Urban och social geografi, 15 hp, ht –09
Uppsala universitet
Eva Andersson
F6. Den svenska
bostadsmarknaden
Bo Bengtsson
Framväxten och
institutionaliseringen av det
svenska bostadssystemet
Begrepp;
• Bostadssystem
• Svenska bostadsregimens särart
Särskiljande drag i svensk
bostadsförsörjning
• Generellt inriktad bostadspolitik utan individuell
behovsprövning, baserad i första hand på
kommunalt ägda ”allmännyttiga” bostadsföretag.
• En integrerad hyresmarknad, med tydliga formella
länkar mellan privat och allmännyttig hyresrätt.
• Ett korporatistiskt system för hyresförhandlingar
baserat på en stark hyresgäströrelse.
(B. Bengtsson s. 102.)
Begrepp inom svensk
bostadspolitisk diskurs
• ”Bostaden som social rättighet”
• ”Neutralitet mellan upplåtelseformerna”
Fyra bostadspolitiska fokuspunkter
1. Efterkrigstidens bostadspolitiska program
1945-1948
2. Besluten om bostadspolitiken och den nya
hyrespolitiken 1966-68
3. Omprövningen av bostadspolitiken,
neutralitet mellan upplåtelseformerna
1974-75
4. Borgerliga regeringens ”systemskifte”
1991-1993
Introduktionsfasen 1900-1945,
bostadsfrågans politisering
• Egnahemsrörelsen - höja lantarbetarnas
bostadsstandard - förhindra emigration till
Amerika
• Ökat kommunalt byggande för att lindra
industriarbetarnas bostadsnöd i städerna.
Fokuspunkt 1.
Efterkrigstidens bostadspolitiska
program 1945-1948
• En generell bostadspolitik
– allmännyttiga bostadsföretagen definierades
som kommunalt kontrollerade
– generella system för bostadsfinansiering
Uppbyggnadsfasens första skede
1945- 1965: Bostadsbristens tid
• Miljonprogrammet
Fokuspunkt 2.
Besluten om bostadspolitiken och
den nya hyrespolitiken 1966-68
Generell politik, ”goda bostäder åt alla”,
allmännyttans ledande ställning på
integrerad hyresmarknad samt
bostadskooperationens starka ställning =
”stigberoendets självförstärkande
reproduktionslogik” (Bengtsson s.122)
FORTS. Fokuspunkt 2.
Besluten om bostadspolitiken och
den nya hyrespolitiken 1966-68
• ”Samhällets mål för bostadsförsörjningen bör vara att hela
befolkningen skall beredas sunda,
rymlig, välplanerade och
ändamålsenligt utrustade bostäder av
god kvalitet till skäliga kostnader”
(Prop. 1967:100, s.172)
FORTS. Fokuspunkt 2.
Besluten om bostadspolitiken och
den nya hyrespolitiken 1966-68
• Bruksvärdessystemet för hyressättning
• Besittningsskydd
Uppbyggnadsfasens andra skede 196574: Miljonprogram och miljökritik
• Social isolering
• Segregation
• Krav på att förbättra närmiljöerna i
miljonprogramsområdena.
Foukuspunkt 3.
Förvaltning och hyresgästinflytande
– 1970-talets fokuspunkt
• Boendedemokrati mm visar
förvaltningsfasen.
• Omprövningen av bostadspolitiken,
neutralitet mellan upplåtelseformerna 197475
Förvaltningsfasen 1975-1991:
Vikande efterfrågan och
galopperande subventioner
• ROT-programmet
• 1977-94 bostadssubventioner från staten på
300 miljarder (!) s. 139
Fokuspunkt 4.
Borgerliga regeringens
”systemskifte” 1991-1993
• Avvecklingsfas i svensk bostadspolitik
– Subventioner avvecklades.
– Hyressättningen inte tillräcklig hänsyn till läge
– men bruksvärde och besittningsskydd
bibehålls
”Avvecklingsfasen” 1991 och framåt
– mot en dualistisk bostadsmarknad
• Nu blev bostadssektorn nettobidragare till
statskassan (Turner 2001)
Särskiljande drag i svensk
bostadsförsörjning
• Generellt inriktad bostadspolitik utan individuell
behovsprövning, baserad i första hand på
kommunalt ägda ”allmännyttiga” bostadsföretag.
• En integrerad hyresmarknad, med tydliga formella
länkar mellan privat och allmännyttig hyresrätt.
