VERKTYG FÖR
EGEN KEMIKALIEGRANSKNING
MILJÖMÅL
Miljökvalitetsmålet ”Giftfri miljö” är ett av Sveriges 16 miljömål, som beslutats av riksdagen.
Målet innebär ett större ansvar för både tillverkare och användare att känna till egenskaperna hos
de kemiska produkter man använder. Hälso- och miljöfarliga produkter ska undvikas, om de kan
ersättas med sådana som är mindre farliga. Miljökvalitetsmålet har en delmålsättning som strävar
mot att ämnen som är skadliga för människa eller miljö inte ska användas. Mer information hittar
du på http://www.miljomal.se.
LAGKRAV
Användare av kemikalier har enligt miljöbalken krav på sig att ha kunskap om alla ämnen som
används i verksamheten samt att vidta åtgärder för att minimera skaderisken för människors hälsa
och miljön.
Den lagstiftning som berör kemikalieområdet är i huvudsak miljöbalken, arbetsmiljölagen,
REACH, CLP samt tillhörande föreskrifter från exempelvis Kemikalieinspektionen.
Några av grundstenarna i Miljöbalken är kunskapskravet, försiktighetsprincipen och
produktvalsprincipen som gäller alla.
-
-
-
Kunskapskravet innebär att alla som hanterar kemikalier ska ha den kunskap och
kompetens som behövs för att skydda människors hälsa och miljö mot skada eller
olägenhet. Förutom att begära säkerhetsdatablad kan ni efterfråga bättre märkning och riskoch skyddsinformation, bedöma behovet av personalutbildning och granska de interna
rutinerna.
Försiktighetsprincipen innebär att man inte ska använda kemikalier utan kännedom om
deras eventuella negativa miljöpåverkan. Redan risken för skador och olägenheter medför
en skyldighet att vidta de åtgärder som behövs för att förhindra negativa effekter på hälsa
och miljö.
Produktvalsprincipen innebär att det inte är tillåtet att använda en kemisk produkt om den
går att byta ut mot en mindre farlig produkt om samma resultat kan uppnås.
REACH står för Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals. På svenska
blir det registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier. Det är en
lagstiftning som är gemensam för hela EU och har ersatt många av de tidigare reglerna om
kemikalier. Kraven på tillverkare, importörer och användare av kemikalier är hårdare än i tidigare
lagstiftning. De som tillverkar eller importerar kemikalier i större mängder än ett ton är skyldiga att
registrera ämnena eller beredningen. För att få tillverka, importera eller använda särskilt hälso- och
miljöskadliga kemikalier krävs ett särskilt tillstånd. Det finns även vissa krav på den som hanterar
varor som innehåller sådana kemikalier. Läs mer i faktabladet om nedströmsanvändare. Mer
information om vad REACH innebär och vilka krav som ställs hittar du på Kemikalieinspektionens
webbplats, http://www.kemi.se.
Arbetsmiljölagstiftningen ställer bland annat krav på att kemikalier ska förvaras på ett säkert sätt,
att alla hälsofarliga och brandfarliga kemikalier ska förtecknas och att säkerhetsdatablad ska finnas
för alla kemikalier som är hälso- eller miljöfarliga.
Mer information om lagstiftning hittar du i tilläggsmaterialet med samma rubrik.
2013-01-18
1
PRIORITERINGSGUIDEN PRIO OCH BEGRÄNSNINGSDATABASEN
På Kemikalieinspektionens webbplats, http://www.kemi.se, finns en prioriteringsguide, PRIO, som
ska hjälpa er att ta fram beslutsunderlag inför prioritering mellan olika kemikalier. Guiden kan
också strukturera riskminskningsarbetet genom att hjälpa er att välja rätt kemikalie på rätt ställe.
Ungefär 4000 st ämnen finns listade i PRIO.
På Kemikalieinspektionens PRIO-guide finns mer information om hur man kan arbeta med
kemikalier i praktiken.
