introduktion till sociala risker i hallands län

advertisement
INTRODUKTION TILL SOCIALA RISKER
I HALLANDS LÄN
INLEDNING
I Sverige har risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) en viktig roll i det förebyggande riskhanteringsarbetet. I dessa beskrivs risker som framförallt är av teknisk eller fysisk karaktär och kunskapen
om hur vi ska hantera dessa händelser är generellt god. På senare tid har händelser av en annan
karaktär påvisat brister i det svenska samhällets riskhanteringsarbete. Det handlar om sociala
risker, dessa har till stor del sitt ursprung i de sociala samhällsproblem som finns idag. Behovet
av ett bredare synsätt på risker uppmärksammandes efter flera händelser i storstäderna där
räddningstjänst, polis och ambulans attackerades. Problemet kunde senare härledas bl.a. till
ojämlika levnadsvillkor, sysslolöshet och behov av spänning (Per-Olof Hallin, m.fl., 2011).
Länsstyrelsen i Halland har under 2012 drivit projektet ”Förstudie till regional risk- och sårbarhetsanalys avseende sociala risker 2013”. Projektet initierades i Regionala rådet för samhällsskydd och beredskap och finansieras av Myndigheten för samhällskydd och beredskap. Projektet syftar till att undersöka hur vi i länet ska arbeta med och samverka kring risker av social
karaktär i arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser. Projektet innehåller ett antal delmål, bl.a.
vidta kunskapshöjande åtgärder om sociala risker i Hallands län där Workshop om sociala risker
är en del.
De viktigaste målen med projektet är att:
• Öka kunskapen om sociala risker och dess bakomliggande faktorer hos aktörer som berörs
av sociala risker
• Inhämta kunskap om metoder för att kunna inkludera sociala risker i risk- och sårbarhetsanalyser
• Inventera relevanta nätverk och projekt och ge en övergripande bild av de sociala risker som
finns i Hallands län
I detta dokument ges en sammanfattning av det pågående projektet.
BAKGRUND
Sociala risker har sin bakgrund i en rad bakomliggande faktorer, såsom alienation, segregation, barnfattigdom, boendemiljö och arbetslöshet. Dessa
sociala riskfaktorer kan var för sig eller i kombination medföra att en social risk uppstår. Det finns i
dag ingen vedertagen definition av begreppet sociala risker. Länsstyrelsen i Halland har valt utgå
från den definition som används i Västra Götalandsmodellen:
”En social risk är sannolikheten för oönskade händelser, beteenden eller tillstånd med ursprung i sociala förhållanden och som har negativa konsekvenser för det som bedöms vara skyddsvärt.”
(Länsstyrelsen Västra Götaland, 2012)
Allt eftersom vi har gått från ett industrisamhälle
till ett kunskapssamhälle har klyftorna mellan medborgarna ökat. Idag pratas det ofta om utanförskap,
segregation, stigmatisering och att de ekonomiska
klyftorna mellan olika samhällsnivåer ökar. Förändringarna har bidragit till att det ställs allt större krav
på medborgaren att ha en hög kompetensnivå för att
inte hamna utanför samhällets gemenskap.
Till följd av samhällets förändringar har nya risker
växt fram. Sociala risker är i sig inget nytt fenomen,
men skillnaden som vi ser idag är hur de kommer till
uttryck. Vi har under de senaste åren kunnat både se
och läsa om områden runt om i Europa såväl som i
Sverige där stenkastning mot tjänstemän, upplopp i
olika stadsdelar, skadegörelse har ökat. Det rapporteras att den organiserade brottsligheten växer sig allt
starkare och att brotten begås av allt yngre förövare.
Andra exempel på risker som kan kopplas till de sociala förändringar som skett är bland annat missbruk,
ohälsa såväl psykisk som fysisk, hot och våld etc. I
Hallands län har vissa kommuner redan identifierat
olika typer av sociala risker i respektive risk- och sårbarhetsanalys.
Exempel på sociala risker är:
Organiserad brottslighet och ungdomsbrottslighet, skadegörelse, depression,
fysisk och psykisk ohälsa, misshandel samt
våldtäkt.
De sociala riskernas uppkomst måste ses utifrån en
helhet och de bakomliggande faktorer som på lång
sikt orsakar dessa risker.
De inblandande aktörerna bör därför beakta dessa
faktorer i sin hantering.
Arbetet med sociala risker kräver en samverkan utanför de organisatoriska ramarna, eftersom riskerna är
sprungna ur en rad områden som tillsammans med-
för att riskerna kan uppstå.
För att urskilja en rad orsakssamband kan man ställa
sig frågan VARFÖR minst fyra gånger enligt exempel
nedan.
Mer om sociala risker och hur dessa kan analyseras
kan hittas i Länsstyrelsen i Västra Götalands rapport
2012:01 om ”Västra Götalandsmodellen. Sociala risker i risk- och sårbarhetsanalyser – en vägledning”.
VARFÖR UPPSTÅR SOCIALA RISKER
Frågan VARFÖR kan ställas minst fyra gånger.
Varför uppstår upplopp och bilbränder?
