EU och Bostadspolitiken 2013

Rapport 2014:7
EU och Bostadspolitiken 2013
– Rättsutveckling och samarbete inom EU
av betydelse för svensk bostadspolitik
EU och Bostadspolitiken 2013
Rättsutveckling och samarbete inom EU
av betydelse för svensk bostadspolitik
Boverket februari 2014
Titel: EU och Bostadspolitiken 2013
Rapport: 2014:7
Utgivare: Boverket februari 2014
Upplaga: 1
Antal ex: 80
Tryck: Boverket internt
ISBN tryck: 978-91-7563-113-4
ISBN pdf: 978-91-7563-114-1
Sökord: Bostadspolitik, EU, rättsfall, beslut, meddelanden, ekonomi,
energi, klimat, demografi, migration, strukturfonder, hållbar
stadsutveckling, sociala bostäder, boendesegregation, statsstöd
Dnr: 1402-1772/2012
Omslagsfoto:IBL Bildbyrå
Publikationen kan beställas från:
Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 Karlskrona
Telefon: 0455-35 30 50
Fax: 0455-819 27
E-post: [email protected]
Webbplats: www.boverket.se
Rapporten finns som pdf på Boverkets webbplats.
Rapporten kan också tas fram i alternativt format på begäran.
Boverket 2014
3
Förord
EU-samarbetet påverkar förutsättningarna för den nationella bostadspolitiken. Eventuella statliga stimulanser till bostadssektorn måste till
exempel godkännas av EU-kommissionen. Det europeiska samarbetet
kan också öppna för erfarenhetsutbyte och utveckling av gemensamma
värderingar och förhållningssätt när det gäller bostadsfrågor.
Boverket följer utvecklingen inom EU när det gäller rättsfall, beslut,
meddelanden och andra typer av ställningstaganden på EU-nivå som kan
påverka förutsättningarna för svensk bostadspolitik. Här presenteras en
sammanfattning av våra iakttagelser under 2013. Motsvarande rapporter
har gjorts årligen sedan 2008. Rapporten har i år sammanställts av
Rebecka Mogren och Ulrika Hägred.
Karlskrona februari 2014
4
EU och bostadspolitiken 2013
5
Innehåll
Övergripande reflektioner .............................................................. 7
Inledning ..................................................................................... 11
Inriktning och avgränsningar .............................................................. 11
Begrepp och förkortningar .................................................................. 12
Inför 2014 ........................................................................................... 13
Ekonomi- och finanspolitik ........................................................... 17
Landsspecifika råd som rör bostadssektorn ...................................... 17
Direktiv om bostadslåneavtal ............................................................. 19
Konkurrens- och statsstödsregler ................................................ 21
Vägledning till regelverket för tjänster av allmänt ekonomiskt
intresse ............................................................................................... 21
Moderniseringen av statsstödsreglerna ............................................. 22
”Det holländska fallet” tas upp igen? .................................................. 25
Anmälan av franska HLM ................................................................... 26
Politik för ”social housing”............................................................ 27
EP-resolution om subventionerade bostäder ..................................... 27
Petition för subventionerade bostäder ............................................... 30
Resolution från borgmästare i EU ...................................................... 30
Förslag till EP-resolution om socialt bostadsbyggande ..................... 31
EESK:s initiativ kring ”social housing” ................................................ 31
Initiativ av europeiska boendeorganisationer ..................................... 32
Regional- och urbanpolitik ........................................................... 35
Stora förhoppningar på strukturfonderna ........................................... 35
Urban Intergroup ................................................................................ 36
Socialpolitik ................................................................................. 37
Paket om sociala investeringar .......................................................... 37
Den sociala dimensionen av EMU stärks .......................................... 40
Sociala rapporter ................................................................................ 40
Fattigdom och social utestängning ..................................................... 42
Ökad fokus på hemlöshet .................................................................. 43
EU driver på för romsk inkludering ..................................................... 45
EU-lag om tillgänglighet på gång ....................................................... 48
Diskrimineringsdirektiv behandlas...................................................... 48
2013 var medborgarnas år ................................................................. 49
Migrationspolitik .......................................................................... 51
Gemensamt europeiskt asylsystem ................................................... 51
Direktiv om säsongsanställda ............................................................ 51
Åtgärder för arbetskraftens rörlighet .................................................. 52
Stockholmsprogrammet löper ut 2014 ............................................... 53
Rapport om integrationsindikatorer .................................................... 53
Bostaden en rättighet? ................................................................ 55
Anslutning till Europakonventionen .................................................... 55
Uppföljning av grundläggande rättigheter .......................................... 55
Europarådets sociala stadga .............................................................. 56
Energipolitik................................................................................. 59
Nya långsiktiga energimål .................................................................. 59
Statsstöd för energieffektivisering ...................................................... 60
EED införs i nationell lagstiftning ........................................................ 60
6
EU och bostadspolitiken 2013
Fler lågenergibyggnader .................................................................... 61
Hållbara byggnader i fokus ................................................................ 61
Energi i forskningsprogrammet Horisont 2020 ................................... 61
CONCERTO ....................................................................................... 62
BUILD UP ........................................................................................... 62
Renovate Europe ............................................................................... 62
Industripolitik ............................................................................... 63
Initiativ inom kommissionens strategi för ökad konkurrenskraft i
byggsektorn ........................................................................................ 63
Fokus på europeisk industri ............................................................... 65
7
Övergripande reflektioner
I denna rapport sammanställer Boverket sin bevakning av bostadspolitiskt relevanta frågor inom EU-samarbetet. Materialet spänner
över många politikområden och låter sig inte helt lätt sammanfattas.
Här väljer vi i stället att försöka att fånga upp och reflektera över de
strömningar vi uppfattar som mest intressanta just nu ur ett svenskt
perspektiv.
Statsstödsreglerna moderniseras
Även om de olika EU-institutionerna inte är helt överens om medlen, så
delar de uppfattningen att statsstödsreglerna behöver förenklas och att
kommissionens ingripanden ska inriktas mot sådana statsstöd som kan ha
påtaglig inverkan på den inre marknaden. Inom ramen för den pågående
moderniseringen av statsstödsreglerna ser kommissionen bland annat
över gruppundantagen, de så kallade de minimisreglerna om stöd av
mindre betydelse, stöd till omstrukturering av företag i svårigheter och
begreppet stöd. Det finns också en ambition att förskjuta tyngdpunkten
från att i förväg försöka bedöma och undvika negativ inverkan av statliga
stöd till att dra slutsatser utifrån utvärderingar av det faktiska utfallet av
införda stöd.
Bostadsfrågorna allt mer närvarande
Bostadsfrågorna känns allt mer närvarande i EU-politiken. Bostadsfrågor
aktualiseras bland annat i samband med ökat fokus på sociala frågor,
föranlett av den ekonomiska tillbakagången. Hemlöshet är en bostadsfråga som internaliserats i EU-samarbetet. Hemlöshetsfrågan får utrymme
bland annat inom Europa 2020-strategin och paketet om sociala investeringar. Trycket på kommissionen att utveckla en EU-ram för kunskapsoch erfarenhetsutbyte kring hemlöshet ökar.
Bostadsfrågor, eller snarare risker kopplade till utvecklingen på
bostadsmarknaden, uppmärksammas också inom ramen för EU:s system
för ekonomisk styrning. Kommissionen vill skapa starkare incitament för
att de landsspecifika råd som ges ska genomföras på nationell nivå.
8
EU och bostadspolitiken 2013
Sverige granskas med fokus på hög privat skuldsättning och ineffektivitet
på bostadsmarknaden.
Europaparlamentet uppmanar rådet att sammankalla bostadsministrarna minst en gång om året för att diskutera EU-politikens inverkan på
bostadspolitiken. Ett informellt bostadsministermöte hölls under 2013
och ett nytt möte planeras.
Ökad uppmärksamhet på ”social housing”
Vi ser också en ökad uppmärksamhet på ”social housing”, på svenska
numera ”subventionerade bostäder”. Begreppet ”affordable housing”
används också. EU-institutionerna verkar utgå från att alla medlemsstater
har en sektor av subventionerade bostäder, även om det finns en medvetenhet om att den kan se mycket olika ut. I en omfattande resolution
om subventionerat boende framhäver EU-parlamentet sektorns roll för att
uppmuntra till investeringar i lokala arbetstillfällen och i den gröna
sektorn samt för att tillgodose bostadsbehovet för ungdomar och det
växande antalet äldre människor.
Kritik riktas mot den snäva definition som begreppet "social housing"
fått inom konkurrenspolitiken, där man enbart riktar in sig på socialt
missgynnade grupper. Europaparlamentet manar medlemsstaterna att
inte utesluta medelklassen från den subventionerade bostadssektorn,
vilket skulle leda till stigmatisering och bristande social integration.
Samma kritik framförs i en petition som riktar sig till representanter för
regioner och städer i EU samt i en resolution från borgmästare i större
Europeiska städer.
När det gäller finansieringen av subventionerade bostäder hänvisar
parlamentet dels till strukturfonderna, dels till reglerna för tjänster av
allmänt ekonomiskt intresse, som man menar ger möjlighet för medlemsstaterna att kompensera marknadens oförmåga att garantera tillgång till
överkomliga bostäder för alla. Även EESK1 engagerar sig i social
housing, bland annat vad gäller definitionen av begreppet, kopplingen till
SGEI och avgränsningen av "överkomliga bostäder".
Ökad övervakning av den sociala utvecklingen
Enligt EU-fördraget bör all EU‑politik sträva efter hög sysselsättning och
fullgott socialt skydd och motverka social utestängning. Fördragets nya
fokus på EU som en social marknadsekonomi, i kombination med den
ekonomiska krisens sociala effekter, innebär bland annat att den sociala
utvecklingen på EU- och medlemsstatsnivå följs allt noggrannare, med
indikatorer och i olika rapporter. De sociala trygghetssystemen är en
central del i detta. Medlemsländerna uppmanas att skydda de mest utsatta
och stärka individerna genom att modernisera sina välfärdssystem med
förebyggande och individbaserade sociala investeringar. De sociala
trygghetssystemen är även i fokus i samband med att frågan om sysselsättning och arbetskraftens rörlighet prioriteras på EU-nivå. Här kommer
också frågan om bostäder in eftersom förhållanden på bostadsmarknaden
kan utgöra ett hinder för rörligheten.
1
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
Övergripande reflektioner
Fortsatt uppmärksamhet på romernas situation
Frågan om romsk integration är prioriterad och trycket ökar på medlemsstaterna att få bukt med diskriminering av romer och se till att romernas
levnadsvillkor förbättras, bland annat när det gäller boendeförhållandena.
Kommissionen vill bland annat kanalisera strukturfondsmedel till insatser
för romsk integration.
Strukturfondsförordningarna antagna
Att den nya strukturfondsförordningen innebär ökade möjligheter att
använda strukturfondsmedel inom bostadssektorn är inget som framhävs i
presentationen av de nya strukturfondsförordningarna, som antogs i slutet
av 2013. Det är dock uppenbart att det finns förhoppningar hos bland
annat parlamentet om att medlen ska bidra till att lösa problem inom
bostadssektorn.
Medlemsstaterna uppmanas annars att utnyttja strukturfonderna för
t.ex. energieffektivisering och för åtgärder för att öka social sammanhållning och integration. Kommissionen förespråkar samutnyttjande av
medel från olika fonder, t.ex. regionalfonden och socialfonden. Minst 20
procent av socialfondens medel ska gå till att främja social inkludering
och bekämpa fattigdom i alla EU-länder.
Stort behov av energieffektivisering
Just nu diskuteras frågan om nya långsiktiga klimatmål på EU-nivå.
Parlamentet vill se bindande mål för energieffektiviseringar till år 2030,
något som kommissionens nyligen framlagda förslag inte innehåller.
Oavsett om det blir bindande mål eller inte så är behovet av energieffektiviseringar konstaterat stort och kan föranleda ändringar i energieffektiviseringsdirektivet.
Energieffektivisering är inte bara prioriterat inom ramen för strukturfonderna utan också inom det nya forskningsprogrammet Horisont 2020.
I ett nyligen publicerat meddelande om industripolitik aviserar kommissionen en satsning på energieffektivitet i bostäder via den Europeiska
Investeringsbanken.
Intresse för hållbart byggande och byggsektorns konkurrenskraft.
I en tid av ekonomisk återhämtning läggs stor kraft på att lyfta den europeiska industrins konkurrenskraft. Byggsektorn pekas ut som en viktig
och prioriterad sektor och en organisationsstruktur med högnivåforum
och arbetsgrupper har inrättats för att ta fram initiativ som ska stimulera
sektorn.
I Bryssel finns även ett nyvaknat intresse för hållbarhet i byggsektorn.
Frågor som rör hållbara byggnader bereds inom ramen för strategin för
hållbar konkurrenskraft inom byggsektorn och inom kort förväntas
kommissionen lägga fram ett meddelande om hållbara byggnader.
9
10
EU och bostadspolitiken 2013
11
Inledning
Boverket följer utvecklingen inom EU när det gäller rättsfall, beslut,
ställningstaganden och uttalanden som kan ha betydelse för utformningen av bostadspolitiken på den nationella nivån och som alltså kan
påverka förutsättningarna för svensk bostadspolitik.
Inriktning och avgränsningar
Bostadspolitiken tillhör inte EU:s kompetensområden, men EU-samarbetet påverkar förutsättningarna för bostadspolitiken på den nationella
nivån. Konkurrens- och statsstödsreglerna, innebär t.ex. vissa
restriktioner vad gäller bostadspolitiska åtgärder. Frågor som rör bostäder
och boendeförhållanden kan också komma upp inom socialpolitiken,
migrationspolitiken samt urban- och regionalpolitiken. Det handlar då
om bostaden som social rättighet, bostäder som en förutsättning för
arbetskraftsinvandring och som ett led i att främja integration och
motverka social utestängning.
EU:s energipolitik har inneburit allt högre krav på energieffektiviseringar för att EU ska nå upp till sina energimål, vilket påverkar
bostadssektorn. Inom industripolitiken tas initiativ för att lyfta europeisk
industris konkurrenskraft, vilket inbegriper satsningar på byggsektorn.
Slutligen har den ekonomiska krisen i euroområdet och behovet av
samordning av medlemsländernas ekonomi- och finanspolitik medfört
ökat fokus från EU:s sida på väl fungerande bostadsmarknader i medlemsländerna.
Denna rapport avgränsas till frågor som ligger inom de ovan nämnda
politikområdena. Förutsättningarna för bostadspolitiken kan även
påverkas genom beslut som fattas inom till exempel miljöpolitiken och
skattepolitiken, men det behandlas alltså inte här. Vi har även valt att
utelämna byggtekniska frågor, där Boverket genom andra kanaler deltar i
framtagandet av direktiv och i standardiseringsarbeten.
Inte desto mindre kan ett område, som inte granskas närmare inom
ramen för denna rapport, förtjäna ett omnämnande. Kommissionens
förslag till nya förenklade EU-regler för offentlig upphandling, som
röstades igenom i januari 2014, väntas ge myndigheter, kommuner och
12
EU och bostadspolitiken 2013
andra upphandlare större möjligheter att ta hänsyn till sociala eller
miljömässiga kriterier eller innovativa aspekter vid upphandlingar. Det
ska också bli enklare för mindre och medelstora företag att lämna anbud.
I maj 2014 redovisas en statlig svensk utredning som tittar på genomförandet av upphandlingsdirektivet. Medlemsstaterna har två år på sig att
implementera direktivet efter att det har trätt i kraft.
