Svensk politik MSoP Vt 2009 Föreläsningarna 8 och 9 Gunnar Myrberg Gunnar Myrberg 1 Tre perioder • Den nya tiden 1920‐tal till 1940‐tal • De goda åren D d å 1940‐tal till 1970‐tal • Svensk politik i förändring 1970‐tal till 2000‐tal l ll l 2 Mobiliseringen av de kvinnliga väljarna • De nya rösträttsreglerna ökade i ett slag antalet röstberättigade från 1,2 miljoner till 3,2 miljoner ö b ä i d f å 1 2 ilj ill 3 2 ilj • Partierna gjorde stora ansträngningar för att mobilisera de kvinnliga väljarna • Likhetstänkande och skillnadstänkande • Det villkorade politiska medborgarskapet • Kvinnorepresentationen och begreppet Kvinnorepresentationen och begreppet ”valbar valbar plats” 3 Tuschstreckets förskjutning • Med den kvinnliga rösträttens införande 1921 upphörde samarbetet mellan liberalerna och hö d b ll lib l h socialdemokraterna • Efter att politisk demokrati nu införts ville socialdemokraterna införa socialism, eller som de ibland valde att uttrycka det, social och ekonomisk demokrati • Detta gjorde att socialdemokratin kom att ställas mot både de liberala och de konservativa 4 Vänster‐högerdimensionen i Vänster högerdimensionen i svensk politik p • Internationella jämförelser visar att det svenska partisystemet är världens mest endimensionella i ä ä ld di i ll • Kärnan i den svenska vänster‐högerkonflikten gäller statens inflytande över ekonomin, skattenivåer, ersättningsnivåer samt den offentliga sektorns storlek och uppgifter p • Det sakpolitiska innehållet förändras över tid men de rumsliga metaforerna vänster och höger verkar överleva 5 Partierna • Det svenska partisystemet är ett av mest stabila i världen ä ld • Riksdagspartier under hela perioden 1921‐2008 – – – – – Vänsterpartiet (Kommunistpartiet), bildat 1917 Socialdemokratiska arbetarepartiet, bildat 1889 Centerpartiet (Bondeförbundet), bildat 1913 Folkpartiet (Liberalerna), bildat 1902 Moderata samlingspartiet (Högerpartiet), bildat 1904 6 Från klasspolitik till folkhemspolitik • Socialiseringsfrågan skapade splittring även inom socialdemokratin • Marxismens dilemma Marxismens dilemma • Per Albin Hansson och folkhemsvisionen – – – – Jämlikhet Samförstånd Demokratisk reformism Nationalism 7 Rasbiologi, nationalism och Rasbiologi nationalism och tvångssterilisering g g • • • • • Rasidéernas ”demokratiska potential” Statens institut för rasbiologi Statens institut för rasbiologi Nationella ungdomsförbundet Per Albin Hanssons nationalism Makarna M rdal och t ångssteriliseringen Makarna Myrdal och tvångssteriliseringen 8 1930‐talets ekonomiska kris • I början av 1930‐talet rådde en svår ekonomisk k i iS i kris i Sverige och i omvärlden hi ä ld • 1931 lämnade Sverige den så kallade guldmyntfoten och övergick till en rörlig växelkurs i syfte att upprätthålla kronans inhemska köpkraft • Inom jordbrukspolitiken genomfördes omfattande förändringar g 9 Ådalen 1931 • Vid ett protestmöte i Ådalen i maj 1931 sköt militär med kulsprutor mot ett demonstrationståg ili ä dk l d i å • Fem människor dödades och det politiska efterspelet blev dramatiskt • Ådalen ledde till att Per Albin Hanssons folkhemslinje slutligen kom att besegra klasskampslinjen inom socialdemokratin p j • Under 1970‐talet förändrade (S) sin syn på Ådalen som ett led i en politisk och facklig mobilisering som ett led i en politisk och facklig mobilisering 10 Krisuppgörelsen • 1932 gick socialdemokraterna till val med ett krisbekämpningsprogram: Arbetslösheten skulle krisbekämpningsprogram: Arbetslösheten skulle bekämpas med hjälp av offentliga satsningar ( y / g (Keynes/Wigforss) ) • Kohandeln • Krisuppgörelsen blev ett genombrott för den svenska Krisuppgörelsen blev ett genombrott för den svenska parlamentarismens samarbetskultur och den har haft stor symbolisk betydelse för socialdemokratin • Däremot har ekonomer ifrågasatt dess faktiska betydelse för Sveriges väg ut ur den ekonomiska krisen 11 Saltsjöbadsavtalet • År 1938 slöts det berömda Saltsjöbadsavtalet mellan arbetsmarknadens starka parter, LO och ll b t k d t k t LO h SAF. Syftet var att skapa ett större lugn på arbetsmarknaden men utan statens inblandning arbetsmarknaden men utan statens inblandning. LO och SAF skulle förhandla centralt och begränsa användningen av ekonomiska