PRIO delar in ämnen i två prioriteringsnivåer, utfasningsämnen och riskminskningsämnen. Ämnen
som klassas som utfasningsämnen anses ha sådana egenskaper att de inte bör förekomma.
Riskminskningsämnen har egenskaper som ska ges särskild uppmärksamhet. På grund av ämnets
farliga egenskaper är det extra viktigt att tänka på hur kemiska produkter som innehåller dessa
ämnen hanteras. Man bör göra en bedömning över hur stor risken är i användningen och överväga
att byta till mer miljöanpassat alternativ.
Begränsningsdatabasen på http://www.kemi.se innehåller uppgifter om förbud och begränsningar
som gäller i Sverige för ämnen och ämnesgrupper. Ett litet antal ämnen är totalförbjudna medan
många ämnen bara är reglerade i en viss användning.
SÄKERHETSDATABLAD
Enligt lag ska dina leverantörer lämna säkerhetsdatablad till dig som yrkesanvändare. Med hjälp av
säkerhetsdatabladet kan du se om produkten innehåller miljö- eller hälsofarliga ämnen och i så fall
vilka. Se till att du alltid får ett säkerhetsdatablad till dina kemikalier. Dessa ska förvaras lätt
tillgängliga för användaren av kemikalierna. Säkerhetsdatabladen ska innehålla 16
informationspunkter. Under punkt 2 eller 3 i säkerhetsdatabladen står det vilka kemiska ämnen
som kemikalien innehåller. Ibland finns det en riskfras (R) eller faroangivelse (H) kopplad till
dessa innehållande ämnen. Om de anges i R eller H beror på om de anges enligt det gamla (KIFS)
eller nya (CLP) märkningssystemet. Dessa anger på vilket sätt det kemiska ämnet är farligt. Till
exempel så innebär R50 och H410 att det kemiska ämnet är ”mycket giftigt för vattenlevande
organismer”. I en verksamhet som arbetar med att minska sin miljöpåverkan är det viktigt att ha
kontroll över vilka eventuella risker som finns med de kemikalier man använder.
UTFASNINGSÄMNEN
Utfasningsämnen är ämnen med så allvarliga egenskaper att de överhuvudtaget inte bör användas.
En del av dessa ämnen är redan förbjudna i Sverige. Nyproducerade varor ska enligt
miljökvalitetsmålet, så långt det är möjligt, vara fria från ämnen med dessa egenskaper.
Översiktstabell för utfasningsämnen
Egenskap
Cancerframkallande
2013-01-18
Klassificering enligt
KIFS 2005:7 för att
fastställa egenskapen
(Cancerframkallande,
kategori 1 och 2)
R45: Kan ge cancer
R49: Kan ge cancer vid
inandning
Klassificering enligt
CLP-förordningen för
att fastställa egenskapen
(Cancerogenitet, kategori
1A och 1B)
H350: Kan orsaka
cancer…*
2
VERKTYG FÖR
EGEN KEMIKALIEGRANSKNING
Mutagent
(Mutagent, kategori 1 och
2)
R46: Kan ge ärftliga
genetiska skador
Reproduktionstoxiskt
(Reproduktionstoxiskt,
kategori 1 och 2)
R60: Kan ge nedsatt
fortplantningsförmåga
R61: Kan ge fosterskador
(se kriterierna)
(se kriterierna)
(se kriterierna)
Hormonstörande
Särskilt farliga metaller (Cd, Hg, Pb)
PBT /vPvB – Persistenta,
Bioackumulerande, Toxiska / mycket
Persistenta, mycket bioackumulerande
Ozonstörande ämnen
(Miljöfarligt, övrig miljö)
R 59: Farligt för
ozonskiktet
(Mutagenicitet i
könsceller, kategori 1A
och 1B)
H340: Kan orsaka
genetiska defekter...*
(Reproduktionstoxicitet,
kategori 1A och 1B)
H360: Kan skada
fertiliteten eller det ofödda
barnet…*
(Farligt för ozonskiktet)
EUH059: Farligt för
ozonskiktet
*Om det är definitivt bevisat att faran inte kan orsakas av några andra exponeringsvägar kan
exponeringsvägen ha angetts som en del av faroangivelsen. För reproduktionstoxicitet ska typ av
effekt ha specificerats om denna är känd (effekt på fertilitet eller på fosterutveckling). En eller två
bokstäver efter faroangivelsen indikerar exponeringsväg (till exempel H350i – Kan orsaka cancer
vid inandning) och/eller typ av effekt. Alla tilläggskoder är inkluderade i kriterierna.