Metod och källor
Huvudsaklig källa är publicerade meddelanden och andra dokument som
återfinns på de olika EU-institutionernas webbplatser, framförallt kommissionens och Europaparlamentets, samt Europeiska unionens officiella
tidning (EUT). Framställningen här blir med nödvändighet kortfattad och
syftar bara till en orientering. Noggranna källhänvisningar och hyperlänkar direkt till ursprungsdokument och webbsidor underlättar för
läsaren att vid behov själv gå vidare.
Rapportens uppläggning
Fokus ligger på vad som hänt år 2013 eller är på gång inom den närmaste
framtiden. För att underlätta för läsaren att gå vidare utgörs flertalet
referenser av klickbara länkar. Beskrivningar av bakgrund och sammanhang har i möjligaste mån lagts i rutor i marginalen. Se även Boverkets
tidigare rapporter2.
Begrepp och förkortningar
Institutioner samt utskott, kommittéer och liknande
 ReK (eng. CoR) = Regionkommittén
 EESK (eng. EESC) = Europeiska ekonomiska och sociala kommittén.
Rådgivande EU-organ till de större EU-organen. Avger yttranden över
lagförslag och utarbetar även yttranden på eget initiativ. Fungerar som
bro mellan EU-institutionerna och civila organisationer.
 ECSR = Europeiska Kommittén för sociala rättigheter. Granskar
efterlevnaden av Europarådets sociala stadga
 FRA = Fundamental Rights Agency. EU:s byrå för grundläggande
rättigheter
Fördrag, direktiv m.m.
 ”EU+ artikelnummer” hänvisar till EU-fördraget, på eng. ”the Treaty
on the European Union” (TEU)
 ”EUFF+artikelnummer”hänvisar till EUF-fördraget, dvs. Fördraget
om den europeiska unionens funktionssätt, på eng.”the Treaty on the
Functioning of the European Union” (TF EU)
 EED = Energieffektiviseringsdirektivet
2
Rapporter har publicerats årligen sedan 2008. I de första rapporterna finns mer fylliga
redovisningar av respektive sakområde och berörda artiklar i fördragen.
Inledning
Övriga begrepp
 SGEI = Tjänster av allmänt ekonomiskt intresse
 SAM = State Aid Modernisation, ett nytt initiativ till generell översyn
av statsstödsreglerna
 ERUF = ERDF = Europeiska regionala utvecklingsfonden, ska stärka
den ekonomiska och sociala sammanhållningen i EU genom att
utjämna regionala skillnader, en av EU:s strukturfonder (inte att
förväxla med EUF = Europeiska utvecklingsfonden som ger stöd till
utveckling i länder utanför EU)
 ESF = Europeiska socialfonden, instrument för att stödja sysselsättningen i medlemsstaterna och för att främja den ekonomiska och
sociala sammanhållningen, en av EU:s strukturfonder
 GSR = den gemensamma strategiska ramen för fonderna inom
sammanhållningspolitiken under nästa programperiod (eng. CSF)
 ITI = Integrerade territoriella investeringar (Integrated Terriotorial
Investments), verktyg för hållbar stadsutveckling inom sammanhållningspolitiken
 CLLD = Lokalt ledd utveckling (Community-led Local Development), verktyg för hållbar stadsutveckling inom sammanhållningspolitiken
 RFSC = Reference Framework for Sustainable Cities. Ett webbverktyg för hållbar stadsutveckling i Europa
 MIP = Förfarandet för makroekonomiska obalanser. (Macroeconomic
Imbalance Procedure). Ett nytt verktyg för att upptäcka och korrigera
riskfylld ekonomisk utveckling.
 IDR = Fördjupad granskning (In-depth review). Nationell översyn av
länder som uppvisar potentiella makroekonomiska obalanser.
 EUT = Europeiska unionens officiella tidning (EUT) utges varje
vardag (på webben) på EU:s alla officiella språk
Inför 2014
Våren 2014 är det val till Europaparlamentet och i höst ska en ny
kommission tillsättas. Antalet nya förslag från kommissionen kommer
därför att vara begränsat under året och fokus kommer istället att ligga på
att föra pågående initiativ i hamn. Grekland och Italien kommer att ha
ordförandeskapet under 2014 och det finns frågetecken kring vilken
styrka dessa länder har för att driva på utvecklingen inom EU.
Kommissionens arbetsprogram för 2014
2014 måste bli ett år av genomförande och resultat skriver kommissionen
i sitt arbetsprogram för 2014.3 Förslag som befinner sig i lagstiftningsprocessen ska slutföras och implementeringar ska påskyndas. I arbetspro3
COM(2013)739 Kommissionens arbetsprogram 2014
13
14
EU och bostadspolitiken 2013
grammet listas 29 initiativ, där merparten utgörs av översyn av befintliga
regler. Bland områden som prioriteras märks ungdomsarbetslösheten,
arbetskraftens rörlighet, moderniseringen av reglerna för statligt stöd,
industripolitiken, fullbordandet av bankunionen och den inre marknaden.
Nedan beskrivs några av de initiativ som är aktuella:
Paket för arbetskraftens rörlighet: Initiativet kommer att underlätta den
fria rörligheten för personer inom EU genom bättre samordning av
sociala trygghetssystem, vilket därmed förbättrar medborgarnas rättigheter och bidrar till tillväxt och arbetstillfällen. Paketet kommer att presentera nyligen uppnådda bedrifter och inbegripa översynen av förordning 883/2004 och förordning 987/2009 om samordning av sociala trygghetssystem samt initiativet om arbetstagare som flyttar ofta.
Modernisering av reglerna om statligt stöd: Översynen av den allmänna
gruppundantagsförordningen, som en del av moderniseringen av reglerna
om statligt stöd, kommer att förbättra de allmänna stödkriterierna för att
öka kostnadseffektiviteten och förenkla administrationen ytterligare.
Paket för industripolitik: Meddelandet om industripolitik kommer
ytterligare att behandla tillverkning och tillhörande tjänster inom EU i
syfte att förbättra konkurrenskraften för europeiska företag. Paketet
kommer att inbegripa en översyn av lagstiftningen om den inre marknaden för industriprodukter, i syfte att undanröja kvarstående handelshinder, höja lagstiftningens kvalitet och effektivitet samt uppdatera
regelverken enligt senaste praxis och utveckling.
Framtida prioriteringar inom områdena rättsliga och inrikes frågor:
Eftersom Stockholmsprogrammet avslutas under 2014 och politikområdet
frihet, säkerhet och rättvisa till fullo ska vara integrerat i EU-systemet
kommer kommissionen att lägga fram ett meddelande om framtiden för
EU:s politik om rättvisa och en ny europeisk agenda om inrikes frågor.
En europeisk tillgänglighetslag: Initiativet kommer att förbättra tillgången till varor och tjänster för personer med funktionshinder och äldre,
med utgångspunkt i en formgivning som ska passa alla. Förslaget ska
även omfatta bindande bestämmelser om inrättande och harmonisering av
normer för tillgänglighet. Det hålls för närvarande samråd om initiativet
med industrin och intressenter.
Kommissionens tillväxtöversikt för 2014
I november presenterade kommissionen sin årliga tillväxtöversikt4.
Tillväxtöversikten innehåller prioriteringar inför kommande år och
publiceringen är även startskottet för den europeiska planeringsterminen;
EU:s samordningscykel för ekonomi- och finanspolitiken.
2014 års tillväxtöversikt innehåller bland annat rekommendationer om
hur den europeiska planeringsterminen ska fördjupas. Kommissionen
rekommenderar bland annat att medlemsstaternas ansvar för de landsspecifika rekommendationer som utfärdas ska stärkas genom att de
4
KOM(2013)800 Årlig tillväxtöversikt för 2014
Inledning
15
nationella parlamenten, arbetsmarknadens parter och medborgarna
involveras i processen.
Intressant ur ett bostadspolitiskt perspektiv är att kommissionen för
fram behovet av noggrann övervakning av den privata skuldsättningen
och därmed förknippade risker, exempelvis fastighetsbubblor. Behovet av
övervakning omfattar även system som tenderar att gynna lånefinansiering. Kommissionen önskar se en översyn av skatteregler som uppmuntrar hushåll till lånefinansiering, ofta genom möjligheter till skatteavdrag
för räntebetalningar på huslån.
Något annat som lyfts fram är vikten av ett mer välfungerande socialt
skydd, för att stödja samhällsförändringar och minska orättvisor och
fattigdom på sikt. Om detta skriver kommissionen:
Det bör utarbetas strategier för aktiv integration, som omfattar ändamålsenligt och adekvat inkomststöd, aktiveringsinsatser och åtgärder
för att fattigdom, däribland barnfattigdom, och bred tillgång bör ges till
överkomliga och högkvalitativa tjänster, såsom social- och hälsovårdstjänster, barnomsorg, bostäder och energi. Kopplingen mellan socialt
stöd och aktiveringsåtgärder bör stärkas genom mer individuellt
anpassade tjänster ”one-stop shop” och insatser för att förenkla och
rikta förmåner kommer att bidra till att påverka hur åtgärderna mottas
av utsatta grupper och vilka effekter de får.
Grekland innehar ordförandeskapet
Grekland leder EU:s ministerråd under det första halvåret 2014. Överst på
programmet står tillväxt, sysselsättning och social sammanhållning.
Strukturreformer, ytterligare EU-integrering, att bli klar med den ekonomiska och monetära unionen, yttre utmaningar, däribland EU:s utvidgning, samt havspolitik är exempel på prioriterade områden.
Under andra halvåret 2014 är Italien ordförandeland.
Det grekiska ordförandeskapets hemsida
Ordförandeskapsprogrammet
Informella bostadsministermöten
I en resolution om subventionerat boende5 som Europaparlamentet antog
i juni 2013 uppmanas Rådet att minst en gång om året sammankalla medlemsstaternas bostadsministrar för att diskutera EU-politikens inverkan på
bostadspolitiken. Ett sådant möte hölls den 9 och 10 december på temat
hållbar finansiering av bostadsbyggande i ekonomiskt svåra tider.
Bostadsminister Stefan Attefall medverkade.
Vid mötet antogs en kommuniké6, som bland annat trycker på mötenas
informella karaktär och de stora olikheterna mellan medlemsstaternas
bostadsmarknader och bostadspolitik. I kommunikén listas även den
betydelse som bostäder har i en mängd olika sammanhang. Ett nytt möte
planeras av ordförandeskapstrojkan Grekland, Italien och Lettland.7
5
Europaparlamentets resolution av den 11 juni 2013 om subventionerat boende i
Europeiska unionen
6
19th informal meeting of european housing ministers. Draft final communiqué 10
December 2013
7
Enligt källa inom regeringskansliet
16
EU och bostadspolitiken 2013
17
Ekonomi- och finanspolitik
Dessa frågor behandlas
av kommissionens
generaldirektorat för
Ekonomi och Finans
(DG ECFIN) och
generaldirektoratet för
Inre marknaden och
tjänster (DG MARKT)
Inom området ekonomi- och finanspolitik pågår diskussionerna om den
fortsatta utvecklingen av den ekonomiska och monetära unionen (EMU)8.
Centralt är inrättandet av en bankunion som bygger på ett starkt EUregelverk och ett mer effektivt system för övervakning samt rekonstruktion och avveckling av banker. Vi uppehåller oss emellertid främst vid de
landsspecifika råd som tas fram inom ramen för den europeiska planeringsterminen och som har direkt koppling till bostadsmarknaden.
Landsspecifika råd som rör bostadssektorn
Den europeiska
planeringsterminen är
en årligen återkommande cykel inom vilken
EU-länderna samordnar
sin budgetpolitik, makroekonomiska politik och
strukturpolitik.
Planeringsterminen
infördes med start år
2011. De landspecifika
råd som utfärdas till
medlemsstaterna i junijuli ska tjäna som
politisk vägledning inför
det nationella budgetarbetet.
I maj utfärdade EU-kommissionen sina förslag till landsspecifika råd
inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Rekommendationerna innehåller landsspecifik vägledning om budgetpolitiken och den
ekonomiska och sociala politiken och tar hänsyn till varje medlemsstats
specifika situation. I särskilda arbetsdokument återfinns detaljerade
analyser som ligger till grund för rekommendationerna. I Sveriges fall
föregicks rekommendationerna även av en fördjupad granskning om
makroekonomiska obalanser (In-depth review )9. För svensk del föreslog
kommissionen fyra rekommendationer, varav två har direkt bäring på
bostadspolitiken:
1) fortsätta att driva en tillväxtvänlig finanspolitik och bevara sunda
offentliga finanser,
2) fortsätta att ta itu med den privata skuldsättningen,
3) öka effektiviteten på bostadsmarknaden, t.ex. genom att främja
ökad konkurrens i byggsektorn och
4) satsa ytterligare på att förbättra integrationen på arbetsmarknaden för
lågutbildade ungdomar och personer med invandrarbakgrund.
8
Se COM(2012)777, COM(2013)165, COM(2013)690
SWD(2013)124 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR
Fördjupad granskning av SVERIGE i enlighet med artikel 5 i förordning (EU) nr
1176/2011 om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser
9
18
EU och bostadspolitiken 2013
De landsspecifika rekommendationerna antogs vid Europeiska rådets
toppmöte i juni.
Rekommendationer, arbetsdokument och fördjupad granskning
Mer information om kommissionens råd till Sverige
Utvärdering i den årliga tillväxtöversikten
Kommissionens årliga tillväxtöversikt10, som publicerades i mitten av
november, innebär startskottet för 2014 års planeringstermin. I ett särskilt
arbetsdokument som publicerades tillsammans med tillväxtöversikten
kommenteras den nationella utvecklingen i medlemsländerna i förhållande till de landsspecifika rekommendationer som avgivits. Situationen i
Sverige beskrivs så här:
Under de senaste åren har vissa åtgärder vidtagits som bidragit till en
stabilisering av hushållens skuldsättning, även om denna ligger på en
hög nivå (runt 80 % av BNP). Under de senaste tre månaderna
förefaller dock hushållens skuldsättning och upplåning ha börjat stiga
igen. De åtgärder som Finansinspektionen har vidtagit är välkomna,
men kan behöva skärpas. Hittills har man inte övervägt några ändringar
av bostadsbeskattningen eller av avdragsreglerna för bolåneräntor.
Ett begränsat bostadsutbud i kombination med en bostadsbeskattning
som uppmuntrar till skuldsättning gör att bostadspriserna tenderar att
stiga. Vissa åtgärder har vidtagits på hyresmarknaden, men systemet för
hyresreglering måste reformeras ytterligare. Man planerar att lägga
fram ett flertal lagförslag i slutet av 2013 eller i början av 2014 som
syftar till att minska byggtiderna och öka konkurrensen inom
byggsektorn.
Kommissionen kommer att lägga fram sin slutliga bedömning – som görs
på grundval av de nationella programmen och med beaktande av de
fördjupade granskningarna inom ramen för förfarandet vid makroekonomiska obalanser (se nedan) – i paketet med de landsspecifika rekommendationerna 2014.
Av översikten framgår även att kommissionen har riktat fokus mot
bostadsmarknaden i Sverige, Nederländerna, Storbritannien och Spanien.
Skulder och bostadsmarknad föranleder extra granskning 2014
I samband med tillväxtöversikten publiceras även rapporten om
förvarningsmekanismen11, som lyfter potentiella makroekonomiska
obalanser i medlemsstaterna. Inom ramen för den rekommenderas en
ingående granskning av den ekonomiska utvecklingen i 16 medlemsländer, däribland Sverige. Den bakomliggande orsaken till att Sverige
granskas anges vara hög privat skuldsättning och ineffektivitet på
bostadsmarknaden. Kommissionen väljer för övrigt att granska samtliga
länder som har granskats tidigare, för att kunna avgöra om riskerna
kvarstår eller är övervunna. Kommissionen publicerar sin slutsats i de
nationella översynerna (In-depth reviews) som presenteras i vår.
