Tillsammans för
rättvisa, utveckling och trygghet
KOMMUNALPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM
för perioden
2003 - 2006
Socialdemokraterna i Halmstad
Hösten 2001 började arbetet med att ta fram det här programmet. Då inbjöds
alla socialdemokratiska medlemmar i Halmstad att delta i seminarier som
behandlade olika politiska områden. Med det arbetet och de samtal som fördes
som grund har programmet ställts samman. Slutligt beslut om programmets
innehåll togs på ett möte med socialdemokraternas representantskap i Halmstad
den 8 april 2002.
Innehållsförteckning
INLEDNING
4
HALMSTADS KOMMUN
5
EKONOMI
DEMOKRATI
PERSONALPOLITIK
ETT HÅLLBART SAMHÄLLE
DET SOCIALA SKYDDSNÄTET
HALMSTADS KOMMUN - SAMMANFATTNING
5
6
6
7
7
8
BARNOMSORG OCH UTBILDNING
8
FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA.
UNGDOMSGYMNASIET
GYMNASIESÄRSKOLAN OCH SÄRSKOLAN FÖR VUXNA
VUXENUTBILDNING
BARNOMSORG OCH UTBILDNING - SAMMANFATTNING
9
11
12
12
13
KULTUR
13
BIBLIOTEK OCH ANDRA KULTURHUS
KONSTEN
MUSIK, TEATER, FILM
KULTUR – SAMMANFATTNING
14
14
15
15
FRITID
16
IDROTTSVERKSAMHETEN
FRITID – SAMMANFATTNING
16
16
PARK OCH TRAFIK
17
PARKER OCH GRÖNOMRÅDEN
TRAFIK
PARK OCH TRAFIK - SAMMANFATTNING
17
17
18
2
ÄLDREOMSORG
18
ÄLDREOMSORG - SAMMANFATTNING
20
ARBETE OCH NÄRINGSLIV
20
TURISM
INFRASTRUKTUR
ARBETE OCH NÄRINGSLIV – SAMMANFATTNING
21
21
22
HANDIKAPPOLITIK
23
HANDIKAPPOLITIK - SAMMANFATTNING
23
BROTTS- OCH DROGFÖREBYGGANDE VERKSAMHET
24
BROTTS- OCH DROGFÖREBYGGANDE VERKSAMHET - SAMMANFATTNING
24
INTEGRATION
24
INTEGRATION - SAMMANFATTNING
25
BOENDEPOLITIK
25
BOENDEPOLITIK - SAMMANFATTNING
27
ENERGI
27
ENERGIFÖRSÖRJNING – ORGANISATION OCH MÅL
MILJÖINRIKTNING
ENERGI - SAMMANFATTNING:
27
27
28
RENHÅLLNING OCH AVFALLSHANTERING
28
ÖVERGRIPANDE FRÅGOR
MILJÖSATSNINGAR
RENHÅLLNING - SAMMANFATTNING
28
28
29
RÄDDNINGSTJÄNST
29
RÄDDNINGSTJÄNST - SAMMANFATTNING
29
VATTEN OCH AVLOPP
29
VATTEN OCH AVLOPP - SAMMANFATTNING
30
3
Inledning
SAMHÄLLET BLIR ALDRIG FÄRDIGT
Halmstad är en bra plats att leva på.
Här erbjuds goda förutsättningar för människor och företag att växa och utvecklas.
Vi har en bra barnomsorg, bra skolor och goda möjligheter till vidareutbildning. Utbudet av nöjes- och
fritidsaktiviteter är stort.
I Halmstad kan medborgarna åldras i vetskap om att de får en god omvårdnad när ålderskrämporna sätter in.
Vi har en sjukvård av bästa klass. Tryggheten är omfattande.
Kulturlivet är rikt i Halmstad. Det gäller båda den professionella kulturverksamheten och
folkrörelsekulturen.
Vårt samhälle är mångkulturellt.
Sedan länge lokalt förankrade traditioner berikas ständigt med nya influenser från världens alla hörn. I
Halmstad råder en öppenhet mot omvärlden och dess möjligheter. Medborgarnas kunskapsnivå är hög och
språkkunskaperna goda.
I Halmstad bor vi bra. Vi har tillgång till rent vatten att bada eller fiska i och frisk luft att andas. Vi har
fantastiska naturupplevelser lätt tillgängliga.
Halmstad utvecklades under det förra århundradet till en plats på jorden som vi kan känna stolthet över och
glädje att få leva på.
Det nya seklet innebär dock nya utmaningar. Vi är stolta men inte nöjda. Trots alla framsteg finns det brister
i välfärden.
Fortfarande saknar alltför många människor i Halmstad fast arbete.
Många som har jobb, tvingas leva på alltför låga löner. Kvinnor har lägre löner än män.
Det finns fortfarande både barn, vuxna och äldre som far illa i vårt samhälle. Många har goda skäl att ställa
krav på en bättre skola eller på en bättre service och omsorg.
Det finns en oro för våld, övergrepp och bristande respekt för människovärdet. Halmstadsbor från andra
länder och traditioner bemöts inte sällan som andra klassens medborgare, både på arbetsmarknaden och i
andra vardagliga sammanhang.
Miljöfrågorna och uppgiften att skapa ett långsiktigt uthålligt samhälle innebär en fortsatt stor utmaning.
Människor drömmer om en bättre framtid.
Om att bli älskade och att få älska, om god hälsa, om barn och familj, om frihet och om att möta respekt.
Sällan förknippar vi dessa drömmar med politik. Men politiken spelar en roll för att drömmarna ska bli
verklighet.
Politik handlar ytterst om att erbjuda goda förutsättningar för var och en av oss till ett rikt och meningsfullt
liv. Det är också därför socialdemokraterna i Halmstad har ett kommunalpolitiskt handlingsprogram. För att
individens och våra gemensamma drömmar ska kunna bli verklighet.
Vi tror på människan.
Vi tror på människor i samarbete, på insikten att vi tillsammans kan nå längre än var och en ensam. Vår
utgångspunkt och vårt mål är alla människors lika värde.
Demokratin är på samma gång mål och medel. Den innebär för oss mer än deltagande i allmänna val. Vi vill
låta demokratins ideal sätta sin prägel på hela samhällsordningen.
Till demokratins kärna hör inte minst det arbete som bedrivs i våra socialdemokratiska föreningar och
klubbar liksom i andra föreningar och folkrörelser.
Ett samhälle blir aldrig färdigt.
Kampen för demokrati, människors lika värde och jämlikhet vinns inte en gång för alla. Våra värderingar
måste ständigt försvaras och erövras.
Detta kommunalpolitiska program handlar om vad vi vill göra i Halmstad under den kommande
mandatperioden, 2003 - 2006.
Halmstads kommun
FÖR MEDBORGARNAS BÄSTA
Det kommunala självstyret är ett viktigt inslag i den svenska demokratin.
Det är vår vilja att besluten ska fattas så nära människorna som möjligt.
De politiska partierna har ett ansvar för att presentera politiska program som ger medborgarna möjlighet att
ta ställning och att utöva sitt demokratiska inflytande. Men partierna har också ett ansvar för att forma sina
program i ständig dialog med medborgarna.
De valda politikernas uppgift är att så långt möjligt och så gott de förmår förverkliga politiken. Även detta i
en öppen diskussion med medborgarna.
Ekonomi
Kommunens ansvar omfattar verksamheter som ska vara tillgängliga för alla: barnomsorg, skola,
äldreomsorg med mera. Att driva dessa verksamheter kostar pengar, och den allmänna ekonomiska
utvecklingen i samhället bestämmer i hög grad kommunens möjligheter att erbjuda en fullgod service.
Verksamheten finansieras via kommunalskatten och genom statliga bidrag som också är skattefinansierade.
Att betala skatt är ett uttryck för vår solidaritet med varandra. Skattefinansiering av välfärden är ett sätt att
garantera att alla får del av omsorg, skola och sjukvård oavsett tjockleken på den egna plånboken.
Kommunen hanterar våra gemensamma pengar. Detta måste ske med största möjliga omsorg.
Det handlar om att iaktta sparsamhet och om att ständigt förbättra verksamheten.
Varje möjlighet till rationaliseringar - d v s ”besparingar” som inte går ut över kvaliteten - ska tas tillvara.
Detta utvecklingsarbete ska bedrivas tillsammans med de anställda och deras fackliga företrädare. Där det
blir nödvändigt ska de anställda genom kompetensutveckling eller omplaceringar erbjudas nya uppgifter
inom kommunen.
Den goda servicen ska bibehållas eller förbättras. Arbetslösheten får heller inte öka som en följd av
rationaliseringsarbete i kommunen.
Den kommunala ekonomin ska klara ekonomins svängningar och behoven hos Halmstadsborna under lång
tid framöver. Därför är det nödvändigt med en stark kommunal ekonomi.
Kommande generationer ska inte behöva betala för dagens utsvävningar. Därför menar vi att försäljning av
kommunala tillgångar endast ska ske om det på lång sikt är ekonomiskt gynnsamt för medborgarna.
Kommunens långsiktiga ansvar innebär att man i goda tider, med bra skatteintäkter, måste spara för dåliga
år, bland annat för att då vara beredd att investera i ny- och ombyggnation för att motverka arbetslöshet.
Under de närmaste åren kommer behoven att växa på viktiga kommunala ansvarsområden.
Antalet elever i gymnasieskolan ökar, de äldre blir fler och kostnaderna för kommunal omsorg förväntas
stiga.
Socialdemokraterna är beredda att sänka skatten när det är möjligt, men också att höja skatten om det är
nödvändigt.
5
Demokrati
Det största hotet mot tidigare generationers vunna segrar och mot demokratin är de många människornas
passivitet.