Svaret går ofta att finna i sociala riskfaktorer och riskbeteenden som har utvecklats inom ett specifikt geografiskt område. Exempel kan vara gängbildningar med egna normsystem, brottslighet,
svag tilltro till samhället – en känsla av att man inte tillhör samhället.
Varför uppstår gängbildningar och svag tilltro till samhället?
Svaret går ofta att finna i att samhället har misslyckats med investeringar när det kommer till
förebyggande- och rehabiliterande åtgärder eller inte kunnat erbjuda möjliga utvecklingsvägar.
Riskbeteenden som skolk och missbruk uppstår. En problematik som även kan uppkomma är att
alternativa parallella system som finansiella lån- och avbetalningssystem kan leda till problem när
man inte kan få tillgång till de mer etablerade samhälleliga institutionerna.
Varför har vi skolk, skadegörelse och missbruk inom vårt geografiska område?
Svaret kan vara att det finns en rad brister i de sociala skyddsfaktorer som kvalitet i undervisning
eller förebyggande insatser inom socialtjänst och barnavårdscentral. Exempel på riskfaktorer kan
vara arbetslöshet, höga ohälsotal, stigmatisering och negativ mediebild av specifika områden.
Varför har vi fattiga barn, ohälsotal eller en negativ mediebild av bostadsområden?
Svaret är ofta att samhället inte i tillräckligt stor utsträckning har prioriterat förebyggande arbete
med samhällets sociala skyddsfaktorer och får därför en hög andel barn med svåra uppväxtförhållanden, ungdomar som inte avslutar sin utbildning eller andra symptom som visar på att något
inte står rätt till. Hur en social risk kommer till uttryck är svårt att förutsäga, det beror till stor del
på vilka riskfaktorer som korrelerar.
(Länsstyrelsen i Västra Götaland, 2012)
TVÅ EXEMPEL PÅ HÄNDELSER
MED KOPPLING TILL SOCIALA RISKER
Anlagda bränder är ett stort samhällsproblem. Det
anläggs över 10 000 bränder varje år och kostnaderna uppgår till en miljard kronor för samhället.
De senaste åren har ett antal bränder i Halland rubricerats av polisen som anlagd brand, och i en del fall
har svarande dömts för mordbrand.
Under 2011 rapporterades i snitt en skolbrand per
vecka i länet. Exempelvis brann i slutet på september (2012) Tångaskolan i Falkenberg två gånger på
två dagar, polisen misstänker att bränderna är anlagda.
Hot och våld mot tjänstemän är en risk där allt fler
fall de senaste åren har rapporterats in till polisen.
I Halmstad uttryckte i en undersökning var sjätte
kommunalanställd att de blivit utsatta för hot om
våld under 2011 av de som deltog i undersökningen.
Andra exempel runt om i länet under de senaste
åren är bland annat att polis, räddningstjänst och
busschaufförer blivit utsatta för stenkastning, politiker har blivit hotade och antalet fall med våld mot
ordningsvakter och väktare har ökat.
PÅGÅENDE FORSKNING OCH PROJEKT
Det finns idag inte speciellt mycket forskning att tillgå
när det gäller berört område även om det finns undantag. Per-Olof Hallin vid Malmö högskola driver ett
projekt som MSB finansierar som syftar till att bland
annat stödja kommunerna i deras arbete genom
kunskapsuppbyggnad inom området. Han har även
forskat kring de bakomliggande faktorerna till händelserna i Rosengård.
har ett antal aktörer som agerat pilotaktörer kommit
in med delrapporteringar om deras syn på modellen,
dess användbarhet, styrkor och svagheter. De olika
pilotaktörerna är: Länsstyrelsen i Dalarna, Nacka,
Borås och Ulricehamns kommuner.
Länsstyrelsen i Skåne bedriver även dem ett projekt
om sociala risker som syftar till att skapa verktyg för
kommunerna i deras arbete med sociala risker.
Länsstyrelsen i Västra Götaland har kommit ut med MSB har tagit fram en nationell riskbedömning och
en vägledning över processen för att implementera där identifieras bland annat risk för instabilitet i samsociala risker. Projektet är pågående och under 2011 hället och social oro.
PÅGÅENDE PROJEKT OCH NÄTVERK
I HALLANDS LÄN
I Hallands län arbetas det aktivt med att förebygga
risker med koppling till sociala risker och dess bakomliggande faktorer. Det finns både nätverk och
projekt som bedrivs i förebyggande och hanterande
syfte med många aktörer inblandade, t.ex. kommunerna, Region Halland, Polismyndigheten i Hallands
län och Länsstyrelsen. Nätverken och projekten bedrivs både sektoriellt inom de olika organisationerna
och tvärsektoriellt över gränserna. Arbetet fokuserar
både på proaktiva och reaktiva åtgärder, beroende
på vilket specifikt område som berörs.