10
11
KOM(2013)800 Årlig tillväxtöversikt för 2014
KOM(2013)790 Rapport om förvarningsmekanismen 2014
Ekonomi- och finanspolitik
Indikatorer/tröskelvärden som kommissionen tittar på är bland annat:
 Den privata sektorns skuld som andel av landets BNP, med en tröskel
på 133 procent.
 Årliga procentuella förändringar i bostadspriser, med ett riktvärde på 6
procent.
Högre krav på genomförande av rekommendationerna
I ett pressmeddelande skriver kommissionen att medlemsstaterna måste
bli bättre på att genomföra de landsspecifika rekommendationer som de
får varje år. I tillväxtöversikten framgår följande:
Medlemsstaterna ansvarar för att besluta om den policymix som passar
deras system bäst, men de bör fatta politiska beslut som återspeglar EUmedlemsstaternas intresse överlag, och det gäller särskilt de som har
euron som gemensam valuta. Detta innebär att de nationella myndigheterna har ett ansvar för att inse att beslut i andra länder är en fråga av
gemensamt intresse, och för att öppet medverka i det multilaterala
beslutsfattandet inom befintliga institutionella ramar. I sin plan för
12
13
EMU och i ett senare meddelande lägger kommissionen fram idéer
om hur avtalsliknande arrangemang, i kombination med finansiering
som utformats för att stödja genomförandet av nyckelreformer, skulle
kunna skapa starkare incitament för genomförande.
Mer om detta i Europeiska rådets slutsatser från toppmötet i december.
Direktiv om bostadslåneavtal
Konsumentskyddet ska öka på de europeiska bolånemarknaderna med det
nyligen antagna direktivet om bostadslåneavtal14. Direktivet antogs av
rådet för ekonomiska och finansiella frågor (Ekofin) den 28 januari
2014.15 Medlemsstaterna har två år på sig att implementera direktivet. En
svensk utredning (Dir. 2014:13) ska föreslå hur direktivet ska genomföras
i svensk rätt16
12
COM(2012)777 En plan för en djupgående och verklig ekonomisk och monetär union.
Inledningen till en debatt om Europa
13
COM(2013)165 Mot en djupgående och verklig ekonomisk och monetär union: ett
instrument för konvergens och konkurrenskraft
14
5318/14
15
Länk till kommissionens pressmeddelande
Länk till rådets pressmeddelande
16
Länk till Kommittédirektiv
19
20
EU och bostadspolitiken 2013
21
Konkurrens- och statsstödsregler
Dessa frågor hanteras av
generaldirektoraten för
Inre marknaden och
tjänster (DG MARKT)
respektive Konkurrens
(DG COMP)
”Almuniapaketet” består
av:
- Ett meddelande med klargöranden av vissa nyckelbegrepp, K(2011) 9404
- En förordning om stöd av
mindre betydelse till tjänster
av allmänt ekonomiskt
intresse, Kommissionens
förordning (EU) nr
360/2012
- Ett beslut om tillämpningen av artikel 106.2,
dvs. villkoren för när statligt
stöd till allmännyttiga
tjänster inte behöver anmälas till kommissionen,
K(2011) 9380
- Rambestämmelser, som
anger hur stöd som anmäls
till kommissionen ska
bedömas, K(2011) 9406
För en närmare beskrivning se
”EU och bostadspolitiken 2012”
(Boverket feb 2013)
Den fria konkurrensen har varit en central fråga inom EU från allra
första början. För bostadspolitiken innebär denna grundläggande princip
bland annat att det som huvudregel inte är tillåtet med statsstöd till
bostadsbyggande. Som statsstöd räknas alla former av stöd med offentliga medel, även till exempel skattelättnader samt lån och lånegarantier
som höjer ett företags kreditvärdighet i förhållande till konkurrenterna.
Undantag kan medges om eventuella statliga stöd anmäls till och godkänns av EU-kommissionen. Det finns också en rad generella undantag
från förbudet mot statsstöd, såväl i fördraget som genom särskilda
förordningar. Därutöver kan bestämmelserna om statsstöd till tjänster av
allmänt ekonomiskt intresse vara tillämpliga inom bostadssektorn.
Vägledning till regelverket för tjänster av
allmänt ekonomiskt intresse
Europeiska kommissionens översyn av EU:s statsstödsregler för tjänster
av allmänt ekonomiskt intresse (SGEI) under 2011-2012 resulterade i det
så kallade Almuniapaketet (se ruta här intill). Detta paket kompletterades
våren 2013 med en uppdaterad version av den så kallade SGEI-guiden17.
Det är en vägledning till regelverket, utformad som en räcka FAQ, där
svar ges på frågor som kan tänkas ha ställts av t.ex. offentliga
myndigheter eller tjänsteleverantörer och som kan användas för att hitta
förklaringar av begrepp och förtydliganden av olika reglers innebörd.
I guiden ges t.ex. följande definition: ”tjänster av allmänt ekonomiskt
intresse är ekonomisk verksamhet vars resultat är till övergripande
allmän nytta och som marknaden inte skulle tillhandahålla utan offentligt
ingripande (eller endast på andra villkor vad avser kvalitet, säkerhet,
överkomlighet, likabehandling och allmän tillgång).” Det finns normalt
sett inget krav på att tjänsten i fråga benämns som en tjänst av allmänt
17
Vägledning om hur Europeiska unionens bestämmelser om statligt stöd, offentlig
upphandling och den inre marknaden ska tillämpas på tjänster av allmänt ekonomiskt
intresse, särskilt sociala tjänster av allmänt intresse. SWD(2013) 53 final/2
22
EU och bostadspolitiken 2013
ekonomiskt intresse (fråga 2) Det klargörs också att medlemsstaternas
offentliga myndigheter – på nationell, regional och/eller lokal nivå,
beroende på vilken behörighet de har enligt respektive lands lagstiftning
– har ett brett handlingsutrymme när det gäller att fastställa vad de anser
vara tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (fråga 4).
Moderniseringen av
statsstödsreglerna (SAM)
är ett initiativ från kommissionen 2012 med tre syften:
- Främja tillväxt på en
starkare, dynamisk och
konkurrenskraftig inre
marknad
- Inrikta insatserna på de
fall som mest påverkar den
inre marknaden
- Enhetligare regler och
snabbare beslut.
För en närmare beskrivning
se ”EU och bostadspolitiken
2012” från Boverket
Moderniseringen av statsstödsreglerna
Europeiska kommissionens initiativ till modernisering av statsstödsreglerna (SAM)18 fortsätter. Under våren 2013 genomfördes konsultationer bland annat om riktlinjerna för regionalstöd, förslag till ändringar i
den allmänna gruppundantagsförordningen och ”de minimis”-reglerna.
Moderniseringen av statsstödsreglerna gäller inte uttryckligen stöd till
bostadssektorn men skulle i förlängningen kunna få betydelse för
eventuella stöd inom denna sektor. Fler offentliga samråd pågår med
anledningen av moderniseringen av statsstödsreglerna, varav en del
kommenteras nedan.
Stöd från Parlamentet, Regionkommittén och EESK
EU-parlamentet har ingen beslutanderätt i denna fråga men i början av
2013 antog parlamentet en resolution som stödjer kommissionens initiativ
och i stort även de förslag till inriktning som lagts fram.19 ”Europaparlamentet delar kommissionens syn att förfarandena för statligt stöd
måste påskyndas så att man kan lägga större vikt vid komplicerade fall
med allvarliga konsekvenser för konkurrensen på den inre marknaden...”
Parlamentet anser att ett lämpligt sätt att skilja ut de mindre viktiga fallen
skulle vara att höja tröskelvärdena för stöd av mindre betydelse och att
utvidga undantagsmöjligheterna enligt bemyndigandeförordningen och
gruppundantagsförordningen (pkt 7). Men man framhöll samtidigt att
reformerna inte får leda till att det statliga stödet ökar (bl.a. pkt 10) och
betonade vikten av en effektiv och noggrann efterhandskontroll från
kommissionens sida för att säkra att alla bestämmelser följs (pkt 14).
Tidigare har även Regionkommittén och Europeiska ekonomiska och
sociala kommittén uttalat sitt stöd för kommissionens initiativ och, precis
som parlamentet förordat en höjd tröskel för vad som ska betraktas som
stöd av mindre betydelse.20 21 En linje som kommissionen dock inte valt,
se vidare nedan.
Ändringar i EUF-fördraget
För att bana väg för kommissionens reformarbete antog rådet i juli 2013
kommissionens förslag till ändringar i de två rådsförordningar som styr
statsstödshanteringen: procedurförordningen och bemyndigande-
18
COM(2012) 209 Modernisering av det statliga stödet i EU
Europaparlamentets resolution av den 17 januari 2013 om modernisering av det statliga
stödet
20
Opinion of the Committee of the Regions on ‘EU State Aid Modernisation (SAM)’
(2013/C 17/06)
21
INT/647 "Modernisering av det statliga stödet"
19
Konkurrens- och statsstödsregler
förordningen. Detta finns beskrivet i en faktapromemoria från svenska
Näringsdepartementet.22
Utvidgning av gruppundantagen
Ett av de offentliga samråden avser gruppundantagsbestämmelserna
(General block Exemption Regulation, GBER). Denna reform anses
utgöra kärnan i moderniseringen av statsstödsreglerna och ska bidra till
alla tre målen (se rutan på föregående sida), men i synnerhet till målet om
förenkling. Det handlar både om att utvidga antalet stödkategorier som
undantas från anmälningsplikten och om att sänka tröskelvärden för när
stöd behöver anmälas. Detta är det tredje samrådet om dessa regler inom
ramen för SAM. Hittills har förslagen från kommissionen innehållit olika
alternativ för att förenkla kontrollen av stimulanseffekten, under bibehållen huvudprincip att inget stöd ska ges till verksamheter som stödmottagaren även skulle bedriva på rena marknadsvillkor. Det har också
handlat om att underlätta stöd till forskning, utveckling och innovation
och stöd till demonstrations- och pilotprojekt. Det reviderade förslaget är
en konsoliderad och reviderad version av de första utkasten, där de
synpunkter som inkommit under samrådsprocessen hittills har beaktats.
Det innehåller nya kategorier av stöd som ska undantas och ytterligare
förenkling av bedömningen. Samtidigt påpekar kommissionen att utvidgningen av tillämpningsområdet för gruppundantagsförordningen, liksom
förenklingen, måste balanseras av en ökad transparens när det gäller
stödåtgärder och förstärkta efterhandskontroller. Synpunkter ska lämnas
senast 12 februari 2014 och kommissionen räknar med att anta en slutlig
gruppundantagsförordning i juli 2014. 23
Meddelande om begreppet stöd
Ett annat offentligt samråd avser ett meddelande från kommissionen om
begreppet stöd. Meddelandet avser att ge praktisk vägledning för att identifiera statliga stödåtgärder i enlighet med artikel 107 (1) i EUF-fördraget,
vilka måste anmälas till och godkännas av kommissionen innan de
genomförs. Meddelandet omfattar alla bärande delar av begreppet statligt
stöd, t.ex. förekomsten av ett företag, finansiering med statliga medel,
beviljandet av en fördel, selektivitet och påverkan på handeln och konkurrens. Samrådstiden går ut den 14 mars 2014.24
Vägledning i utvärdering av statsstöd
I november 2013 lade kommissionen ut ett förslag till vägledning för
utvärderingar av statliga stöd för offentligt samråd. Konsultationstiden
gick ut 24 januari 2014. Även detta initiativ är ett led i moderniseringen
av statsstöden. Tanken är att man ska förskjuta tyngdpunkten från noggranna konsekvensanalyser innan ett stöd sjösätts till systematiska
utvärderingar av utfallet av stöden. Erfarenheterna från utvärderingarna
skulle på sikt kunna öppna för mindre detaljerade regler och bredare
undantag från anmälningsplikten.
22
Faktapromemoria 2012/13:FPM43
Inbjudan till offentligt samråd om gruppundantagsförordningen
24
Inbjudan till offentligt samråd om begreppet stöd
23
23
24
EU och bostadspolitiken 2013
Det omedelbara syftet med det framlagda förslaget till vägledning för
utvärderingar av statliga stöd är enligt kommissionen att hjälpa myndigheter att genomföra utvärderingar av stödordningar och att främja hög
kvalitet och jämförbarhet mellan medlemsstater. Samtidigt verkar avsikten vara att detta initiativ så småningom ska leda till tvingande regler i
form av krav på utvärderingar av (vissa) statliga stödordningar enligt
fastställda riktlinjer. Kommissionen framhåller dock att eventuella krav
måste stå i proportion till stödets potentiella påverkan på den inre marknaden och får inte orsaka en orimlig administrativ börda för medlemsstaten eller stödmottagaren. Vägledningen avser huvudsakligen stödordningar med en stor budget, där påverkan på den inre marknaden skulle
kunna vara betydande.25
Reviderad förordning om stöd av mindre betydelse
När det gäller de minimis-reglerna har taket för vad som ska betraktas
som stöd av mindre betydelse hittills legat på 200 000 euro under tre
beskattningsår, per företag. Trots motsatta signaler från andra EUinstitutioner (se ovan) har kommissionens uppfattning hela tiden varit att
det inte är motiverat med ett högre tak. Man har sett att merparten av
stödmottagarna fått ganska små stödbelopp och att det stora flertalet stödmottagare troligen inte når upp till taket. Kommissionen har i stället riktat
in sig på förtydliganden och förenklingar av administrativ karaktär.
I december 2013 antog kommissionen en reviderad förordning om
stöd av mindre betydelse. Den nuvarande gränsen på 200 000 euro per tre
år behålls men vissa andra lättnader och förenklingar införs: Företag ”i
svårigheter” ska inte längre undantas från de minimis-reglerna. Avgränsningen av vad som ska betraktas som ”företag” förtydligas och förenklas.
Därutöver ska lån på upp till 1 miljon euro under vissa förutsättningar
betraktas som stöd av mindre betydelse.26 27
Nya riktlinjer för regionalstöd – fokus på omfattande stödåtgärder
Som ytterligare ett led i moderniseringen av statsstödsreglerna har EUkommissionen nu antagit riktlinjer för regionalstöd under 2014-2020.28
Det skedde i juni 2013. Riktlinjerna innebär att man utökar andelen
regioner där stöd kan utgå. I syfte att underlätta för medlemsstaterna att
utnyttja möjligheterna till delfinansiering med strukturfondsmedel ska
fler stödkategorier undantas från anmälningsplikten. Kommissionen
kommer i stället att fokusera sin granskning på omfattande stödåtgärder
och på de fall där det finns en påtaglig risk för snedvridning av konkurrensen. När det gäller de utvecklade regionerna kommer kommissionen
också att inta en mer restriktiv hållning till statsstöd som riktas till stora
företag. Möjligheterna att ge stöd till företag i ytterområden och glest
befolkade regioner behålls och förenklas. Maximala stödnivåer är
25
Inbjudan till offentligt samråd om vägledning i utvärdering av statsstöd
Pressmeddelande om de minimis-stöd
27
Kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om
tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
på stöd av mindre betydelse
28
Pressmeddelande om regionalstöd
26
Konkurrens- och statsstödsregler
oförändrade i de minst utvecklade regionerna men sänks med fem
procentenheter i övriga stödberättigade regioner.
Stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter
Under 2013, fram till siste december, hölls ett offentligt samråd kring ett
utkast till riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering
av icke-finansiella företag i svårigheter. Sådana stöd anser kommissionen
vara bland de mest snedvridande typerna av statligt stöd och vill med de
föreslagna riktlinjerna se till att de bara ges på stränga villkor. Samtidigt
är också detta ett led i moderniseringen av statsstöden och riktlinjerna
syftar även till att säkerställa att den här typen av stöd blir mer träffsäkra
och till att förenkla villkoren för mindre snedvridande former av stöd.
Ett nytt koncept föreslås, "tillfälligt stöd till omstrukturering", vilket
syftar till att förenkla beviljandet av statligt stöd till omstrukturering av
små och medelstora företag och samtidigt minska snedvridningen av
konkurrensen. Man försöker också se till att stöd bara ges till sådant som
verkligen ligger i allmänhetens intresse och att bördorna fördelas så att
företagets investerare ger ett rimligt bidrag till kostnaderna för omstruktureringen. Kommissionen efterlyste inför samrådet även synpunkter på
själva definitionen av "företag i svårigheter".29
Pågående offentliga
samråd kring statsstödsreglerna finns på webbplatsen för DG COMP:
http://ec.europa.eu/competit
ion/consultations/open.html
Övriga offentliga samråd kring statsstödsregler
Fram till 14 februari 2014 pågår ett offentligt samråd kring ett utkast till
riktlinjer för statligt stöd på miljö- och energiområdet för 2014-2020. De
föreslagna riktlinjerna fastställer villkoren för när statligt stöd kan anses
vara förenligt med den inre marknaden. Förslaget bygger på kommissionens beslutspraxis och dess analys av den nuvarande marknaden och
de politiska villkoren inom miljö- och energisektorn.30
”Det holländska fallet” tas upp igen?
Boverket har i tidigare rapporter redogjort för turerna kring EU-kommissionens beslut den 15 december 2009 om allmännyttan i Nederländerna.
Beslutet avser vilka begränsningar som den holländska allmännyttan
måste acceptera för att inte bryta mot EU:s statsstödsregler, t.ex. vilka
inkomstgränser som ska gälla för hyresgästerna. Begränsningarna har
införts och tillämpas i enlighet med kommissionens beslut, men företrädare för den holländska allmännyttan vill få kommissionens beslut
upphävt av EU-domstolen och därigenom stoppa tillämpningen.
Kommissionens beslut överklagades av såväl privata som allmännyttiga bostadsföretag men alla överklagandena avvisades av tribunalen31,
som inte ansåg att de som klagade var personligen berörda och därför inte
ville göra någon sakprövning. De allmännyttiga bolagen nöjde sig inte
med det beskedet utan gick vidare till EU-domstolen och hävdade att
deras överklagan hade avvisats på felaktiga grunder.32
29
Inbjudan till offentligt samråd om stöd till undsättning och omstrukturering av företag
Inbjudan till offentligt samråd om stöd till miljö- och energiåtgärder
31
förstainstansrätten
32
Ärendenummer C-132/12 P och C-133/12 P
30
25
26
EU och bostadspolitiken 2013
I maj 2013 lämnade en generaladvokat33 ett förslag till avgörande i
EU-domstolen i detta ärende. Generaladvokaten hävdar att tribunalen
gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning genom att bara avvisa
överklagandena i stället för att pröva dem. Han anser att klagandena har
ett berättigat intresse av att väcka talan om ogiltigförklaring av kommissionens ursprungliga beslut och föreslår att EU-domstolen ska återförvisa
målet till tribunalen.34
Höjda inkomstgränser i Nederländska allmännyttan
I november röstade det holländska parlamentet igenom en höjning av
inkomsttaket för social housing, från dagens 34 000 euro per hushåll och
år till 38 000 euro per hushåll och år. Bostadsbolag kan upplåta 20
procent av bostadsbeståndet till hushåll som har en inkomst som faller
mellan de olika inkomstgränserna, men då kan bara bostäder inom ett
visst hyresspann bli aktuella. De bostäder som har lägst hyra är bara
tillgängliga för hyresgäster med låg inkomst.35
För att anpassa hyrorna till hushållsinkomsten och öka träffsäkerheten
inom sektorn införde Nederländerna under 2013 även inkomstberoende
hyreshöjningar i sektorn för subventionerade bostäder.36
Anmälan av franska HLM
Franska staten, och i förlängningen bostadsorganisationen för sociala
bostäder, HLM, anmäldes i maj 2012 till EU-kommissionen av UNPI,
som organiserar privata fastighetsägare i Frankrike37. UNPI anser att
HLM upplåter en alltför stor del av sina bostäder till hushåll med förhållandevis höga inkomster och att ca 1 miljon människor som skulle
kunna efterfråga bostäder på den privata marknaden i stället belastar de
sociala bostadsföretagens bestånd. UNPI hävdar även att franska socialbostäder är överkompenserade, dvs. får för hög ersättning.
Under 2013 har UNPI bestridit Frankrikes svar till kommissionen och
inkommit med beskrivningar av fall som de menar styrker deras klagan.
Vad vi kan se har kommissionen inte agerat på detta.
33
En generaladvokat är en tjänsteman vid Europeiska unionens domstol som har till
uppgift att helt opartiskt och oavhängigt avge juridiska yttranden, så kallade förslag till
avgörande, när domstolen så beslutar (Wikipedia)
34
Generaladvokatens förslag till avgörande
35
IUT Global Tenant, December 2013
36
SPC: Social policy reforms for growth and cohesion 2013
37
Ärendenumret hos kommissionen är SA34751 (2012/CP)
27
Politik för ”social housing”
Begreppet "social housing" omfattar bostäder som i medlemsstaterna har
någon benämning som motsvarar "sociala", "överkomliga", "subventionerade", "allmännyttiga" eller liknande. Dessa bostäder kan - men
behöver inte - tillhandahållas av offentligt ägda och/eller icke vinstdrivande bostadsföretag. Den officiella svenska översättningen är numera
"subventionerade bostäder" och möjligen är den gemensamma nämnaren
för alla medlemsstater utom just Sverige att denna sektor erhåller någon
form av subventioner. Social housing-frågorna, som berör flera av EU:s
politikområden, har kommit att uppmärksammas alltmer.
EP-resolution om subventionerade bostäder
Europaparlamentet antog i juni 2013 en resolution om subventionerat
boende i Europeiska unionen38. Rådet uppmanas dessutom att minst en
gång om året sammankalla medlemsstaternas bostadsministrar för att
diskutera EU-politikens inverkan på bostadspolitiken, alltså inte enbart
när det gäller social housing. Resolutionen innehåller hela 77 punkter,
samlade under fyra huvudrubriker. Nedan ges ett sammandrag och referat
med fokus på punkter som kan vara ur intresse från ett svenskt
perspektiv.
SGEI-reglerna en möjlighet att kompensera marknadens oförmåga
Under den första rubriken - Att främja den sociala och ekonomiska roll
som subventionerat boende spelar – konstaterar Europaparlamentet
inledningsvis att ”på grund av den nuvarande ekonomiska och sociala
krisen tillgodoser marknaden, framför allt i tättbefolkade stadsområden, i
allt mindre utsträckning behovet av bostäder till en rimlig kostnad.” (pkt
1) och att ”behovet av bostäder till överkomliga priser ökar, även bland
de befolkningsgrupper som är socialt integrerade, som en följd av förändringar i familjernas sociodemografiska struktur och det ökade antalet
osäkra och tillfälliga anställningar”.
38
Europaparlamentets resolution av den 11 juni 2013 om subventionerat boende i
Europeiska unionen
28
Artikel 31 – Rätt till bostad
För att trygga att den
enskilde i praktiken kommer
i åtnjutande av rätt till
bostad, åtar sig parterna att
vidta åtgärder som syftar till:
1. att främja tillgången till
bostäder med rimlig
standard,
2. att förebygga och minska
hemlösheten i syfte att
successivt undanröja den,
3. att göra bostäder
ekonomiskt tillgängliga för
personer som saknar
tillräckliga medel.
Europarådets sociala stadga
EU och bostadspolitiken 2013
Parlamentet hänvisar till artikel 14 i EUF-fördraget och protokoll 26 om
tjänster av allmänt ekonomiskt intresse ”enligt vilka de offentliga
myndigheterna själva har rätt att bestämma hur den subventionerade
bostadssektorn ska utformas och finansieras och vilka som är målgruppen...”. Man anser att ”denna möjlighet är ett sätt för de offentliga
myndigheterna att kompensera marknadens oförmåga att garantera
tillgång för alla till en anständig bostad till rimlig kostnad...”. (pkt 3).
Man hänvisar här även till Europarådets sociala stadga, som Sverige har
ratificerat, bl.a. artikel 31 i del två, som handlar om rätten till bostad (se
ruta härintill).
Kommissionens restriktiva definition bekymmersam
EU-parlamentet vill se en bättre samordning av medlemsstaternas hantering av dessa frågor i förhållande till olika politikområden inom EU-samarbetet, t.ex. statsstöd och strukturfonder (pkt 5). Man uppmanar också
kommissionen att klargöra definitionen av begreppet ”social housing” (i
svensk översättning ”subventionerade bostäder”), men först efter en
demokratisk diskussion och med hänsyn tagen till regionala skillnader i
utgångspunkter och traditioner (pkt 6 och 14). Man är bekymrad över
”kommissionens restriktiva definition av subventionerat boende inom
konkurrenspolitiken som bara riktar in sig på missgynnade grupper.”
(pkt 12)
Synergi mellan EU:s fonder kan främja en hållbar utveckling
I nästa avdelning behandlas sektorns roll för att uppmuntra investeringar i
lokala arbetstillfällen och den gröna ekonomin. Här poängteras att bostadssektorn kan ha en ekonomiskt balanserande funktion genom att
skapa varaktiga lokala jobb via stöd till bygg- och renoveringssektorn och
i utvecklingen av gröna branscher (pkt 18).
Här finns en hel del hänvisningar till sammanhållningspolitiken och
strukturfonderna. Man framhåller t.ex. investeringsprioriteringen Att
främja social inkludering och bekämpa fattigdom genom att stödja fysiskt
och ekonomiskt återställande av utarmade stads- och landsbygdssamhällen (pkt 20). Det framhålls att ”bättre synergieffekter mellan strukturfonderna och Sammanhållningsfonden skulle kunna främja hållbar
utveckling av eftersatta områden eller landsbygdsområden...” (pkt 27)
och uppmanar medlemsstaterna att ”hitta sätt att tillämpa den ändrade
förordningen om europeiska regionala utvecklingsfonden för att tillhandahålla boende till marginaliserade grupper.”(pkt 28)
Strukturfondsmedel till integrerad stadsutveckling
Den tredje rubriken är ”Att bekämpa fattigdom och främja social integration och social sammanhållning”. Här knyter man an till olika grundläggande rättigheter vid sidan om rätten till bostad. Det handlar bl.a. om
insatser mot hemlöshet, med särskilt fokus på hemlösa kvinnors situation.
Man poängterar behovet av bostäder för ungdomar och för att främja
arbetskraftens rörlighet, samt ”betonar utmaningarna med en åldrande
befolkning och behovet av tillgängliga, lämpliga och anständiga bostäder
för det växande antalet äldre människor i EU.”(pkt 55)
Också här görs kopplingar till strukturfonderna: Parlamentet begär att
medlemsstaterna anslår medel från strukturfonderna till bostäder för
Politik för ”social housing”
marginaliserade grupper (pkt 50) och rekommenderar dem att ” investera
i byggande och anpassning av subventionerade bostäder till rimlig kostnad /.../. Strukturfonderna bör utnyttjas för detta ändamål under den
kommande programperioden”, fastslår man (pkt 51). ”EU bör engagera
sig effektivt till förmån för en hållbar och integrerad stadsutveckling,
framför allt till förmån för subventionerade bostäder, så att stadsdelar
med problem bättre kan integreras i sina stadsmiljöer och så att fattigdom
och social utslagning kan bekämpas. Parlamentet uppmanar därför
medlemsstaterna och de ansvariga myndigheterna att i större utsträckning
och på ett integrerat sätt utnyttja strukturfonderna (ERUF, EFS), EIB och
andra finansiella lösningar och synergierna mellan dessa.”(pkt 62)
Inkludera medelklassen för att undvika social segregering
Europaparlamentet påpekar att ”subventionerat boende bör organiseras på
ett sätt som gör att både gentrifiering och gettobildning undviks. och man
”efterlyser finansiella incitament /.../som syftar till att utveckla allmänna
bostäder och en blandning av privata och subventionerade bostäder för att
undvika social segregering.”(pkt 56). Medlemsstaterna uppmanas ”att
inkludera de ofta utestängda medelklassfamiljerna i programmen för
subventionerat boende...”(pkt 61).
Förtydliga riktlinjerna för statsstöd till energirenoveringar
Den fjärde och sista underrubriken är ”Att bekämpa energifattigdomen”.
Här syftar man på att många människor inte har råd med en rimlig energistandard, vilket beror både på energipriserna och på brister i bostädernas
energiprestanda. Medlemsstaterna uppmanas att ”stödja en förbättring av
de mest energikrävande bostädernas energiprestanda genom effektiva och
långsiktiga ekonomiska styrmedel, både i städer och på landsbygden...”
och ”begär att kommissionen startar en samordning och studerar införandet av stimulansverktyg.”(pkt 69). Parlamentet ”understryker behovet av
att kommissionen förtydligar riktlinjerna för statligt stöd i fråga om nationella medel och EU-medel till dessa renoveringar och investeringar...”
(pkt 73) Parlamentet uppmanar ”alla berörda parter att utnyttja ERUF och
Sammanhållningsfonden för att finansiera åtgärder som ska förbättra
energiprestandan, och att prioritera de hushåll som drabbas hårdast av
energifattigdomen.” (pkt 74)
Procedur och ansvarsfördelning
Resolutionen antogs utifrån ett betänkande som tagits fram som ett eget
initiativ av utskottet för sysselsättning och sociala frågor (EMPL).
Arbetet har letts av Karima Delli (Gruppen De gröna/Europeiska fria
alliansen), som utsågs till rapportör i oktober 2012. Utskottet för regional
utveckling (REGI) och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet
mellan kvinnor och män (FEMM) har avgett yttrande. Vid omröstningen
i parlamentet blev det 353 röster för och 151 emot förslaget. 189 ledamöter lade ner sina röster.
Resolutionen har översänts till kommissionen, rådet och till medlemsstaternas regeringar och nationella parlament. I kommissionen ligger
ärendet under generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och
inkludering (DG EMPL), med László Andor som ansvarig kommissionär.
29
30
EU och bostadspolitiken 2013
Översikt över den subventionerade bostadssektorn i EU
Utskottet för Sysselsättning och sociala frågor, som står bakom resolutionen, har som underlag beställt en översikt över hur den subventionerade bostadssektorn ser ut och fungerar i EU:s medlemsstater och hur
denna sektor har påverkats av den ekonomiska krisen. Rapporten publicerades i januari i år under rubriken ”Social Housing in the EU”39.
Slutsatserna i rapporten står dock författarna själva för.
Petition för subventionerade bostäder
EU-parlamentsledamoten, även ledamot i Regionkommittén, Alain
Hutchinson lade i maj 2013 ut en petition på nätet där vissa av förslagen i
parlamentets resolution lyfts fram40. De valda representanterna för regioner och städer i Europa uppmanas att underteckna. Petitionen lyder41:
Vi uppmanar EU att fastställa ett europeiskt handlingsprogram för
subventionerade bostäder i syfte att nå överensstämmelse med grundläggande rättigheter och mellan de av EU:s politikområden som
påverkar bostäder.