Socialdemokratins stora uppgift i vår tid är därför dubbel.
Vi måste tydliggöra och åtgärda samhällsproblemen och samtidigt möjliggöra och uppmuntra människors
eget engagemang.
Engagerade och delaktiga medborgare är en grundförutsättning för en levande och väl fungerande demokrati.
Den kommunala organisationen behöver ständigt förnyas för att stimulera det demokratiska engagemanget
och för att bättre klara de uppgifter den ställs inför.
Vi ser ett självändamål i att ha många förtroendevalda politiker. Det ökar delaktigheten i beslutsfattandet.
Därför vill vi verka för att antalet fritidspolitiker ökar.
Vi vill förändra politikerrollen så att avståndet mellan väljare och valda minskar och så att fler blir delaktiga
i de demokratiska processerna.
Därför vill vi utveckla det som kallas brukarinflytande med lokala styrelser för kommunala institutioner och
verksamheter.
Därför vill vi också inrätta medborgarkontor, där medborgarna kan möta kommunen - lotsas rätt, få svar på
sina frågor och föra fram sina synpunkter på verksamheten
Halmstads kommun består av många stadsdelar och orter utanför stadskärnan. En väsentlig del av
människors livskvalitet är närhet till service, omsorg, kulturupplevelser med mera.
Därför vill vi uppmuntra projekt där människor i en stadsdel eller på någon av orterna i kommunens
ytterområden går samman för att själva utveckla sitt eget område. Vi vill värna möjligheten för medborgarna
att nyttja kommunens offentliga rum.
Det finns ett gemensamt intresse och ansvar för att hela kommunen ska leva.
Det framväxande kunskapssamhället, med ett allt bredare och snabbare flöde av information, innebär
ständigt nya möjligheter, såväl till personlig utveckling som att delta i demokratin.
Kommunen ska medverka till att dessa möjligheter inte blir ett fåtals privilegium utan står öppna för alla
Halmstadsbor.
Personalpolitik
Personalen är kommunens viktigaste resurs.
En bra personalpolitik är en förutsättning för att kommuninnevånarna ska känna sig nöjda med kommunens
service. Men också en förutsättning för att kommunen ska klara sin personalförsörjning i framtiden.
I april 2001 fattade kommunfullmäktige i Halmstad, på socialdemokratiskt initiativ, beslut om ett nytt
personalpolitiskt program. Programmet betonar vikten av medarbetarskap, inflytande, jämställdhet och
mångfald.
För att den kommunala servicen och myndighetsutövningen ska fungera bra är det nödvändigt att
personalens kompetens och kreativitet tas tillvara.
Goda arbetsvillkor och möjligheter till utveckling i arbetet är en bra investering för kommunen. Möjligheter
till kompetensutveckling ska erbjudas alla anställda. Det ska finnas en koppling mellan lön, kompetens och
ansvar.
Till bristerna i kommunen hör de orättvisor som råder mellan kvinnor och män.
Ännu återstår mycket arbete för att utjämna löneskillnader och att skapa en jämnare könsfördelning inom
olika yrkesområden.
Vi vill minska löneskillnaderna med sikte på att successivt få bort alla könsrelaterade löneskillnader.
Jämställdhetspolitiken och jämställdhetsplanen ska genomsyra hela personalpolitiken.
6
När den anställde kan påverka sin arbetssituation och bidra till utvecklingen med egna idéer frigörs
skaparkraft.
Alla anställda och deras organisationer ska ha möjlighet till inflytande och delaktighet i det utvecklings- och
förändringsarbete som sker i kommunen.
De anställda ska ges ökat inflytande över arbetstidens förläggning.
Samma principer för kommunens personalpolitik ska gälla såväl inom kommunala förvaltningar som inom
kommunägda bolag. Alla anställda ska informeras om personalpolitiken och varje år ska en genomgång
hållas med de anställdas organisationer.
Vi socialdemokrater ser behov av ett politiskt forum för övergripande personalfrågor.
För att förbättra uppföljningen av politiska beslut vill vi också att politikerna ges tillfälle att närvara vid
centrala samverkansgruppens sammanträden.
Socialdemokraternas målsättning är att Halmstads kommun ska vara den bästa arbetsgivaren i kommunen.
Ett hållbart samhälle
Vår vision är ett Halmstad där människor lever i samklang med naturen.
Att bygga ett ekologiskt hållbart Halmstad är en stor utmaning. Detta kräver insatser på alla områden. Såväl
enskilda som företag och myndigheter måste delta i den nödvändiga omställningsprocessen.
Tillväxt, välfärd och god miljö måste gå hand i hand och Halmstad är idag en Ekokommun. Ett arbete som
bedrivs kopplat till Agenda 21.
Varje nämnd och kommunalt bolag ska ha en egen miljöplan med uppsatta effektmål. Boksluten ska
innehålla ett miljöbokslut.
Varje politiskt beslut av vikt bör åtföljas av en miljökonsekvensbeskrivning.
Vi vill utveckla ett inköpssystem som, så långt gällande lagstiftning kring offentlig upphandling medger,
möjliggör inköp av miljömässigt bra varor till acceptabla priser. För att pressa priserna måste kommunens
inköp samordnas så långt möjligt.
Vi vet också att efterfrågan på ekologiskt framställda jordbruksprodukter är stor. Här har kommunen ett
ansvar att styra utvecklingen så att allt mer av de livsmedel som hanteras inom kommunen är ekologiskt
framställda.
Omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle förutsätter de många människornas engagemang.
Därför är information till allmänheten och särskilt riktade projekt inom barnomsorg och skola väsentliga
inslag i den kommunala verksamheten. I detta sammanhang är – som ett exempel - projekt med gröna
skolgårdar av stor pedagogisk betydelse.
Det sociala skyddsnätet
Ett samhälle är till för alla - inte för ett fåtal eller ens för majoritet.
Alla människor ska vara garanterade ett värdigt liv.
Vår utgångspunkt är att alla ska kunna försörja sig genom eget arbete och egna inkomster. Men under delar
av våra liv får vi alla hjälp av samhället.
Genom barn- och bostadsbidrag fördelar vi de extra kostnader som barnen för med sig för familjerna.
Genom pensioner garanteras vi egen inkomst även när vi med ålderns rätt drar oss tillbaka från arbetslivet.
För de människor som under kortare eller längre tid inte har möjlighet att försörja sig genom eget arbete har
vi som medborgare ett gemensamt ansvar. Det ansvaret möter kommunen genom olika åtgärder eller
ekonomiska insatser.
7
Målsättningen för socialtjänsten är att alla människor ska bli självförsörjande.
Halmstads kommun - Sammanfattning
Ekonomi
Kommunens ekonomi ska vara långsiktig stark.
Ingen försvagning av ekonomin får ske genom utförsäljning av kommunala tillgångar.
Den kommunala organisationen ska ständigt förbättras.
Demokrati
Antalet fritidspolitiker ska öka.
Medborgarkontor ska inrättas.
Demokratiska modeller för brukarinflytande ska utvecklas
Personalpolitik
Alla kommunalt anställda ska ges möjligheter till kompetensutveckling och inflytande.
Jämställdhetsplanen ska prägla hela personalpolitiken.
Ett politiskt forum för övergripande personalfrågor inrättas.
Halmstads kommun ska vara den bästa arbetsgivaren.
Ett uthålligt samhälle
Det kommunala handlingsprogrammet för Halmstad som ekokommun ska utvärderas varje
mandatperiod.
Varje nämnd och kommunalt bolag ska ha en egen miljöplan.
Kommunala miljöbokslut med gröna nyckeltal ska upprättas och utvärderas en gång om året.
En miljökonsekvensbeskrivning ska göras vid varje kommunalt beslut av vikt.
Det sociala skyddsnätet
Alla ska garanteras ett värdigt liv.
Målet är att alla människor ska bli självförsörjande.
Barnomsorg och utbildning
LÄRANDE FÖR LIVET
En sammanhållen skola är vår idé.
Den blev tidigt en dröm för arbetarrörelsens pionjärer.
I den skolan skulle barn från alla samhällsklasser mötas för att lära och växa tillsammans. Där skulle de dela
glädje och erfarenheter med kamrater som hade annorlunda livsvillkor. Genom att utveckla vänskap och
förtroende från tidiga år skulle sedan män och kvinnor i gemenskap bygga det nya samhället fritt från
fattigdom och förtryck.
8
I den sammanhållna skolan kan vi gemensamt och solidariskt fostra fria och demokratiska människor för
vilka samarbete är ett behov och en glädje. Här ska eleven stå i centrum och skolan vara en spjutspets mot
framtiden.
Vår utgångspunkt och vår vision är att alla barn och ungdomar har rätt till självförtroende, framtidstro och
ett meningsfullt liv. Skolan spelar en avgörande roll för att förverkliga denna vision.
Fortfarande förekommer det att elever lämnar grundskolan utan fullständiga betyg.
Vi vill därför att det upprättas speciella åtgärdsprogram för de elever som är i särskilt behov av stöd. Dessa
program bör ses i kortsiktigt och långsiktigt perspektiv och omfatta både förskola, grundskola och
gymnasium.
På sikt kan betygen avskaffas i grundskolan. Det blir möjligt genom individuella studieplaner och goda
utvecklingssamtal, samt en utveckling som innebär att elevernas förstahandsval till gymnasiet kan
tillgodoses i allt större utsträckning.
Personalen är barnomsorgens och skolans viktigaste resurs. Vi vill därför bättre än idag ta tillvara och
stimulera de anställdas kompetens och kreativitet.
