KRISTEN TRO ENLIGT LUTHER – VAD ÄR DET?
Om någon säger Martin Luther, vad tänker du då? En liten, rund man med hammare som
spikar upp sina teser på en kyrkport? En tråkmåns som bestämt att vi bara ska arbeta och
inte ha roligt? En man som levde för mycket länge sedan och som inte har något med oss idag att
göra? Eller kanske tänker du inte något alls? Detta kompendium är tänkt att vara en bakgrund till
arbetet med Lutherkortleken, fakta att ta till och fundera över.
LUTHERKORTLEKEN
Kortleken är tänkt för lutherska bordssamtal medan man äter eller fikar tillsammans. Så gjorde
ofta Martin Luther. Använd den i barngruppen, i ungdomsgruppen, med konfirmander eller
kanske med kyrkorådet. Samla några stycken, välj en samtalsledare som är ansvarig för att alla ska
få säga sitt och inte bli avbrutna. Låt någon dra ett kort, läs frågan högt och fundera på om ni vill
prata om frågan. Annars drar ni ett nytt kort. Frågorna handlar om luthersk teologi och att vara
kyrka tillsammans idag. Tanken är att ingen är expert, inga svar är fel och det går alltid att hoppa
över en fråga. Det viktiga är själva samtalet. Vad innebär det att vara kristen och lutheran idag?
FAKTA: MARTIN LUTHER OCH LUTHERSK TEOLOGI1
• Martin Luther föddes i Eisleben den 10 november 1483, död den 18 februari 1546.
• Efter en religiös kris kom han att gå i kloster i Magdeburg, i ”Det gemensamma livets
bröder” – en ny klosterorden som bildats som protest mot ordenslivets förfall. Han
utbildades i teologi, prästvigdes och blev professor vid universitetet i Wittenberg.
• 31 oktober 1517 skickade han de så kallade 95 teserna till ärkebiskopen av Mainz och det
räknas som startskottet för reformationen.
• Luther protesterade mot tanken att det går att köpa sig syndfrihet och att Guds nåd
förmedlas genom människor. Varje människa har ett eget förhållande till Gud.
• Han formulerade tre principer: Tron allena, Nåden allena och Skriften allena. Gud har
genom Jesus tagit på sig straffet för våra synder och dött för vår skull. Denna gåva får vi
gratis, utan att förtjäna det. Det enda vi behöver göra är att tro. Bibeln är viktig därför att
den berättar om Gud och vad han gjort för oss och hjälper oss att tro. Man kan också säga
att vår relation till Gud repareras genom tron på att Jesus har dött för vår skull.
• 1521 blev Luther utesluten ur katolska kyrkan av påven.
• 1522 översatte han Nya testamentet till tyska för att alla skulle kunna läsa Guds ord på
sitt eget språk.
• 1530 formulerade han och hans kollegor Melanchton och Zwingli den Augsburgska
bekännelsen som är grunden till den evangelisk-lutherska kyrkans teologi.
1
Ordet teologi är grekiska och betyder om man översätter det: ”Ord om Gud”. Det vi menar med ordet är
försök att förklara vem Gud är och förhållandet mellan Gud och människa, för att uttrycka det mycket
enkelt. Teologi är den äldsta avdelningen eller fakulteten på universitetet. En gång i tiden var alla tvungna
att läsa teologi innan de fortsatte med studier i juridik, statsvetenskap eller för att bli läkare.
MARTIN LUTHER – TEOLOG, TÄNKARE OCH REFORMATOR
Vem var han egentligen, den där lilla runda gubben? Sa och skrev han någonting som vi har nytta
av idag eller är han bara en person för historieböckerna? Martin Luther är spännande, både som
person och som tänkare men det är klart att mycket han brottades med känns hopplöst
gammalmodigt och handlar om den värld han levde i. Så vi kanske skulle börja där.
Hur såg hans omvärld ut egentligen?
