Konsten att tala och skriva – kommunikation för samhällsvetare
Lina Brinte
21/10 2011
Hemtentamen
1. Hur hänger positiva kommentarer, copia och motargument ihop? Förklara
sambandet.
Positiva kommentarer är bra på tre olika sätt och detta hänger ihop med copia. Först så
stärker det ens självförtroende och kan då stärka ens ethos i tal och det ökar
förtroendet. För det andra så är positiva kommentarer bra för mottagaren som lär sig
att ta ut vad som är bra i tal och texter och kan sen själv använda sig av det. För det
tredje så skapas det en socialisation i gruppen som är bra för förtroendet i gruppen.
Det skapas en vi känsla och positivt klimat som göra att de kan lita på varandra. Det
gör även att den konstruktiva kritiken som ges kan tas emot på ett bättre sätt. Ingen
känner sig kränkt för det som sägs framförs i välmening med konstruktiv kritik.
Detta är bra för ens copia som handlar om att vi har ett språkförråd som vi använder
oss av i vår dagliga kommunikation. Om vi lär oss att ta ut och lagra det som är bra i
ett tal i vårt copia med hjälp av positiva kommentarer så kan vi senare ta fram och
använda oss av detta när vi själva ska berätta något. Det är bättre att ha bra saker att
välja mellan i sitt copia än dåliga saker för då behöver vi inte komma på nya idéer hela
tiden. Vi kan använda oss av andras smarta idéer samtidigt (Sigrell 2011:91ff).
Med motargument kan vi dessutom få mera kunskap till vårt copia än om vi bara hade
tagit upp tes och argument i ett tal. Alla har vi ändrat åsikter om något under våra liv
och detta beror oftast på att vi har fått höra ett bra motargument till det vi ansåg vara
rätt innan. Kan vi se motargumenten till våra argument är detta en bra träning i att titta
på argumentet ur andra synvinklar. Detta bidrar till vårt copia i och med att vi kan ta in
ny kunskap i vårt förråd i form av motargument. Om vi sedan väljer att byta åsikt eller
stå fast vid den gamla spelar ingen roll. Det är bra att ta upp motargument för att visa
att vi har kunskap både om den andra sidan och den andra men ändå väljer att hålla
fast vid vår åsikt. Detta blir då ethoshöjande. Att ta upp motargument visar även att vi
har lyssnat på andra. Den som inte lyssnar på andra kan få svårt att övertyga
människor för trovärdigheten sjunker. Det viktigaste inom retoriken är att vi lyssnar på
varandra annars kan vi inte kommunicera. Det är även viktigt att lyssna på andra för
även om vi har rätt i en sak så kan de finnas de som har mer rätt än oss (Ibid 2011:66).
2. Nämn tre konkreta saker du har lärt dig under kursen! Diskutera vilken
situation du kan använda dessa tre saker i. En situation för respektive sak du lärt
dig.
Tre användbara saker jag lärt mig under kursen är partes modellen, hur viktig
kroppshållningen är när vi talar och de olika talarkaraktärerna.
Partes modellen kan jag använda mig av både när jag skriver ett tal eller text men
även som ventileringsschema vilket gör den väldigt funktionell.
Konsten att tala och skriva – kommunikation för samhällsvetare
Lina Brinte
21/10 2011
Intellectio handlar om att förstå uppgiften. Bland annat vilket syfte och mål talaren
har. Inventio handlar om att hitta uppslag om vad talet ska innehålla med hjälp av
ethos, logos och pathos men även docere – att undervisa, movere – att röra och
delectare – att behaga. Dispositio handlar om att skapa ordning i talet. Har talet en
inledning, tes och avslutning? Elocutio handlar om att hitta rätt ord genom att använda
rätt språk och stil i texten. Memoria handlar om att komma ihåg grunden i talet. Även
om du inte kommer ihåg talet exakt kan du grunden och poängen med talet och det ska
komma fram. Actio handlar om hur talet ska framföras med kroppsspråk och röst
(Hellspong 2008: sid 71-167). Till sist har vi Feedbacktio som handlar om att lära sig
vad som var bra och det som kan bli bättre med talet till nästa gång och lägga det i sitt
copia (Sigrell 2011:83f).
Partes modellen använder jag mig nu av varje gång jag läser en insändare i tidningen
Jag kan med modellens hjälp då plocka ut delar av texten och sen sätta ihop dem igen
för att analysera insändaren. Detta har hjälpt mig förstå budskapet och syftet bakom en
insändare bättre än innan kursen. Det är spännande att kunna se saker jag inte lagt
märket till innan bara genom att använda modellen. Som att kunna se vilken målgrupp
insändaren vänder sig till.
