Företagsfinansiering

2013-03-17
Företagsfinansiering – från
sparbankslån till derivat
Föreläsning, 15 februari 2013
Tom Petersson
1
Företagsfinansiering igår, idag och
imorgon
—  Konkreta exempel på hur företag och företagare löst sina
finanseringsbehov
—  Generella, icke-tids- eller platsbundna problem respektive
specifika problem
—  Det personliga, individuella och småskaliga respektive det
opersonliga, standardiserade och storskaliga
—  Hur fungerar det svenska systemet för företagsfinansiering?
2
1
2013-03-17
Vad är företagsfinansiering?
—  Handlar om att skaffa kapital i en sådan volym att företaget
kan bedriva sin verksamhet i önskad omfattning och med en
sammansättning av olika sorters kapital som ger ett
risktagande som är avpassat för företaget
—  Det eviga finansieringsproblemet: att välja rätt mix mellan
eget och främmande kapital eller, annorlunda uttryckt:
—  Hur mycket kapital behövs?
—  Vad ska företaget investera i?
—  Vilken kapitalstruktur ska företaget ha?
—  Vilken risk vill företaget ta?
3
Varför är företagsfinansiering en
viktig fråga?
—  Varför ”måste” det finnas ett effektivt och välfungerande
system för företagsfinansering?
—  För ägarna: vinst/överlevnad
—  För företaget: överlevnad, konkurrensförmåga och utveckling
—  För samhället: tillväxt, skatteunderlag, sysselsättning mm
4
2
2013-03-17
Marknadens spelregler
—  Normer och traditioner – informella institutioner
—  Lagar och regelsamlingar – formella institutioner
—  Den offentliga regleringen och styrningen motiveras av det
finansiella systemets stora betydelse – allmänintresset
—  Fria marknadskrafter eller politisk styrning?
—  1945-1985: omfattande regleringar och politisk styrning
—  1985-idag: avregleringar och fria (-re) marknadskrafter
—  Imorgon: ???
—  Går det att skapa internationella och globala spelregler?
5
Legitimitet och förtroende
—  Centrala begrepp för det finansiella systemets funktion
—  Skapas genom lagstiftning och/eller faktiskt handlande
—  Kan ta lång tid att bygga och raseras snabbt - externa
”chocker” som riskerar systemförtroendet
—  Systemförtroende och personligt förtroende
6
3
2013-03-17
Asymmetrisk informationsfördelning
och opportunistiskt beteende
—  En kontraktsrelation uppstår
—  Informationen är ojämnt fördelad mellan parterna
—  Information om kundens återbetalningsförmåga men också
om marknadsförhållanden i allmänhet
—  Moral hazard
—  Riskpremier
—  Negativt urval bland kunderna
—  Hur minskar man riskerna idag?
7
Marknadsfinansiering eller
bankfinansiering?
—  Två huvudalternativ för externt kapital
—  USA, England – marknadsorientering, många specialiserade
finansiella aktörer
—  Tyskland, Japan och Sverige – bankorientering, få och stora
finansiella aktörer med brett utbud av tjänster
—  Bank-industrinätverk vanliga
—  Personliga, informella relationer och ekonomiska, formella
relationer
—  Koncentration av makt och inflytande
—  Idag: alltmer av marknadsfinansiering
8
4
2013-03-17
Staten och kapitalet I
—  Regleringar, regleringar, regleringar
—  Statens olika roller:
1.  Reglerare
2.  Beställare
3.  Ägare
4.  Kontrollant
5.  Garant
9
Staten och kapitalet II
Vilken roll har varit viktigast?