1. Vi anmodar till efterlevnad av EU-fördraget, enligt vilket
offentliga myndigheter är fria att bestämma hur subventionerade
bostäder organiseras och vilka hushåll som är berättigade.
2.
Subventionerade bostäder är nyckeln till sammanhållning och i
syfte att främja social mix bör de inte begränsas till missgynnade
grupper.
3.
Offentliga myndigheter bör i lag garantera rättvisa hyror. En
minimikvot för sociala bostäder bör fastställas för tätbefolkade
områden med hög migration.
4.
Vi betonar att sociala bostäder kan ha en kontracyklisk verkan på
ekonomin, särskilt genom att minska energiberoendet och stödja
lokal sysselsättning.
5.
Satsningar på subventionerade bostäder bör därför betraktas som
produktiva investeringar och undantas från 3-procentsmålet för
budgetunderskott.
De första månaderna undertecknades petitionen av 213 representanter och
sedan dess har ytterligare ca 15 anslutit sig.
Resolution från borgmästare i EU
Det finns också en resolution42 om subventionerade bostäder från
borgmästarna i ett flertal stora europeiska städer. De lyfter fram
betydelsen av tillgång till överkomliga bostäder av god kvalitet och en
socialt orienterad stadsutveckling. De hävdar att det måste finnas subventionerade bostäder tillgängliga för breda lager av befolkningen och
39
Social Housing in the EU note 2103
Petition for a European social housing action framework
41
Boverkets översättning
42
Dokumentet betecknas fortfarande som “draft” (utkast) men har offentliggjorts på
EESK:s webbplats och inget tyder på att det ska vidarebehandlas på något sätt.
40
Politik för ”social housing”
motsätter sig att dessa bostäder riktas enbart till låginkomsthushåll, något
som leder till social segregation. Kommissionen bör lämna åt medlemsstaterna att själva definiera och avgöra kriterierna för subventionerade
bostäder och den restriktiva definition som ges i Almunia-paketet bör
upphävas, menar borgmästarna. 43
Förslag till EP-resolution om socialt
bostadsbyggande
Ytterligare ett förslag till resolution från Europaparlamentet lades fram
den 12 juni 2013 av ledamoten Silvia-Adriana Țicău. Denna gång gällde
det socialt bostadsbyggande. Förslaget innehåller tre punkter:44:
1. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna
och de behöriga myndigheterna att anslå strukturfondsmedel till
bostadsbyggande, särskilt sociala bostäder, och att införa denna
prioritering i de operativa programmen.
2. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utarbeta
nationella program som främjar socialt bostadsbyggande till
förmån för ungdomar.
3. Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna och deras
lokala och regionala myndigheter att utforma en integrerad
politik för att främja social integration och garantera allmän
tillgång till anständiga och sunda bostäder till rimlig kostnad.
Förslaget hänvisades till det ansvariga utskottet – sysselsättningsutskottet.
EESK:s initiativ kring ”social housing”
Den Europeiska ekonomiska och sociala kommittén kom i december
2012 med ett initiativyttrande på temat ”Frågeställningar som uppstår då
subventionerat boende definieras som en tjänst av allmänt ekonomiskt
intresse”. I yttrandet framhålls att kommissionens beslutspraxis ifråga om
definitionen av subventionerat boende som en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse har direkta återverkningar för hur medlemsstaterna
organiserar, finansierar och definierar subventionerat boende, och att
detta kan inverka negativt på medlemsstaternas möjligheter att tillgodose
rätten till bostad.45 Ett referat av yttrandet finns i fjolårets rapport ”EU
och bostadspolitiken 2012” (Boverket feb 2013)
EESK har bildat en permanent studiegrupp (PSG) kring SGEI med
uppgift att bedöma farhågor och understödja synpunkter som uttrycks av
det organiserade civila samhället inom området för tjänster av allmänt
intresse. Det övergripande målet är att bidra till att säkerställa att alla
EU:s medborgare har tillgång till högkvalitativa och prisvärda tjänster av
allmänt intresse. Gruppen består av 21 ledamöter som har möten 3-4
gånger om året. Under 2013-15 ska gruppen bland annat fokusera på
43
http://www.eesc.europa.eu/resources/docs/resolution-for-social-housing-in-europe.pdf
http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=-//EP//TEXT+MOTION+B72013-0312+0+DOC+XML+V0//SV
45
"Frågeställningar som rör definitionen av subventionerat boende” TEN/484
44
31
32
EU och bostadspolitiken 2013
definitioner och mätning av samt svårigheterna att få överkomliga priser
på tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (SGEI). 46
I juni 2013 arrangerade denna grupp en konferens på temat “Social
housing: what role for the European Union”. Medverkade gjorde bland
andra Raquel Rolnik, FN:s särskilde rapportör om adekvat boende,
Karima Delli, Europaparlamentets föredragande i dessa frågor, Mercedes
Bresso, förste vice ordförande i Regionkommittén, Wolfgang Förster från
Wien, Emma Toledano Laredo från Europeiska kommissionen och
Raymond Hencks, som är EESK:s föredragande i detta ämne. Man
diskuterade den senaste utvecklingen när det gäller sociala bostäder och
de konkreta förslag som lagts av respektive organisation.47
I oktober samma år arrangerades en offentlig hearing på temat
“Affordability of the services of general economic interest (SGEI):
definition, measurement, challenges, european initiatives”, där ett utkast
till uttalande från EESK om ”Affordability of SGEI” presenterades. I en
efterföljande debatt medverkande bland andra Laurent Ghekiere, Union
sociale pour l'habitat.48
I januari 2014 antog EESK ett initiativyttrande om ”överkomlighet i
fråga om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse: definition, mätredskap,
utmaningar, europeiska initiativ” 49. EESK föreslår bland annat att EU
klargör vad som avses med begreppet överkomlighet i fråga om tjänster
av allmänt ekonomiskt intresse. Man vill också att EU inför rättsliga
åtgärder i sekundärrätten som bland annat förpliktar medlemsstaterna att:
precisera begreppen "sårbara personer" och "missgynnade grupper"; i
detta sammanhang bör kommissionen ompröva sin beslutspraxis i fråga
om kontroll av uppenbara fel i definitionen av statligt stöd.
Ett avsnitt handlar om boende. Där konstateras att vid medlemsstaternas undersökningar av familjebudgeten har gränsen för överkomliga
boendekostnader fastställts till högst 40 procent av hushållets disponibla
inkomst. Man påpekar att kommissionen i beslutet om tillämpningen av
SGEI begränsar tillhandahållandet av subventionerade bostäder till att
endast omfatta tydligt definierade missgynnade invånare eller socialt
utsatta grupper som på grund av bristande betalningsförmåga inte kan
skaffa sig en bostad på marknadsvillkor, vilket, menar EESK, väcker
frågor beträffande de värderingar som nämns i protokoll nr 26. Här syftar
EESK på artikel 1 i protokoll 26 om tjänster av allmänt intresse i EUfördragen. Där framhävs nationella, regionala och lokala myndigheters
avgörande roll och stora handlingsutrymme i denna fråga och de
skillnader som olika geografiska, sociala eller kulturella förhållanden kan
leda till. 50
Initiativ av europeiska boendeorganisationer
Två svenskar är sittande presidenter i internationella bostadsorganisationer. CECODHAS Housing Europe är ett europeiskt nätverk för
46
PSG on Services of General Interest
http://www.eesc.europa.eu/?i=portal.en.events-and-activities-social-housing-eu-role
48
Program för hearingen
49
TEN/517 ”Överkomlighet i fråga om tjänster av av allmänt ekonomiskt intresse”
50
http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cmsUpload/st06655-re01.sv08.pdf
47
Politik för ”social housing”
intresseorganisationer för allmännyttiga, kooperativa och sociala bostadsföretag. SABOs vd Kurt Eliasson leder arbetet inom CECODHAS under
en tvåårsperiod, från juni 2012. IUT står för International Union of
Tenants och är en intresseorganisation för nationella och regionala hyresgästorganisationer i hela världen. Sekretariatet ligger för närvarande i
Sverige och Sven Bergenstråhle, som tidigare arbetat på Hyresgästföreningen, har varit president för IUT sedan 2010.
European Responsible Housing Initiative
I april 2013 sjösattes en plattform för kunskaps- och erfarenhetsutbyte om
CSR51 inom sektorn för offentliga, sociala och överkomliga bostäder i
Europa - ”European Responsible Housing Initiative” (ERHIN). Det är
organisationerna CECODHAS, IUT och DELPHIS52 som står bakom
initiativet, som medfinansieras av Europeiska kommissionen genom DG
Enterprise. Syftet är att lyfta goda exempel på lokal, nationell och europeisk nivå. Det har även instiftats ett pris, ” European Responsible
Housing Awards” som riktar sig till bostadsföretag som är anslutna till
någon av CECODHAS’ medlemsorganisationer. Ansökningstiden går ut i
april 2014 och priset kommer att delas ut för första gången på internationella hyresgästdagen i Bryssel 6 oktober 2014. 53
Efterfrågar dialog om en mer social bostadsmarknad
Med anledning av det stora antalet vräkningar i den ekonomiska krisens
spår, har CECODHAS och IUT gemensamt uppvaktat kommissionen
med uppmaningar och förslag kopplade till bostadsmarknaden. Organisationerna menar att länder som har styrt in stora delar av befolkningen på
äganderättsmarknaden är känsliga och att åtgärder behöver vidtas, till
exempel inom banksektorn och skattepolitiken, för att stabilisera situationen på bostadsmarknaden. I ett brev54 daterat den 16 januari 2014 och
ställt till berörda kommissionärer efterfrågas en dialog med EU-institutionerna och ett skift i politik som rör bostadsmarknaden.
Den 4-5 februari 2014 anordnar CECODHAS, tillsammans med
UNECE55 och UN-HABITAT56, en workshop; "Future of social housing:
environmental and social challenges and the way forward". Workshopen
omfattar teman som finansiering av sociala bostäder, social sammanhållning och levnadsvillkor samt energifattigdom och miljömässig hållbarhet.57
51
Corporate Social Responsibility, översätts oftast inte men beskrivs ibland som företags
sociala ansvar eller samhällsansvar eller som ansvarsfullt företagande
52
En fransk organisation för icke-vinstdrivande företag som tillhandahåller sociala
bostäder
53
ERHIN
54
Housing market, financial and social stability in Europe: evicting households not able
to pay off their mortgage is no solution!
55
FN:s ekonomiska kommission för Europa
56
FN:s program för boende och bebyggelse
57
http://www.housingeurope.eu/event/3085
33
34
EU och bostadspolitiken 2013
35
Regional- och urbanpolitik
Dessa frågor hanteras av
Generaldirektoratet för
Regionalpolitik, DG REGIO
respektive Europeiska
Parlamentets utskott REGI
EU:s regionalpolitik refereras ofta till som ”sammanhållningspolitiken”.
Den ekonomiska, sociala och numera även territoriella sammanhållningen handlar om att minska eftersläpningen i de minst gynnade
regionerna för att därigenom minska klyftorna mellan de olika regionerna inom EU. Målet är att modernisera regioner som har halkat efter,
så att de kan komma ikapp resten av EU.
Stora förhoppningar på strukturfonderna
Strukturfonderna står för
en stor del av EU:s budget
och är det viktigaste instrumentet för att genomföra
EU:s sammanhållningspolitik.
Det finns två strukturfonder: Europeiska
regionala utvecklingsfonden (ERUF eller på
engelska ERDF) och
Europeiska socialfonden
(ESF).
De nya strukturfondsförordningarna för 2014-2020 antogs i slutet av
november 201358 och innebär bland annat att man öppnar upp för att
använda strukturfondsmedel för energirenoveringar i bostäder i hela EU.
Det är uppenbart att det ställs stora förhoppningar på att denna möjlighet
utnyttjas och överhuvudtaget på att EU:s fonder utnyttjas för insatser
inom bostadssektorn. Det märks i olika skrivelser från parlamentet,
EESK, m.fl. – se avsnittet om social housing.
Av regionalfondens medel ska minst tjugo procent enligt förordningen
gå till åtgärder för en mer koldioxidsnål ekonomi och minst fem procent
ska öronmärkas för åtgärder för hållbar stadsutveckling. Medlemsstaterna
uppmanas att använda fondmedel för delfinansiering av åtgärder för att
förbättra energieffektiviteten i de mest energislukande delarna av bebyggelsen samt för insatser som främjar social sammanhållning och integration i särskilt utsatta stadsdelar. Det sker en ökad satsning på städerna
genom att en viss del av medlen ska reserveras för integrerade projekt i
städer, utöver andra anslag till stadsregioner.
Socialfondens andel av EU:s strukturfonder ökar; i Sverige och andra
utvecklade länder ska nu strax över hälften av strukturfondsmedlen ligga
i socialfonden. I november antogs förordningen om europeiska socialfonden. Fyra mål anges för perioden 2014-2020: Fler människor i arbete,
social inkludering, bättre utbildning och bättre offentlig förvaltning.
Minst 20 procent av socialfondens medel avsätts för social inkludering,
58
MEMO Ny sammanhållningspolitik för mer tillväxt och jobb: omställningen i tio
punkter
36
GSR är ett gemensamt
strategiskt ramverk för de
olika fonderna (eng. CSF).
Ramverket innebär ökad
fokus på den sammantagna effekten av EU:s
insatser snarare än på
enskilda EU-program.
EU och bostadspolitiken 2013
för att ge personer med svårigheter och missgynnade grupper mer stöd
och därmed samma möjligheter att delta som en integrerad del av
samhället.59
Kommissionen förespråkar samutnyttjande av medel från olika fonder,
t.ex. regionalfonden och socialfonden och medlemsstaterna uppmanas
också att se till att tillgängliga finansieringsinstrument används.
Under våren 2014 förhandlar svenska regeringen med kommissionen
om de regionala operativa programmen. Först efter sommaren kan det bli
aktuellt med ansökningar och beslut om stöd kan börja tas kring
årsskriftet 2014/15.
Urban Intergroup
Ur ett bostadspolitiskt perspektiv kan det även vara intressant att följa
Europaparlamentets Urban Intergroup60. Det är en tvärpolitisk grupp av
mer än 70 parlamentsledamöter från de flesta av EU-länderna, dock ingen
från Sverige. Alla politiska grupper och kommittéer är representerade.
Man träffas regelbundet för att diskutera och bevaka urbana frågor, inom
bland annat lagstiftningsarbetet. Det finns inga tillgängliga officiella
protokoll från dessa möten men dagordningarna läggs ut på webbplatsen.
Urban Intergroup ersätter den tidigare ”Urban-Housing Intergroup” men
även om fokus ligger på stadsutveckling så är bostadsfrågor fortfarande
ett av bevakningsområdena.
59
60
Europaparlamentet antar förordningen om Europeiska socialfonden
Urban Intergroup
37
Socialpolitik
Dessa frågor hanteras
av Generaldirektoratet
för sysselsättning,
socialpolitik och inkludering, DG EMPL.
De frågor som rör
jämställdhet och
diskriminering ligger
numera på DG JUST.