Kroppsspråket är mycket viktigt för hur vi talar och hur mottagarna tar emot vår
tanke. Vad är då ett bra kroppsspråk? Enligt Vivviane Wester i artikeln ”Bör kvinnor
sära på benen” så är det att stå med hög bröstpunkt, särade ben, rak höft och tala med
kraftfull stämma. Denna kroppshållning brukar kallas för den manliga
kroppshållningen men egentligen är det bara den mest ergonomiska hållningen som
spara mest energi och signalerar självförtroende (Wester 2001). Att ha fått veta vilket
kroppsspråk som är bäst att ha när vi talar är användbart på många sätt till exempel
nästa gång jag håller ett föredrag. Genom att då tänka på sin kroppshållning så kan jag
inge en viss respekt men även kanske slippa rygg och höftproblem i framtiden. Om jag
använder den ”kvinnliga” lågstatus kroppshållningen så ser jag bara sett osäker ut och
mina tankar och argument faller platt till marken. Så genom att ha en bra
kroppshållning vid nästa föredrag i skolan så slipper jag framtida ryggproblem, se
obekväm ut och mitt ethos kan höjas och förtroendet för mig.
Jag har även lärt mig att det finns tre talkaraktärer i seminarier som i vardagslivet
kan vara det officiella mötet. De tre karaktärerna är den förmedlande, kommenterande
och den sonderande. Alla karaktärerna finns ofta med på alla möten mer eller mindre.
Den förmedlande karaktären innebär att vi kommer in i en jag- relation. Talet används
för att framföra det ”jag” redan vet och inte till att ta in något nytt från andra. Den
kommenterande karaktären utgår från att ”jag” tycker något. Denna person vill inte
bara att andra ska veta att den vet mycket utan kommenterar även andra genom att
värdera deras tal. Personen vill att du ska tycka eller se saker ur dennes synsätt.
Konsten att tala och skriva – kommunikation för samhällsvetare
Lina Brinte
21/10 2011
Till sist har vi den sonderande karaktären som söker kunskap hos andra för att utöka
sitt copia. Andras synsätt vill denna person gärna få fram för att han/hon vill lära sig
mer (Wester 2008:58).
Dessa talkaraktärer har lärt mig att se på ett seminariemöte med andra ögon. Jag kan
nu skilja mera på vilka karaktärer personer på ett möte har eller vilka de växlar mellan.
Jag som landsbygdsrådgivare kommer träffa många människor som vill olika saker
och har sina sätt att framföra detta. Med talkaraktärerna uppmärksammas de olika
attityderna på mötet och vi kan välja att ha ett mera sonderande möte. Då kan vi lära
av varandra genom att dela med oss av erfarenheterna av att bo på landsbygden
3. Nämn tre termer, förklara sedan dessa och ge exempel! Varför anser du att dessa
termer är användbara? Modeller i form av ethos, logos & pathos är en term!
Stephen Toulmin modellen: Detta är en argumentationsteori som vara till hjälp som
ett redskap vid analys av kommunikation och retorik där (F) står för faktatillstånd, (A)
står för argument eller giltighetsgrund, (T) står för tes, (S) står för styrkemarkör, (V)
står för villkor eller motargument och (B) står för belägg. De tre första elementen F, A
och T är grunden i Toulmin modellen medans de andra S, V och B är överflödiga
element i vissa argument.
Ett exempel på användningen av Toulmin modellen kan vara vid våld mot någon. (F)
Åke slog Gösta. (A) Detta för att Gösta slog Eva. (B) Enligt lag har man rätt att
försvara sig själv eller andra personer med våld (S) Alltså (T) Hjälpte Åke Eva mot
Gösta. (V) Såvida det inte var Eva som först slagit Gösta och Gösta bara försvarade
sig mot Eva med våld.
Denna modell är användbar för att kunna pröva rationaliteten i argument. Vad som är
viktigt att kunna läsa ut ur argument för att göra en rätt bedömning av
kommunikationen (Holmgren 2009:65 ff).
Ethos, logos, pathos: Ethos handlar om vem det är som säger något. Trovärdigheten i
det en person säger eller skriver får vi från förtroendet personen inger. Är personen
trygg i sig själv, inger respekt och en trygghet när han talar så har han ett bra ethos.
Känner vi personen från innan och han har gjort något bra då litar vi oftast på att han
ska göra det igen. Det kan även handla om vad personen har att luta sig mot för
bakgrund som exempelvis en yrkesroll (Sigrell 2011:41). Om jag skickar in en
insändare där jag skriver om att idag har elever i skolan dåliga betyg och för att
förändra detta krävs ändringar i regelverk och omstrukturering inom skolan. För att få
ett bra ethos för mig så räcker det ibland inte bara att jag undertecknar med mitt namn
utan det skapar mer förtroende för mig om jag även skriver att jag är lärare. Då tror
folk att jag vet vad jag talar om för jag har en utbildning och erfarenhet inom området.