stridsåtgärder användningen av ekonomiska stridsåtgärder • Uttrycket Saltsjöbadsanda står just för de starka p parternas förmåga att förhandla med varandra på g p central nivå 12 Sverige och andra världskriget • • • • • Samlingsregering ledd av Per Albin Hansson ”Finlands sak är vår” (1939) Midsommarkrisen (1941) Midsommarkrisen (1941) Vindarna vänder (1942/43) Det politiska och ekonomiska läget vid krigsslutet 13 Skördetid • Planhushållningsdebatten • 1948 års val – Socialism Socialism mot liberalism mot liberalism – Högt valdeltagande – Folkpartiet vann valet men socialdemokraterna lyckades stanna kvar vid makten tack vare den dåvarande mandatfördelningsmetoden 14 De stigande förväntningarnas missnöje • Trots valsegern 1948 avstod socialdemokraterna från att genomdriva planhushållningspolitiken genomdriva planhushållningspolitiken • Den goda ekonomiska utvecklingen under 1950‐talet och början av 1960‐talet början av 1960 talet skapade ändå utrymme för sociala skapade ändå utrymme för sociala och politiska reformer • Näringslivet skapade tillväxt och staten fördelade Näringslivet skapade tillväxt och staten fördelade tillväxten g g • Trots framgångarna minskade stödet socialdemokraterna • Partiets svar blev det starka samhällets filosofi: bättre utbildning, bättre sjukvård och bättre bostäder 15 ATP‐reformen • Ett led i det starka samhällets filosofi utgjordes av idén om obligatorisk tjänstepension för alla löntagare obligatorisk tjänstepension för alla löntagare • En socialistisk frihetssyn ställdes här mot en liberal: frihet som tillgång till resurser eller frihet som personlig som tillgång till resurser eller frihet som personlig autonomi • Folkomröstningen 1957 och nyvalet 1958 Folkomröstningen 1957 och nyvalet 1958 • ATP‐striden sammanföll med slutet på den röd‐gröna g j p koalitionen 1951‐1957, men blev samtidigt början på en opinionsmässig framgångsperiod för såväl socialdemokraterna som bondeförbundet 16 Socialdemokratins dominans • Under 1960‐talet gick svensk ekonomi på högvarv • Tillväxten var stark och den sociala reformpolitiken oförminskat aktiv • Detta var ”den svenska modellens” högtidsstund Socialdemokraterna ansågs ha ett ”magiskt magiskt • Socialdemokraterna ansågs ha ett försteg” i förhållande till de andra partierna 17 Sveriges roll i världen • Principiell eller instrumentell neutralitet • Småstatsrealismen och värdet av politisk enighet • Hjalmarssonaffären • Från småstatsrealism till en aktiv p utrikespolitik 18 Författningsutredningen • När 1974 års författning slutligen ersatte 1809 års fö f författning skedde det efter mer än två decennier i k dd d f ä åd i av förarbeten och politiska diskussioner • Tvistefrågor – En eller två kammare – Procentspärren – Skyddet för fri‐ och rättigheter • Demokrati och effektivitet 19 Andra vågens kvinnorörelse • Den första vågens kvinnorörelse hade handlat om rösträtten och kvinnors rätt till utbildning och ö ä hk i ä ill bild i h statliga tjänster • Den andra vågen ställde nya och mer radikala krav på förändring när det gällde: – Diskrimineringen av kvinnor i arbetslivet, politiken och hemmer – Rätten till abort – Rätten att bestämma över sin kropp och sin sexualitet 20 1970‐talets jämställdhetsreformer • 1970‐talet jämställdhetspolitik handlade framför allt om arbete och välfärd ll b h älfä d • Syftet var att göra det möjligt för fler kvinnor att kombinera arbete och familj • Reformer för att åstadkomma detta skifte: – Särbeskattning – Utbyggd föräldraförsäkring ygg g – Utbyggd offentlig barnomsorg 21 1970‐talet: politisk konfrontation 1970 talet: politisk konfrontation och ekonomisk kris • Under 1960‐talet var borgerligheten splittrad • I början av 1970‐talet fick blockpolitiken sitt genombrott tack vare: – Enkammarriksdagens införande 1970 – Ett gemensamt borgerligt program för den ekonomiska politiken 1971 – Nya och mer antagonistiska partiledare, särskilt socialdemokraternas Olof Palme och Centerpartiets Thorbjörn Fälldin 22 Löntagarfonderna • På LO‐kongressen 1975 presenterades ett förslag om så kallade löntagarfonder kallade löntagarfonder • Tanken var att öka löntagarnas inflytande i näringslivet genom att tvinga företagen att avsätta en del av sina genom att tvinga företagen att avsätta