Reglerare – Beställare – Ägare – Kontrollant – Garant
—  1820-1900
—  1900-1940
—  1940-1980
—  1980-idag
10
5
2013-03-17
Två parallella revolutioner
—  Finansiell revolution + industriell revolution =
Sverige utvecklas från ett av Europas fattigaste länder
till ett av de rikaste
—  Industrialiseringen: skog, järn, verkstad –
råvarubaserad och kapitalintensiv industri
—  Urbanisering – bostäder och urban infrastruktur
—  Uppbyggnad av transportinfrastruktur – järnvägarna
—  Problemet: enormt, samtidigt kapitalbehov
—  Lösning: kapitalimport + en inhemsk finansiell
revolution
11
Den finansiella revolutionen
—  En förutsättning för den industriella revolutionen
—  Nya banker och andra finansiella intermediärer bildas
—  Nya finansiella tjänster introduceras
—  Nya lagar och offentligt kontrollsystem införs
12
6
2013-03-17
Antalet sparbanker och affärsbanker
samt avdelningskontor 1860–1920
13
Finansiella mått som andel av BNP
14
7
2013-03-17
Den institutionella kreditmarknadens
genombrott
6000
5000
Bankkrediter, mkr
4000
3000
Institutionella
kreditmarknaden,
mkr
2000
1000
0
1860 1865 1870 1875 1880 1885 1890 1895 1900 1905 1910 1915
15
Bankkrediternas fördelning,
marknadsandelar i procent
100
90
80
33
24
19
12
13
11
11
9
8
8
7
6
7
62
61
61
58
60
67
67
69
72
74
26
26
28
31
31
25
25
24
22
19
70
60
50
40
44
51
55
30
20
10
23
25
26
0
1860 1865 1870 1875 1880 1885 1890 1895 1900 1905 1910 1915 1920
16
Sparbanker
Affärsbanker
Riksbanken
8
2013-03-17
Affärsbankernas utlåning fördelat per
säkerhetstyp (procent)
17
Varför var det svenska banksystemet
så stabilt och effektivt?
—  Ett exempel på ett välfungerande finansiellt system – men
varför???
—  Statens roll?
—  Kulturellt betingat?
—  Nätverken?
—  Hög grad av legitimitet och förtroende bland allmänheten
—  Inkluderande system
18
9
2013-03-17
De formella och informella relationerna mellan
sparbanker och affärsbanker i slutet av 1800-talet
19
Insiderlånen: en ”naturlig” del av det
svenska banksystemet?
—  Den industriella revolutionen på lokal nivå: begränsade
personliga nätverk
—  Nyköping 1830-1870: 70-80 % insiderlån
—  Katrineholm sekelskiftet 1900
—  Handelsbanken sekelskiftet 1900: 70-80 % insiderlån
—  1910-talshysterin
—  Kreugerkraschen: upplösning av bank-industrinätverken?
—  De bankanknutna investmentbolagen: Industrivärden,
Investor etc.
20
10
2013-03-17
Från pigans portmonnä till fabrikörens ficka: var
det svenska finansiella systemet inkluderande?
21
Kvinnor som bankägare
22
11
2013-03-17
Mycket pengar, inget inflytande
23
Aktiebolagsformen och
företagsfinansieringen
—  1848 första aktiebolagslagen
—  Aktiebolagsformens fördelar
—  Aktiebolagsformens nackdelar
24
12
2013-03-17
Antalet årligen nybildade aktiebolag i
Sverige 1849-1938
25
Den svenska aktiemarknadens
uppgång, fall och återkomst
—  1863 Stockholmsbörsen öppnar
—  1877/78 – den första finanskrisen
—  1910-talets hysteri
—  Efterkrigsdepressionen
—  Det glada 1920-talet
—  Kreugerkraschen 1932
—  Efterkrigstidens stiltje
—  1980-talet: börsens pånyttfödelse
—  Medgav storskaliga investeringar
—  Hur hanteras informationsasymmetrier?
26
—  Nya tekniska innovationer och genombrott
13
2013-03-17
Årsomsättningen på Stockholms
Fondbörs 1864-1938 (mkr)
27
Slutsatser
—  Har det svenska systemet för företagsfinansiering fungerat
bra?
—  Husbankssystemet – det bästa av två världar?
—  ”All banking is local”: nätverken och de personliga
relationerna har fortfarande stor betydelse för företagens
finansiering
28
14