Socialpolitiken är i EU-sammanhang förbunden med sysselsättningspolitiken och handlar mycket om att minska arbetslösheten och säkra
arbetstagares sociala rättigheter. Samarbetet är inriktat på att skapa
jobb och att i detta syfte få till stånd investeringar i utbildning och
forskning samt sysselsättningsåtgärder. Det handlar också om att värna
sociala skyddsnät. EU-medborgarna har inte bara rätt att bo och arbeta
var som helst i EU utan även rätt till sociala förmåner, inte minst
sjukvård, i det nya landet.61
Lika möjligheter för alla är en av EU:s grundsatser. EU-lagstiftningen förbjuder diskriminering på grund av kön, ras eller etnisk bakgrund, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder, religion eller
övertygelse. EU främjar social integration och bekämpar diskriminering
och främlingsfientlighet.62
Europeiska socialfondens medel går till att förbättra tillgången till
arbete, öka arbetstagarnas och företagens anpassningsförmåga och
stärka den institutionella kapaciteten i missgynnade regioner. Globaliseringsfonden kan användas för att ge enskilt stöd till arbetstagare som
har förlorat sitt arbete till följd av globalisering och ökad konkurrens
eller till följd av den finansiella krisen.63
Inom socialpolitikens område samverkar medlemsstaterna inom
ramen för den öppna samordningsmetoden. Inom den europeiska
planeringsterminen granskas och samordnas medlemsstaternas
sysselsättningspolitik. Inom processen för social trygghet och social
integration tas nationella rapporter och handlingsplaner fram.
Paket om sociala investeringar
I februari 2013 antog kommissionen ett ”paket med sociala investeringar
för tillväxt och sammanhållning” (social investment package), innehållande ett meddelande, en rekommendation, Bryta det sociala arvet –
61
http://europa.eu/pol/socio/index_sv.htm
Ibid.
63
Ibid.
62
38
EU och bostadspolitiken 2013
investera i barnens framtid, och ett flertal arbetsdokument från
kommissionens avdelningar. Paketet beskrivs som en policyram med
förslag på konkreta åtgärder både på EU‑nivå och i medlemsländerna,
som ska bidra till att hantera frågor som barnfattigdom, den åldrande
befolkningen, aktiv inkludering av människor som är utestängda från
arbetsmarknaden, hemlöshet, sociala tjänster av allmänt intresse,
äldreomsorg och sjukvård. Ekonomisk kris och demografiska
förändringar anges vara bakomliggande orsaker till tillkomsten av
paketet.
Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att prioritera sociala investeringar och att modernisera sina välfärdsstater och pekar ut strukturreformer som behövs för att medlemsstaternas socialpolitik ska bli mer
effektiv och ändamålsenlig, i syfte att garantera en lämplig levnadsstandard, förbättra individers utvecklingsmöjligheter och underlätta deras
deltagande i samhället och på arbetsmarknaden. Medlemsstaterna ska ges
politisk vägledning och vägledning om hur EU-medel kan användas för
att stödja olika reformer.
Medlemsstaterna uppmanas också att beakta vägledningen när de tar
fram de nationella reformprogrammen inom den europeiska planeringsterminen. Detta för att få ökat fokus på sociala investeringar i socialpolitiken, särskilt i politik som rör t.ex. omsorg, utbildning, aktiv arbetsmarknadspolitik, bostadsstöd, rehabilitering och hälso- och sjukvårdstjänster.
Vägledning om bekämpning av hemlöshet
I paketet berörs bostadssektorn på ett par ställen. Bland annat ges vägledning för bekämpning av hemlöshet. Medlemsstaterna uppmanas att:
bekämpa hemlöshet med omfattande strategier som bygger på förebyggande, ett
bostadsinriktat synsätt och en översyn av bestämmelser och praxis för avhysning, med
beaktande av de viktigaste slutsatserna i de riktlinjer för att bekämpa hemlöshet som
64
ingår i paketet .
Kommissionen uppmanar bland annat medlemsstaterna att anta en
definition av hemlöshet, utveckla system för datainsamling och utbyta
erfarenheter internationellt. Medlemsstaterna uppmanas också att vid
behov utnyttja den föreslagna fonden för europeiskt bistånd till dem som
har det sämst ställt65 för att bekämpa materiell fattigdom och hemlöshet.
Särskild rekommendation om åtgärder mot barnfattigdom
I en särskild rekommendation66 uppmanas medlemsstaterna att organisera
och genomföra politiska åtgärder för att motverka barnfattigdom och
social utestängning och främja barns välfärd, genom flerdimensionella
strategier och åtföljande av ett antal föreslagna riktlinjer. Dessa samlas
under tre grundpelare; Tillgång till adekvata resurser, tillgång till bra
tjänster till en rimlig kostnad respektive trygga och rimliga boende- och
levnadsvillkor. Bland riktlinjerna märks följande:
64
Se Commission staff working document SWD(2013)42 Confronting homelessness in
the European Union
65
KOM(2012)617 Förordning om fonden för europeiskt bistånd till dem som har det
sämst ställt. Se ”EU och bostadspolitiken 2012”.
66
Kommissionens rekommendation av den 20 februari 2013 Bryta det sociala arvet –
investera i barnens framtid (2013/112/EU)
Socialpolitik
– Stödja familjers försörjning genom adekvata, konsekventa och verkningsfulla
förmåner, inklusive skatteincitament, familjeförmåner och barnförmåner,
bostadsbidrag och minimiinkomst.
– Komplettera det kontanta inkomststödet med andra förmåner som särskilt rör kost,
barnomsorg, skola, hälsa, boende, färdmedel och tillgång till idrott eller sociokulturella aktiviteter.
– Se till att det ekonomiska stödet för barn och bidragsvillkoren utformas så att det
avspeglar boendeförhållandenas utveckling och resulterar i en lämplig omfördelning
mellan olika inkomstgrupper.
– Skapa bättre faktisk tillgång till förmåner som barn och deras familjer har rätt till
genom att göra det lättare att utnyttja dessa och genom att utveckla en uppsökande
verksamhet.
– Tillhandahålla behovsprövade eller andra riktade förmåner på ett sådant sätt att det
inte leder till stigmatisering, att hänsyn tas till barnens behov och att risken att hamna i
fattigdomsfällan minskar, och utan att skapa negativa incitament för den förälder som
tjänar minst och för ensamföräldrar.
– Ge barn möjlighet att leva och växa upp i en trygg, hälsosam och barnvänlig miljö
som stöder deras utveckling och lärandebehov:
– Göra det möjligt för barnfamiljer att ha bra bostäder till rimlig kostnad (inklusive
subventionerat boende) och hitta lösningar i situationer där barnfamiljer utsätts för
miljöfaror, trångboddhet och energifattigdom.
– Stödja familjer och barn i riskzonen för hemlöshet genom att förhindra vräkningar,
onödiga bostadsbyten och separation från familjen och genom att ordna såväl tillfällig
inkvartering som långsiktiga boendelösningar.
– Se till barnens bästa i samband med stadsplanering så att man undviker
”gettoisering” och segregering genom att främja socialt blandat boende och ge adekvat
tillgång till offentliga färdmedel.
Ett förslag till övervakningsram med indikatorer återfinns i en bilaga.
Äldres boendesituation berörs
Paketet om sociala investeringar fokuserar på att stärka individen genom
hela livscykeln och den demografiska utvecklingen med en åldrande
befolkning i Europa sätter äldrefrågan högt på dagordningen. Ett av de
arbetsdokument som ingår i paketet heter Long-term care in ageing
societies – Challenges and policy options67. Äldrevänliga miljöer och
självständigt boende är sådant som berörs.
Starkt konsumentskydd en nödvändighet
Direktivet om bostadslåneavtal68 nämns som ett led i att skydda människor mot ekonomiska svårigheter. Kommissionen har även offentliggjort
ett arbetsdokument69 om nationella åtgärder och metoder för att undvika
utmätningsförfaranden, liksom en studie där man kartlägger och analyserar olika rättsliga metoder och bästa praxis för att öka skyddet för konsumenterna i syfte att lindra finansiella svårigheter och bekämpa hemlöshet.
67
SWD(2013)41
KOM(2011) 142. Direktivet antogs i januari 2014.
69
SEK 2011(357)
68
39
40
EU och bostadspolitiken 2013
Vägledning om att utnyttja fondmedel
I meddelandet ges också vägledning om hur medlemsstaterna bäst kan
använda EU-stöd, främst från Europeiska socialfonden. Också här nämns
bostäder.
“Stöd från ESF kan kompletteras med ytterligare finansiering från ERUF, särskilt för
investeringar i social infrastruktur samt hälso-, barnomsorgs- bostads- och utbildningsinfrastruktur, och till stöd för fysiskt och ekonomiskt återställande av eftersatt
stads- och landsbygdssamhällen. Dessa investeringar kan påverka socialpolitiska
reformer, t.ex. avskaffandet av segregeringen i utbildningsinstitutioner, övergången
till vård i samhället och politiken för integrerade bostäder (integrated housing
policies).”
Regelbunden uppföljning
Paketet om sociala investeringar passas in i den europeiska planeringsterminen. Kommissionen kommer att följa medlemsstaternas system för
social trygghet (socialförsäkringssystem) inom ramen för planeringsterminen, med möjligheten att formulera landsspecifika rekommendationer. Bland annat kommer en Social protection performance monitor
ingå i den årliga tillväxtöversikten (se nedan).
Länk till information om paketet för sociala investeringar
Den sociala dimensionen av EMU stärks
Kommittén för socialt
skydd är en rådgivande
kommittee, som inrättats
för att främja samarbetet
mellan medlemsstater
och kommissionen i
frågor som rör sociala
trygghetssystem.
Kommittéens uppdrag
är bland annat att följa
den sociala utvecklingen
och utvecklingen av
politiken för sociala
trygghetssystem inom
unionen.
I oktober antog kommissionen ett meddelande om att stärka EMU:s
sociala dimension. Meddelandet har tre tyngdpunkter:
För det första anser kommissionen att sysselsättnings- och socialpolitiken behöver samordnas ytterligare inom den europeiska planeringsterminen. En intensivare övervakning ska bland annat ske genom
inrättandet av en resultattavla, eller indikatorer för sysselsättning och
sociala frågor inom planeringsterminen (se mer under avsnittet om den
gemensamma sysselsättningsrapporten nedan). För det andra menar
kommissionen att det behövs förstärkta åtgärder för sysselsättningen och
arbetskraftens rörlighet och för det tredje att den sociala dialogen
(dialogen med arbetsmarknadens parter) behöver stärkas.
EMU:s sociala dimension har diskuterats på Europeiska rådets
toppmöten under året. EU:s arbetsmarknads- och socialministrar har
behandlat frågan.
Sociala rapporter
Rapport om strukturreformer från Kommittén för socialt skydd
I en rapport70 från Kommittén för socialt skydd beskrivs pågående
strukturreformer och olika typer av sociala åtgärder i medlemsstaterna.
Rapporten tittar bland annat på områdena social inkludering, fattigdomsbekämpning, romsk inkludering och tillgången till bostäder. Kommittén
konstaterar att insatser för att förbättra tillgången till bostäder och minska
hemlöshet är betydande i medlemsstaterna. Huvudbudskapet för
70
Social policy reforms for growth and cohesion: Review of recent structural reforms
2013. Report of the Social Protection Committee. 2013.
Socialpolitik
rapporten är att insatserna på det sociala området måste flyttas från att
hantera krisens sociala effekter till att bygga upp moderna, effektiva,
motståndskraftiga och flexibla välfärdssystem som vilar på solida
strukturer, sund övervakning, adekvata förmåner, hållbar finansiering och
korrekta investeringsbeslut. Insatser som syftar till att minska ungas
utanförskap bör prioriteras. Europeiska rådet har ställt sig bakom rapportens slutsatser, som var ett medskick till kommissionens prioriteringar
inom den senast publicerade tillväxtöversikten.
Gemensam sysselsättningsrapport
Sysselsättning granskas inom ramen för den europeiska planeringsterminen, och till kommissionens tillväxtöversikt som publicerades i
november medföljde en gemensam sysselsättningsrapport71. I sysselsättningsrapporten ges bland annat en översikt över medlemsstaternas
reformer och åtgärder under de senaste tolv månaderna. Här beskrivs
bland annat hur en del medlemsstater har infört särskilda program för
social inkludering av människor som befinner sig i särskilt utsatta
situationer eller är hemlösa eller utestängda från bostadsmarknaden. De
så kallade Sysselsättningsriktlinjerna72 ger medlemsstaterna vägledning
för politiska åtgärder. Åtgärderna syftar till att klara sysselsättningsmässiga och sociala utmaningar, mot bakgrund av de aktuella trenderna
och i syfte att nå målen för Europa 2020.
I sitt meddelande om att stärka den ekonomiska och monetära unionens sociala dimension73 föreslog kommissionen att en resultattavla med
centrala sysselsättningsindikatorer och sociala indikatorer skulle tas fram
och användas i utkastet till gemensam sysselsättningsrapport. Resultattavlan består av fem huvudindikatorer: arbetslöshet (i åldersgruppen 15–
74 år), andel ungdomar som varken arbetar eller studerar samt ungdomsarbetslöshet (i åldersgruppen 15–24 år), hushållens reala disponibla
bruttoinkomst, fattigdomsrisk för befolkningen i arbetsför ålder (i
åldersgruppen 15–64 år) samt ojämlikhet (förhållandet S80/S20, dvs.
kvoten mellan de 20 procenten med högst respektive lägst inkomst).
I en sammanfattande översikt visas viktiga utmaningar på
sysselsättningsområdet. För svensk del anses utmaningarna vara
arbetsmarknadsdeltagandet och den sociala tryggheten. Verktyget för
bedömning av situationen för det sociala skyddet ger även vid handen att
följande situationer har försämrats i Sverige; antalet människor som
riskerar fattigdom eller social utestängning, fattigdomsrisk, andel av
befolkningen som lever i nästan arbetslösa hushåll, fattigdomsrisk för
dessa hushåll, barn som riskerar fattigdom eller social utestängning, äldre
personer som riskerar fattigdom eller social utestängning, samt
överskuldsättningsgrad.
71
COM(2013)801 UTKAST TILL GEMENSAM SYSSELSÄTTNINGSRAPPORT
som åtföljer kommissionens meddelande om den årliga tillväxtöversikten 2014
72
Varje år tar regeringarna och EU-institutionerna fram sysselsättningsriktlinjer, d v s
gemensamma prioriteringar och mål för sysselsättningspolitiken som föreslås av
kommissionen, godkänns av de nationella regeringarna och antas av rådet.
73
COM(2013)690
41
42
EU och bostadspolitiken 2013
2013 års arbetslöshets- och socialrapport
I januari 2014 publicerade kommissionen sin årsrapport om sysselsättning och sociala förhållanden74. Huvudbudskapet var att fattigdomen
ökar, även bland människor som har ett arbete. Risken för ett ökat antal
”fattiga arbetare” (working-poor) måste adresseras enligt kommissionen.
Andra slutsatser som lyfts är att individer som får arbetslöshetsunderstöd
med större sannolikhet får ett arbete jämfört med individer som inte får
några sociala förmåner, att de könsmässiga skillnaderna i fråga om
arbetskraftsdeltagande, lön och fattigdomsrisk består samt att de växande
skillnaderna (makroekonomiskt, sysselsättningsmässigt och socialt)
mellan länderna hotar EU:s primära syfte – att bidra till alla medlemmars
välfärd genom ekonomisk konvergens och att förbättra medborgarnas liv.
Bostadsmarknaden nämns i samband med arbetskraftens bristfälliga
rörlighet. Regleringar och skatter samt växande äganderättsmarknader
inverkar enligt rapporten negativt på rörligheten. Rapporten redogör även
för sammansättningen av medlemsstaternas sociala trygghetssystem,
exempelvis omfattningen av stöd till boende.
