Hemtentamen inlämning fredagen den 21e oktober

Hemtentamen inlämning fredagen den 21e oktober.
1. Hur hänger positiva kommentarer, copia och motargument ihop. Förklara sambandet.
Copia är varje individs databas och utifrån vår databas väljer vi vilket språk och innehåll vi vill
använda i våra kommunikationssituationer. För att kunna få ett större utbud i databasen, behöver
den ibland uppdateras genom att uppmärksamma och ta efter de goda exempel vi möter i vår
vardag. (Sigrell, 2011: 127). Det kan exempelvis vara ett telefonsamtal vi råkat tjuvlyssna på och
tyckt att personen som talar i telefon hade ett trevligt sätt av avsluta samtalet på, och det sättet
försöker vi eftersträva nästa gång vi ska säga hejdå till en vän.
Ett sätt att bli bättre på att finna goda exempel i vardagen är att ge andra människor positiva
kommentarer. Att lägga vikten på positiva kommentarer tillför inte bara goda exempel till vår copia
utan också en förklaring till varför det var bra, tror jag personligen gör oss mer benägna att
använda och behålla de goda exemplen i vår copia. Tar vi dessutom för vana att alltid leta efter
goda exempel, blir det lättare att se vad andra människor gör bra och därefter själv ta efter de
andra människorna. Positiva kommentarer utökar med andra ord vårt register (Sigrell, 2011: 9293), likt en uppdatering på en databas.
Motargument är också en uppdatering som utökar vår copia. När vi exempelvis letar efter
motargument, till ett tal vi ska framföra, lär vi oss våra arguments svagheter, nya infallsvinkar på
problemet/lösningen som talet ska belysa samt skaffar oss nya kunskaper för att kunna bemöta
motargumenten. Sökandet av motargument kan givetvis leda till att vi ändrar vår åsikt, men
framförallt är det en övning att se hur saker och tings inte kan ses på ett speciellt sätt, utan har
olika förhållningssätt, där det ena inte nödvändigtvis behöver vara bättre än det andra (Sigrell, sid
649).
Enligt Aristoteles är retoriken ”det som kan vara på annat sätt” (Sigrell, 2011: 65). De positiva
kommentarerna skiljer sig från vårt självkritiska sätt att leta efter fel, och på så vis är positiva
kommentarerna det som kan vara på annat sätt. Motargumenten är som ovan nämnt ett sätt att
finna ett bra förhållningssätt som talar emot ens åsikt, och på så vis är förhållningssättet något
som kan vara på annat sätt. Alla tankar och åsikter samlas i copia, så har ens tankar och åsikter
förändrats då har även en copia förändrats och blivit det som kan vara på ett annat sätt.
Slutligen vill jag säga att positiva kommentarer och motargument tillför uppdateringar i vår
databas och på så vis ökar vår valmöjlighet av språk och innehåll. Men det är inte endast på detta
vis de tre faktorerna hänger samman, de utgör också en del av Aristoteles retorik - det som kan
vara på annat sätt.
2. Nämn tre konkreta saker du har lärt dig under kursen! Diskutera vilken situation du kan
använda dessa tre saker i. En situation för respektive sak du lärt dig.
I denna kurs har jag blivit medveten om hur mycket information jag selektivt jag väljer ut,
beroende på mina förväntningar, kontext och tidigare kunskap. Tidigare har jag inte varit
medveten om i hur stor utsträckning jag väljer bort information, men förhoppningsvis kommer
jag i framtiden vara mer medveten om att jag inte kan ta till mig allt jag hör, och det gäller även
för de jag kommunicerar med. Därför ska jag framöver vara ännu tydligare med att betona det jag
vill förmedla om det så är i ett vardagssamtal, föredrag eller på en löneförhandling.