Tyskland vid slutet av 1400-talet – början av 1500-talet
Tyskland var under senmedeltiden ett lappverk av små och medelstora furstendömen, inordnade i
det tysk-romerska kejsardömet. Befolkningen levde i huvudsak av jordbruk och handel. Varje
familj var en enhet där mamma, pappa, barn och mor- och eller farföräldrar, tillsammans med
eventuella pigor och drängar arbetade tillsammans som ett slags litet företag där
husfadern/pappan var chef och ansvarig för att alla fick mat på bordet. Få kunde läsa och böcker
var mycket sällsynta men hade börjat bli vanligare i och med att boktryckarkonsten precis hade
uppfunnits. Alla tillhörde katolska kyrkan som hade både makt och inflytande över människors
liv och ekonomi. Bikt och botgöring var en självklar del av vardagen och hade man möjlighet
begav man sig dessutom på pilgrimsfärd till någon helig plats. Att djävulen fanns var en
självklarhet för många och den största rädslan var att bli dömd till lång rening i skärselden för att
sona sina synder.
Bergsmansson och klosterbroder
Martin Luther föddes den 10 november 1483 i Eisleben, kurfurstendömet Sachsen. Hans far,
Hans, var bergsman och tanken var att sonen Martin skulle bli jurist. Men under ett förfärligt
åskväder ändrades planerna. Martin var helt övertygad om att han skulle dö och lovade desperat
Gud att om han räddades skulle han gå i kloster och viga hela sitt liv åt Gud. Han överlevde
förstås och valde att gå i kloster i Magdeburg, i ”Det gemensamma livets bröder” – en ny orden
som bildats som protest mot ordenslivets förfall. Hans ordensbröder var inte alltför snälla mot
den nye brodern, juridikstudenten, och såg till att han fick de allra sämsta arbetsuppgifterna –
skura golv, tömma dassen och så vidare men hans biktfader insåg Luthers begåvning och såg till
att han fick studera teologi. Martin Luther prästvigdes 1507 och 1512 blev han professor i Nya
testamentets exegetik vid universitetet i Wittenberg.
Kristen tro enligt Luther
Luther var en lysande talare och en bra lärare, men i det privata brottades han med frågan om
synd och skuld. Hur skulle han kunna undvika att hamna i helvetet som straff för sina synder?
Han hann ju inte mer än ut ur biktstolen innan han lyckades synda igen och måste bikta sig. Gud
var sträng och kall och långt borta. Hur skulle Gud kunna förlåta honom? Det Luther såg
omkring sig gjorde honom förfärad. För att betala Peterskyrkan i Rom sålde katolska kyrkan avlat
eller förlåtelse för synder och en förkortad tid i skärselden. Människor köpte avlatsbrev för sig
själva och sina anhöriga och präster fungerade som försäljare på påvens uppdrag. Det kan inte
vara riktigt, tänkte Luther, att vi kan köpa oss fria. Vi är ju aldrig fria från synd utan den föds vi
med. Det står i Bibeln. Frågan är då hur Gud kan älska och förlåta oss ändå, trots att vi inte
förtjänar det? Svaret på den frågan var att Jesus dog för våra synder. Han går emellan oss och
Gud. Jesus hade aldrig syndat och vi får låna denna syndfrihet när vi döps. Jesus går emellan oss
och Gud och gör så att Gud inte straffar oss. Det enda vi behöver göra är att tro på Jesus. När vi
tror hjälper det oss att göra goda gärningar, inte tvärtom. Och hur lär vi oss om detta? Jo, genom
att läsa Bibeln. Där berättas om det glada budskapet, att vi är förlåtna och inte behöver göra
något för detta, bara tro. Alltså måste alla människor få möjlighet att läsa Guds ord på sitt eget
språk. Bibeln är Guds ord som skapar tro hos den som läser det. Ingen annan människa behövs
som förmedlare mellan oss och Gud. Var och en av oss kan själva, genom att tro, hitta fram till
den relationen och berätta för andra vad vi hittat. En prästs uppgift är att predika om
bibeltexterna för att väcka tro hos dem som hör predikan och förrätta dop, nattvard och bikt. Allt
annat är emellan oss kristna och Gud. När prästen läser över brödet och vinet så förvandlas dessa
till Jesus kropp och blod, samtidigt som de fortfarande är bröd och vin. Hur detta går till är ett
mysterium.