Länk till sysselsättning- och socialpolitiska analyser
Den europeiska
plattformen mot
fattigdom och social
utestängning fungerar
som en strukturerad
dialog mellan EU och
europeiska aktörer.
Uppdraget är att
genomföra EU‑åtgärder,
de flesta politiska, som
spänner över alla aspekter av fattigdom och
social utestängning.
Tillsammans med det
land som är ordförande
för EU:s ministerråd
anordnar kommissionen
ett årligt konvent för
aktörer från mer än 40
länder som arbetar mot
fattigdom och social
utestängning. Då går
man igenom vad som
redan gjorts i EU och de
enskilda länderna och
diskuterar nya initiativ.
Källa: Sysselsättning och
socialpolitik. Att främja
jobb, integration och
socialpolitik är en god
investering. Kommissionsrapport från 2013.
Fattigdom och social utestängning
I slutet av november hölls det årliga konventet för den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning. Det var tredje gången som
konventet anordnades. Här diskuterades den senaste tidens sociala
initiativ på EU-nivå och de verktyg som står till buds för att möta den
ökande fattigdomen och nå målen i Europa 2020. Kommissionär Lazlo
Andor aviserade en “kunskapsbank”; ett stöd för beslutsfattare och
experter med möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter på socialpolitikens område. Något annat som underströks på konventet var den
roll som de olika EU-fonderna kan spela, liksom behovet av samarbete,
utvärdering och välfungerande partnerskap på regional nivå.75
Eurostatstatistik visar att fattigdomen ökar...
Enligt siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat76 riskerar över 125
miljoner människor i Europa att leva i fattigdom eller social utestängning,
en ökning med nästan en procent sedan den ekonomiska krisens början.
Det sociala målet i Europa 2020 är att minst 20 miljoner människor ska
lyftas ur fattigdom till år 2020. I Sverige är det 18 procent av befolkningen som lever eller riskerar att leva i fattigdom. 2008 låg andelen på
15 procent.
...och att allt fler har betungande boendekostnader
Statistik från Eurostat visar även att 28 miljoner européer bor i bristfälliga
bostäder och att 58 miljoner spenderar mer än 40 procent av sin disponibla inkomst på boende, en gräns som brukar sättas för att ringa in de
74
Employment and Social Developments in Europe 2013
Länk till mer information om konventet
76
STAT/13/184 5 December 2013
75
Socialpolitik
som har en betungande boendekostnad. Detta uppmärksammades bland
annat på det informella bostadsministermötet i december77.
Ökad fokus på hemlöshet
Som framgick ovan återfinns en vägledning om bekämpning av hemlöshet i paketet om sociala investeringar som lades fram i början av 2013.
Hemlöshetsfrågan har uppmärksammats på ett flertal sätt under året.
Parlamentet efterfrågar europeisk hemlöshetsstrategi
Den 16 januari 2014 antog Europaparlamentet en resolution om en europeisk hemlöshetstrategi78. Kommissionen ombeds att svara på tidigare
uppmaningar från parlamentet79 och andra europeiska institutioner och
organisationer och utveckla en europeisk strategi för hemlösa. En europeisk hemlöshetsstrategi bör enligt parlamentet fokusera på boende,
gränsöverskridande hemlöshet och förebyggande av hemlöshet. EUstrategin skulle fungera som ett komplement till det medlemsstaterna
redan gör i förebyggande syfte. Parlamentet förordar bland annat att det
ska inrättas en högnivågrupp för att driva detta arbete samt att ministrar
med ansvar för hemlöshetsfrågor ska träffas för regelbundna rundabordsmöten, i likhet med det som det irländska ordförandeskapet initierade
våren 2013 (se nedan).
Av pressmeddelandet framgår att hemlöshet har blivit ett prioriterat
område inom unionens antifattigdomspolitik, inom ramen för Europa
2020-strategin och paketet om sociala investeringar, samt att det får större
utrymme inom ramen för den ekonomiska koordineringsprocessen under
den europeiska planeringsterminen.
Informellt ministermöte om hemlöshet
Under det irländska ordförandeskapet (våren 2013) samlades ministrar
med ansvar för hemlöshetsfrågor från nästan alla EU-medlemsstater för
att avhandla hemlöshet i ett EU-perspektiv, diskutera gemensamma
utmaningar och möjliga samarbetsområden. Vid mötet antogs sex
principer som ska genomsyra europeisk hemlöshetspolitik. Det rörde sig
om kunskapsutbyte, finansiering, ett gemensamt referensramverk (som en
gemensam definition av hemlöshet), forskning och innovation, datainsamling samt genomförande och uppföljning. Här lyfts även insatser som
utgår från en långsiktig och stabil boendesituation och förebyggande
arbete.80
Hemlöshet uppmärksammat på informellt bostadsministermöte
I slutsatserna från det informella bostadsministermötet, som hölls i
Bryssel den 9-10 december, uppmanar bostadsministrarna bland annat
kommissionen att säkerställa att hemlöshetsbekämpning och utestängning
från bostadsmarknaden får en plats på den europeiska agendan. Man
77
Tal av FEANTSAs president Mike Allen, den 10 december 2013
2013/2994(RSP)
79
resolution av den 14 september 2011 om en europeisk hemlöshetsstrategi
80
Länk till mer information om mötet
78
43
44
EU och bostadspolitiken 2013
efterfrågar bland annat en EU-strategi inom området, liksom att bostadsdrivna åtgärder ska prioriteras.
Dansk peer review om bostad först
Peer Review kan på
svenska översättas med
begrepp som
”referentgranskning”
eller ”kollegial utvärdering” och kan t ex
användas för att
inhämta kunskap och
kommentarer inför en
politisk reform.
Peer review är ett
instrument som används
på socialpolitikens
område inom ramen för
den öppna samordningsmetoden. Genom
att anordna ett peer
review och presentera
ett ”good practice” kan
medlemsstaterna
erhålla expertutlåtanden
från bland annat
kommissionen och
andra medlemsstater.
Den 22 november anordnades en peer review om hemlöshet i Köpenhamn. I fokus stod den danska hemlöshetsstrategin, som bygger på en
”bostad först”-ansats. I dokumentationen från mötet finns kommentarer
från de deltagande länderna, bland annat innehållande beskrivningar av
situationen i respektive land.81
Pilotprojekt om hemlöshet och avhysning
Kommissionen har initierat ett pilotprojekt under namnet ”Främjande av
skydd av rätten till bostad – förebyggande av hemlöshet i samband med
avhysning”. Pilotprojektet är inriktat på skydd av rätten till bostad i ett
brett sammanhang, som omfattar förebyggande av avhysning, tidigt
ingripande, tillhandahållande av stöd för snabb omflyttning av dem som
avhysts och mätning av effekterna av avhysning, i synnerhet på hemlöshet. Projektet är en upphandlad studie som genomförs under en
tvåårsperiod och som bland annat omfattar en studie av alla 28 medlemsländer. Rekommendationer baserade på best practices aviseras. Resultaten kommer att presenteras vid ett seminarium i Bryssel. 82
Hemlösa EU-migranter
En konsekvens av den ekonomiska krisen är att antalet hemlösa EUmigranter har ökat stort, även i Sverige. Socialstyrelsen i Sverige redovisade under våren sitt uppdrag att kartlägga hemlösa EU-migranter i
Sverige. Undersökningen, som gjordes under vintern 2012, visade att 370
EU-migranter lever i hemlöshet i Sverige. Stockholms stadsmission, som
under 2013 har haft 2 500 besök varje månad på stöd- och hjälpcentret för
EU-migranter Crossroads, menar att det sannolikt är en betydande underskattning. I sin senaste hemlöshetsrapport ”Hemlös 2013” uppmärksammar stadsmissionen att EU-migranter i hemlöshet sannolikt är den
grupp hemlösa som växer snabbast i Sverige83.
Två kollektiva klagomål mot Nederländerna
I EU och bostadspolitiken 2012 skrev vi om ett kollektivt klagomål84 som
organisationen FEANTSA85 lämnat in till Europarådet. I klagomålet, som
rör situationen för hemlösa i Nederländerna, uppmärksammas bland annat
vanligt förekommande krav på lokal anknytning, som ställs för att en
hemlös ska få tillgång till logi. Europeiska kommittén för sociala
rättigheter (ECSR), som är den kommitté som övervakar att den
europeiska sociala stadgan följs, har vänt sig till den holländska staten
och begärt att nationell och kommunal nivå ska koordineras och att den
81
Länk till mer information om Danmarks peer review
Länk till mer information om projektet
Länk till genomförande organisation
83
Hemlös 2013. Stockholms Stadsmissions hemlöshetsrapport. Fjärde årgången. Tema:
Bostadsförsörjning.
84
No. 86/2012 European Federation of National Organisations working with the
Homeless (FEANTSA) v The Netherlands
85
Europeiska samorganisationen för boende och hemlöshetsfrågor
82
Socialpolitik
holländska staten ska säkerställa att tillgången till boende inte är
villkorad. Den holländska regeringen har efter det agerat för att förbättra
situationen för de hemlösa. Efter att ha påvisat att kraven på lokal
anknytning är vanligt förekommande har man informerat lokala
myndigheter att tillgången till uppehälle ska garanteras över hela landet.
Enligt FEANTSA är det första gången som ECSR har begärt omedelbara
åtgärder från en medlemsstat.
Rätten till bostad (eller tak över huvudet) prövas också i ett annat
ärende86 som rör situationen i Nederländerna. Det är organisationen
Conference of European Churches (CEC) som har väckt talan mot den
nederländska staten. Organisationen menar att holländsk lag (den så
kallade Linkage Act eller Koppelingswet) strider mot stadgan då den inte
ger papperslösa migranter rätt till mat, kläder och tak över huvudet.
Beslut är ännu inte fattat.
EU driver på för romsk inkludering
2011 antogs en europeisk strategi för integrering av romer. Detta initierades av kommissionen med ett meddelande87 som uppmanade medlemsstaterna att utifrån storleken på landets romska befolkning anta eller
utveckla redan befintliga nationella strategier för romers integrering.
Sedan mars 2012 har alla medlemsstater i EU en nationell strategi för
integrering av romer eller en motsvarande uppsättning strategiska
åtgärder inom ramen för sin politik för social integrering88.
Medlemsstaternas nationella strategier utvärderade
Den 26 juni presenterade kommissionen sin progress report on roma
integration in the member states, en utvärdering av medlemsstaternas
genomförande av de nationella strategierna för integrering av romer89.
I meddelandet90 lyfts strukturella förutsättningar som medlemsstaterna
behöver säkra för ett framgångsrikt genomförande av de nationella
strategierna; engagera lokala och regionala myndigheter och det civila
samhället, bekämpa diskriminering samt anslå nödvändig finansiering.
Kommissionen avser att stödja medlemsstaterna genom att ta fram ett
ramverk för att kanalisera fondmedel till romsk integration. Medlemsstaterna ska å sin sida se till att lämpliga åtgärder vidtas för att inkludera
romsk integration i de partnerskapsavtal som sluts med kommissionen
avseende användningen av strukturfondsmedel. Kommissionen önskar se
integrerade insatser som kombinerar finansieringsmöjligheter från
regional- och socialfonden. Social delaktighet av marginaliserade befolk86
No. 90/2013 Conference of European Churches (CEC) v The Netherlands
KOM(2011)173 En EU-ram för nationella strategier för integrering av romer fram till
2020
88
http://www.regeringen.se/sb/d/17342/a/210310
89
Kommissionen gör årliga uppföljningar av de nationella strategierna baserat på
medlemsstaternas rapportering. Kommissionen följer även medlemsstaternas framsteg
inom Europa 2020 processen. Det finns också kopplingar till paketet för sociala
investeringar.
90
http://ec.europa.eu/justice/discrimination/files/com_2013_454_en.pdf
87
45
46
EU och bostadspolitiken 2013
ningsgrupper är sedan tidigare föreslaget som investeringsprioritering
inom Europeiska socialfonden.
Generell svensk ansats problematisk enligt kommissionen
I ett country fact sheet91 beskriver kommissionen kortfattat den svenska
strategin liksom identifierade brister i denna. Vad gäller bostadsfrågan
lyfter kommissionen avsaknaden av riktade åtgärder liksom problematiken med att mäta effekterna av en likabehandlingsinsats. Kommissionen
lyfter vidare bristen på tillgänglig data som ett problem. Kommissionen
menar även att Sverige i större utsträckning skulle kunna använda sig av
fondmedel för att stödja romsk integration.
Rådsrekommendation för effektivare genomförande
I december antog rådet enhälligt kommissionens förslag till rådsrekommendation om verkningsfulla åtgärder för integrering av romer i
medlemsstaterna, som också presenterades i juni92. Rekommendationen
syftar till att effektivisera genomförandet av de nationella strategierna.
I rekommendationen lyfts vikten av en integrerad insats, som involverar romerna själv och även ser till romska kvinnors särskilt svåra
situation. Kommissionen menar att det finns ett behov av att samordna
insatserna på EU-nivå, men rättsakten är inte bindande utan ska ge medlemsstaterna praktiska riktlinjer. För vissa93, särskilt berörda, medlemsstater utfärdas landsspecifika rekommendationer inom ramen för den
europeiska planeringsterminen och för dessa länder finns även förväntningar på att romsk integration ska prioriteras när socialfondsmedel ska
allokeras.
Rekommendationen fastställer gemensamma mål och rekommenderar
specifika åtgärder. Medlemsstaterna får själva avgöra hur de mål som
fastställs bäst kan nås. Följande sägs i det avsnitt som rör tillgång till
bostäder:
Medlemsstaterna bör vidta särskilda åtgärder för att garantera likabehandling och minska skillnaden mellan romer och befolkningen i
övrigt så att politik och åtgärder på bostadsområdet även gäller romer.
Detta mål bör nås genom att:
(a) undanröja geografisk segregering och främja en utveckling mot
mindre segregering,
(b) främja icke-diskriminerande tillgång till subventionerat boende,
även med avseende på kvaliteten hos det subventionerade boende som
romer har tillgång till, liksom tillgång till genomgångsbostäder för
resande/icke bofasta romer,
(c) utbilda kvalificerade romska rådgivare för att främja alla romers
utnyttjande av subventionerat boende och allmännyttiga tjänster och
infrastrukturer.
91
Länk till roma country factsheet Sweden 2013
KOM(2013)460 Förslag till RÅDETS REKOMMENDATION om verkningsfulla
åtgärder för integrering av romer i medlemsstaterna
93
För innevarande planeringstermin: Bulgarien, Tjeckien, Ungern, Rumänien och
Slovakien.
92
Socialpolitik
Medlemsstaterna bör se till att ansökningar från lokala myndigheter om
stadsförnyelseprojekt i relevanta fall innefattar integrerade bostadslösningar till förmån för marginaliserade befolkningsgrupper. Medlemsstaterna bör även främja lokalt ledd utveckling och integrerade
territoriella investeringar med stöd av de europeiska struktur- och
investeringsfonderna.
Övriga områden som rekommendationen omfattar är: riktade policyåtgärder, tillträde till utbildning, tillgång till sysselsättning, tillgång till
hälso- och sjukvård, finansiering, bekämpning av diskriminering, skydd
av romska barn och kvinnor, fattigdomsminskning och social integration,
egenmakt, lokala åtgärder, övervakning och utvärdering av politiken,
organ för främjande av likabehandling, kontaktpunkter för nationella
strategier för integrering av romer samt gränsöverskridande samarbete.