Kompetens- och vidareutbildningar ska erbjudas alla personalgrupper i barnomsorgen och skolan. En plan
för hela personalens utveckling - lärares fortbildningsbehov etc - ska finnas på varje skola. Dessutom ska
såväl planering som genomförande av verksamhet ske i arbetslag.
Den snabba ökningen av antalet fristående skolor fördjupar den sociala och ekonomiska segregationen.
Denna utveckling måste förhindras med hjälp av ett flertal åtgärder.
De ekonomiska villkoren mellan offentliga och fristående skolor – båda finansieras via våra skattsedlar måste bli likvärdiga. Detta är en förutsättning för verklig valfrihet.
Elever som har behov av särskilt stöd ska självklart inte kunna vägras tillträde till eller avvisas från en
fristående skola.
Vi kan aldrig acceptera att en ökad valfrihet för somliga innebär en minskad valfrihet för andra. Det
kommunala inflytandet över både tillståndsgivning för och uppföljning av friskolor ska stärkas.
Utbildning och lärande förändras ständigt.
Nya arbetssätt utvecklas och modernare teknik tas i bruk.
Den nya informationstekniken, internationaliseringen och utvecklingen inom miljö-, kultur- och
jämställdhetsområdena ställer nya krav på utbildningen.
Socialdemokratin är öppen för nya och utvecklande idéer som kan bidra till att förbättra framtidens
barnomsorg och utbildning.
Kulturverksamheten har en naturlig plats inom såväl förskola som skola. Genom egna kulturupplevelser
uttrycker barn och ungdomar känslor och söka sin identitet. Kulturverksamheten synliggör barn och
ungdomar och därför ska den stimuleras i barnomsorg och skola.
Förskola och grundskola.
Alla barn över ett års ålder, vars föräldrar efterfrågar förskola, ska erbjudas plats inom 3 - 4 månader.
Placering i närmiljön ska eftersträvas.
Vi går nu vidare med allmän förskola för fyra- till femåringar och maxtaxa i förskoleverksamhet och
barnomsorg. Därmed ökar förutsättningarna för att alla ska få en bra start i sitt lärande och ett första steg tas
mot en avgiftsfri förskola
Varje skola ska ha ett handlingsprogram för att förhindra mobbning. Skolan har ett särskilt ansvar att
motverka våld, rasism och främlingsfientlighet.
9
Verksamheten ska organiseras så att äldre och yngre barn naturligt arbetar, leker och lär tillsammans.
Särskolans barn ska erbjudas undervisning i såväl grundskoleklass som i särskoleklass.
Undervisningen i grundskolan ska ha hög kvalitet och leva upp till de nationellt uppsatta målen. Kommunen
ansvarar för att skolorna ges de resurser som krävs och för att uppföljning och utvärdering sker. Den
pedagogiska mångfalden ska uppmuntras. Andersbergsskolans sätt att arbeta ser vi som ett föredöme i
sammanhanget. Vi vill att fler skolor ska utveckla liknande arbetsformer.
På varje skola skall det finnas ett välutrustat bibliotek.
Eleverna ska ha tillgång till läromedel som uppmuntrar kunskapssökande och modern informationsteknik
ska utnyttjas.
Närmiljön ska ses som tillgång och kontinuerligt användas i den pedagogiska verksamheten. Samarbetet ska
utvecklas med näringsliv och organisationer. Skolans lokaler ska vara ändamålsenliga och tillgängliga för
föreningsliv och boende i närområdet. De små skolorna bör bibehållas. Samtliga lokaler ska vara rök- och
drogfria.
Alla elever ska erhålla fri skollunch av god kvalitet. Barn och ungdomar bör få äta lunch tillsammans med
vuxna som de dagligen har kontakt med. Maten bör tillagas på plats i alla daghem där det finns
tillagningskök.
Under de senaste valperioderna har kommunen avsatt mycket pengar för ny-, till- och ombyggnad av våra
skolor. Allt i syfte att undanröja dåliga miljöer och anpassa lokalerna till framtidens utbildning, så att alla
elever och all personal erbjuds ändamålsenliga lokaler med bra undervisnings- och arbetsmiljö.
Under den kommande mandatperioden ska Brunnsåkersskolan och Örjansskolan renoveras och rustas upp.
Strävan att bygga ett ekologiskt hållbart samhälle måste genomsyra all verksamhet och därför också vara.
en naturlig del av arbetet inom såväl barnomsorg och skola som förvaltning.
Verksamheten ska utformas så att barn- och ungdomar utvecklar ett engagemang för miljö-, kultur-,
internationaliserings-, och jämställdhetsfrågor.
Föräldrar till barn inom förskola eller skola känner ett stort engagemang för verksamheten. Det rör ju deras
barns liv och utveckling. Detta engagemang vill vi bejaka. Vi tror att verksamheten tillförs kvalitet om
föräldrarna får utrymme för delaktighet och ansvar. Därför vill socialdemokraterna i Halmstad permanenta
försöken med lokala styrelser samt utöka antalet.
Elevinflytandet har stor betydelse för ungdomars demokratisyn. Därför vill vi också förstärka
elevdemokratin inom såväl grund- som gymnasieskolan. Barn och ungdomar ska aktivt delta i planering,
genomförande och utvärdering av sina studier och skolans inre arbete.
Den kommunala ungdomsskolan ska ses från ett 1-19 årsperspektiv.
Varje elev ska ges förutsättningar att göra ett väl genomtänkt studie- och yrkesval och ges möjlighet att få
god inblick i samhälle och näringsliv. Samverkan mellan förskola, grundskola, gymnasium och högskola ska
utvecklas. Individuella studieplaner, goda utvecklingssamtal samt en utveckling där allt fler elevers
förstahandsval tillgodoses vid antagning till gymnasiet gör att vi på sikt kan avskaffa betygen.
Alla barns uttrycksförmåga ska tränas så att deras möjligheter till samverkan och kontakt med andra ökas.
Alla barn ska ges kännedom om andra kulturer.
Invandrarbarn ska ges möjlighet till aktiv tvåspråkighet och delaktighet i två kulturer.
Kulturskolans program med sång, dans och musik där alla barn och ungdomar ges möjlighet till
kulturupplevelser på skoltid och fritid ska bibehållas. Varje elev ska få uppleva minst en konsert och
teaterföreställning av god kvalitet varje år. Kulturskolan ska aktivt arbeta för att barn från hela kommunen
deltar i dess verksamhet.
10
Ungdomsgymnasiet
Gymnasieskolan ska verka för en kunskapsutveckling i regionen och ha ett brett utbud av nationella program
och grenar. Ett allsidigt urval av tillvalsmöjligheter ska eftersträvas. Vid intagning ska en hög andel intagna
på förstahandsvalet eftersträvas.
Halmstad har etablerat sig som en utbildningsort. Vi har högskola och ett stort utbud av gymnasiala
utbildningsvägar, liksom en kommunal vuxenutbildning som ger flera tusen personer kompetenshöjande
utbildning varje år. Det är ändå inte tillräckligt. Vi behöver fortsätta att bygga ut såväl gymnasiala
utbildningar som den kommunala vuxenutbildningen.
För enskilda elever, där skolan har problem med att skapa ett gott inlärningsklimat, ska individuellt anpassad
undervisning skapas. Syftet är att dessa elever ska kunna fortsätta sina studier med förstärkt handledning på
ett nationellt eller specialutformat program. Alla elever ska få goda förutsättningar för både arbetsliv och
fortsatta studier.
Undervisningen ska utgå från elevernas egna erfarenheter och intressen och olika inlärningsmetoder ska
erbjudas och anpassas till den enskilde eleven. Gymnasieskolan bör präglas av kunskapsglädje och ett
undersökande arbetssätt. Samverkan ska ske mellan kärn- och karaktärsämnen för att höja kvaliteten på
inlärningen. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt matematik-, naturvetenskaps- och teknikämnena i syfte att
skapa förutsättningar för fler elever att kunna tillgodogöra sig utbildningen. Varje skola ska ha ett välutrustat
bibliotek anpassat till skolans utbildning. Datorn ska vara ett naturligt hjälpmedel i undervisningen.
Alla elever ska erhålla fri skollunch av god kvalitet.
Internationaliseringen ska öka genom kontakt och elevutbyte med skolor i andra länder. Tvåspråkig
utbildning liksom arbetsplatsförlagd praktik inom EU ska erbjudas eleverna.
Eleverna ska tränas i att ta ansvar för och ha inflytande över sina studier och verksamheten i övrigt.
Klassråd, skolkonferens och programråd, med aktivt deltagande av eleverna, ska regelbundet förekomma på
de olika enheterna. Vi vill öka elevrådens betydelse genom att de ska få större möjligheter att delta i
förändringar och utvecklingar av program.
11
Gymnasiesärskolan och särskolan för vuxna
I gymnasiesärskolan och särskolan för vuxna ska undervisningen, utifrån varje studerandes förutsättningar,
utveckla och fördjupa den studerande till självständighet och oberoende i såväl studier som i samhällslivet i
övrigt. Samverkan ska ske med övriga gymnasieutbildningar då sådan är möjlig.
Vuxenutbildning
Kunskap är makt. Bildning tillför nya kvaliteter till livet. Ökad kompetens vidgar valmöjligheterna.
Ur dessa insikter växer individens lust att lära. Och denna lust är den grundläggande drivkraften för det
livslånga lärandet.
Det livslånga lärandet kan och bör också ses ur ett samhällsperspektiv.
De allt snabbare förändringarna på arbetsmarknaden ökar behovet av en ständig förkovran.
Detta för att de enskilda människorna skall kunna möta nya krav i arbetslivet, för att näringslivet skall kunna
förnyas och för att den offentliga sektorns service skall kunna bli ännu bättre.
Kunskap åldras. Ny teknik och nya rön kräver och banar väg för ny kompetens.
