GECLOGISK FkkI,TRPPORTFRÅN SUOVRA RAPAT 1
1. INLE3NING.
Det undersdkta området omfattar ca 6 km2 och begrdnsas
av Njivlleadno, i N av Salggejokka, i S av en linje
largs koosdinaten 8.00 j. I S dr gransen något cjamæ cch
strdcker sig från sydspetsen av melle-sta Cucvcajavre upp
till ca C0C0 N. Sessutom finns några få observationer Inint
borrhål b-75, som ligger just dster om det egentliga karteringsområdet.
Karteringen har utfCrts på markmagnetiskt underlag i skamed njdlp av det gamla staksystem, scm finns
la
kvar från NGU:s arbeten i cmrådet.Detta borde dock ha rekonstruerats fdre faltarbetets bdrjan, då endast en liten
del av fastmarkena finns kvar. Nukar jag i stallet ,),Tcviscriskt stakat cm natet under karteringens gång, med hjälp
av kompass och stegring, varrdr -sggrann'seterpå kartan
varierar något p.g.a. magnetisk avvikelse och topcgrafin.
Samtliga intakta fastmarker har markerats 24 arbetskartan.
Karteringen har skett rutvls (200 ' 200)m med noggrann
stkgning av varje hall. Enstaka befaringar har gjorts,
.dels.mdt fjällranden i N, dels dsterut mot Jdgelgielas.
Dessutom har 16 gamla borrhål samt 6 nya från sommarens
torrningar prc:icerats upp på kartans ncrisontalrlan.
Fdr tclkning och ihccdragning av bergartcgrdnser har jag
dven använt elektromagnetiska data fbr centrala delen av
området samt karnbeskrivningar av Geis och Svindal, fOr
borrhålen från 1959 och 1962.
Scmmarenp borrhål har karterats Ovessiktligt i falt av
fdrf., cch er,viss osakerhet fdreligger vid korrelat:Jonen
mellan gamla och nya borrhål, beträffande bergartsbenamningar. Då ingen mineraliserng påtraffades vfd.bcrrningarna 1975
nr. 6 ), stdlldes en ncggrann karnkar-
teri g på framtiden.
På kartan har dven mineraliserade block lagts in. Dessa
dr dels nya fynd (1975 ), dels tidigare kdrda, vilkas moaerklyft inte lokaliserats. Uppgifterna har fåtts eenam
Prån NGU:c blcekkarta Over
S. b-rman cch L-E. FllFtrbm,
cmrb'detsamt gerom egna cbservaticrer.
Slutligen har 27 bergartsprover tagits ut fbr tunhsflp
och ev. kemiska dralyser. Slipen kommer att mkrcskcperas
under vILtern -76 och resultatct presenteras som en tilaga till denna rapport.
2.
KVAhtd:dr-SCLCSI
CCH TOPOSHAFI.
Det karterade området dr till stbrsta delen tdekt av rikbleckig mordn, myrmark samt i vastra delen av fluviala
sanu- och grusaviagringar. Lerrdrgen stiger trappstersvis
frår Njivlieddno mot dster, i form av åsrygrar i N-S-lig
riktning med mellarlireande myrstråk, ofta grunda 7.edrikt
blcekmaterial. ;,sryggarnahar vahlIgen flacka bstsidcr
cch brantare fall mot vdster, ddr blettade partidr cfta finns.
dnm. ( Suovra hapdt = samiska fbr sura trapper ).
Vaster om Cueveajavret saknad hdllar nelt, och troligen dr
fOrhållandet likartat h om Njivlleddrd, att ddma av befarinear mot fjdllranden.
Isrdrelseriktningen dr i huvudsak nordlig, med lckala svdngtyc:csdominera.
ninrar åt varje hå'l. Riktningen N :=4=1.C.V;
Leitdr mycket ectt cm isrdffloT i området, och hven andra
indicier fbrekemmer,som t. ex. parabelriss och skålferm!ga
brott. Dessa dr tåst utbildade på ndllar av den tuffurtade
grOnstenen, som verkar vara sprbdare dn amfibeliten. 'fttalt
ett rikt material fer detaljerade kvartdrgeolcgiska uhddrsekningar, cm detta skulle anses nebvdndiet.
