsning på
vuxenutbildning, kvalificerad yrkesutbildning och
lärcentra. Vuxenutbildningen ska vara en bra
samverkanspartner till näringslivet. Återkommande
utbildning under hela yrkeslivet är ett sätt att värna
företagens kvalitet och konkurrensförmåga. Det ger
dessutom möjlighet till en positiv individuell
utveckling.
Exempel 2 från vardagen:
Unga mödrar som gick på föräldragrupp
i Borlänge behövde läsa in gymnasiet. En
studievägledare från
vägledningscentrumet bjöds in och
informerade. Resultatet är att två av
mödrarna nu går på vuxenutbildningen i
Borlänge.
Det livslånga lärandet är en nödvändighet inom ett arbetsliv som präglas av ständiga
förändringar och omprövningar av arbetsuppgifter. Redan idag sker en stor del utbildning och
kompetensutveckling inom olika yrken direkt på arbetsplatsen, för att möjliggöra för företag och
enskilda att skräddarsy utbildningar och kombinera studieverksamhet med fortsatt arbete. En
viktig framtidsutmaning för Högskolan Dalarna är att utveckla det arbetsintegrerade lärandet.
Moderaterna var emot kunskapslyftet som gav 800.000 människor en ny utbildningschans. Nu vill
högeralliansen minska statens stöd till vuxenutbildningen. Dessutom vill de ta bort de särskilda
studiestöden, t ex rekryteringsstödet, som ger de med störst behov förutsättningar att klara
vardagsekonomin
Folkbildningen
Kvinnor och män ska ha lika goda möjligheter till vidareutbildning. Folkhögskolor och
studieförbund når grupper som kanske aldrig skulle ha studerat. Folkbildningen kan vara
bryggan vidare, det första steget mot en högskoleutbildning. Folkbildnings värde i form av
studiecirklar, kulturverksamhet, föreläsningsserier och diskussioner spelar en viktig roll för det
demokratiska samtalet och spridningen av insikter och kunskap.
Moderaterna är emot den höjning av stödet till studieförbunden på 400 miljoner kronor som vi
föreslagit.