Startskottet för reformationen
Den 31 oktober 1517 skrev Luther till Ärkebiskop Albrecht av Mainz och protesterade mot
försäljningen av avlatsbrev. I brevet bifogades hans avhandling om avlatsbreven som kom att
kallas de 95 teserna och detta var startskottet till reformationen. Påven uppskattade inte kritiken.
Efter flera års munhuggande där Luther hävdade att påvekyrkan inte var en del av den bibliska
kyrkan blev Luther beordrad att göra avbön, det vill säga att erkänna att han hade fel. Det vägrade
Luther och blev därför den 3 januari 1521 utestängd från kyrkan av påven. Vem som helst skulle
ha rätt att döda honom. Tack vare Luthers mäktige beskyddare, Fredrik III av Sachsen, blev
Luther förd i säkerhet på slottet Wartburg. Där levde han gömd under ett drygt år och översatte
Nya testamentet till tyska, samtidigt som han skrev ett antal texter där han förklarade sin teologi.
Reformationen spred sig med hjälp av Luthers kollega Karlstadt och blev något helt annat än
Luther tänkt sig. Munkar gjorde uppror mot sin prior och flydde klostren, helgonbilder slogs
sönder och bönder gjorde uppror mot sina herrar. Luther blev livrädd och återvände till
Wittenberg för att försöka lugna ner upprorsmakarna. Han predikade om kärlek, tålamod,
välgörenhet och frihet och menade att djävulen blir överlycklig då människor använder våld för
att berätta om det glada budskapet. Stämningen lugnade ner sig i Wittenberg men
bondeupproren fortsatte under flera år utanför staden. Luther fortsatte att lägga grunden för den
nya kyrkan, den vi kallar den evangelisk-lutherska kyrkan. Den nya läran sammanfattades i två
katekeser – den lilla katekesen som alla kyrkotillhöriga skulle kunna utantill, och den stora som
var till för präster och lärare. Han arbetade fram en ny gudstjänstordning, den tyska mässan, och
en ny prästutbildning. Kyrkan fick form med biskopar, ärkebiskop, präster och indelning efter
hur människor bodde. 1525 gifte sig Luther med Katharina von Bora, tidigare nunna, och fick
sex barn. Då han inte ville ta emot pengar för sina skrifter levde de mycket enkelt.
Tyskland delas i en katolsk och en protestantisk del
Muslimerna hade invaderat Europa och nått ända fram till Wien. För att få en enad front mot
dem ville Kejsar Karl få ett slut på religionsstriderna i Tyskland. År 1530 bad han därför Luther
och hans reformatorkollegor Melanchton och Zwingli skriva ner sin kyrkas lära. Detta blev det vi
kallar den Augsburgska bekännelsen. Tanken var inte att skapa mer bråk men kejsaren godkände
inte denna skrift och beordrade reformatorerna att lyda påvedömet och ge upp sin egen kyrka.
Detta gick de självklart inte med på utan bildade Schmalkaldiska förbundet, ett militärt förbund,
tillsammans med några tyska furstar. De sista åren levde Luther och de andra reformatorerna i
ständig skräck för att de skulle förlora det beskydd de hade av de tyska furstarna. Luther som från
början trodde att de judar som fanns i Tyskland skulle låta döpa sig och bli kristna så snart de
kunde höra och läsa Nya testamentet på tyska blev snart besviken och använde mycket av sin sista
tid till att propagera för att judarna skulle drivas ut ur Tyskland om de inte omvände sig. Han var
inte ensam om att hata judarna på detta sätt men det är svårt att acceptera hans argument idag.
Tre dagar efter att han hållit sin sista predikan i Eisleben dog Martin Luther, den 18 februari
1546.
TEOLOGI ENLIGT LUTHER – FÖRDJUPNING
Detta avsnitt är främst till för dig som vill fördjupa dig i Luther och hans tankesätt. Det är inte
helt enkelt då detta avsnitt använder och förklarar ursprungstermerna på latin.