Jordarna dr tyd'irt cmlarrdde av fresten (uppfrysnine),
och i de 'ågådnta dals:rdken domInerar permafrostsrukturer,
finns alUså
som stenpolygoner och blceksdnkor.
Den allra stdrsta delen av blcckmaterialet tycks vara av
lckalt ursprung, eftersom det dels återspeglar jen faF;t3
berggrunden i sannansättning och dessutcm ar dvervaganje
skarpkantat trots rel. ldttvittrade bergarter.
E. Geis beskriver i sin rapport från 1959, de N-S-liga
myrstråken scm succesiva dlvfårcr vid isavsmdltningen. Då
skarprkantadebleck ar regel aven i dalstråken, cch dPt dessutcm Cackvis finns mycket fina frakticner (mjdia-ler) kvar,
ansnr jag
ått vattentranspertee dr av underurdnad betydelse dch att permafrcstcmlarring ar den viktigartejcrdarzsbildande faktcTn
Suovra Eapat.
3. PLIFOGFAFI CCH T.EKTCNI:C
A. Allmdnt.
Geologin i området dcmineras av en antiklinal, som stupar
flackt (30') mot S. Enligz tidigare rapporter dr lagerfdljden rättvänd ned de dldsta bergarterna i centrum och
yngre mot bster. Detta har fastsidgits genom uppåtbestdmningar i de yngsta kvartsiterna ister cm.det nu aktuella cmråcez.
Strazigrafin
stcra drag, från aldre mut yngre; anribclit
(netaiiabas), skiktad grdnsten, rels och grafdtskiffer (flera
ncriscnter), a-Eillit och kvartsit. (Enl. Geis och:Larnet).
!Lezamcrfcsgradenligger incm grdnskifferfacies, enl.
Pherscn " lower chlcrite rank ".
Lez karteråde området onfattar i huvudsak de av Geis behamnja
undre grdnstenarna, som dr anfiboliter, inklusive en stbrre
inlågring av skiktad grdnsten, "fels" och grafitskiffer.
Dehha dr konstruerad frdmst med hjälp av borrhål samt E-Mdata, då det dr kycket sparsamt ned hd11 i detta område.
Inlaerngen dr avsliten cch ev. veckad crrhål 10-59 (m.fl.)
gencm ezt kcmplicerat fdrkastningssysten. Detta rrammår tast
av jen elektronagnstiska kartan, ddr grarizhcrtsenten szhztras uzz i ett cregelbundet mCnster.
Vidare gdr lagerfbljden en ombbjning mot S mitt i dvre
Cuovcajavre och bildar en tdt synform. Denna tclkning
grundar sig cckså på grafithorisontens uppträdande, men
Sarnet har dven diskuterat mdjligheten av eh stdrre fdrkastning ldngs Cuovcajavret, som då skulle ha sldpat med
vastra spetsen av inlagringen mcP.S. Hallobservaticnerna
vid mellersta sjbns dstsida stdder dock mbjligneterna fdr
en synform bildning.
B.4mfibollt. (metadiabas)
Denna dr mdrkt grågrdn, massformig, medel-finkorndg cch
har mestadels ofitisk textur. Kornstorleken minskar uppåt
i lagerfdljden och dr minst vid kontakten mot grdnsten.
Kuvudidneralen dr hornbldnde, aktinclit och plagicklas
samt i centrala delen mag netit som ca 1C/o-igimpregnation.
F.d. finns litet kvarts, stdllvis svag impr. resp. små
kristaller av pyrit. Kopparkis finns som enstaka spridda
aggregat.
4.,mfibolitendr rikligt genomsatt av karbonatfyllda gångar
och sprickor. Gångarna når upp till ca lm i mdktighet och
stryker oftact i ESS-:;NW och sammanfaller meb en av nuvudsp'rckrlktningarna. Karbonatet dr vanliEen av Ercvkrista'ldn,
brun typ. SammansdttninEen torde vara dolcmdtisk, ev. ankeritisk. Stdllvis upptrdder kartonatet med något kvarts, kaolt
och kepparkis i kbrtlar och sliror.