en del av sina vinster i fonder som skulle förvaltas av facken • Löntagarfonderna blev ett tacksamt mål för Löntagarfonderna blev ett tacksamt mål för borgerligheten att angripa i valrörelsen 1976 g • När socialdemokraterna kom till makten igen 1982 införde de en modell med löntagarfonder men den avskaffades omedelbart vid regeringsskiftet 1991 23 Kärnkraftsfrågan • 1970 beslutade en i stort sett enig riksdag att b bygga 11 kärnkraftsreaktorer 11 kä k f k • Mot bakgrund av oljekrisen 1973/74 beslutade riksdagen om fortsatt utbyggnad 1975 g • I valrörelsen 1976 blev kärnkraften den viktigaste valfrågan och det är belagt att den avgjorde valutgången till de borgerligas fördel, väljarström g g g g j från (S) till (C) 24 Regeringsskiftet 1976 • I valet 1976 erhöll (M), (C) och (Fp) tillsammans 50,8% av rösterna • Rekordhögt valdeltagande: 91,8% • För första gången sedan 1932 stod (S) utanför regeringen För första gången sedan 1932 stod (S) utanför regeringen • Regeringsskiftet sammanföll med en internationell konjunkturnedgång • Dessutom saknade de borgerliga partierna såväl ett gemensamt program som erfarenhet av att styra gemensamt program som erfarenhet av att styra 25 Svekdebatten • I valrörelsen 1976 hade Thorbjörn Fälldin bundit sig stenhårt för en avveckling av kärnkraften i hå fö kli kä k f • Redan i regeringsförhandlingarna 1976 tvingades emellertid Fälldin vika sig i frågan om laddningstillstånd för reaktorn Barsebäck II • Detta ledde till en svekdebatt som följde Fälldin under hans nio år som partiledare för (C) p ( ) 26 Kärnkraftsomröstningen 1980 • I mars 1979 inträffade en kärnkraftsolycka i H ib Harrisburg, USA USA • Denna händelse blev avgörande för beslutet att låta kä k ft f å kärnkraftsfrågan avgöras i en folkomröstning ö i f lk öt i • I folkomröstningen gavs tre alternativ, samtliga var i tälld å inställda på avveckling men med olika tidshorisonter kli d lik tid h i t • Inget av alternativen fick egen majoritet och än idag ä kä k f är kärnkraften en omstridd fråga i svensk politik idd f å i k li ik 27 Arbetslöshetsbekämpning eller Arbetslöshetsbekämpning eller inflationsbekämpning? p g • Som en följd av 1970‐talets konjunkturnedgång och ekonomiska kriser hade Sverige i början av h k i k k i h d S i i bö j 1980‐talet låg tillväxt, hög inflation, sjunkande reallöner, minskade investeringar och växande llö i k d i i h ä d arbetslöshet • Keynesianismen kom att ifrågasättas av allt fler eftersom de offentliga satsningarna på sysselsättningspolitik hade visat sig leda till kraftigt ökad inflation vid konjunkturnedgångar 28 Inflationen i Sverige, EU och USA Inflationen i Sverige EU och USA 1961‐2007 Inflation Årlig procentuell förändring 14 12 10 8 6 4 2 0 -2 1961 1971 1981 1991 2001 År Källa: SCB, Bureau of Labour Satistics och OECD Hämtat: 2008-10-23 Sverige EU-15 USA 29 1980‐talets ekonomiska 1980 talets ekonomiska överhettningg • Kreditavregleringen 1985 • På fyra år skedde en tredubbling av bankernas totala utlåning • I kombination med hög inflation uppstod en så kallad överhettning i den svenska ekonomin g • I detta läge skedde en djupgående förändring i den socialdemokratiska ekonomiska politiken när den socialdemokratiska ekonomiska politiken när inflationsmålet överordnades sysselsättningsmålet 30 1990‐talets ekonomiska kris • I början av 1990‐talet avstannade den ekonomiska aktiviteten tvärt: hushållssparandet k ik ki i ä h håll d minskade, fastighetsmarknaden rasade samman och bankerna drogs med i fallet hb k d d i f ll • Sommaren 1992 ökade oron på valutamarknaden men till skillnad från många andra länder behöll Sverige en fast växelkurs • I september 1992 flödade valuta ut ur Sverige 31 1990‐talets ekonomiska kris • För att försöka stoppa kapitalströmmen höjde Riksbanken den 16 september 1982 styrräntan till 75% och senare den 16 september 1982 styrräntan till 75% och senare samma dag till 500%! • I det här läget enades regeringen och socialdemokraterna I det här läget enades regeringen och socialdemokraterna om en krisuppgörelse: de offentliga utgifterna skulle sänkas och skatterna skulle höjas • Trots krisuppgörelsen fortsatte valuta att flöda ut ur landet och den 19 november beslutade Riksbanken till slut att låta kronan