En annan kunskap jag skaffat mig är medvetenhet om hur jag hanterar och uttrycker mig
kroppsligt. Genom att studera mig själv på mitt inspelade tal blev jag uppmärksam om hur jag
använder ansiktsuttryck och rörelser för att förmedla olika känslor. Tack vare den kunskapen kan
jag hädanefter medvetet förändra och styra mitt kroppsspråk till det jag vill att det ska förmedla,
vare sig det är i en diskussion med min arbetsgivare eller i mötet med en ny person så kommer
jag alltid ha användning av denna kroppsmedvetenhet.
Den sista lärdomen jag vill nämna i denna hemtentamen är vikten av den positiva feedbacken.
Att ge positiv feedback förbättrar relationsklimatet, ger (som ovan nämnt) ett bättre urval i vår
databas och gör att vi blir bättre på det vi får positiv feedback på. Jag har redan börjat använda
denna metod hemma, då jag berömmer min familj för det de gjort något bra och är ganska
påstridig med att de ska ge positiv feedback tillbaka till mig. Denna kunskap är speciellt bra i
situationer då någon annan ska lära sig något, exempelvis i läraryrket.
3. Nämn tre termer, förklara sedan dessa och ge exempel! Varför anser du att dessa termer
är användbara? Modeller i form av ethos, logos & pathos är en term!
Enlig Tina Kindeberg finns det tre sorters talkaraktärer: förmedlare, som genom argument förmedlar
det han/hon redan vet och på så vis skapar en jag-relation (en relation där personen inte
förväntar sig ett svar), kommenterande, som kommenterar vad den tycker till den andra och
förväntar sig att han/hon ska bli påverkad, vilket skapar en jag-eller-du relation (en relation där
personen står fast vid sin åsikt), samt sonderande, som söker kunskap hos andra och i sin öppenhet
skapar en vi-relation (en relation där personen lär sig av andra). (Kindeberg, 2008: 56-73)
Exempel på den kommenterande talkaraktären är en dialog som Kindeberg fann i sin studie om
forskarutbildningsseminarier som muntlig arena för lärande.
”RP: —- Men frågan är vad man ska göra med den kunskapen, att det finns
en lövgroda. Om man inte har något…
OP: Jo, men det är därför jag säger både och. Vet du inget om lövgrodan kan
du inte ta ett etiskt ställningstagande för lövgrodan.
RP: Nej, men din kunskap om lövgrodan hjälper dig inte att ta ett ställningstagande—”
(Kindeberg, 2008: 61)
Båda vägrar att ändra åsikt, eller ens lyssna på den andra personen. Istället är de fullt upptagna
med att kommentera den andra, utan ha stöd för det de säger faktiskt stämmer.
Eftersom alla talkaraktärer oftast förekommer i seminarier, men i olika utsträckning, kan det vara
bra att i kommande seminarier och möten, tänka på vilken karaktär jag antar mig för att försöka
främja seminariedeltagarnas (då även mitt eget) lärande genom att bjuda in till ett gemensamt
resonemang kring svar och lösningar på frågor och problem. Denna kunskap om hur
seminariedeltagare uttrycker sig har jag aldrig reflekterat över tidigare, men kommer definitivt
göra i framtiden för att skapa så bra seminarier som möjligt.
Ordet retorik har översatts från det latinska ordet persuasio till det svenska ordet övertyga. Ethos
logos, pathos är för många retoriker retorikens kärna, och utgör en triad i konsten att övertyga
andra. (Sigrell, 2011: 238)
Ethos är vår karaktär och trovärdighet. Om en person har ett högt eller lågt ethos avgörs av
huruvida lyssnaren/läsaren uppfattar det som sägs samt den som säger det. (Lindstedt, 2002: 22)
För att stärka skribentents trovärdighet kan skribenten använda sig av ordspråk, citat,
hänvisningar och auktoritetsargument. (Lindstedt, 2002: 41). Har personen en stark karaktär kan
en egen berättelse vara ett starkt argument.