I de tunnare sprickorna fdrekommer fyllnad av kalcit, rdd
fsp. cch hamatit, stallvis klcrit och epidot. Viss hdmdtitfdrgning av huvudbergarten i anslutridngtill desså sprickor.
I centrala och norra delarna av amf.-massivct finns grova,
sliriga partier med magnetitaggregat, epidot, kalcit samt
ctarkt rdd fdltspat.
Slutldgen har amfiboliten utsatts fdr en metascmatisk karscm längre dsterut bildar stråk
bcnat-fdltspatomvandling
av albdt-karbonatbergarter. 1-kecentrala delarna finns dock
7.
endast mihdre, oregelbundna partier samt gångliknande bildndngar med diffusa bvergångar mot ofbråndrad amfibolit. Den
cfitiska texturen finns ofta kvar i de omvandlade delarna,
och bergarten liknår då en leucodiabas. P.p.a. s"dnrdnga utbredning och sin direkta samhLirighetmed amfibriften, har
den inte skiljts ut på kartan.
nzfiboliten år helt massfcrmfg cch av intrusiv karaktår.
saknar dock direkt skårande kontakter mot de skiktade
bergarternal så den kan ha avsatts som lagergångar i en
vulkånisk
På enståka ickaler finns antydan till parallellcrientering,
dock ej mätbar i fålt. Troligen finns en mikroskopisk orientering, scm endast kan mbtas med gefUgeanalys.
C. Crbnsten .
Lergarten år grft-grågrdn, finkornig-tåt och fbrekommer
dels som massiva bankar, men oftast svagt skiktad med ijusare, mm-tunna band. Dessa framtrader skarpt på vittrad yta
men ar mycket d'ffus.a i friskt tillstånd. I 31;utttråder
berarten
delvis firskiffrad till kloritskdffer.
::dneraloginår svår att beståmma p.g.a. finkorn'eheten, men
klrrit tycks vara ett dominerande mlneral. De\å,"usa
banden
bertår av fhltspat, atddna av vittringshuden. På vdsra
stallen finns s
(ca 1r) magnetitoktaedrar som 7-erTakcrn,
nuvudsakligen I den massiva grdnstenen. Långre mot
finns
rcmblska megakorn av brunt karbonat I massiv grOnsten.
Småveckning av flytvecktyp samt småfOrkastningar (ca 1-5cm)
upttråder stådlvis. I prdnstenarna finns cokså de få måtcara veckaxlarna i området, med huvudriktning mrt S och en
stutning mellan 40toch 65? Dessutcm fdnns en 355-1dg riktning rned30'stupning, som ev. kan indikera en mdndre tvårveekn'ng.
V.ankan tånka sig denna grbnstensavdelninp avsatt sordvhxlande båddar av lava (massiv) och tuff (bandad).
t.
D."Fels".
Detta dr en ljust grå-rdd, finkornig-tdt, iblard diffust
bandad bergart. Den liknar mycket de sura vulkaniter, som
i Me'lansverige kallas leutiter. Enligt tidigare rautcrter
dr felsen mycket albitrik och av samma typ som i Sidovaggefdrekomsten. Den dr vanligen breccierad/uppkrossad och Idkt
med fdltspat-karbonat, stdllvis mineraliserad med kopparmineral :se
cch sprid a kristaller.
Pyrit dr varildg,både scm 7::pregnation
3tdllvis f:nns klorit och aktinolit scm fläckar.
Felsen dr endast blottad i få hällar, dvriga observationer
kc--er från bdrrhal samt ett rikt blockmaterial. Gvdrgångar
både mo$ grdnsten och grafitskiffer dr ofta diffusa, med
vaxellagring av resp. bergarter.
Gfafitskiffer.
Gr. r direkt sa-manhångande med felsen eni4gt sa--amdnster
som i Bidjovagge. Det har tidigare diskuterats om den dr
en separat bergart, eller endast en felsvariant med hdg grafithait, då ktntinuerliga bverggingarmot felsen dr vanliga.
Bergarten dr gråsvart-svart, finkornig-tdt och svagt fdrskdrfrad på vissa stdllen, crta mera massiv. :m-tunna spriokdr bildar ett ndtverk, ibland parallellt ordnat som skiktytcr, ibland helt cregelbundet. Fyllnaden dr trcligen plagioklas med karbonat, delvis med pyritoch/eller kcpparkis.
