Retorik och muntlig presentation - TFE

Retorik
och muntlig presentation
Retoriska principer och muntlig presentation
Ulf Holmgren
2009
Del 1
Retorik
Vad är det
Och varför skulle det vara så viktigt
Retorikens grundtanke är
kommunikation
 Kommunikation handlar om att göra en tanke gemensam
 ”Persuasio” – övertyga inte övertala
 Retorik är konsten att vad det än gäller finna det som är bäst
lämpat att övertyga (Aristoteles)
Begränsningar
 Retoriken begränsas till ”det som kan vara på annat sätt”
 Retorik är en språklig disciplin – men fokus ligger utanför
språket – på resultatet av språkhandlingarna
Talarens tre plikter - Cisero
 Docere - ”Att undervisa”;
talaren vädjar till Logos med hjälp av argument.
 Delectare – ”Att behaga”;
Talaren får lyssnaren välvilligt inställd genom charmfulla
personlighet och sin förtroendeingivande karaktär, sitt Ethos.
 Movere – ”Att röra”;
Talaren väcker Patos, ”en stark känsla”, hos lyssnaren.
ÖVERTYGA GENOM ETHOS
 Ser publiken
 Ögonkontakt
 Talar för publikens skull
 Låter publiken känna sig respekterad
 Är intresserad av kontakt
 Är där för deras skull
6
ÖVERTYGA GENOM ETHOS
 Bjuder på dig själv
 Anknyter till egna erfarenheter
 Är INTE privat eller egocentrisk
 Skapar gemensamma erfarenheter
 Avspänd relation till publiken
 Tar sig inte på alltför stort allvar
 Viss klädsam distans
7
ÖVERTYGA GENOM ETHOS
 Är kunnig
 Är påläst och förberedd
 Första intrycket OK
 Kunnig i ämnet
 Välstrukturerad
 Etablera kontakt med publiken
 Ge publiken chansen att ompröva ett ev. ofördelaktigt första
intryck
 Ber inte om ursäktför eventuella misstag
8
ÖVERTYGA GENOM LOGOS
 Relevant innehåll
 Koll på situationen
 Relevant innehåll
 Isbergsprincipen – berättar inte allt han/hon vet
9
ÖVERTYGA GENOM LOGOS
 Klar och redig
 Presenterar begripligt, redigt och logiskt
 Tydlig disposition
 Markerar med dispositionssignaler
 Upprepar
 Anaforer
10
ÖVERTYGA GENOM LOGOS
 Konkretiserar
 Konkretiserar - skapar bilder
 Belysande och kontrasterande exempel – statistik
 Konkretisering genom berättelser
 Levande språk
11
ÖVERTYGAR GENOM PATHOS
 Är engagerad
 Engagemanget fortplantar sig till publiken
 Skapar motivation
 Förberedd och engagerad
 Anpassar utlevelsen
 Lämna vissa känslor till publiken
12
ÖVERTYGAR GENOM PATHOS
 Utnyttja ämnets känslomässiga innehåll
 Gör emotionella kopplingar till rationella tankar
 Anknyter till
 Trygghet och hälsa
 Samhällsnytta och personlig framgång
 Omtanken om andra
 Framtidstro
 Respekt för auktoriteter
 Gemenskap och rädsla för utanförskap
 Rättskänsla
 Behov av eller rädsla för förändring
 Våra sinnen
13
GENOMFÖRANDE
 Inledning
 Skapar intresse och uppmärksamhet
 Skapar positiv attityd
 Förberedd för ämnet
 Bakgrund
 Probleminriktad
 Kronologisk
 Definierande
 annat
14
GENOMFÖRANDE
 Tesen tydlig
 Argumentation klar
 Avslutning
 Upprepar tesen
 Talar om hur han/hon vill påverka
 Markerar att anförandet är slut
 Håller tiden
 Koll på klädsel och kroppspråk
 Illustrationer tillför värde
15
Uppbyggnad av en argumentation
Plats i
talet
Talarens
plikter
Början
Ingenjören
Visa på
kunskap
Mitten
Slutet
Behaga
Undervisa Röra
känslor
Delectare Docere
Movere
Bevisning Ethos
Logos
Pathos
Lös
problemet
Engagemang
Implikationer
Vidare kons
Rosling och tvättmaskinen
https://www.youtube.co
m/watch?v=6sqnptxlCc
w
17
Del 2
Hur bär man sig åt
1. Inledning
2. Bakgrund och berättelse
 Väck uppmärksamhet
 Skapa förtroende för sig själv och budskapet
 Upprätta en relation till publiken
 ……………………………………………………..