Det livslånga lärandet måste främjas.
Halmstad kommun har i ett särskilt program, ”Det lärande Halmstad”, formulerat mål och visioner för den
framtida vuxenutbildningen. Ett viktigt delmål är att skapa en väl fungerande infrastruktur för
vuxenutbildningen. Detta för att möta såväl de enskilda medborgarnas som näringslivets och arbetslivets
behov av ny kunskap och förkovran.
Vuxenutbildningen ska bidra till att höja kunskaps- och kompetensnivån hos kommunens invånare.
Uppsökande verksamhet ska bedrivas för att erbjuda vuxna som saknar grundskole- eller
gymnasiekompetens sådan.
Utbildningen ska ge så många som möjligt förutsättningar för vidare studier eller inträde på
arbetsmarknaden. I samarbete med Kunskapslyftet ska organisation och pedagogiska metoder i kommunens
vuxenutbildning utvecklas.
Undervisning i svenska för invandrare (SFI) ska stärka de studerandes förutsättningar att leva och verka i
vårt samhälle på jämlika villkor.
De studerande ska ha tillägnat sig kunskaper i svenska som gör det möjligt att studera på minst
grundskolenivå.
Arbetsplatsförlagd SFI är ett alternativ som prövats med framgång och som bör vidareutvecklas.
12
Barnomsorg och utbildning - Sammanfattning
Förskola och grundskola
Alla barn över ett års ålder ska erbjudas barnomsorg inom 3-4 månader.
Sexårsverksamhet, skolbarnsomsorg och skola ska integreras.
Öppen fritidsverksamhet ska erbjudas alla 10-12-åringar inom varje rektorsområde.
Åtgärdsprogram ska upprättas för att på ett tidigt stadium upptäcka barn med särskilt behov av stöd.
Maxtaxan inom barnomsorgen ska bibehållas.
Undervisningen ska präglas av modern pedagogik och högsta möjliga kvalitet.
Varje skola ska ha tillgång till ett välutrustat bibliotek.
Skolans lokaler ska vara ändamålsenliga och tillgängliga för föreningsliv och boende i närområdet.
Eleverna ska ha tillgång till moderna läromedel.
Undervisningen ska bedrivas så att elever som slutar grundskolan ska klara kompetenskraven för fortsatt
utbildning inom gymnasiet eller annan utbildning.
Den kommunala ungdomsskolan ska ses från ett 1-19 årsperspektiv.
Vid fördelning av resurser till enskilda grundskolor ska stor hänsyn tas till elevernas behov.
Alla elever ska erhålla fri skollunch av god kvalitet.
Försöken med lokala styrelser ska permanentas.
Elevdemokratin ska stärkas och utvecklas.
Särskolans barn ska erbjudas undervisning i såväl grundskoleklass som särskoleklass.
Ungdomsgymnasiet
Individuellt anpassad undervisning ska vid behov erbjudas enskilda elever.
Olika inlärningsmetoder ska erbjudas och anpassas till den enskilde eleven.
Samtliga elever ska erhålla fri skollunch av hög kvalitet.
Eleverna ska erbjudas tvåspråkig undervisning liksom arbetsplatsförlagd praktik inom EU.
Elevdemokratin ska stärkas och utvecklas.
Vuxenutbildning
Vuxna som saknar grundskole- eller gymnasiekompetens ska erbjudas sådan.
En infrastruktur för vuxenutbildning ska skapas.
Fortsatt satsning ska ske inom ramen för Kunskapslyftet.
Arbetsplatsförlagd SFI ska prövas och vidareutvecklas.
Kultur
EN KRAFT SOM FRIGÖR
Kulturpolitikens mål är att ge alla möjlighet att ta till vara och utveckla sin egen förmåga att skapa.
Därför vill vi socialdemokrater öka mångfalden och kulturens tillgänglighet så att fler blir delaktiga i
kulturlivet.
Halmstads rika kulturliv är en av kommunens främsta tillgångar. Det berikar livet i kommunen i allmänhet
och medverkar dessutom till att företag och turister lockas hit.
13
De olika delarna av kulturlivet kompletterar varandra. Olika kulturyttringar står inte i motsats till varandra.
Inte heller står amatörkultur mot professionell kulturutövning, eller fria grupper mot institutioner. Bredd och
spjutspetsar, institutioner och fria utövare utgör delar av helheten.
Kulturpolitiken måste skapa ett generöst utrymme för det mångkulturella och för en mångfald av
kulturyttringar. Kunskap om den egna kulturen är en väg till förståelse för andras kulturer. Kunskap och
förståelse för egna och andras traditioner minskar risken för främlingsfientlighet och rasism.
För barn och ungdomar är kulturens frigörande kraft av särskild betydelse. Alla barn ska få möjligheter till
kulturupplevelser och eget skapande. På så sätt bearbetas och utvecklas känslor och attityder. Och ett
självständigt och kritiskt tänkande stimuleras.
Kulturen är ett pedagogiskt verktyg och hjälpmedel både i barnomsorgen och skolan.
Folkbildningen ger människor möjlighet att växa och att förändra sin livssituation. Den skapar engagemang
och delaktighet i samhällslivet. Människors fria kunskapssökande bidrar till samhällets mångfald och
dynamik.
Genom studieförbunden nås de människor, ofta med kort formell utbildningsbakgrund, som samhällets
utbildnings- och kulturinstitutioner har svårt att nå.
Vi vill därför medverka till att ge studieförbunden en viktigare roll också i utbildningssystemet.
Bibliotek och andra kulturhus
Kommunen ska ge folkrörelserna och föreningslivet stöd för att vitalisera och förnya kulturlivet.
Bibliotek/biblioteksfilialer i olika kommundelar kan liksom Folkets Hus och bygdegårdar utvecklas till
lokala kulturcentra där fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter samordnas. I dessa arrangemang kan
föreningslivet spela en avgörande roll. Kommunen bör uppmuntra sådana initiativ.
Ett nytt huvudbibliotek byggs och kommer att vara i drift 2005. Öppettiderna för biblioteken ska anpassas
efter människors möjlighet att besöka dem.
Tillgång till Internet bör vara en självklarhet i varje kommunalt bibliotek.
Vi vill utveckla Halmstad som en konferens och evenemangsstad. På sikt vill vi skapa moderna anläggningar
som, i centrala Halmstad, kan inrymma teater, konserter, konferenser, kongresser etc.
Kulturhuset och kvartersteatern är viktiga både för amatörteatern och för att stärka barn- och
ungdomsverksamhet inom teatern. Vi vill fortsätta utveckla denna verksamhet i samarbete med
föreningslivet och kommunens fritidsgårdar.
Vi vill öka tillgängligheten till museets samlingar.
En utbyggnad eller annan form av lösning på lokalfrågan skulle dessutom kunna öka museets
attraktionskraft. För att stärka Halmstads profil som konststad vill vi också utveckla samarbetet mellan
kommunen, Mjällby konstgård och länsmuseet.
Konsten
Konsten berikar våra liv. Den provocerar. Den förskönar. Den stimulerar oss, utvecklar vårt seende och
vidgar vårt medvetande.
Vi vill att konsten ska kunna upplevas på gator och torg, i bostadsområden, i kommunala samlingslokaler
och på kommunens arbetsplatser.
14
I Halmstad finns en tradition att köpa in konst och utsmyckningar till offentliga platser och kommunala
lokaler som vi socialdemokrater vill fullfölja.
Eftersom kommunen är och i än större utsträckning kan bli en betydelsefull inköpare har det betydelse för
konstnärernas möjligheter att få arbete.
Mjällby Konstgård har utvecklats till en nationellt och även internationellt känd kulturinstitution. Inte minst
har Halmstadgruppen kunnat exponeras här. Det är viktigt med en fortsatt satsning på Mjällby konstgård
liksom på en fortsatt samverkan mellan gården och Hallands Museum.
Under kommande mandatperiod kommer en konsthall att byggas i Halmstad.
En konsthall ser vi som en resurs för kulturverksamheten i vid bemärkelse, givetvis med
utställningsverksamheten som nav och drivfjäder. Konsthallen ska erbjuda möten av hög kvalitet även inom
sång och musik, litteratur och samhällsfrågor.
Musik, teater, film
Filmen är en viktig inspirationskälla. En kulturform som på ett självklart sätt är en del av flertalets vardag.
Men filmen fungerar nästan helt på marknadens villkor. Vi vill verka för att icke kommersiella visningar kan
ske i bra lokaler och för att skolbio etableras i kommunen.
Teaterföreställningar bör förekomma även i kommunens ytterområden. Vi vill ge ökade möjligheter för
föreningar att arrangera sådana.
Halmstad har ett brett och varierat musikliv, som spänner över alla genrer och åldersgrupper. Här finns
klassisk musik, här finns jazz, en fin svensk vistradition, många musiker som arbetar med musik för barn
och en i allra högsta grad levande ungdomsmusik.
Det bör finnas ensembler, både körer och orkestrar, på olika nivåer. Det är en viktig fritidssysselsättning för
flera tusen innevånare i kommunen. Efterfrågan på dessa möjligheter är stor och kommer att öka tack vare
den ökade utbildningen i den kommunala kulturskolan.
Såväl körer som orkestrar har ofta stora problem med att rekrytera ledare. Det borde därför finnas
lärartjänster vid kommunala kulturskolan med inriktning mot amatörmusiklivet. Förutom dirigenter behövs
även kvalificerade lärare i sång och på olika instrument.
Det bör finnas bra lokaler för musik- och teaterframträdanden även i ytterområdena.
Kultur – Sammanfattning
Framväxten av kultur- och fritidscentra i kommundelarna ska stimuleras.