Brottsförebyggandearbete bedrivs av Polismyndigheten i Halland i ett antal interna och externa nätverk. Till stor del arbetar nätverken här i förebyggande syfte. Samhällsrådet för grov organiserad
brottslighet består av representanter från Polisen,
kommunerna och Region Halland. Syftet med samverkan är att hitta lösningar på och hantera grov organiserad brottslighet. Andra områden som berörs
är arbete med livstidskriminella, prostitution, människohandel, ungdomsbrottslighet och gängrelaterad
brottslighet.
Övergripande kan man se att nätverken har som syfte
och mål att genom interaktion få en bättre helhetsbild av situationer och ökad kunskap genom att samverka. I den inventering som Länsstyrelsen genomfört framkom följande sex övergripande områden:
Integrationsarbetet bedrivs av Länsstyrelsen, Region
Halland och kommunerna. Ett nätverk som arbetar
med integrationsfrågor är Nätverk för nyanlända invandrares etablering, vilket syftar till att bedriva frågor om hur man på bästa sätt kan hjälpa nyanlända
invandrare. Andra aktörer arbetar även med frågor
som ensamkommande flyktingbarn och deras behov.
Barn och unga är frågor som nätverk och projekt
berör i stor utsträckning. Ett exempel är BBIC (Barns
behov i centrum)-nätverket med syfte att säkerställa
barns utveckling och trygghet i framtiden. Övriga
nätverk arbetar bland annat med ungdomsbrottslighet, stöd till unga i riskzon, stöd till barn som blivit
utsatta för övergrepp, våld, misshandel och sexuella
övergrepp samt med att informera unga om alkohol
och droger och hjälpa föräldrar med svåra levnadsförhållanden.
Folkhälsa är nästa område varinom det bedrivs nätverk och projekt, främst genomförs arbete i förebyggande syfte. Övergripande behandlar nätverken i
stor utsträckning hälsoproblem som berör alkohol,
narkotika, dopning och tobak (ANDT). Preventionsnätverket består av deltagare från kommunerna, Polisen, Länsstyrelsen, Halmstad högskola och Region
Halland. Nätverket arbetar för utveckling inom området, med frågor som berör olika former av ohälsa.
Andra områden som man arbetar med är utbyte av
kunskaper, samordning över kommungränser, utbildning för aktörer som berörs av ANDT-frågor. Vidare
arbetas även med att skapa en gynnsam miljö utifrån
ett hälsoperspektiv, bland annat i form av en trygghetsmiljö.
Samhällsplanering handlar i detta fall om att förebygga genom att skapa en god miljö och trygghet för
medborgarna i länet. Styrgrupp för länsprojekt kring
samhällsorientering består, utöver Region Halland,
även av berörda representanter från länets kommuner och Länsstyrelsen. Dessa arbetar med samverkan
för utveckling inom området. På kommunal nivå bedrivs nätverk som syftar till att göra samhället tryggare genom trygghetsvandringar.
Beredskap har ett övergripande nätverk i form av
Regionala rådet för samhällsskydd och beredskap
som består av representanter från Länsstyrelsen,
kommunerna, Region Halland och andra myndigheter som berörs inom området. Dessa arbetar med
krishanteringsfrågor i perspektivet före, under och
efter. Kommunerna i länet har även ett säkerhetsnätverk där frågor utifrån deras ansvarsområde lyfts
fram och diskuteras.
FORTSATT ARBETE MED SOCIALA RISKER
I HALLANDS LÄN
Länsstyrelsens arbete med sociala risker kommer att
fortskrida under 2012 och 2013. Under slutet på detta år är ambitionen att ge ut en rapport eller förstudie som syftar till att öka kunskapen inom området
sociala risker. Den kommer att ge mer djupgående
information om bakgrund, aktuell forskning och projekt som bedrivs av andra aktörer, däribland en kort
metodbeskrivning av Västra Götalandsmodellen.
ett underlag av aktörer som vill implementera sociala
risker i risk- och sårbarhetsanalyser i länet.
Under 2013 kommer Länsstyrelsen att arbeta vidare
med denna implementering. Projektets omfattning
är beroende av finansiering från MSB. Huvudmålet
är dock att stödja kommunerna att genomföra en
risk- och sårbarhetsanalys enligt Västra Götalandsmodellen och på detta resultat basera den regionala
analysen.
Vidare kommer pågående projekt och nätverk i länet
att redovisas mer omfattande och ett antal sociala
risker som identifierats kommer att beskrivas. Målet Länsstyrelsen i Halland vill genom implementering av
med rapporten är att den ska kunna användas som sociala risker i länets risk och sårbarhetsanalyser:
• Öka kunskapen om sociala risker och dess bakomliggande faktorer
• Verka för att aktörer ska samverka, såväl internt som externt, och
därigenom få en gemensam lägesbild
• Utifrån den gemensamma lägesbilden och den ökade kunskapen
ge bättre möjligheter att förebygga sociala risker genom ett proaktivit arbete
• Samt även bidra till att samhället får en bättre reaktiv förmåga på
denna typ av händelser.
Länsstyrelsen i Hallands län
Slottsgatan 2 • 301 86 Halmstad
Telefon: 035-13 20 00
[email protected]
www.lansstyrelsen.se/halland
Download
Random flashcards
Svenska

105 Cards Anton Piter

organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Create flashcards