 Själva berättelsen och orsaken till att det talas
 Vad kommer att presenteras, brottsmålsbeskrivning
3. Tes, förslag och budskap
4. Argument och motargument


Välj ut tre argument – blanda logos och pathos
Välj ut minst ett motargument
ett argument som fastnar bra – det näst bästa
2. ett argument som fastnar bra - det minst starka
3. motargument
4. ett argument som måste fastna bra - det starkaste skälet
1.
5. Avslutning
 Sammanfattning av tesen, en upprepning av det starkaste
argumentet och en uppmaning – en appell
Sammanfattning av disposition
1.
Inledning
1.
2.
3.
2.
Huvuddel,
1.
2.
3.
3.
uppmärksamhet,
välvilja,
temat
tes,
argument för,
argument emot
Avslutning –
1.
2.
3.
sammanfattning,
upprepning,
uppmaning
 Tratt disposition
 Cirkel disposition
 Då - nu - sedan
 Vad ska sägas - säg det - vad
har du sagt
Intellectio
 Syfte – mottagare –kontext
 Formulera syftet utifrån vad mottagarna ska tänka, tycka,
känna tro och göra efter att ha lyssnat
 Syfteshierarki – det viktigaste överst – gäller även syften
kring talets mottagande, uppfattning om talaren m m
Intellectio
 Mottagarna - hur gamla är de, vad kan de, vad har de gjort
förut, vilka förhoppningar farhågor, var finns deras
stolthet/ära, könstillhörighet, religion…
 Kontext - Var hålls talet/läses texten, när, i vilket
sammanhang
Inventera (inventio)
 Vilka är de rätta infallsvinklarna – vilken är tesen som skall
föras fram
 Tesen formuleras – kort, klart och konkret
 Talaren samlar stoff och i synnerhet argument pro et contra,
”argument för och emot”.
 Att hitta perspektiv och argument och ett innehåll att fylla
talet med
Topos – platser där det finns material
 Definitioner, citat, ordspråk
 Induktion (att lära av erfarenheter)
 Deduktion (lära av premisser)
 Abduktion (pendla mellan teori och emperi)
 konkreta exempel, siffror, jämförelser
 Vad, vem, när, var, hur, varför, med vad,
 plånbok och hjärta
Disponera (dispatio)
1.
2.
3.
4.
5.
Inledning – exordium
Bakgrund, berättelse fakta - narratio
Tes förslag budskap - proposition
Argument och motargument - confirmation och refutatio
Avslutning - peroration
Formulera (elocutio)
 att hitta stilnivå och språkbruk - att utsäga, att formulera.
 Ledig stilnivå, bättre kommunikativ effekt
 Undvik allt som flyttar tanken från innehållet – svordomar,
stavfel, störande gester
Att skapa effekter – stilfigurer
 Bildens figurer – metaforer




Röd-grön röra
Moder Svea förblöder
Valutabomber och ränteorkaner
Besk medicin
 Motsatsfigurer- paradoxer
 Nu ljuger jag
 Det är en fråga om liv och död
 Rytmiska figurer –parallellismer och anaforer (upprepning)
 ”veni vidi vici”
 Per-albin byggde folkhemmet, Ingvar Kamprad möblerade det, Ingvar
Karlsson släckte ljuset
 Det var inte kul att höra - det var dåliga nyheter
 Det var kul att se dig - trevligt att du kom
 Och dit kom folket från varven, från SKF och frånVolvo. Och dit kom folket från
Hisingen och bostadsområdena runtom Göteborg. Och vi såg varandra i ögonen. Och vi
tryckte varandras händer och vi sa: "Vi tar det, vi ska segra!"