Kommunen ska ge stöd till lokaler för musik och teaterverksamhet i kommunens ytterområden.
Anslagen till folkbildningen ska öka.
En halv procent av byggkostnaden ska anslås till konst och utsmyckning vid ny- eller ombyggnation av
kommunala fastigheter och lokaler.
En konsthall ska byggas i Halmstad.
Museets lokalproblem ska lösas.
15
Fritid
DET HANDLAR OM LIVSKVALITET
Fritiden är oerhört viktig för människors livskvalitet.
Människor är olika. Därför är det nödvändigt att fritidsutbudet stimulerar olika intressen och upplevelser.
Det ideella föreningslivet spelar en oerhört betydelsefull roll för fritidsverksamheten i Halmstad.
Kommunens ansvar är inte minst att understödja det ideella föreningslivet och att i övrigt med sina resurser
garantera ett rikt och varierat utbud av fritidsaktiviteter.
Kommunen har ett ansvar för att fritidsverksamheten - för barn, ungdomar och äldre - är tillgängligt för alla.
Kommunen har ett ansvar för att ungdomar i Halmstad erbjuds bra och attraktiv fritidsverksamhet i drogfria
miljöer. Därför ska Ungdomens hus, Diezel, och kommunens fritidsgårdar vara drogfria.
Föreningslivet i Halmstad kännetecknas av bredd och vitalitet.
Ungdomar som aktiveras genom föreningslivet får förutom tillgång till fritidsaktiviteter också en
demokratisk fostran. Något som är bra och nödvändigt för framtidens samhälle. Därför vill vi bibehålla
stödet till föreningslivets ungdomsverksamhet. Formerna för stödet måste ständigt ses över men det samlade
kommunala stödet får inte minska.
Många människor gör värdefulla insatser som ledare i föreningslivet. Vi vill öka stödet till det idéburna
föreningslivet där ungdomar ofta själva leder verksamheten.
Det rörliga fritidslivet är viktigt för alla.
Promenadstråk, slingor och gröna mötesplatser i naturen ska vara tillgängliga och underhållas. Detta gäller
även kommunens lekplatser som behöver ständig översyn och skälig förnyelse.
Idrottsverksamheten
Idrottsverksamheten i Halmstad är omfattande.
Vi har utövare av många idrotter, på många olika nivåer. Allt från korpidrott till elitidrott.
Idrottsrörelsen spelar en betydelsefull roll för människors möjligheter till hälsa och ett gott liv. Därför ser vi
det som ett kommunalt ansvar att värna om idrottsverksamheten, såväl breddidrotten som den elitinriktade.
Ungdomsidrotten är särskilt betydelsefull. Vi vill bibehålla dagens nivå på bidrag till idrottsrörelsens
ungdomsverksamhet.
Jämställdheten kräver också särskild uppmärksamhet. Vi vill skapa bättre förutsättningar för att möta
flickors idrottsintressen.
Våra idrottsplatser kräver ständigt underhåll och utbyggnad emellanåt. För detta ändamål behöver en
kommunal plan utarbetas. Upprustning och utbyggnad av vår största publika arena Örjans Vall har påbörjats.
Sannarps idrottsplats ska utvecklas som ett centrum för många olika idrotter. Vår sporthall ska ersättas med
en nya arenahall.
Fritid – Sammanfattning
Det ekonomiska stödet till ungdomars fritids- och idrottsverksamhet ska utvecklas.
De kommunala fritidsgårdarna ska utvecklas.
Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt flickors möjligheter att idrotta.
Örjans Vall ska byggas ut och upprustas.
En ny arenahall ska byggas.
16
Park och trafik
I KOMMUNENS OFFENTLIGA RUM
Parker och grönområden
Goda naturupplevelser är en väsentlig del av livskvalitén.
Därför vill vi värna om de naturparker, strövområden, promenadstråk och stränder som finns i kommunen.
Tillgängligheten för såväl fullt rörliga som funktionshindrade människor ska successivt öka, samtidigt som
områdenas naturliga karaktär bevaras.
Vi vill värna om våra kommunala parker. Stadens träd och parkytor får inte minska i omfattning. Om parkyta
eller träd av något skäl behöver avverkas ska dessa ersättas med nya i närheten.
Vi vill ha en bättre kartläggning och information till allmänheten om våra ängs- och hagmarker, skogar och
stränder, för att fler av oss ska få möjlighet att njuta av dessa platser för friluftsliv, eftertanke och
återhämtning. Stadsbondgården Olofstorp, gården Ön samt lilla Köpenhamn på Östra Stranden är lysande
exempel på projekt som vi vill utveckla och se fler av.
Trafik
Dagens trafiksituation i centrum är ohållbar. Genom att utveckla befintligt gatusystem och förbättra infarter
mot centrum, samtidigt som trafikdämpande åtgärder genomförs bland annat vid Slottsbron, räknar vi med
att förbättra situationen.
Vi menar att den södra infarten till hamnen bör färdigställas så snart som möjligt. Ett fungerande gatu- och
vägnät är mycket viktig för kommunens utvecklingsmöjligheter. Likaså tillgången till parkeringsplatser i
anslutning till centrum och kommunens offentliga inrättningar. Därför vill vi verka för att bibehålla antalet
tillgängliga parkeringsplatser.
Vi vill utveckla Lilla Torg genom att flytta merparten av parkeringsplatserna och där utveckla en öppen
torgyta.
Möjligheten bör prövas att bygga en tunnel under Nissan.
Trafikproblem finns på flera håll i kommunen. Därför måste även trafikplanerna för ytterområdena ses över.
Idag är avgaser från förbränningsmotorer i bilar, bussar och lastbilar ett av våra större miljöproblem. Därför
måste även kommunen medvetet verka för att minska dessa. Det gör vi genom en ständig förbättring av
kollektivtrafiken, planering av spåranslutning till industriområden, genom goda cykelbanor och genom att
kommunen är föregångare vad gäller användning av alternativa drivmedel till sina fordon.
Genom utbyggnad av cykelstråken ska Halmstad bli en cykelvänlig stad.
Möjligheterna att åka kollektiv skulle öka med ett samlat centrum för de kollektiva färdmedlen.
Vi vill etablera ett resecentrum, där lokaltrafik, regiontrafik och järnvägstrafik samlokaliseras. På sikt bör
järnvägen grävas ner under markplanet.
17
Park och trafik - Sammanfattning
Parker och grönområden
Träd och parkytor i kommunen ska värnas.
En bättre kartläggning och information om ängs- och hagmarker, skogar och stränder ska ske.
Kommunen ska satsa på stadsbondgården Olofstorp, gården Ön samt lilla Köpenhamn på Östra Stranden.
Tillgängligheten till naturparker, strövområden och promenadstråk ska förbättras.
Trafik
Trafiksituationen i centrum ska förbättras.
Möjligheten att bygga en tunnel under Nissan ska prövas.
Trafikplanerna för kommunens ytterområden ska ses över.
Arbetet för att minska avgaserna från förbränningsmotorer i kommunen ska drivas vidare.
Ett resecentrum ska byggas.
Kollektivtrafiksystemen ska utvecklas.
Äldreomsorg
EN TRYGG OCH VÄRDIG ÅLDERDOM
Rätten till en trygg och värdig ålderdom är en självklarhet.
Under åren framöver kommer såväl antalet som andelen äldre i befolkningen att växa. Det kommer i än
högre grad än tidigare att placera äldrefrågorna i centrum för debatten och välfärdspolitiken. Det kommer att
skärpa kraven på vård och omsorg och kräva att samhället reserverar större resurser till äldrevård och
omsorg.
Personaltätheten skall ökas så att den motsvarar vårdtyngden.
Vården och omsorgen ska vara av god kvalitet och komma alla som har behov av den till del. Vård och
omsorg ska i huvudsak bedrivas och ombesörjas i samhällets regi. Privata vinstintressen är inte förenliga
med de principer under vilka vård och omsorg ska bedrivas. All vård och omsorg ska vara kvalitetssäkrad.
Personalen är äldreomsorgens viktigaste resurs. Den förväntade utvecklingen, med en allt äldre befolkning,
kommer att sätta också personalfrågorna i centrum i framtiden. Det förhållandet att verksamheten växer
samtidigt som många anställda pensioneras leder till ett starkt ökat behov av nyrekrytering. Vilket i sin tur
ställer ökade krav på jobben, arbetsinnehållet och arbetsmiljön – och på kommunen som arbetsgivare.
De anställdas kompetens och kreativitet måste tas tillvara och vidareutvecklas genom att kompetens- och
vidareutbildningar erbjuds alla personalgrupper.
Personalen måste också ges större möjligheter delta i planeringen av verksamheten och att ta ansvar för dess
innehåll.
För att klara den framtida äldrevården måste ett äldreomsorgsprogram utarbetas. Det ska slå fast vad den
enskilde vårdtagaren har rätt till, men också kommunens vision för och målen för verksamheten.
18
Äldres behov av omsorg ska så långt möjligt klaras i den egna invanda hemmiljön. När den enskilde så
kräver eller när tryggheten kräver ett särskilt boende och förstärkta omsorgsinsatser ska fortfarande eget
boende och självbestämmande vara rättesnöre.
Kommunens ombyggnadsprogram för det äldre beståndet av äldreboende och ett förslag till tidplan har
presenterats i rapporten "Det särskilda boendet för äldre i Halmstads kommun 2007". Detta
ombyggnadsprogram måste snarast komma igång.
Genom det kommunala pensionärsrådet har vi möjlighet att ta tillvara äldres synpunkter på verksamheten. Vi
vill att pensionärsrådet ska få möjlighet att påverka planeringen av ombyggnation och nya verksamheter
redan från projekteringsstadiet.