** Som en del av faroangivelse H370 eller H372 kan vilka organ som påverkas ha angetts om detta
är känt.
Tabellen är hämtad ur prioriteringsguiden, PRIO, som finns på Kemikalieinspektionens webbplats
www.kemi.se.
PRIORITERADE RISKMINSKNINGSÄMNEN
Riskminskningsämnen är ämnen med egenskaper som ska ges särskild uppmärksamhet. På grund
av ämnenas farliga egenskaper är det extra viktigt att tänka på hur kemiska produkter som
innehåller dessa ämnen hanteras. Bedöm hur stor risken är i er användning. Överväg substitution,
det vill säga att ersätta ämnen som ingår i gruppen riskminskningsämnen med andra som är mindre
farliga för människors hälsa och miljön.
Översiktstabell för prioriterade riskminskningsämnen
Egenskap
2013-01-18
Klassificering enligt
KIFS 2005:7 för att
fastställa egenskapen
Klassificering enligt
CLP-förordningen för
att fastställa egenskapen
3
Mycket hög akut giftighet
Allergiframkallande
Hög kronisk giftighet
Mutagent
Miljöfarligt, långtidseffekter
2013-01-18
(Mycket giftig)
R26: Mycket giftigt vid
inandning
R27: Mycket giftigt vid
hudkontakt
R28: Mycket giftigt vid
förtäring
R39/26: Mycket giftigt:
risk för mycket allvarliga
bestående hälsoskador vid
inandning
R39/27: Mycket giftigt:
risk för mycket allvarliga
bestående hälsoskador vid
hudkontakt
R39/28: Mycket giftigt:
risk för mycket allvarliga
bestående hälsoskador vid
förtäring
(Allergiframkallande)
R42: Kan ge allergi vid
inandning
R43: Kan ge allergi vid
hudkontakt
(Giftigt)
R48/23: Giftigt: risk för
allvarliga hälsoskador vid
långvarig exponering
genom inandning
R48/24: Giftigt: risk för
allvarliga hälsoskador vid
långvarig exponering
genom hudkontakt
R48/25: Giftigt: risk för
allvarliga hälsoskador
vidlångvarig exponering
genom förtäring
(Mutagen, kategori 3)
R68: Möjlig risk för
bestående hälsoskador
(Miljöfarlig, vattenmiljö)
R 50/53: Mycket giftigt
för vattenlevande
organismer, kan orsaka
(Akut toxicitet kategori 1
och 2)
H330: Dödlig vid
inandning
H310: Dödlig vid
hudkontakt
H300: Dödlig vid
förtäring
(Specifik organtoxicitet enstaka exponering)
H370: Orsakar
organskador.* och **
(Luftvägs- eller
hudsensibilisering,
kategori 1)
H334: kan orsaka allergieller astma-symtom eller
andningssvårgiheter vid
inandning.