Logos handlar om att den tanken som finns i våra huvuden när vi ska berätta något
måste berättas på ett sätt som mottagaren tar in och förstår. Det innebär att vi måste
använda rätt språk för att övertyga någon (Ibid 2011:41). Vi pratar ofta olika mellan
föräldrar och vänner, lärare och kassatanten på ica.
Konsten att tala och skriva – kommunikation för samhällsvetare
Lina Brinte
21/10 2011
Det går oftast inte att prata bebisspråk med en lärare eller prata en massa slangord till
kassatanten på ica. Språket måste väljas med omtanke beroende på vem du pratar med
precis som när du väljer vilka kläder du ska ha till en arbetsintervju eller när du är
hemma med barnen.
Pathos handlar om de känslor som vi måste känna för att bli övertygade. Att känna
något får oss ofta att vilja något. I Sigrells bok Retorik för lärare – konsten att välja
språk konstruktivt står det att läsa om vad en psykolog en gång sa om pathos. ”Alla
beslut är känslomässiga, men sedan behöver vi ethos och logos för att förklara för
andra och oss själva varför”(Sigrell 2011:42) Ta exempelvis en sak som att välja
tandborste. Du kan välja en modell som du har haft innan och fått en känsla för att den
var bra då vill jag ha den igen. Det kan stå i valet mellan en blå och röd tandborste där
den röda tandborsten enligt reklamen ska påminna om julen, hur underbar den är och
därför är tandborsten också underbar. Eller så kanske du som tjej väljer den blå bara
för att ”jag ska visa att blått inte bara är för pojkar” och det baseras också på en känsla.
Känslan av jämställdhet som är så viktig i samhället och som lärs ut tidigt i skolan.
Ethos, logos och pathos modellen är ett användbart verktyg för att övertyga människor
om saker. Om det hålls ett tal så är denna modell väldigt bra att använda sig av för att
få folk på sin sida. Inom politiken används detta flitigt. En politiker övertygar ibland
genom att hon har yrkesrollen politiker, verkar förtroendeingivande, har all fakta på
pappret och vädjar till våra känslor med exempel på hur hårt arbetarklassen har det
och att folk är hemlösa.
Metaforer: I boken ”Textens hantverk” menar Lindstedt att ordet metafor betyder
ungefär ”föra från en plats till en annan” (Lindstedt 2002:66) alltså att vi för ett
begrepp till ett annat. Det finns många exempel på metaforer som ”du luktar som en
gris”, ”Sverige har fått fotbollsfeber” och ”hon var en riktig skräcködla”. Metaforer är
ett bildligt uttryckssätt där begrepp byts ut mot likande begrepp. Exempel: istället för
att säga att en person inte klarade av det den skulle göra så kan det förenklas genom att
säga att personen är ett stolpskott. Det gäller även att mottagaren förstår innebörden i
ordet så att de inte tolkar metaforen bokstavligt talat. Ett stolskott är inte en person
som åker in i en stolpe utan en person som inte klarat vad den skulle precis som när en
boll inte åker in i målet som den ska utan träffar bara stolpen. I vårt samhälle finns det
många metaforer som vi dagligen träffar på och som måste förstås för att kunna tolka
budskapet bakom begreppet. När en metafor blir utsliten, alltså har använts väldigt
mycket blir det en kliché. Metaforer är alltså användbara som en språklig utsmyckning
och förenkling förutsatt att mottagaren förstår det outtalade (Ibid 2002:66f).
Konsten att tala och skriva – kommunikation för samhällsvetare
Lina Brinte
21/10 2011
Referenslista
Litteratur
Sigrell, Anders (2011) Retorik för lärare – Konsten att välja språk konstruktivt,
Estland: Retorikförlaget
Hellspong, Lennart (2008) Förhandlingens retorik – Samtalskonst för arbete, skola
och samhälle, Polen: Studentlitteratur
Holmgren Caicedo, Mikael (2009) Retorik, Malmö: Liber
Lindstedt, Inger (2002) Textens hantverk – Om retorik och skrivande, Lund:
Studentlitteratur
Artiklar
Wester, Vivvianne (2001). Bör kvinnor sära på benen?. Retorikmagasinet nr 10.
2001- 06-01
Kindberg, Tina (2008) Forskarutbildningsseminariet som muntlig arena för lärande.
Rhetorica Scandinavica nr 45. Sid 49-67