Grafitskiffern finns fdrutom i den centrala inlagringen,
cmrådet kring borrhål 6-75, som ett relativt tunt stråk i
anslutning till argilliten.
argillit:
Denna dr grå-gråbrun, finkornig-tät och har varvig lagring.
Svag rdrskiffring fdrekommer och i.borrkårnor från 6 - 75
yr.0 småveckningar ochglidstrukturer 23it diffusa ivergångar mot fels-erdnstensbergarter.
7.
4. YINEKALISERINCAR .
A. Kcccarkis
bcrnt
cch koncarglans som scrickfyllnad
ceb imcregnation 4 fe's.
Detta dr den hittills viktigaste kdnda mineraliseringen
Suovra ?apatområdet. Len år kdnd från borrhål genom
den centrala irlagringen av fels och grafitskiffer samt
från ett stort antal blcck, scm enligt NGU:s undersdkningar
vd1 mctsvagar mineraliseringen
borrkårnprna.
Korrark's dom'nerar, ibland med bornit ocn/eller pyrit.
Kopparglans finns endast sporaditskt.Mineraliseringen består nuvudsukligen av zunna sprickfyllnader
urckrcssad
fels, rcenåven impregnationer cch grdvre sprickor fdrekommer.
Edrdelningen av malmmineralen dr mycket ojdmn, varfdr det
dr cmijligt att uccskatta något tonnage med nuvardnde torrbåTstdthet, ceb på kartan har mineraliseringen endast mdrkts
ut vij borrhålen utan sammandragning till bor"rsonter.Den
tycks dock, åtminstone sporadiskt, upptrdda ldngs stdrre
delen av felsstråket, och dr I stort sett bunden till denna bergart. Crsaken hr sannolikt feLsens relat::vascrdChet
Sen rika mineraliseringen
borrhål 500A-56, scm Eav lrm
med ca 5).0
Su, tycks vara en rel. brantstående scrickzch
liten tvdrsnittsyta, då samtliga ndrliggande borrhål
Eav låEa Cu-nalter.
den rdtala fdrekrmsten i felsen drtidigare beddrcdsom icke
brytvdrd, cch de data
scm årets undersOkningar givit,
mcto ger inte den upcfattningen.
Koprarglans med hdmatit i amfibolit.
Lenna mineraliseringstyp dr endast kdnd från block och
skiler
sig helt från typ A. Amfiboliten har en grov impteE-
nation,av kccpargians och hdmatit sdrctgångar av kcmcakt
tyc med samma
Szrax N om dyre Cuovcajavre finns block av ndmnda 'mcr.—gnat',cnstyp,scm år kånda sedan NGU:s arbeten i området.
8.
Geis anger en Cu-halt av max. 7%, som "troliFen hdrrbr
från koprarglans". Moderklyftef dr fortfarande okånt. Vid
;;E-strandenav sar a sjb fann S. Burman och fhrf. i ,pt.-75
ca.15 block av samma ty i en stbrre blocksånka, de flesta
kring ;pm,-)istorlek och av korttransporterat utseende. Amfiboliten i blocken dr delvis av fdltstat-karbonatomvandlab
typ. Dessutcm finns
mindre block av komtakt typ samt ett
stbrre sådant ca. 400m mst NE. Vid en snabbanaly= från --idjovagFe Gruber visade sig impregnationstyten hålla ca. 5;;Cu
och komtakttypen ca. 42/,Cu. Ett stOrre antal prover av
blocken togs fbr senare analys cch tunnslipsframstållning.
(Fbr nårmare -r-gifter om blocken hanvisas till S.-s.urran
och L-L Fjållstrbm).
D=n beskrivna bleckannotningen finns inte med på 1;9U:s
blockkarta
skala 1:r000, trots att en av småstickorna
i staksystemet står mitt bland de rikaste blocken. Elcckkartan vlsar dven andra stora felaktigheter, bl.a. utbredningen av grafitskifferblock, som år starkt dverdriven.