H317: Kan orsaka
allergisk hudreaktion
(Specifik organtoxicitet upprepad exponering)
H372: Orskar
organskador genom lång
eller upprepad
exponering.* och**
(Mutagenicitet i
könsceller, kategori 2)
H341: Misstänks kunna
orsaka genetiska
defekter...*
(Farlig för vattenmiljön,
kategori kronisk 1 och
kronisk 4)
H410: Mycket giftig för
4
VERKTYG FÖR
EGEN KEMIKALIEGRANSKNING
Potentiella PBT / vPvB
skadliga långtidseffekter i
vattenmiljön
R53: Kan orsaka skadliga
långtidseffekter i
vattenmiljön
(se kriterierna)
vattenlevande organsimer
med långtidseffekter
H413: Kan ge skadliga
långtidseffekter på
vattenlevande organsimer
Tabellen är hämtad ur prioriteringsguiden, PRIO, som finns på Kemikalieinspektionens webbplats
www.kemi.se.
FAROSYMBOLER FÖR MÄRKNING
Kemiska produkter ska vara tydligt märkta med farosymbol (faropiktogram) samt risk- och
skyddsinformation på svenska. Märkningen informerar om skador som kan uppstå vid användning.
Fram till 1 juni 2015 gäller två märkningssystem parallellt, det gamla (KIFS) och det nya (CLP) .
På sikt ska den nya märkningen gälla i hela världen. Mer information om kraven på märkning och
hur de nya faropiktogrammen ser ut hittar du på Kemikalieinspektionens webbplats,
http://www.kemi.se
Där hittar du också ett quiz där du kan testa dina kunskaper om de nya faropiktogrammen.
KEMIKALIER I VAROR
Nästan alla varor är tillverkade av material och komponenter som innehåller kemiska ämnen. I
vissa fall tillsätts kemiska ämnen för att uppnå vissa funktioner. Det kan till exempel vara för att
göra en plast mjuk, en textil svår att tända eld på eller för att göra en metallyta blank.
Under vissa omständigheter kan det kemiska ämnet läcka från varan. Läckage kan ske vid
tillverkningen av varan, när den används eller när den blir till avfall. Om det kemiska ämne som
avgår från en vara har hälso- och miljöfarliga egenskaper kan det orsaka negativa effekter på
människors hälsa och på miljön. Exempel på kemiska ämnen som kan spridas från varor och ge
negativa effekter är mjukgörande ftalater, vissa flamskyddsmedel, perfluorerade ämnen och
polycykliska aromatiska kolväten (PAH).
De regler som gäller för varor är inte lika omfattande som reglerna för kemiska ämnen men i
REACH finns begränsningar av vissa kemikalier i varor och regler om allmän försiktighet omfattar
även varor.
Följ denna länk för information om kemikalier i varor.
För att hålla sig uppdaterad om vad som är på gång och för att ha god framförhållning att hitta
ersättningsämnen till de som på sikt kan komma att förbjudas så finns webbsidan Substitution
Support Portal (www.subsport.eu) som stöd. Den är inte på svenska.
2013-01-18
5
HJÄLP VID VAL AV PRODUKTER
Byggmiljöguiden
Folksams Byggmiljöguide visar med enkla symboler byggprodukters påverkan på miljön.
Uppgifterna grundar sig på data från tillverkare och importörer. Bedömningarna har gjorts i
samarbete med oberoende experter. Se Folksams hemsida www.folksam.se/byggarenovera.
Fordonstvättmedel
Miljömärkta bilvårdsprodukter, se Svanen; www.svanen.se och Naturskyddsföreningens
miljömärkning Bra Miljöval; www.bramiljoval.se
Kemiguiden
Använd det webbaserade verktyget Kemiguiden för att reda ut vilka lagkrav som gäller vid
användande av kemiska produkter och hur ni kan arbeta för att leva upp till kraven. Verktyget som
är gratis att använda är framtaget för små och medelstora företag. Verktyget hittar du på
www.prevent.se/kemiguiden.
Det finns flera hänvisningar till miljömärkningarna Svanen och Bra Miljöval. Du hittar alla märkta
produkter på deras respektive hemsidor www.svanen.se och www.bramiljoval.se
Riktlinjer vid val av olika produkter
Disk/Tvättmedel
Enbart miljömärkta produkter. Svanen och Bra miljöval.