• Ett korporatistiskt system för hyresförhandlingar
baserat på en stark hyresgäströrelse.
(B. Bengtsson s. 102.)
Ägares villkor på svensk
bostadsmarknad
Resultat från EU-projektet OSIS
OSIS
Origins of Security
and Insecurity :
the interplay of housing systems
with jobs, household structures,
finance and social security
Vad händer när ägandet på
bostadsmarknaden ökar?
Ökande majoritet ägare - minskande
minoritet ’kommer inte in’
Större andel kan belåna bostaden
(pension, försäkringar).
Välfärdsstaten kan dra sig tillbaka
Tydligare boendesegregation
Hypotes i OSIS;
Att ägandet ger en nivå av
ekonomisk säkerhet som
skiljer sig från den för
hyresgäster och därmed
skapar olika
medborgarskap.
”Det ångrar man ju idag när man är
i denhär åldern när man tänker, fast
vi har ju bott bra såhär ändå […] det
är eget är väl i alla fall eget,
bostadsrätt eller hus.”
(Kvinna, 64 år, hyresrätt svarar på
frågan om hon föredrar att hyra eller
äga.)
”M: Man kan väl säga att vi fyrtiotalister vi har fått
våra hus gratis faktiskt, så jäkligt är det för det har
ju inflationen betalat. Eller spararna har betalt
våra hus, det är ruskigt egentligen men det är vad
som har hänt. … ”
”M: Nej, och köpte man ett hus tidigare kunde
man se att det blir bättre sen men det vete sjutton
om det blir bättre sen. Det kräver en inflation. Och
det vet man inte heller så de som köper dyra hus
idag dom kanske får finna sig i att bo jäkligt dyrt
hela livet alltså.”
(Man 64 år, ägare, som svar på frågan om han
sett några ekonomiska fördelar med sitt boende.)
(Man 55 år, ägare; -Betyder det någonting för dig att du
är ägare till bostaden till skillnad mot om du skulle hyra?
M: ”Ja, visst gör det det man har ju större möjligheter att
göra saker men framförallt är det ekonomiskt. Jag
menar idag, som det har blivit idag, så är det ju en
väldig fördel för oss som en gång har lyckats köpa
någonting. Det är väldigt tufft för de här, yngre
människor som ska ut i boendet och hyr och det är så
pass höga hyror också så att de får inte undan så
mycket pengar att spara heller va. Nä, men jag tycker
att det är fantastiskt att man har tur att man har haft
möjligheten att köpa någonting eftersom man har bytt
upp sig några gånger och ändå fått pengar över. Jag
tycker att det är en väldig, väldig fördel att äga.”
Kvinna 29 svarade på frågan; -”Ni utgår
ändå från att det för det mesta är en god
investering att investera i en bostad?” .
K: Ja vi har ju kommit i den, kommit in i
bostadsmarknaden vid den tidpunkten så
hittills har det ju vart så. Det finns ju
andra som har, kom in vid ett helt annat
tillfälle, jag vet inte när men kanske 20 år
sedan eller nåt, som, med jättehöga
räntor och sedan dålig utveckling av
priserna.
Belåna sin bostad?
K: ”Enda möjligheten för att få loss pengar
så är det ju att flytta och sälja.”
(Kvinna 59 år om hur hon skulle komma åt
värdet i bostadsrätten)
M: ”Nej! Jag tycker inte om skulder och
lån.” (Man 33, muslim i hyresrätt som svar
på en vinjett där ett äldre par föreslås
belåna huset som tillägg till pensionen.)
Sammanfattning
De intervjuades uppfattning var att ägandet skiljde sig från att hyra
så som ekonomiskt fördelaktigt.
- tydlig skillnad bland äldre intervjuade ägare och
hyresgäster
- Bostadskostnadens andel av inkomsten var lägre för de i
ägande, för flertalet även i absoluta tal.
Bostaden som ekonomisk tillgång inte uppfattad som sådan inom
flera grupper.
- Intressant att flera nämnde moral och etik.
att betala tillbaka på lån ”ligger i folks gener”, inte rätt att
”spela med bostaden” osv..
Trots ekonomiska nackdelar så uppskattas hyresrätten;
-säkert boende (inga oförutsedda utgifter)
-det bästa boendealternativet för unga/nya på bostadsmarknaden
och för äldre (servicen)