Tntressant å; att blocken llgrer langs en linje, scm år
det nårmaste parallell med den lokala strykningen
borggrunden. Letta kan antyda en viss uthållihet hos mfneraliseringen I fa=t klyft.
Dessutom utfbrdeP S.Burman och L.-.S.Ejdllstrbmen provisorisk VLF-mdtning i området och fick då en svas:anomali
ca. 100 m S om blocken (se kartan). Denna bbr fdljas ucp
vid de planerade mdtningarna under vårvintern 1976.
C. Kotparkis scm impregnat6on och kompaktrdnder
fels.
Lenna m'neralisering upoträder vid borrhål e-75, dels som
en ca.
m mdktig impr. iborrkdrnorna, dels som ett stbrre
blookområde NNL cm hålet. Enligt min uppfattning kommer
blockmateri;let inte från den mineralisering, som påtråffats 1 berrhålet.
9.
Kopparkis scm aggregat i karbcnatgångar cch -slirc-,
as vanligt i hela cmrådet, sdrskilt i den centrala amfiboliten. Fdrekomsterna saknar dock ekonsmiskt intresse.
C,vrigt.
,e.apnetit
fdnns
stort totalt tonnage, framst I de undre
delarna av amfiboliten scm grov impr., men koncentraticnen
ar alltfdr liten fir atz vara ekonomisk.
Eamatiz finns fbrutom tillsa- ans med kcpparglans
3 block
vdd dvre Cuovcajavre, samt spritt 1.stdrre delen av Suovra R.
Skonstrdskakonc. saknas.
Pyr't firns iela
cmrådet, delvis som impr., ejekoncmis.kt
intressant.
5. RZ-KCI=ENDATICNER .
A. Ursprunget till de mineraliserade amfibclittlocken
vid dvre Ducvca.javrebdr absolut fdrsdka spåras. Då det
dels galler ett hdggradigt kopparmineral, delSar en mineraliserdng av impr.typ, vars mcderklyft inte ar lckaliserad,
anser ag detta urpslag vara det I sarklass inzressantasze
incm Sucvra Rapat. Æt finns desstcm både geckemdcka cOh
gecfysiska anomalier i anslutning till blccken samt ev. en
gynnsam geolcgisk struktur (den fdrmodade synfcrma ombbjningen i sjdn).
E. Det mineraliserade stråket vid borrhål 6-75 borde fOljas upp ytterligare, sarskilt med hansyn till den rika
bleckanhopningen. (ven
geofysiska ansmalter finns har,
sch dessa styrde i stor utstrackning placeringen av bcrrna:_et).
C. Cm aet ar mdjligt att kcmbinera med bvrig verksamhet
området, bir den geolcgiska karteringen utvidgas bsterut,
åtmdnstcne till linjen 990,T,
J, helst upp till Jagelgdelas,
10.
där en vidsträcktövertåckt fjdllhed bildar en naturlig
gräns. Aven i sydlig riktning bdr karteringenutstrdckas
ca. 1000 m, för att klarldgga den spetsigaredelen av antiklinalen.Detta arbete bdr i så fall fdrberedasgenom
av staksystemetdsterut.
fdrbättring/fdrlängning
ANM.
För ytterligareupplysningar,se rapporter av Geis (spec.
kårnbeskrivningar),Barnet (mera regional geologi) samt
Liepherson(sammanstållningav geofysiskadata).
BIFCGAS6
Geologiskkarta i skala 1:4000.
Uppsala 10.12.75.
Hans Delin
•
OversiXtlic
mikrooko
arnt-cmråUet.
n.
( ),:ilaca
Am`lbcliter
nr.
Slc
Textur:
till
tv-bercarter
albit,
4b1.a.
"S14.p nr.
2
penn-ln)
orarsamt
med kvarts.
ofitisk,
medelkornig,
mieler
brunt.
poikiloblnotisc.
Cnlcit
urspr.
(finkornic),
cennin
) som enetnka
nct.
(otora
nmf/pyr
biozit
snmt
).
sericit,
onmz kvarts.
klcrUt
accr.
och
mest
otridcia
korn
macnetit.