Rengöringsmedel
Enbart miljömärkta produkter. Svanen och Bra miljöval.
Fläck- och blekmedel
Behövs det? Enbart miljömärkta produkter. Svanen och Bra
miljöval.
Fönsterputs
Proffsen använder vatten! Eventuellt med tillsats av lite
diskmedel.
Klotterborttagningsmedel
Finns Bra Miljöval. Använd miljömärkt i första hand.
Hygienartiklar
Enbart miljömärkta produkter. Svanen och Bra miljöval.
Golvvårdsmedel
Enbart miljömärkta produkter. Svanen och Bra miljöval.
Bilvårdsprodukter
Enbart miljömärkta produkter. Se t ex Svanens webbplats och
Bra Miljövals webbplats.
Fogmassor
Undvik helst produkter baserade på epoxiharts, isocyanater och
polyuretaner. Se Folksams Byggmiljöguide
www.folksam.se/byggarenovera
2013-01-18
6
VERKTYG FÖR
EGEN KEMIKALIEGRANSKNING
Färg lack och träolja
Färgborttagningsmedel
Premiera produkter som är lösningsmedelsfria eller med
betydligt lägre halter än vad som idag är vanligt. Undvik
lösningsmedel som lacknafta, aromatnafta, xylen eller toluen.
Produkten får ej innehålla nonylfenoletoxylater, ftalater,
klorparaffiner, bly och krom. Undvik syrahärdande golvlacker
som avger formaldehyd.
Det finns miljömärkt färg med EU-Ecolabel (tidigare EUblomman) och Svanen, www.svanen.se.
Det finns även vattenbaserade träoljor samt sådana utan eller
med betydligt lägre halter lacknafta (jämfört med dagens 80-85
%). Se Folksams Byggmiljöguide
www.folksam.se/byggarenovera.
Undvik lacknafta, toluen, xylen etc.
Lim
Epoxi- och PU-lim
Undvik helst produkter baserade på epoxiharts, isocyanater och
polyuretaner. Cyanoakrylatföreningar har egenskaper som
irritation, genotoxitet och cancerrisk. Avger
bl.a. formaldehyd. Se Folksams Byggmiljöguide
www.folksam.se/byggarenovera
Sättlim
Idag finns vattenbaserade alternativ. Se Folksams
Byggmiljöguide www.folksam.se/byggarenovera
Smörjoljor
Ingen olja är nyttig för miljön. Oljan i sig kan orsaka långsiktiga
skador men även direkt fysiska skadeeffekter. Halten
oljekomponenter har ökat bl.a. i bottensedimenten runt Sveriges
kuster de senaste decennierna. Tillförseln sker främst genom den
allmänna och kontinuerliga användningen av oljeprodukter (90
%) snarare än från stora olyckor.
Se Svanens och Bra Miljövals hemsidor.
Välj i första hand vegetabiliska oljor av raps. I andra hand hårt
raffinerad mineralolja (vitolja), syntetiska paraffinkolväten
(PAO) eller syntetiska estrar (polyolestrar). Många tillsatser är
miljö- och hälsofarliga. Förbrukade smörjoljor ska hanteras
som farligt avfall!
2013-01-18
7
Ytmaterial
golvbeläggningar, färg, lim,
spackel och fogmassor
Välj lågemitterande!
Idag rekommenderas det att man mäter egenemissionen för
dessa material, enligt branschstandard. Man mäter då hur mycket
flyktiga organiska ämnen som avges.
Välj produkter med så låg emission som möjligt.
Se Folksams Byggmiljöguide www.folksam.se/byggarenovera
Bekämpningsmedel
Inga kemiska bekämpningsmedel bör användas. Miljömärkta
ättiksbaserade alternativ finns. Spridning av kemiska
bekämpningsmedel kräver ofta anmälan/tillstånd.
Bränslen
Bästa miljöklass, alkylatbensin eller vegetabilisk olja i
arbetsredskap/fordon.
2013-01-18
8