De nuvarande sjukhemmen ska förändras så att alla boende som önskar kan få eget rum.
En strävan är också att äldreomsorgens utbyggnad ska ske i alla delar av kommunen.
Ansvaret för de äldre som drabbas av sjukdom delas av landstinget och kommunen. Detta delade ansvar får
aldrig leda till att någon enskild individ hamnar ”mellan stolarna”. Vi vill därför fortsätta det goda samarbete
som utvecklats mellan kommunen och landstinget.
Sjuk- och hälsovård är viktiga inslag i omsorgen om äldre, men det är även aktiviteter och mänsklig
samvaro. Ensamhet och isolering måste motverkas. Vi vet att ett aktivt liv är en mycket viktig del av
friskvården. Därför vill vi utveckla rehabiliteringen och terapin på sjukhemmen. Vi vill också öka
möjligheterna för föreningsliv och organisationer att bedriva verksamhet för och bland äldre. Dessutom vill
vi förbättra förutsättningarna för anhöriga som själva vill och kan vårda sina nära.
Äldreomsorgen ska huvudsakligen bekostas av skattemedel, enligt principen ”från var och en efter förmåga
till var och en efter behov”.
Centraliseringen av service som handel, bank och post leder för många äldre till problem. Prisbilden blir en
annan i de butiker som blir kvar och många äldre drabbas av såväl högre priser som ökade
transportkostnader. Vi menar att kommunen, genom att så långt möjligt använda ”planinstrumentet”, måste
ta ett större ansvar för servicen i ytterområden och där centraliseringen av handel och annan
serviceverksamhet leder till betydande försämringar för de äldre.
19
Äldreomsorg - Sammanfattning
Vård och omsorg för äldre ska huvudsakligen bedrivas i offentlig regi.
Oberoende av boendeform ska äldre garanteras en god och kvalitetssäkrad vård och omsorg.
Planering och genomförande av vård och omsorg ska ta större hänsyn till de äldres egna kultur- och
levnadsförhållanden.
Om och tillbyggnad av befintligt äldreboende ska fullföljas.
Goda bostäder med hög tillgänglighet, lämpade för äldre, ska tillskapas. Särskilt ska bostäder för
dementa beaktas.
Det kommunala pensionärsrådet ska ges ökade möjligheter att påverka verksamheten liksom
projekteringen av bostäder.
Föreningar, organisationer och andra frivilliginsatser ska ges möjlighet att verka med och bland äldre.
De äldres möjligheter till stimulerande fritids- och kulturupplevelser bör öka.
Centra skapas där möjlighet finns för rehabilitering och också ett utbyggt stöd för anhöriga och
närstående.
Kommunen ska samverka med landstinget kring vård och omsorg för äldre.
Personalen som arbetar inom äldreomsorgen måste få större möjlighet att påverka sin egen
arbetssituation.
Kommunen ska använda ”planinstrumentet” för att förhindra att servicen i bostadsområden och
kommundelar försämras p g a centralisering till större enheter.
Kollektivtrafiken ska vara väl utbyggd och servicelinjer ska finnas i områden där många äldre bor.
Ett äldreomsorgsprogram för Halmstads kommun ska utarbetas utifrån den av riksdagen fastlagda planen
"Nationella mål för äldrepolitiken".
Att kommunen inrättar en livsmedelsförsörjningsplan.
Arbete och näringsliv
ARBETE ÅT ALLA!
Arbetslöshet är ett slöseri med samhällets viktigaste tillgång; människans förmåga och vilja till arbete.
Socialdemokraterna bestämde sig under arbetslöshetskrisen under andra hälften av 90-talet för att halvera
den öppna arbetslösheten från hösten 1997 till år 2000. Det var ett viktigt delmål till vårt långsiktiga mål arbete åt alla – och det uppnåddes.
Trots den framgångsrika socialdemokratiska ekonomiska politiken och de goda konjunkturerna saknar
fortfarande alltför många ett stadigvarande arbete. Många långtidsarbetslösa har svårt att få fäste på
arbetsmarknaden. Samtidigt finns alltför få med rätt kompetens att tillgå på en rad områden där arbetskraft
efterfrågas.
Många invandrare har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Vi ska arbeta för att alla får lika möjligheter
till arbete.
Det politiska arbetet för att nå målet arbete åt alla – måste bedrivas lika intensivt som tidigare.
Kunskapslyftet, som startade 1997, har gett många vuxna en möjlighet till kompletterande utbildning. Även i
fortsättningen måste stora resurser satsas på vuxenutbildningen. Bland annat för att möta ständigt nya
kunskapskrav på arbetsmarknaden.
Aktiva insatser ska göras med sikte på att ge arbetslösa ungdomar arbete och möjlighet till egen försörjning.
20
Högskolan spelar en central roll för utvecklingen av näringslivet, av nya livskraftiga företag och av
arbetslivet överhuvudtaget. Tekno Center är ett effektivt medel att skapa en lokal tillväxt med
kunskapsintensiva verksamheter. Därför vill vi intensifiera det kommunala engagemanget för Högskolan i
Halmstad.
Kommunen har ett ansvar för att investeringar och framtidssatsningar sker även under lågkonjunkturer. Det
gäller såväl byggande av offentliga lokaler som satsningar på infrastruktur.
En viktig del av vår politik för arbete åt alla i Halmstad är att marknadsföra Halmstad som en bra ort att bo,
turista, studera eller etablera företag på. Också på detta område är den sociala välfärden ett tungt argument
för Halmstad.
Halmstads unika kvaliteter ska göras kända lokalt, nationellt och internationellt. Det är viktigt att
kommunens insatser på området samordnas så att resurserna utnyttjas effektivt.
Genom att aktivt stimulera nyetableringar och tillväxt i befintliga företag vill vi bidra till att öka antalet
sysselsatta inom näringslivet. Som ett exempel stimuleras studenter till att förlägga eget företagande till
Halmstad genom riktade insatser vid Högskolan.
Turism
Halmstad är en av landets ledande turistorter. Detta ska vi ta vara på genom fortsatt satsning på turism och
besöksnäringar.
För att fler sommargäster ska få möjlighet att besöka oss är det viktigt att det skapas fler billiga och bra
övernattningsmöjligheter.
Turismen i Halmstad är främst kopplad till sol och bad. Vi vill fortsätta utveckla sommarturismen, bl.a.
genom att satsa på fler blåflaggstränder med blåflaggstationer.
Vi vill utveckla förutsättningarna för eko- och landsbygdsturism och etablera fler attraktiva besöksmål året
runt.
Vi vill, inom ramen för projektet ”Historiska Halmstad”, ta fram och visa upp vårt kulturhistoriska arv, bl.a.
genom att fortsätta att återuppbygga och frilägga delar av den gamla vallen och stadsmuren.
Vi vill utveckla Halmstad som en bra besöksort för funktionshindrade genom att anlägga ett
handikappanpassat bad på Östra Stranden.
Halmstad ska vidareutvecklas som kultur-, evenemangs-, konferens - och kongressort. I det syftet vill vi
bland annat förbättra tillgången till lämpliga konferens- och kongresslokaler. Vi vill också bevara och
utveckla Halmstad, som den ledande golfstaden i Sverige
Genom att bygga en konsthall stärker vi vår ställning som konststad.
Infrastruktur
Kommunens engagemang i infrastruktur syftar till att säkerställa väsentliga värden för samhället och
medborgaren. Det gäller att värna viktiga miljövärden, att säkerställa en gynnsam näringsutveckling och
ekonomisk effektivitet samt att förhindra uppkomsten av och medborgarnas beroende av privata monopol.
Oftast innebär detta ett gemensamt ägande av infrastrukturen, vanligtvis i kommunal form. Ägande i annan
form kan accepteras om detta kan ske utan att viktiga värden åsidosätts och under förutsättning att det är
långsiktigt ekonomiskt fördelaktigt för kommunen, d v s för medborgarna.
21
Drift och förvaltning av infrastrukturen ska ske så effektivt som möjligt, med bra teknik och utan att
skattekollektivet belastas i onödan.
Satsningen på en moden infrastruktur är avgörande för förnyelsen av näringslivet och för arbetsmarknaden i
kommunen. Några projekt är särskilt angelägna under åren framöver. Flygplats- och hamnverksamheten
måste utvecklas och ett dubbelspår för järnvägen byggas. En bredbandsutbyggnad i form av ett öppet
stadsnät ska genomföras.
Arbete och näringsliv – Sammanfattning
Målet för den socialdemokratiska sysselsättningspolitiken är arbete åt alla.
Satsningen på vuxenutbildning ska fortsätta och intensifieras.
Halmstads kommun ska aktivt stödja Högskolans utveckling i Halmstad.
Kommunen ska hålla beredskap för att bedriva en konjunktur- och sysselsättningsstimulerande byggoch investeringspolitik.
Kommunens marknadsföringsresurser ska samordnas.
Kommunen ska aktivt stimulera nyetablering och tillväxt i befintliga företag i Halmstad.
Kommunen ska ta fortsatt ansvar för sysselsättningsskapande åtgärder i samarbete med länsarbetsnämnd
och arbetsförmedling.
Turism
Kommunen ska utveckla Halmstad som en kultur-, evenemangs-, konferens- och kongresstad.
Vårt historiska och kulturella arv ska tas fram och visas upp inom ramen för projektet "Historiska
Halmstad".
Förutsättningarna för eko- och landsbygdsturism ska stimuleras.
Vi vill stärka vår ställning som konststad, genom att satsa på en konsthall.
Ett handikappanpassat bad ska anläggas på Östra stranden.
Göra Halmstad till en attraktiv besöksort året om.
Infrastruktur
Drift och förvaltning av infrastrukturen ska i princip ske i gemensam regi.