•
Bibeltolkning: ”Sola scriptura” – skriften allena. Ordet är det som verksamt, Guds ord i
skriften, i första hand i Bibeln och i predikan. Guds ord är därmed nytt i varje tid. Ordet
är det som talar till och i varje människa, som befriar och upprättar det vill säga
evangelium/det glada budskapet. Och ordet har fått kropp i Kristus. Han är den som visar
vem Gud är. Alltså är de bibelord som ”driver till Kristus!” det som får oss att förstå Guds
väsen, vårt beroende av Guds nåd och kärlek och talar om det Gud gjort för oss det som
är Bibelns kärna. För att ordet skall kunna tala till varje människa och verka förvandling
måste det talas och läsas på folkspråken eller människans eget språk. Luther gjorde själv en
uppdelning mellan goda och mindre goda bibelböcker. Jakobs brev och andra och tredje
Johannesbrevet samt andra Petrusbrevet ansågs som lagiska och inte bärare av evangelium.
•
”Sola Gratia” – nåd allena: Tro och inte gärningar! Vi kan inte genom egna förtjänster
förtjäna Guds nåd utan enbart genom att tro på Guds nåd och kärlek. Vi är skadade av
arvssynden, ett grundläggande fel i vår natur och kan inte på egen hand rädda oss, bli det
som var Guds tanke/plan med oss.
•
”Simul justus et peccator” – på samma gång rättfärdig och syndare. Gud har, enligt
tanken om ett slutet förbund mellan Gud och människa, rätt att straffa för brotten mot
detta förbund. Men Gud är kärlek och därför blir Han människa. Då Kristus dör på
korset tar han på sig straffet för människors överträdelser. Han träder emellan den
straffande guden och den felande människan. Gud skyler i sin nåd över människans
synder.
•
Allmänna prästadömet. Nåden förmedlas inte genom en förmedlare/mediator/präst utan
uppenbarelsen gäller varje kristen. Genom att en människa tror, ber och bekänner sina
synder upprätthålls relationen/förbundet med Gud. För den lutherske prästens roll se
nedan
•
Sakramenten eller de heliga handlingarna: Luther räknar med tre sakrament, de som är
omnämnda i Bibeln och instiftade av Jesus det vill säga dop och nattvard, samt bikt.
•
Dop: ”Den som är döpt är förutbestämd till saligheten”. Dopet är av nåd – en Guds
handlande med människan. Genom dopet får vi del av Guds gåva, frälsningen. En kristen
skall dag efter dag leva i sitt dop, dö och uppstå med Kristus, och låta sig ledas av den
Helige Ande.
•
Nattvard: Konsubstantiationsläran – Efter att instiftelseorden lästs är bröd och vin till sin
substans Kristi Kropp och blod och samtidigt till sin substans bröd och vin. Detta skiljer
den lutherska synen på nattvarden från den katolska, där bröd och vin helt förvandlas till
Kristi kropp och blod och den reformerta, där bröd och vin på ett symboliskt sätt
förvandlas till Kristi kropp och blod.
•
Kyrkan är de som tillhör Herren. Luther räknar med den synliga och osynliga kyrkan det
vill säga att den sanna kyrkan inte är helt och hållet identisk med den kyrka vi ser. Den
sanna kyrkan omfattar dem som är förutbestämda/predestinerade till saligheten.
Den lutherska samhällssynen och Tvåregementsläran
Gud styr inte bara i det andliga utan i det världsliga också. Den lutherska samhällsynen byggde på
den så kallade ”hustavlan” och innebar att en person föddes till en position i samhället, som noga
reglerades i förhållande till andra positioner i den så kallade treståndsläran med det ”andliga
ståndet”, bestående av präster och åhörare, det ”politiska ståndet”, bestående av samhällets
styresmän och undersåtar och ”hushållståndet” bestående av föräldrar/husbönder och
barn/tjänstefolk. Varje människa ingick samtidigt i alla tre stånden. Mannen var hushållets och
kvinnans överhuvud. Han var ansvarig för sitt hushålls ekonomi och medborgerliga plikter.
Kvinnans högsta kallelse eller viktigaste uppgift var att vara maka och mor. Alla människor var
kallade till sin plats. Det är ingen skillnad på att vara kallad till präst eller rörmokare enligt den
lutherska kallelseläran. Prästen tillhör det andliga ståndet och hans uppgift är enligt prästlöftena
att ordet rätt förkunna och sakramenten rätt förvalta. Tvåregementsläran innebär att Gud styr
genom människor i det andliga regementet, där prästen vägleder människorna och i det värdsliga
regementet, där överheten leder.
