RETORIK
KONSTEN ATT ÖVERTYGA SIN PUBLIK
REDAN DE GAMLA GREKERNA...
Konsten att tala till publik utvecklades redan
under antiken, ca 400 f.Kr.
Den grekiska filosofen Aristoteles utvecklade
retoriken till konsten att övertyga sin publik på
300-talet f.Kr.
Hans klassiska regler fungerar ännu idag som
utgångspunkt för många professionella talare.
DEMOSTHENES (384-322 f.Kr.)
Började som ett sjukligt, fult och retat barn med
talfel och slutade som den antika världens
största talare och dessutom kunglig talskrivare.
RETORIKEN I UTBILDNINGEN
Viktigt ämne i skolorna ända från antiken fram
till 1800-talet, då romantikerna – som inte
gillade strikta regler – ansåg ämnet förlegat.
Intresset för retorik väcktes igen efter andra
världskriget när man insåg propagandans
slagkraft.
ARGUMENTATION
Grunden för en övertygande retorik är en logisk och
mångsidig argumentation.
Argumentationens byggstenar:
PREMISS = antaganden som man bygger
argumentationen på
TES = det man vill påstå, poängen
ARGUMENT = tankar som stöder testen
STöDARGUMENT = argument som förstärker ett
annat argument
SLUTSATS = hur man bör handla om man ”köper”
tesen
EXEMPEL
TES: Det blir regn idag.
ARGUMENT 1: Väderleksrapporten lovar regn.
ARGUMENT 2: Svalorna flyger lågt.
ARGUMENT 3: Det värker i min reumatiska tå.
STÖDARGUMENT (för argument 3):
Min tå värker alltid när det ska bli regn.
SLUTSATS: Om man inte vill bli våt lönar det sig
att stanna inomhus.
PREMISS: Man har nytta av att förutspå vädret.
MOTARGUMENT
Talar mot tesen.
Ett bra sätt att öka sin egen trovärdighet är att
t.ex. i ett tal färdigt bemöta motargument som
man tror att kritikerna kommer att framföra.
Motargument till tesen ”Det blir regn idag”:
- Solen skiner just nu.
- Regnmolnen brukar blåsa förbi de här
trakterna.
ÖVERTYGANDETS TRE
GRUNDSTENAR
ETHOS = att få lyssnaren välvilligt inställd till
ens person
PATHOS = att beröra, väcka en känsla hos
lyssnaren
LOGOS = att vädja till lyssnarens förnuft
Exempel: Martin Luther Kings berömda tal.
PARTESMODELLEN –
talarens arbetsgång
INTELLECTIO: Man analyserar situationen. Om
vad ska man tala? Till vem? Syfte?
INVENTIO: Man samlar stoff och framför allt
argument.
DISPOSITIO: Man planerar vilka delar ens tal ska
innehålla.
ELOCUTIO: Man formulerar sitt tal.
MEMORIA: Man lär sig talet.
ACTIO: Man håller talet.
TALETS UPPBYGGNAD 1
EXORDIUM - inledning
- gör publiken uppmärksam och välvillig
- visa dig trovärdig, kunnig, engagerad
- att visa lite osäkerhet och fumlighet gör inget –
det väcker t.o.m. ofta sympati och medlidande
hos publiken
Hitler lär ofta ha gjort detta med flit.
TALETS UPPBYGGNAD 2
NARRATIO – berättelse
- ge bakgrundsfakta, förklara viktiga
omständigheter (kort och koncist)
- kan vara en konkret berättelse om t.ex. något
du varit med om
TALETS UPPBYGGNAD 3
ARGUMENTATIO – argumentationen
- presentera tesen =en uppmaning eller ett
påstående
- presentera dina argument och stödargument
genom att presentera fakta, hänvisa till
auktoriteter, tala till lyssnarnas förnuft, väcka
känslor
TALETS UPPBYGGNAD 4
REFUTATIO =bemöt tänkbara motargument
TALETS UPPBYGGNAD 5
CONCLUSIO = sammanfattning
- upprepa kort det viktigaste
- försök en sista gång att övertyga publiken om
din tes, gärna genom att t.ex. locka till skratt
eller väcka andra typer av känslor
GÖR INTE SÅ HÄR...
Komikern Robert
Gustafsson håller tal till
svenska kungen...
UPPGIFT ALTERNATIV 1
Du ska hålla ett tal där du försöker övertyga oss andra i
gruppen om någonting – vad som helst som du tycker är
intressant. Välj inte någonting självklart som du vet att alla
håller med dig om. En idé är också att hitta på en produkt som
du håller ett marknadsföringstal om.
Du ska planera ditt tal ordentligt och samla så många goda
argument och stödargument för din tes som möjligt. Du ska
också bemöta minst ett motargument.
Du ska planera och bygga upp ditt tal enligt antikens idéer som
vi gått igenom här.
Ditt tal ska vara minst tre minuter långt – ta tid när du övar! Du
får ha papper med stödpunkter för minnet, men du ska inte läsa
talet innantill.
Du får kontruktiv feedback av gruppen.
Urbana legender
Moderna folksägner
Vandringshistorier
Klintbergare
Vår tids folksagor
Gestaltar verkliga och inbillade faror i vår
omgivning.
Bekräftar våra steretypa uppfattningar om olika
grupper i samhället.
Typiska drag
Skulle ofta (men inte alltid) i princip ha kunnat
hända – men är mycket osannolika när man
tänker efter.
Ges trovärdighet genom att man hänvisar till
orter där händelsen skulle ha utspelat sig.
Berättaren har hört historien av ”sin mammas
jobbkompis kusin” som varit med om detta...
Berättas i olika länder i lite olika version.
Dyker ofta upp i medierna!
Rykte eller vandringssägen?
Vandringssägnen har en fast intrig men
utbytbara personer.
Ryktet är ett påstående om en känd person
eller produkt.
Växelverkan: Ett rykte kan dramtiseras till en
vandringssägen och en vandringssägen kan
komprimeras till ett rykte.
UPPGIFT ALTERNATIV 2
Du får en urban legend
kopierad ur en av Bengt af
Klintbergs böcker.
Du läser den hemma och lär
dig den så bra att du kan
berätta den utantill.