Hamn- och flygplatsverksamheten ska utvecklas.
Ett dubbelspår ska byggas.
En bredbandsutbyggnad i form av ett lokalt öppet stadsnät ska genomföras.
22
Handikappolitiken
HALMSTAD EN STAD FÖR ALLA!
Grunden för den socialdemokratiska handikappolitiken är alla människors lika värde. Vår målsättning är att i
Halmstad skapa en miljö där alla är delaktiga i samhällets gemenskap och kan trivas.
Boende för personer med funktionsnedsättning ska utvecklas så att största möjliga integration i samhället
uppnås. Därför behöver vi en mångfald av boendetyper med stöd som är anpassat efter den enskildes behov
och önskemål. Tillgängligheten i samhället i övrigt är också väsentligt. Arbete, sysselsättning och fritid för
människor med funktionsnedsättning är ett viktigt kommunalt ansvar.
Socialdemokraterna har under den gångna mandatperioden varit drivande när det gäller framtagandet av ett
handikappolitiskt program i Halmstad. Detta program har rönt stor nationell uppmärksamhet och har av
handikapprörelsen utsetts till det bästa i landet.
De åtgärder som beslutats utgör en god grund för det fortsatta handikappolitiska arbetet men mycket återstår
att göra innan vi uppnått ett samhälle för alla.
Socialdemokraterna vill arbeta målmedvetet för att öka tillgängligheten för funktionshindrade till byggnader
och offentliga miljöer som gator, stränder och strövområden. Handikappfrågorna ska ingå som ett naturligt
led i all samhällsplanering.
Färdtjänsten är ett komplement till kollektivtrafiken och taxorna bör vara likvärdiga. Kollektivtrafiken måste
göras mera tillgänglig och användbar för de som har ett funktionshinder. Kommunens färdtjänst ska hålla en
god standard. Kommunen ska bedriva egen färdtjänstverksamhet som kompletteras genom upphandling för
att täcka behovet. Färdtjänsten ska vara behovsprövad och genom färdtjänsten ska de som har ett
funktionshinder och som inte har möjlighet att använda kollektivtrafiken kunna få möjlighet till socialt
umgänge m.m.
Funktionshindrades möjligheter till utbildning, arbete eller annan meningsfull sysselsättning måste
förbättras.
Deras behov av individuellt stöd och service måste tillgodoses på ett bra sätt och handikapprörelsens
inflytande måste befästas genom aktivt arbete i det kommunala handikapprådet.
Handikappolitik - Sammanfattning
Funktionshindrades möjlighet till integration i samhället är ett viktigt kommunalt ansvar.
Byggnaders och offentliga miljöers tillgänglighet för funktionshindrade måste öka. Detsamma gäller
kollektivtrafiken.
Funktionshindrades möjligheter till utbildning och arbete måste förbättras.
23
Brotts- och drogförebyggande verksamhet
EN TRYGG KOMMUN ATT LEVA I
Halmstad måste vara en trygg plats att leva på och vistas i. För barn och ungdomar att växa upp i, för äldre
att åldras i och turister att besöka.
Kommunens projekt ”Trygga Halmstad” syftar till att förebygga droganvändning och brott. Detta genom att
få allt fler enskilda och företag att ställa sig bakom och - genom eget engagemang, aktiva insatser och
ekonomiskt stöd - bidra till att förverkliga visionen Trygga Halmstad.
En viktig uppgift är att sprida brottsförebyggande information på arbetsplatser och i skolor.
Ett delmål är att minska intresset för, tillgången till och användningen av tobak, alkohol och droger bland
Halmstads barn och ungdomar. En viktig förutsättning för att det ska lyckas är att vuxna får ökad insikt om
sin roll som goda förebilder.
Ett annat delmål i trygga Halmstad är att minska ungdomsbrottsligheten. Drogbekämpningens roll i
sammanhanget är självklar, men det handlar också om att påverka barns och ungdomars attityder till förmån
för ett jämställt och moraliskt försvarbart beteende.
Kvinnofrid är ett tredje delmål. Projektet trygga Halmstad syftar till att förhindra att unga män utvecklas till
våldsverkare och till att mäns våld mot kvinnor – både det fysiska och psykiska - ska upphöra i alla olika
livssituationer.
Brotts- och drogförebyggande verksamhet - Sammanfattning
Socialdemokraterna vill stödja och främja projektet Trygga Halmstad.
Droganvändning och brott ska förebyggas.
Ungdomsbrottsligheten ska minskas.
Mäns våld mot kvinnor ska upphöra i alla livssituationer.
Integration
TA TILLVARA MÅNGFALDENS MÖJLIGHETER!
Integration handlar om att skapa ett samhälle där alla människor, oavsett etnisk och kulturell bakgrund har
lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter.
Halmstad har genom immigration blivit en kommun som präglas av etnisk och kulturell mångfald. Denna
mångfald öppnar spännande möjligheter till möten och kontakter.
Alla är vi olika individer med olika bakgrund och förutsättningar. Att definiera integration som en fråga om
att göra invandrare till svenskar är missvisande och ytligt. Integration är en ömsesidig process i det
24
vardagliga mötet mellan människor. Vi har alla som medborgare ett gemensamt ansvar för att ta tillvara
mångfaldens möjligheter och för att en integration kommer till stånd
Arbete åt alla är en grundförutsättning för att integrationspolitiken ska lyckas. Det vill vi underlätta genom
en aktiv kommunal arbetsmarknadspolitik riktad till dem, varav många är invandrare, som har svårt att få
jobb.
Segregationen i boendet måste minska. Det vill vi göra genom att via HFAB och det kommunala
planeringsmonopolet skapa förutsättningar för blandade boendeformer i hela kommunen.
Det är nödvändigt att de flyktingar som valt att bo i vår kommun på ett snabbt och bra sätt blir delaktiga i
samhällslivet. Det vill vi underlätta genom att individuella introduktionsplaner upprättas som utgår från varje
individs möjligheter och behov. Detta arbete ska också utvärderas.
Det är viktigt att skapa kontaktytor mellan kommuninnevånarna. Där spelar den sammanhållna skolan en
avgörande roll. Liksom folkrörelserna i allmänhet och studieförbunden.
Vi vill bland annat utbilda skolinformatörer med uppgift att skapa förståelse mellan olika kulturer. De ska
bidra till att forma en gemensam värdegrund och ett gott förhållningssätt eleverna emellan.
Socialdemokraterna i Halmstad vill också stödja och uppmuntra mångkulturella arrangemang för att på så
sätt skapa integrerande kontaktytor, samt inrätta "träffpunkter", där alla kommuninnevånare lätt kan nås med
information om bland annat integrationsfrågor, men också om andra frågor som rör vår kommun.
Integration - Sammanfattning
Vi har som medborgare ett gemensamt ansvar för att en integration kommer till stånd.
Socialdemokraterna vill bedriva en aktiv kommunal arbetsmarknadspolitik med sikte på att alla ska finna
arbete och egen försörjning.
Individuella ”introduktionsplaner” ska upprättas för de flyktingar som bosätter sig i Halmstad.
Genom HFAB och det kommunala planmonopolet vill vi skapa förutsättningar för blandade
boendeformer i alla kommundelar.
Skolinformatörer ska utbildas med uppgift att öka förståelsen eleverna emellan.
Boendepolitik
DET GODA BOENDET – EN SOCIAL RÄTTIGHET!
Det goda boendet är en grundläggande social rättighet.
Bostadspolitikens mål är att erbjuda goda bostäder till rimlig kostnad till alla medborgare.
Det är ett kommunalt ansvar att se till att det finns tillgång till bra bostäder till rimliga priser. För att klara
detta har vi dels en kommunal planering, det så kallade planmonopolet, dels har vi ett kommunalt ägt
bostadsbolag, HFAB, Halmstads Fastighets AB.
Planering och byggande måste ta fasta på helheten i bostadsområdet. Ett bra boende måste erbjuda en
fungerande livsmiljö för unga som gamla, med tillgång till service, med bra kommunikationer och med
närhet till friluftsliv och rekreation.
25
Integration är ett nyckelord också i bostadspolitiken. Genom blandade former av bebyggelse i hela
kommunen medverkar vi till att hålla ihop samhället och öka tryggheten. Alla boendemiljöer ska vara goda,
med grönområden och lämpade för människor i olika åldrar och livssituationer.
Bostadspolitiken är ett viktigt verktyg för att skapa ett gott liv.
Den kan bidra till att förebygga och lösa sociala problem. Det gäller växande klyftor mellan olika grupper i
samhället. Det gäller också tendenser till ökad brottslighet och våld i vardagen. Detta genom planering för
boendemiljöer som uppmuntrar och möjliggör gemenskap över åldersgränser och mellan olika etniska och
sociala grupper.
Via den fysiska planeringen kan vi bokstavligt talat bygga bort risker för överfall. Detta genom att
exempelvis undvika mörka ödsliga avsnitt av promenad- och cykelstigar.
HFAB spelar en mycket viktig roll i den lokala bostadspolitiken. Därför vill vi behålla det kommunala
ägandet av HFAB och verka för en fortsatt stark och sund ekonomi i bolaget.
HFAB är ett kommunalt bostadsföretag, det innebär att bolaget är ett verktyg för att utveckla boendet, pressa
kostnader och hålla nere hyrorna.
Bruksvärdesprincipen ska vara vägledande när det gäller hyresprissättningen. Kostnader ska fördelas
solidariskt mellan olika fastighetsbestånd.
HFAB ska också vara föregångare när det gäller att utveckla boinflytandet.
Genom HFAB vill vi underlätta ett eget boende, med rimliga hyror och flexibla lösningar, för kommunens
ungdomar.