Logos är hur vi förmedlar vår tanke med hjälp av språket (Sigrell, 2011: 132). Det vill säga att
skribenten måste anpassa sig till läsarens förnuft och kritiska omdöme. Genom att presentera
fakta, statistik, exempel och analogier i sina argument ökar skribentens logos. (Lindstedt, 2002:
41)
Pathos är att väcka känslor. För att beröra en annan person och eventuellt ändra hans/hennes
ställningstagande kan skribenten använda sig av möjligheter/konsekvenser, skada/nytta,
skyldighet/rättighet i sina argument. (Lindstedt, 2002: 41)
Exempel på övertygande argument kan vara:
Varje dag kör det över 200 bilar på vår väg, och enligt vägverket kör vad tredje förare för fort. Jag
har småbarn, som älskar att vara ute, men jag blir alltid väldigt orolig när de ska gå ut och leka
dels tanke på att trafiken och dels för hastigheten som råder på vägen. Med hjälp av ett staket
hade flerparten av oss här i bostadsområdet kunnat låta våra barn vara ute mer.
Personligen tror jag att retorikens kärna är användbar i all interaktion och beslutsfattande,
medvetet eller omedvetet. Varför skulle vi annars låta barnet bakom oss i kassakön få gå före oss
när han endast ska köpa en liter mjölk och vi själva får med en kundvagn fylld av varor, om inte
det var för att vi rent logiskt sätt inte förlorar speciellt mycket tid och för att vi tycker synd om
pojken?
Det är inte alltid vi kan förklara vårt beteende till varför vi fattar ett visst beslut eller övertygas till
att handla på ett visst sätt, men blir vi medvetna om denna övertygelsetriad tror jag människor
blir mer motståndskraftiga mot andras påverkan. Givetvis är denna kunskap också bra i syfte att
övertyga någon annan.
Argument utgår ifrån att mottagaren håller med om faktatillståndet, och med hjälp av argumenten
ska mottagaren flytta/förstärka sin åsikt/inställning. Toulminmodellen är ett verktyg för att
analysera argument genom att identifiera och ordna arguments olika element. I ett praktiskt
argument ska det finnas en tes/slutsats (vad argumentet leder fram till, som stöds av de andra
elementen), faktatillstånd (information som stödjer tesen), giltighetsgrund (som stödjer
faktatillståndet). Sen finns det även belägg (som stödjer giltighetsgrunden), styrkemarkörer (vad som
bevisar tesen), och villkor (eventuella omständigheter som gör tesen inte gäller i den
sammanhang), som ett argument kan bestå utav, för att stärka tesen/slutsatsen. (Holmgren, 2009:
68)
Ett exempel på toulminmodellen är:
Faktatillstånd – Kvinnan på fjärde våningen ligger död på marken.
Giltighetsgrund – Hoppar man från fjärde våningen dör man.
Slår då ihop de två premisserna blir tesen är då att kvinnan hoppat från fjärde våningen.
Men hon kan också ha dött av en annan orsak.
Toulminsmodellen kan användas i syfte att bryta ner andras argument och mäta deras validitet
samt för att möjliggöra att vi inte drar för hastade slutsatser, utan att vi tar vårt förnuft tillfånga. I
skapandet av egna argument kan det vara användbart att ta utgå ifrån denna modell.
Slutligen vill jag säga att språket flyter på bra (kanske kan du lägga ner lite
mer tid på att korrekturläsa så att du inte missar att få med ord och
bokstäver). Ditt resonemang är tydligt och styckeindelningarna och de små
sammanfattningarna här och var gör att den röda tråden blir lätt att följa.
Syftet når helt klart fram eftersom jag förstår att du reflekterat över frågorna.
Bra jobbat!
Källförteckning
Holmgren Caicedo, M. Retorik. (2009). Malmö: Liber AB.
Lindstedt, I. Textens hantverk - om retorik och skrivande. (2002). Lund: Studentlitteratur.
Sigrell, A. Retorik för lärare – konsten att välja språk konstruktivt. (2011). Ödåkra: Retorikförlaget AB.
Kindeberg, T. The seminar in postgraduate education as oral forum for learning. (2008). Ödåkra:
Retorikförlaget AB. (Forskarutbildningsseminariet som muntlig arena för lärande).