flyta, dess värde sjönk med 38% på ett år 32 Saneringen av statsfinanserna • Det ekonomiska läget fortsatte att vara kärvt ä även efter det att den mest akuta krisen var över f d d k ki ö • Tillväxten var negativ tre år i rad och en tredjedel av statsbudgeten finansierades med lån ( ) , • I valet 1994 fick (S) 45,3% av rösterna 33 Saneringen av statsfinanserna • I samarbete med (C) genomförde (S) ett omfattande ekonomiskt saneringsprogram som f d k ik i bland annat innebar att man införde: – ett tak för de offentliga utgifterna – en sänkning av ersättningsnivåerna i sjuk‐ och arbetslöshetsförsäkringarna till 75% b lö h fö äk i ill 75% – nytt pensionssystem – politiskt oberoende för Riksbanken l k b d f kb k 34 Saneringen av statsfinanserna • Saneringspolitiken var kärv och impopulär men d den gav snabba resultat bb l • 1997 var krisen över, det stora budgetunderskottet hade vänts till ett överskott och staten behövde inte längre låna pengar utan kunde börja betala av på statsskulden ( ) • I 1998 års val fick (S) endast 36,6% av rösterna men lyckades ändå sitta kvar vid makten tack vare stöd från (Mp) och (V) ( p) ( ) 35 Nya partier • Under 1990‐talet förändrades det svenska partipolitiska landskapet: i li i k l d k – Miljöpartiet (1988‐1991, 1994‐) – Kristdemokraterna (1991‐) – Ny Demokrati (1991‐1994) • Nya utmanare: – Junilistan – Feministiskt initiativ – Sverigedemokraterna 36 Blockpolitik utan ideologiska Blockpolitik utan ideologiska skiljelinjer? j j • Svensk politik kännetecknas av ganska tydlig blockpolitik under sent 1990‐tal och tidigt 2000‐tal, men hur är det med de ideologiska 990 a oc d g 000 a , e u ä de ed de deo og s a skiljelinjerna? • År 2006 lyckas de fyra borgerliga partierna ena sig till en ”Allians för Sverige” och vinna valet Moderaternas Fredrik Reinfeldt tar över Sverige” och vinna valet. Moderaternas Fredrik Reinfeldt tar över statsministerposten • Hösten 2008 meddelade (S), (Mp) och (V) att de kommer att bilda en vänsterallians inför valet 2010 • Hösten 2008 briserade också den globala finanskrisen, vars fulla politiska ekonomiska och sociala konsekvenser vi förmodligen ännu politiska, ekonomiska och sociala konsekvenser vi förmodligen ännu inte har sett 37 Jämställdhetspolitiken: Jämställdhetspolitiken: Hur långt har vi nått? g • Störst förändringar i jämställd riktning på områden där det råder demokrati och öppenhet, åd dä d åd d k i hö h betydligt långsammare utveckling i näringslivet • Vertikal och horisontell könssegregation på arbetsmarknaden • Kvinnor tar fortfarande en betydligt större del av arbetet i hemmet, särskilt under småbarnsåren • Våld mot kvinnor fortfarande ett stort problem 38 Viktiga enskilda händelser i modern tid: Viktiga enskilda händelser i modern tid: Två mord och två katastrofer • Sverige har drabbats av två politiska mord i modern tid – Mordet Mordet på statsminister Olof Palme den 28 februari 1986 på statsminister Olof Palme den 28 febr ari 1986 – Mordet på utrikesminister Anna Lindh den 10 september 2003 (hon avled dagen därpå) • Mordet på Olof Palme utlöste ett nationellt politiskt samförstånd som närmast var att jämföra med det som rådde under andra världskriget • Mordet på Anna Lindh skedde tre dagar innan f lk folkomröstningen om euron och denna omröstning kom ö i hd ö i k att bli något av en manifestation för demokratin 39 Estonia och tsunamikatastrofen • Under de senaste två decennierna har det också inträffat två katastrofer som har fått stora politiska konsekvenser: två katastrofer som har fått stora politiska konsekvenser: – Estoniakatastrofen (551 svenska dödsoffer, totalt 852) inträffade under den borgerliga interimsregeringen efter g g g g valet 1994, vilket gjorde att den inledande politiska hanteringen försvårades – Tsunamikatastrofen (543 svenska dödsoffer, totalt kanske så många som 300 000) inträffade på annandagen 2004 och en stor del av den efterföljande diskussionen har handlat en stor del av den efterföljande diskussionen har handlat om de brister i den svenska krisberedskapen som denna katastrof avslöjade 40 Summering • Strid och samförstånd • Socialdemokratins hegemoni • Den ekonomiska politikens betydelse 41 Sparat till nästa vecka • Sverige och EU • Migration och integration 42