 Exclamatio - utrop: "o, gudar!", "medborgare!", "död åt fienden!" och så vidare.
 Irrogantio - retorisk fråga: i stället för att påstå något ställer man lyssnaren inför en fråga
där svaret är mer eller mindre givet.
 Ironi - man säger en sak men menar egentligen motsatsen.
 Klimax - stegring så att man vid en uppräkning låter sista ledet utgöra en höjdpunkt. När
en väntad stegring uteblir kallas detta ”antiklimax".
 Paradox - förnuftig galenskap: en sammanställning av begrepp som brukar vara oförenliga
("Talande tystnad").
 Paralips - låtsat förbigående. eftersom
våra opponenters vedervärdiga
människosyn inte är relevant, skall jag inte nämna den.
Memorera (memoria)
 Att komma ihåg vad som skall sägas. Man lär sig talet
 Undvik manus – Det skapar avstånd till publiken och låser
upp framställningnen
ACTIO- agerandet
 Gester röst, engagemang, kroppspråk, hållning
 Träna gester
 Kläder efter målgrupp
 Hållning
 Salen
 Aktivera åhörarna
 Ögonkontakt
 Variation
 Pauser utan ”ehh” ”öhh”
Eftertanke, att korrigera
(emmerendatio, feedbactio)
 vad gick bra och varför – vad gick mindre bra. Talaren går i
efterhand igenom vad som fungerade bra respektive dåligt
och noterar för framtida referens vad han/hon behöver öva
på, eller kanske undvika helt.
 Tänk efter, spela in, reflektera
Ventilationsschema
retorik del 3
Att reflektera över andras och egna presentationer
Och
Några tips om hur du löser uppgiften
Intellectio
 Är ämnet väl valt med tanke på målgrupp och syfte
 Är perspektivet, utgångspunkten väl vald med tanke på syfte
och kontext
 Är syftet tydligt
Inventio
 Finns docere (undervisa), movere(röra-känslomässigt) och
delectare (behaga) – lär sig mottagaren något, förflyttas
åsiktspositionen och behagas mottagaren
 Finns logos och pathos
 Är det lagom stort och lagom djupt
 Stöds huvudtesen med lämpligt material, berörs
motargumenten
Dispation
 Tydlig disposition
 Inledning, avhandling och avslutning
 Röd tråd
 Övergångar mellan delarna
 Sammanfattning och läsanvisningar
Elocution – språklig utformning
 Är stilen anpassad till syfte, mottagare och kontext
 Språket klart, lättförståeligt och lagom koncentrerat
 Stilistiska figurer och språkliga hjälpmedel
Memoria
 Hur har talaren hanterat memorerandet av talet
 Vilka hjälpmedel används för att stödja talet
 Kan talaren ämnet så bra att det är möjligt att göra
utvikningar och anpassning till åhörarnas frågor och
reaktioner
Actio
 Röst kropp, textens förmedling
 Blick, kroppshållning och gester
 Rösten – tempo betoning, volym, pausering, känsla och glöd
 Aptum och decorum – snyggt uppställt, lättillgängligt
styckeindelning, varierad meningslängd, rättstavat,
interpunktion.
Innehåll och utformning övergripande
 Väcker talet intresse
 Förstår mottagaren budskapet
 Godtar mottagaren budskapet
 Reagerar mottagaren som tänkt
Kritisk granskning
 Etos
 Logos
 Patos
 GENOMFÖRANDE
43