Asyl- och migranthälsa 160919 Program • 9.40-10.40 Anders Lindblom Bodil Petersén Läget i Dalarna Smittskydds PM gällande provtagning vid hälsoundersökningar Relevanta informationssidor: FOHM, Rikshandboken etc, • 10.40-11.05 Helena Ernlund Hepatit B • 11.10-12.10 Lars Arvidsson Tuberkulos ur hälsoundersöknings- och primärvårdsperspektiv • 12.10-13.10 LUNCH • 13.10-14.00 Helena Ernlund Tuberkulos ur slutenvårds- och smittspårningsperspektiv • 14.00-15.00 Kristin Lindblom Vaccinationer • 15.00-15.20 FIKA • 15.20-16.00 Sammanfattning & övriga frågor Hepatit B Asyl- och migranthälsa 160919-160921 Allmänt om hepatit B • Virusinfektion. Angriper levern. • Akut och kronisk form. Akut övergår i kronisk om den ej läker ut. • 240 miljoner i världen har kronisk hepatit B. • Kan orsaka leversvikt (cirrhos) och levercancer (hepatocellulär cancer). Prevalens • Syrien: ca 2.6 % • Afghanistan: drygt 2 % • Eritrea: 15-16 % • Somalia: ca 15 % Allmänt om hepatit B forts. • Ju tidigare i livet man smittas, desto större risk för kronisk form. • Smitta under graviditet/vid förlossning: 90 % blir kroniska. • > 7år: 5 %. • Dominerande smittväg: mor-barn vid förlossning eller under graviditet. • Smitta under graviditet/förlossning eller i småbarnsåren ger nästan aldrig symptom. • Hälften av vuxna får symptom. Smittrisk • Smittar via blod och sexuellt. • Smittar inte vid sociala kontakter. • …hosta, nysning, dryck, mat, pussar. Man kan dricka ur samma glas. Man kan äta mat som någon med hepatit B lagat. • Teoretisk risk vid djupa kyssar. Inga dokumenterade fall av salivsmitta finns. Smittrisk: blod • Störst risk vid förlossning/graviditet • Om mamman är högsmittsam får 70-90 % av barnen hepatit B • Om mamman har lite virus: några få procent smittas. • Vid ”accidentell exposition” • Nålstick, skärskador, öppna sår: 20-30 % risk. • Dagis. Orientering. Mellan syskon/kompisar i småbarnsåren. Sexuell smittrisk Mindre smittsamt än via blod. 50-100 gånger mer smittsamt än HIV. Virus finns i alla kroppsvätskor. • Partner med mycket virus: stor risk vid upprepade kontakter. • Inga siffror på risken vid enstaka kontakt. • Partner med lite virus: låg risk. Vaccination 3 sprutor. • Vid tidpunkten 0, efter 1 och 6 månader. • Skyddseffekt: 90-95 %. Viktigt att sjukvårdspersonal vaccineras. • Efter 3 sprutor bör man kontrollera att man ha fått skyddande antikroppar: anti-HBs (10 IU/ml=skydd). • Familjemedlemmar erbjuds vaccination. • Personal på boenden behöver inte vaccineras. Kronisk hepatit B: naturalförlopp vid smitta under fosterstadiet/barndomen • De första 10-20 åren: mycket hepatit B-virus: hög smittsamhet. • Någon gång i tonåren börjar immunförsvaret försöka göra sig av med viruset. Fortfarande mycket virus men sjunkande nivåer. • Några läker därefter ut infektionen helt. • De flesta har dock kvar lite virus: låg smittsamhet men ska betraktas som smittsamma. Kronisk hepatit B: behandling Några har fortsatt mycket virus och leverinflammation. Antivirala tabletter: oftast Viread (=tenofovir). Ibland interferon. Kronisk hepatit B: komplikationer • En tredjedel får levercirrhos. • 25 % får primär levercancer (hepatocellulär cancer). • Olika risk för detta i olika delar av världen. • Störst risk i Sydostasien. • Ganska stor risk i Afrika söder om Sahara. • Behandling minskar risken för komplikationer. Hepatit B-viruset Diagnos: hepatit B-serologi Påvisa delar av viruset=antigen eller antikroppar (ak) mot delar av viruset • HBsAg: ytantigen • anti-HBc: ak mot kärnan: • • IgM (akut) • IgG (kronisk) HBeAg: extracellulärag Serologi Akut hepatit B anti-HBc pos • IgM HBsAg pos HBeAg pos • Mycket virus • Högsmittsam Anti-HBc markör för hepatit B HBsAg Markör för pågående hepatit B HBeAg Smittsamhetsmarkör Kronisk hepatit B anti-HBc pos • IgG HBsAg pos HBeAg kan variera Om pos: högsmittsam Vad göra vid pos HBsAg vid hälsoundersökning? • Ge förhållningsregler Översättningar finns på Smittskyddsenhetens hemsida. • Smittskyddsanmäl (Sminet). • ≥13 år: remiss till Infektionsmottagningen. • <13 år: remiss till Barn- och ungdomsmottagningen. Infektionsmottagningen sköter smittspårning och initierar vaccination av anhöriga. Smittskyddslagen Upplysning om smittsamhet och skyldigheter: Uppge smitta vid sjukvårdskontakter. Informera sexpartners och skydda sig. Ej dela spruta. Ej lämna blod. Egen rakhyvel. Smittskyddsblad finns på Smittskyddsenhetens hemsida. Smittskyddsanmälan (Sminet) På infektionsmottagningen: hepatit B-kallelse • Informationsbrev. • Smittskyddsinformation på rätt språk (igen). • Provtagning polikliniskt • Hb, TPK • ASAT, ALAT, bili, ALP • Alb, PK, krea • Fullständig hepatit B-serologi om det ej tagits • HBV-DNA (PCR: hepatit B-virus) • Pat kallas till besök efter ca 3 månader. Sammanfattning • Kronisk hepatit B mycket vanligt världen över. • Vanligaste smittväg: mor-barn. • Sällan symptom vid smitta i barnaåren men stor risk för kronisk hepatit. • Kronisk hepatit medför risk för levercirrhos och cancer. • Mer smittsamt sexuellt än HIV. • HBsAg pos= definitionen av hepatit B. • Ge förhållningsregler, smittskyddsanmäl och remittera alla HBsAg-positiva till Infektionsmottagningen.