24.
cfitisk,
Hnvineral:
medelkornig,
poikiloblastisk.
albieanndesin,
eral:
aucit
hornbl'ande,
(granuldr,
vit-sericit,
klcrit.
finkornic),
litet
ensznka
Textur:
CUentif.
perovekit.
starkt
som ersatter
nr.
accr.
n.
albit-cligoklas,
Slit
scm finkornica
min. , trolicen
isctrcrt
:extt2T:
1975 ).
fa:trapport
hornbl:nde.
enmt
nr.
Suevrn
medelkornig.
mineral:klcrit
Slip
frår
11:
ofitisk,
Textur:
av
(metadiabaser).
:UuvuUmineral:
Cvr.
erinc
bictit,
kvarts
och
musko-
mnenetit
enmt
pyritkorn.
25 A.
ofitisk,
iTcv'sUmineral:
medelkornig,
albit,
bictit
korn
. mineral:
eller
horrti.nnde
kalcit),
cch
mkt.
zircon.
(höccradic
starkt
poikiloblnstisk.
bictitioerinc)
inneslutnincar
rester),
klorit
samt
som
i nndra
kvarts,
mUnernl.
kartenat
sm:å mnngier
nn7netl
(Zrcl.
2.
Sldp nr. 26.
- ex`mr. or"tisk
mer'elkorn4g cortiloblastisk.
- ±m:neral: albdt, nornblånde, betdt
con klordt (som
inneslutnin2ar i nb'. ).
mlneral: kvarts, augit,enstaka karbonataggr., mgnetit
(rel. finkornig).
E. Karbonatomvandlade amfdboldter (metadiabase
Slip nr. 23.
Textur: cfitisk (valbevarad), medelkernig.
mireral: karberat (nuvuds. dolcmit), som ersatt
amfdpyr., albdt, sericlt CpZ.bir:adseric4t'sering av albftlisterna.
Cvr. mineral: klorit, kvarms, 9nstakaka
korn. Tunna
spr'ckdr med kalcit conjkvarts.
karbonatkernen år delvis stankt fdrorena e trol.
ergandskt material,
S'ip nr. 37.
iextur: ofitisk (rel. vålbevarad), finkornig.
'ddmineral:karbonat (aggr. som ersatt amfdpir.
och
talrdka 4nneclutn. d plagio:klaserna),
albdt, serdcit
albdtlisterna).
tvr. mdneral: kvarts. muskovit.
Slit nr. 69.
Tkxtur: of'tisk (välbevarad), medel- finkornig.
Kmmuimineral: karbonat
stora korn av kalcit.(;),som
vaxt in i plag.kornen,talrika FT.Ajolemitkorn som genomsåtter bergarter som
idiomerfa romber), albit-andesin.
my.skovit/seric'_t,
kvarts,
Slip nr. 105.
Textur: ofitisk (delvis d-Iffus),medel-fin_korn-dg.
vudm'neral: karbonst ( trcl. kalct ) som fink. granul'araaggr., albit (lister cmkring aggr.).
e 1: kvarts, sericit ( huvuds. ialbit-I4cterra),
muskovit (ev. flcgcpit ) scm strOk-rn
karb.aggn., enctaka sm..;
cpaka ktnn.
Sprickfyllnad med grCvre dcicmit, kvarts
cch nybildade
albitkrictaller (utan inneslutrj(ngan).
C. CrCnsten ( skiktad
tuffitisk ).
nr. P'.
Tekifur:rriammigt" skik`-^
mk` fin>crrig
>c.---orat
m'ner2': kvarts, amr2bc1 ( trol. aktinolit ).
"flammiea" ctrukturerna orsakas av en
vixlin mellikrklorit- cch n-la'n:lacdom'nerade
pantier. el. hOg karbonatralt, delvis sam tunra
slircr. :CnstakastCrre, str::.1(iga
klcritagsr.
S'in nr. 112.
Tjxtur: tydl'rt ckiktad, mkt. finkornig.
2vZ
rtireral:
klorit (bl.a. pennin ), kvarts ochieller
p1aeloklas.
(.vr.mineral: karbonat (ngt. grOvre korn, j'e(mnt
fOrdel2de).
vaxi. mellan kloritdcm. ckjkt (m(drka)och
(1j,isa).Ycs narallellcrienten".neikloniten.
