Vad kan vi lära av historien?
Historiska perspektiv på
rasbiologi och medicinsk genetik
Anna Tunlid
Idé- och lärdomshistoria
Lunds universitet
Statens Institut för Rasbiologi, 1921
”Det underliga är ju, att
medan vi äro ytterst
angelägna om att föra
stamtavlor över våra
hundar och hästar, så äro
vi icke alls angelägna om
att se till, huru vi skola
bevara vår egen svenska
folkstock”
Arthur Engberg
.
Steriliseringslagstiftning
1934 års steriliseringslag:
• Eugenisk (rashygienisk) indikation
• Social indikation
Sinnesslöhet, sinnessjukdom
1941 års steriliseringslag:
• Den eugeniska indikationen skärptes
• Den sociala indikationen utvidgades
• En medicinsk indikation tillkom
Vilka drabbades?
(Broberg och Tydén, 2005)
Medicinsk genetik
1956 – Människans kromosomtal
bestäms.
1959 – Downs syndrom (Jérôme
Lejeune)
1966 – Kromosomanalyser på
fostervattenprov
Tjio och Levan, Hereditas
1956
1974 – Nuvarande abortlagstiftning
Genetisk rådgivning
• Riktades till individer/familjer med förhöjd risk
• Neutral och objektiv information
• Individens självbestämmande
• Minska oro och lidande
Brott – kontinuitet?
• Tvång – självbestämmande
• Stat – individ
• Samhällets intresse – ekonomiska faktorer
• Selektivt bortval (ex. Downs syndrom)
Vad kan vi lära av historien?
• Historien ger inga enkla svar
• Samhällets normer och värderingar
Ansvaret för det genetiska arvet
Ekonomiska och sociala aspekter
Sjukdomar och egenskaper
Selektion
• Behovet av en öppen och allmän diskussion i samhället
