UTFODRING av vuxna kaniner
En kanin behöver få i sig rikligt med fiber för att må bra.
Kaninens matsmältningssystem fungerar som allra bäst när
det får möjlighet att arbeta ordentligt med riktigt svårsmält
och fiberrik mat: hö, gräs, växter och grenar. Även om kaninen
tycker om att gnaga är den faktiskt mer släkt med
klövdjuren än med gnagarna!
Väldigt många sjukdomstillstånd hos våra sällskapskaniner
beror på att de utfodras felaktigt. När utfodringen är som den
ska kan kaninens symtom ofta försvinna helt och hållet. Detta
gäller särskilt olika störningar i matsmältningskanalen.
Hö, grenar, gräs och växter borde utgöra åtminstone 95 % av det
kaninen äter. Som tillskott kan man ge små mängder grönsaker och
pellets.
Hö
Kaninen ska alltid ha fri tillgång till hö. Ett underbart
väldoftande, grönskiftande ängshö med långa strån som
förutom timotej innehåller olika torkade örter är idealiskt för
kaniner. Hö ska förvaras luftigt i ett torrt och mörkt förråd. Var
noga med kvaliteten på höet. Det får aldrig vara mögligt,
gulaktigt, för gammalt, dammigt eller lukta illa.
Grönfoder utifrån – gräs, örter och kvistar
Kaninägare lär sig se på ogräs med helt andra ögon! På våren,
sommaren och hösten kan man mångsidigt och fritt erbjuda sin
kanin gräs, örter och grenar utifrån. Gräs och växter nöter kaninens tänder på ett otroligt
bra sätt och kaninen mår mycket bra av att få äta det den är skapad att äta. Kom ändå ihåg
att förändringar i dieten ska göras gradvis. Exempel på växter som tryggt kan ges är t.ex.
alla grässorter, maskros, groblad, rölleka, blåbärs- och lingonris, vicker, mjölkört, vitklöver,
blad från hallon- och vinbärsbuskar, nate och kirskål.
När vädret tillåter vore det väldigt bra om kaninen kunde få vara ute hela tiden eller flera
timmar om dagen i en säker och rymlig utebur eller på
balkongen. Kaninen kan bete sig arttypiskt i uteburen (beta,
gräva i finkornig sand eller jord, röra sig) och med hjälp av det
naturliga solljuset kan kaninen själv bilda sitt eget D-vitamin.
Det är vetenskapligt belagt att kaniner som får vara ute har
starkare skelett och friskare tänder än innekaniner.
Kaniner älskar olika sorters färska grenar. De är bra för
både tänderna och
matsmältningskanalen och
kaninen håller sig sysselsatt
med dem i timtal. Detta är viktigt även för deras psykiska välbefinnande, eftersom kaniner
mår bättre när de får använda mycket tid till att äta. Kvistar från äppelträd är särskilt
populära och kaninerna gnagar ofta bort all bark från dessa grenar. Man kan också erbjuda
kvistar från vide, rönn, asp och lönn. Idegran och ek samt kvistar från plommon- eller
körsbärsträd innehåller däremot ämnen som kan vara giftiga eller skadliga och man ska
inte ge grenar eller blad från dessa träd.
Grönsaker och frukter
Man kan erbjuda olika grönsaker i små mängder varje dag. Grönsaker ska ges mångsidigt.
Man kan erbjuda lite frukt ibland, men särskilt sockerrika frukter (t.ex. banan) ska bara ges
då och då. Välj främst mörkgrönbladiga sallater och örter. Pröva t.ex. alla kryddörter
(persilja, basilika, körvel, koriander, oregano, rosmarin, rucola, mynta, citronmeliss...),
selleri, bladselleri, rödbeta, kålrot, brysselkål, blomkål, broccoli, grönkål (alla kålsorter ges
först försiktigt), spenat och rovor (dessa högst en gång i veckan på grund av det höga
oxalatinnehållet), cikoria, rädisor, ärtskidor och morot. Undvik ljusa sallater och gurka
(åtminstone om kaninen har känslig mage), potatis och citrusfrukter och ge aldrig
rabarber, bönor, lökväxter eller avokado.
Pellets
Som tillskott till hö, grenar och det man plockar utomhus kan man ge pellets.
Pelletsen ersätter, särskilt vintertid, möjliga brister i utfodringen. Särskilt
sommartid mår en vuxen kanin alldeles utmärkt även utan pellets om den får
mångsidigt med olika växter och grönsaker. Pellets är alltså inte nödvändiga om
kaninen får en mångsidig kost i övrigt. Pellets ger ofta i alldeles för stora
mängder! En bra tumregel är att ge högst 1 matsked pellets per kilo
kanin, alltså väldigt lite . Kaninfodret Oxbow Essentials Adult Rabbit Food
rekommenderas av många kaninspecialister, är utformat för vuxna
sällskapskaniner och har ett mycket högt råfiberinnehåll (26 %).
Vad bör man inte ge?
Så kallade gnagarblandningar bör inte ges över huvud taget. Tyvärr säljs dessa
trevligt färgglada blandningar i mat- och djuraffärer fastän de till sin
sammansättning inte överhuvudtaget lämpar sig för kaniner. De innehåller
mycket fett och kolhydrater men bara lite fibrer. Eftersom kaninen ofta väljer
enbart sina favoritbitar ur blandningarna får de dessutom inte i sig alla de
näringsämnen de behöver. Exempelvis kan en kanin som utfodras med en
gnagarblandning få i sig väldigt lite kalcium, vilket är mycket viktigt för kaninens
tänder och skelett. Kaniner som äter gnagarblandningar har enligt
undersökningar ofta tandsjukdomar, överviktsproblem och störningar i
matsmältningskanalen.
Om kaninen har störningar i matsmältningskanalen är det bra att undvika bröd helt och
hållet. Bröd bör ges mycket sällan och ljust bröd ska inte ges alls. De godsaker som säljs i
djur- och mataffärer innehåller förvånansvärt ofta både socker och mjölk och det är bäst
att låta bli att köpa dem. Kaniner behöver inte heller varken salt- eller mineralsten.
© Text och bild: klinikdjurskötare Viktoria Sjöberg, Malmin Eläinklinikka Apex 2012
Växterna på bilderna är rölleka, groblad, kirskål, hallonblad och grenar från äppelträd.