Klon'ter delvis -cm
"fflak".Rikliot
med organiskt material.
Slip nr. 119.
Textur: diffust skiktad,
f"nkernig.
(-J*Heral: klcort. r,as. och/eler kvarts.
miner-1: kvarts (som stdrre korn), dclomtt, magnetit
(,bu'tda
s-m mesakcrn).
talr'ka inneslutninkar av k-rbonat
kvarts ' magnetitkornen samt o:c
i dc'omitkornen. ::agnetiten
som impregnation.
Slip nr. 156.
Textur: sva7t skiktad, mkt. finkornig.
nuuaminerLd: klorit (huvuds. kTtroklor), plagioklas,
kvarts.
: stlivis lindfcrmiga asgr. med grivre korn cch
samma mineral. Farallellorient. avklcriten. Hår
fina kvartsfylida sprtokor.
:."Fels" (rdd och gr
typ).
SlIp nr. 1, lborrk:arna).
Textur: breccierad, mkt. finkorni
me'Llanmassa.
2
(fragmenten), fink.
neral : a) frasm: pla7 ochieller kvarts.
b) mel_lanmassan:kvarts, k'crit (huvuds.
ripidolit, avon pennin onb,kltnoklcr).
mineral: blotit, karbcnat.opaka.
karb. kornen de,v,s utvittrade.
1
nr.
(rdd, Pren typ ).
Textur: breccierad, mkt. finkornig( grdvre i.spr. fylin.).
'reral: p'astcklas (enst. cbs. albit-andesin), kvarts.
-YToral: klcrit, karbcnat, pyrit (svag
.ton),
Ovartslnneslutningar iibyriten.Vissa pyritkrist.
uy:snruckna mei kprbon:..t`y'lnins.
5.
Slip nr. 14
(r51.oren).
l'extur:breccierad. mkt fink. eraEmnt,
srOvre
nlasioklar (albit), kvarts.
f-.-arrnenten:
kvarts.
b) ncr-'ckorn:
frsr-: ("^l r."''t
b) enr:
netit.
Slic nr. 16 A (Erå oren ).
miktflnkornir.
sk:!_ktad,
lextar: svt
c:as. cchieller kvarts, kicrit :trol.
11t) scr fibr1sa •srr.
karbonat (sranalar),
,vr. mtneral: biottt ( stcra flak)
cyrit
fin
--le-terirr hos kloriten.
:
Slip nr. 16 E (Erå, oren).
Textnr: :nacsforTiE.o:amnkornis
fin- n'kt.fink.).
albit-(c"sc:k.'ao).kw.rts, karbnnat(trcl.
kalcit).
7
kcrit, biotit, pyrit.
ec--:1:
--iten hr konc. till kvart-karbonataogr.
Slic nr. 68 IS (srå tyn).
marsformis, mkt. finkornis.
Text=
::nyndmineral:clasiokla ocbjell@arkvarts.
(imnt fi)rje7.o, nyr
m4res:.1:
: sy..scaral'ellorient. kan nrsk"as.
vrist.
15..,ErOnrten av annan .yp 'an
massformis. finkorn"LE.
nr;',
isncora'.:klorit er'dot,ctlbit.
s. nyrcxen, ryrit (imp
,
rbic.
e albHtrkr.
kv:.rcs.
Slip rr. 25
(albit-karb. b.a.).
:excur: .r-ssfrr:r'g,
rjSir.nkcrrig
(rin.-Tkt. firk.).
"Hovodry'reral:
r.
,c`ta storu argr.), murksvit, k
:
, kvarts,epidrt,
ret14,
Slip nr. 89 ("argiflit").
Textor: tydligt skiktad, parallell"strig",
rck. firk.
FCrrkiffr. sor skr srett dver sk1r.. belmis
rgt. saveckr.
kTcrit (buvods. pennir), clagirklas.
o
rirer&': erafit çoa.5;;;. karbrnati. kvarts.
1
Yua
-tes
:.osaoch àa1 gråtruna skikt, oe
•lcrit-pTag., de
000
org-r1skt :rat.Srafitenbccogent f5rdeb:_.d.
U-psala 10.6.76
s Stlin