Mindre lägenheter - bostadsrätter och hyresrätter - ska byggas på mindre orter ute i kommunen, så att
ungdomar får möjlighet att bo kvar på hemorten.
Hyresgästerna i HFAB ska kunna känna trygghet i sitt bostadsområde. Det goda samarbetet med
hyresgästföreningen ska värnas och vidareutvecklas. Miljöfrågorna ska ingå som en naturlig del i varje
bostadsområde inom HFAB:s bestånd.
Medelåldern stiger i befolkningen och nya boendealternativ behövs när vi blir äldre. 40 procent av hushållen
består av en person. Byggande och bostadsbestånd behöver anpassas efter denna förändrade
befolkningsstruktur.
Genom Högskolans utbyggnad har många mindre lägenheter blivit upptagna av studenter. Många människor
som lever ensamma har därför svårt att hitta lägenheter i centrala lägen. Därför behövs fler små lägenheter i
anslutning till stadskärnan.
Vår målsättning är att allt byggande, alla renoveringar och rivningar ska göras med hänsyn till miljö och
hälsa i främsta rummet. Därför ska kommunen i sin byggnation prioritera miljövänliga och återvinningsbara
material, driva projekt för återvinning av rivningsmaterial och använda de styrmedel som kommunen har för
att påverka andra aktörer på marknaden att bedriva sin verksamhet enligt samma tänkande.
Vid all om- och nybyggnation ska möjligheterna att underlätta de boendes egen källsortering särskilt
uppmärksammas.
26
Boendepolitik - Sammanfattning
En bra bostad till ett rimligt pris är en social rättighet.
Bostadsstadsplaneringen ska motverka och främja integration och gemenskap.
HFAB ska förbli i kommunens ägo och aktivt användas för att förverkliga det goda boendet.
Allt byggande, alla renoveringar och rivningar ska genomföras med hänsyn till hälsa och miljö.
Bostadsbeståndet måste successivt anpassas för den växande andelen äldre och ensamhushåll.
Mindre lägenheter som gör det möjligt för ungdomar att bo kvar på hemorten ska byggas ute i
kommunen.
Parker och grönstråk i stadsmiljön ska bevaras, kompletteras och utvecklas.
Energi
MÅLET ÄR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING
Energiförsörjning – organisation och mål
Energiverken i Halmstad består av två bolag, ett handelsbolag/moderbolag och ett nätbolag, detta för att vi
ska skilja på den konkurrensutsatta försäljningsdelen och nätverksamheten. Vår målsättning är att det också
ska bildas ett värmeproduktionsbolag som ansvarar för hela den kommunala produktion av värme. Detta är
viktigt av såväl tekniska skäl som samordningsskäl. Målet är en totalt sett effektiv resursanvändning vad
gäller kommunens egen värmeproduktion.
Kommunens värme- och elproduktion sköta idag av både Energiverken och Renhållningsbolaget. Vi vill
samla värme- och elproduktionen i ett kommunalägt bolag.
Energiförsörjningen - i form av värme och el - anser vi i huvudsak är en uppgift för samhället.
Samhällsansvaret innebär trygghet för kommunens innevånare och näringsliv.
Energiverken i Halmstad ska också delta som en betydelsefull aktör i utvecklandet och utbyggnaden av en
infrastruktur för IT-kommunikation genom ett öppet lokalt stadsnät.
Mot denna bakgrund anser vi socialdemokrater att det är viktigt att kommunen är ägare till Energiverken i
Halmstad.
Miljöinriktning
Socialdemokraterna i Halmstad ska arbeta för att minska användningen av fossila bränslen som olja och gas
samt öka användningen av biobränslen och restproduktionsförbränning vid anläggningarna i
Hamnen/Turbingatan och på Kristinehedsområdet.
Vi ska också medverka till kraftvärmeproduktion där detta är ekonomiskt och miljömässigt riktigt.
Kommunen ska via Energiverken öka sitt engagemang inom energiområden som fjärrkyla, samt fortsätta att
utveckla totalenergilösningar främst för små och medelstora företag. Vidare ska möjligheterna till ett ökat
framtida engagemang inom områden som vindkraft, solvärme och andra smarta energilösningar undersökas.
Vi socialdemokrater vill arbeta för fler energibesparande åtgärder och energirådgivning. Hela vår
energiverksamhet ska präglas av strävan att bygga ett ekologiskt hållbart samhälle.
27
Energi - Sammanfattning:
Kommunen ska ha huvudansvaret för produktion och distribution av el och fjärrvärme i Halmstad.
Elberoendet i bostäder/lokaler ska minska. Utbyggnaden av fjärrvärme och fjärrkyla öka.
Totalenergilösningar ska utvecklas i samverkan med näringslivet i Halmstad.
Energiverket ska bygga och utveckla en infrastruktur för IT-kommunikation genom ett lokalt öppet
stadsnät.
Energiverksamheten ska präglas av vår strävan att bygga ett ekologiskt hållbart samhälle.
Kommunens värme- och elproduktion samlas i ett kommunägt bolag.
Renhållning och avfallshantering
HÅLL HALMSTAD RENT!
Övergripande frågor
En fungerande renhållning och avfallshantering är samhällets ansvar. Det är också, vad gäller utförandet, i
huvudsak en uppgift för samhället.
Vår målsättning är att mängden avfall ska minimeras och att avfallsmaterial i första hand ska återanvändas. I
andra hand återvinnas och i tredje hand användas till energiutvinning.
Genom förnyelse och tillbyggnad av Kristinehedsanläggningen vill vi vidareutveckla produktionen av
fjärrvärme genom att förbränna restprodukter som inte kan återanvändas eller återvinnas. Anskaffande av
restprodukter för förbränning ska primärt ske inom närområdet.
Miljösatsningar
Vi vill vidareutveckla och underlätta källsorteringen. Detta kan ske genom prissättningen för sophämtning
och genom att det finns gott om avfallsstationer där olika former av avfall kan lämnas.
Vårt arbete med avfallsfrågorna, hantering och källsortering, måste ständigt utvärderas för att kunna
förbättras så att bästa totala miljövinst uppnås.
Återanvändning av industri-, bygg- och rivningsavfall ska stimuleras. Våra planer för hantering av nedlagda
avfallsdeponier och därmed eventuellt förorenade massor ska utvecklas.
Vi ska genom att ständigt vara i framkanten av den tekniska utvecklingen inom renhållning och
avfallshantering bidra till en god miljö för kommunens innevånare. Verksamheten ska präglas av vår strävan
att bygga ett ekologiskt hållbart samhälle.
28
Renhållning - Sammanfattning
Kommunen har det övergripande ansvaret för fungerande renhållning och avfallshantering. Den
praktiska hanteringen av avfall och sopor är i huvudsak också en samhällsuppgift.
Avfallsmängden ska minimeras genom utvecklad återanvändning, återvinning och energiutvinning.
Källsortering ska främjas och underlättas.
Kommunen ska stimulera återvinning av industri-, bygg- och rivningsavfall.
Räddningstjänst
DEN HANDLAR OCKSÅ OM TRYGGHET
Kommunen ansvarar för en väl fungerande räddningstjänst.
Den ska ha goda förutsättningar att klara den förebyggande verksamheten, bekämpa eldsvådor, utföra
räddningsuppdrag av olika slag. I räddningstjänsten ingår dessutom sotningsväsendet.
Verksamheten ska tillförsäkras de resurser som krävs för att människorna i Halmstad ska känna trygghet.
Socialdemokraterna vill bygga ytterligare en brandstation som ska placeras på väster i Halmstad.
Vi vill värna om de utryckningsenheter som finns i Oskarström, Getinge och Simlångsdalen.
Det förebyggande arbetet och informationen bland barn på förskolor och skolor är en viktig verksamhet.
Den ska fortsätta och utvecklas.
Räddningstjänst - Sammanfattning
Räddningstjänsten ska tillförsäkras de resurser som krävs för att Halmstadsborna ska känna sig trygga.
Utryckningsenheterna i Oskarström, Getinge och Simlångsdalen ska bibehållas.
Förebyggande arbete ska bedrivas på förskolor och skolor.
En ny brandstation ska bygga på väster i Halmstad.
Vatten och avlopp
RENA VÅRA VATTEN!
Vårt dricksvatten ska ha hög kvalité.
Därför måste våra grundvattentillgångar värnas. Inom vattentäkternas skyddsområde bör inte
bekämpningsmedel användas.
Kommunens vatten och avloppsnät måste kontinuerligt förnyas. Det är viktigt att denna förnyelse sker på ett
sådant sätt att rörnäten fungerar tillfredsställande. För detta krävs en aktuell och konkret planering.
Sjöar, vattendrag och hav ska skyddas från negativ miljöpåverkan från hushåll, kommun, industrier, jordbruk
osv. I Laholmsbukten, där svåra skador redan uppstått, måste Halmstads kommun och andra kommuner,
29
tillsammans med jordbruksnäringen axla ansvaret för att återställa den marina miljön. I vår vision ingår att vi
än en gång ska kunna bada längs hela vår kuststräcka.
Vi ska vid planering och byggnation verka för vatten- och avloppslösningar som baseras på fungerande
kretslopp och strävan att bygga ett ekologiskt uthålligt samhälle.
Vatten och avlopp - Sammanfattning
Våra grundvattentillgångar ska värnas.
Kommunens vatten- och avloppsnät ska kontinuerligt förnyas.
VA-verksamheten skall utvecklas i riktning mot förbättrat kretslopp.
Vi ska ständigt arbeta för att återställa ekologisk balans i våra kustvatten.
Ekologiska och miljömässiga hänsyn ska vara vägledande vid planering och byggnation.
30