Medlemsstaterna ska inom 24 månader efter att rekommendationen
antagits kommunicera till kommissionen vilka åtgärder som har vidtagits.
Därefter avrapporteras vidtagna åtgärder på årlig basis.
Inspirationen till rättsakten kommer bland annat från erfarenheter och
goda exempel som tagits fram i en pilotgrupp, där svenska företrädare
ingår. Det pågår även ett arbete inom Europeiska unionens byrå för
grundläggande rättigheter (FRA) för att ta fram effektiva övervakningsmekanismer.
Länk till kommissionens rekommendation med mera
Länk till samlad information om romer i EU
Parlamentet trycker på
Kort efter antagandet av rådsrekommendationen diskuterades romsk
integrering i Europaparlamentet. Parlamentet antog då en resolution94 om
implementeringen av de nationella strategierna och en resolution95 om
hur könsaspekten borde undersökas och adresseras bättre i de nationella
strategierna. Parlamentet uppmanar bland annat kommissionen att rigga
en effektiv övervakningsmekanism på EU-nivå och att FRA, EU:s byrå
för grundläggande rättigheter, ska bistå medlemsstaterna med att samla in
data och utveckla indikatorer.
Det svenska polisregistret diskuterades i parlamentet
När situationen för romer debatterades i Europaparlamentet i oktober96
var bland annat det svenska polisregistret uppe till diskussion.
I september begärde parlamentsledamot Cecilia Wikström i en
skriftlig parlamentsfråga97 en EU-utredning om det svenska registret.
Enligt kommissionär Viviane Redings svar från den 25 november
övervakar kommissionen situationen.
94
B7-0555/2013 Motion for a resolution on the progress made in the implementation of
the National Roma Integration Strategies
95
A7-0349/2013 Report on gender aspects of the European Framework of National Roma
Inclusion Strategies
96
Länk till debatten
97
E-010818-13
47
48
EU och bostadspolitiken 2013
Europeiska byrån för grundläggande rättigheter följer frågan
I september kom Europeiska Unionens byrå för grundläggande rättigheter
(FRA) med en rapport som redovisar romers socioekonomiska villkor
och rättigheter nedbrutet på kön. Underlaget utgörs av en undersökning
som genomfördes 2011 i elva medlemsstater.
I juni 2013 publicerade FRA en serie länderstudier98 som beskriver
romernas situation i EU:s medlemsstater med avseende på fokusområdena utbildning, boende, sysselsättning, hälsa, fattigdom, kunskap om
rättigheter och aktivt medborgarskap. Det är Skaraborgsinstitutet som
har tagit fram den svenska rapporten.
Enligt den egna webbplatsen står FRA redo att bistå medlemsstaterna i
övervakningen av de nationella strategierna, genom att utveckla
indikatorer, och metoder för empirisk forskning och datainsamling.
EU-lag om tillgänglighet på gång
Kommissionen har ännu inte lagt fram sitt förslag till European
Accessibilty Act, men enligt kommissionens senaste arbetsprogram ska
det ske under 201499. Av kommissionens arbetsprogram framgår att
initiativet kommer att förbättra tillgången till varor och tjänster för
personer med funktionshinder och äldre, med utgångspunkt i en formgivning som ska passa alla. Förslaget ska även omfatta bindande bestämmelser om inrättande och harmonisering av normer för tillgänglighet.
Det hålls för närvarande samråd om initiativet med industrin och
intressenter. I december 2013 hölls ett högnivåmöte med europeiska
företag där kommissionen inhämtade information och synpunkter som
skulle komplettera kommissionens förberedelser och bidra till att
identifiera lämpliga åtgärder.
Direktivförslaget
2008/0140 omfattar
diskriminering på grund
av religion eller
övertygelse,
funktionshinder, ålder,
eller sexuell läggning
och gäller utanför
arbetslivet. Artikel 4 och
20 rör bostäder. Ett
antagande kräver, efter
Lissabonfördragets
ikraftträdande,
enhällighet i rådet, vilket
har försvårat processen.
Diskrimineringsdirektiv behandlas
Under det irländska ordförandeskapet (första halvåret 2013) gjordes en
översyn av det sedan 2008 liggande förslaget till ”antidiskrimineringsdirektiv.”100 I juni publicerades en framstegsrapport,101 som beskriver de
diskussioner som förts. Av den framgår bland annat att begreppen
”rimliga anpassningsåtgärder” respektive ”oproportionell börda” i artikel
4 om likabehandling av personer med funktionshinder har behandlats.
Enligt artikel 4 ska åtgärder vidtas för att säkerställa faktisk tillgång för
personer med funktionshinder till socialt skydd, sociala förmåner, hälsooch sjukvård, utbildning samt tillgång till och tillhandahållande av varor
och tjänster som är tillgängliga för allmänheten, inklusive bostäder.
Undantag görs dock om det skulle innebära en oproportionell börda eller
kräva omfattande förändringar av varan eller tjänsten. I vissa fall kan
individuella anpassningsåtgärder krävas. Enligt ett förslag kan åtgärder
inkludera strukturella förändringar i lokaler/fastigheter/fastighetsbestånd.
Diskussioner fortskrider kring vad medlemsstaterna behöver reglera. En
98
Länk till länderstudierna
I vår enligt Vivianne Reding i en intervju med Svensk handikappstidskrift
100
2008/0140
101
10039/13
99
Socialpolitik
fråga som diskuteras är om den som tillhandahåller boende måste
acceptera förändringar i fastigheten om de bekostas av en annan part.
Direktivförslaget debatterades i rådet (för sysselsättning, socialpolitik,
hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) den 9 december.
2013 var medborgarnas år
Medborgardialoger
EU har sedan 1983
utlyst s.k. europeiska
temaår för att
uppmärksamma viktiga
samhälleliga och
politiska frågor inom
unionen.
Under Europaåret för medborgare har ett hundratal medborgardialoger
genomförts runt om i medlemsstaterna. Dialogerna mellan EUkommissionen och medborgarna syftar till att främja debatten om EUfrågor och skapa ett större medborgerligt engagemang. Under dialogen
fick de närvarande ställa frågor och rösta om specifika diskussionsfrågor
som den ekonomiska krisen, EU-medborgarnas rättigheter och
möjligheter och EU:s framtid (vad EU borde ägna sig mer åt). Resultatet
av dialogen kommer att inkluderas i en rapport om EU:s framtid som
publiceras våren 2014.
En medborgardialog med bland andra kommissionens vice ordförande
Viviane Reding, hölls i Stockholm i oktober. Det har även hållits mindre
medborgardialoger i Göteborg, Hässleholm och Malmö.102
Fokus på medborgarfrågor även 2014
Inget nytt tema är utsett för år 2014. Kommissionen har istället föreslagit
att temat ”medborgarens år” ska fortsätta in på 2014.
Medborgarrapporten 2013
I maj publicerade kommissionen en medborgarrapport103, bland annat
innehållande 12 åtgärder inom 6 nyckelområden som ska stärka EUmedborgares rättigheter. Bland förslagen märks åtgärder som underlättar
för arbete och studier i ett annat EU-land, minskar administration och
eliminerar hinder för gränsöverskridande handel. Rapporten är kommissionens svar på olika dialoger som hållits med EU-medborgare, vid vilka
de har delat med sig av erfarenheter och problem som de har upplevt när
de har rest i, flyttat till eller handlat i ett annat EU-land. Rapporten är
även en uppföljning av en rapport från 2010.
Medborgarinitiativ
Inom EU finns sedan april 2012 möjligheten att väcka så kallade medborgarinitiativ104. Ett medborgarinitiativ är en uppmaning till EU-kommissionen att föreslå lagar på områden där EU har befogenhet att stifta
lagar. Stöder mer än en miljon människor i minst sju medlemsstater
initiativet måste kommissionen pröva det. För tillfället har namninsamlingen avslutats för de första åtta medborgarinitiativen. Tre av dem
ska ha fått ihop de namnunderskrifter som krävs och granskas nu inför
inlämning till kommissionen. En fråga som väckts på detta sätt är vatten
och sanitet som en mänsklig rättighet.
102
Länk till mer information om medborgardialogerna
EU Citizen Report 2013
104
Länk till mer information om EU:s medborgarinitiativ
103
49
50
EU och bostadspolitiken 2013
51
Migrationspolitik
Dessa frågor behandlas
av Generaldirektoratet
för Inrikes frågor, Home
Affairs (DG HOME).
I Lissabonfördraget fastställs att medlemsländerna ska utveckla en
gemensam invandrings- och asylpolitik. En gemensam migrationspolitik
utformas på grundval av nya och flexibla bestämmelser om lagliga
invandrares rätt till inresa och vistelse. I korthet är detta en anpassning
till den ökade rörligheten och behoven på de nationella arbetsmarknaderna. Viktiga mål är att maximera de positiva verkningarna av
invandringen till fördel för alla berörda, stärka unionens konkurrenskraft
och möta den demografiska utvecklingen.
Gemensamt europeiskt asylsystem
Den gemensamma
asylpolitiken syftar till
ett gemensamt
asylförfarande och en
enhetlig status för
personer som har rätt till
skydd. Målet är att
uppnå ett mer likvärdigt
skydd i hela EU och att
säkerställa ökad
solidaritet mellan
medlemsstaterna.
Asylpolitiken vilar på sex
lagstiftningsakter;
Dublinförordningen,
Mottagandedirektivet,
Asylprocedursdirektivet,
Skyddsgrundsdirektivet,
Eurodacförordningen
och Direktivet om
varaktig bosättning.
Den 12 juni antog Europaparlamentet ett europeiskt asylsystem med
gemensamma regler och tidsfrister för behandling av asylansökningar och
grundläggande rättigheter för asylsökande. I det nya systemet får ett asylförfarande inte ta längre tid än ett halvår och asylsökanden ska garanteras
vissa grundläggande rättigheter, som tillgång till bostad, medan de väntar
på beslut105.
Systemet ska börja gälla under andra halvan av 2015. Det gemensamma asylsystemet omfattar tre direktiv och två förordningar. Mottagandedirektivet106 fastställer miniminormer för mottagandet av asylsökande i medlemsstaterna.
Direktiv om säsongsanställda
I oktober enades Europaparlamentet och EU-ländernas regeringar
preliminärt om nya gemensamma regler för säsongsarbetare och efter att
parlamentet den 5 februari 2014 röstat igenom de nya reglerna återstår
bara ett formellt antagande av ministerrådet. De nya reglerna ska ge
105
- See more at: http://www.europaportalen.se/2013/06/historiskt-beslut-eu-landernafar-gemensamt-asylsystem#sthash.nccHORJ4.dpuf
106
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2013/33/EU
av den 26 juni 2013 om normer för mottagande av personer som ansöker om
internationellt skydd (omarbetning)
52
EU och bostadspolitiken 2013
gästarbetare som kommer från länder utanför EU bättre arbets- och
levnadsförhållanden. Bland annat måste gästarbetarnas boende uppfylla
en viss standard och eventuell hyra ska inte vara överdrivet hög. Enligt
Artikel 5 ska det av ansökan framgå att säsongsarbetaren kommer att få
tillgång till lämplig bostad. Enligt Artikel 14 åligger det medlemsstaten
att avkräva arbetsgivaren belägg för att den anställde ska tillhandahållas
bostad med lämplig boendestandard. Eventuell hyra får inte vara orimlig i
förhållande till ersättningen.
Åtgärder för arbetskraftens rörlighet
EU‑ländernas sociala
trygghetssystem ska
hjälpa invånarna vid
bland annat arbetslöshet, sjukdom, invaliditet,
familjebildning och
ålderdom.
Länderna ansvarar
själva för att organisera
och finansiera sina
trygghetssystem, men
EU samordnar systemen, särskilt när det
gäller personer som
flyttar mellan medlemsländerna.
I april presenterade kommissionen ett förslag till direktiv om åtgärder
som underlättar utövandet av arbetstagares rättigheter i samband med fri
rörlighet för arbetstagare.107 Förslaget till direktiv ska skydda migrerande
arbetstagare inom unionen mot diskriminering på grund av nationalitet
och omfattar bland annat tillgång till bostad.
I slutet av november kom kommissionen med meddelandet ”Fri
rörlighet för EU-medborgare och deras familjer: fem åtgärder som ska
göra skillnad.”108 Meddelandet innehåller fem konkreta åtgärder som ska
stärka rätten till fri rörlighet och hjälpa EU-länderna att dra nytta av de
positiva effekterna av den fria rörligheten. Bland föreslagna initiativ
märks främjande av utbyte av bästa praxis mellan lokala myndigheter, en
undersökning av hur den fria rörligheten har påverkat sex storstäder, en
internetbaserad kurs för att hjälpa personal på lokala myndigheter hur
rättigheterna ska tillämpas, förtydligande av lagstiftning på området,
exempelvis genom utarbetandet av en handbok om hur EU:s regler för
samordning av den sociala tryggheten ska tillämpas (se nedan). På detta
sätt, säger meddelandet, bemöter kommissionen medlemsländers och
lokala myndigheters oro för de utmaningar som migrationsströmmar kan
innebära, exempelvis vad gäller den lokala bostadssituationen.
Kommissionen vill även samarbeta bland annat genom att hjälpa
lokala myndigheter att använda sig av Europeiska socialfonden fullt ut.
Från och med den första januari 2014 ska minst 20 procent av
socialfondens medel gå till att främja social inkludering och bekämpa
fattigdom i alla EU-länder. I meddelandet finns en översikt över de
instrument för social inkludering som finns att tillgå vid särskilda
påfrestningar i samband med inflyttning av rörliga EU-medborgare.
Handbok om sociala trygghetssystem
I början av januari 2014 publicerade kommissionen en praktisk guide109
som ska underlätta för medlemsländerna att tillämpa EU:s lagstiftning
inom socialförsäkringsområdet110. Handboken innehåller bland annat ett
107
KOM(2013)236 Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV
om åtgärder som underlättar utövandet av arbetstagares rättigheter i samband med fri
rörlighet för arbetstagare
108
KOM(2013)837
109
Practical guide on the applicable legislation in the European Union (EU), the
European Economic Area (EEA) and in Switzerland.
110
Förordning EC/883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen och
EU/465/2012 om ändring av förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala
Migrationspolitik
”Habitual Residence Test” och en grundläggande beskrivning av de
rättsliga begreppen ” stadigvarande bosättning” (habitual residence) och
”vistelse” (temporary residence eller stay), som styr vilket medlemsland
som är ansvarigt för att betala ut förmåner från socialförsäkringssystemen
till de EU-medborgare som flyttar mellan EU-länder. Stadigvarande
bosättning är ett krav för att en som inte förvärvsarbetar ska få tillgång till
sociala trygghetssystem i ett annat EU-land.
Stockholmsprogrammet löper ut 2014
Under 2014 kommer kommissionen att lägga fram ett meddelande om
framtiden för EU:s politik om rättvisa och en ny europeisk agenda om
inrikes frågor. Det är en konsekvens av att det så kallade Stockholmsprogrammet, EU:s arbetsprogram för rättsliga och inrikes frågor mellan 2010
och 2014 (som antogs under det svenska ordförandeskapet 2009), nu
löper ut. Det litauiska ordförandeskapet har förberett arbetet med att ta
fram nya strategiska riktlinjer inför Europeiska rådets möte i juni 2014.111
Stockholmsprogrammets efterföljare ska beskriva inriktningen på
samarbetet inom området de närmaste åren.
Vid ministermötet i
Zaragoza 2010 ställde
sig ministrarna, i den så
kallade Zaragozadeklarationen, bakom
indikatorer inom fyra
områden; sysselsättning, utbildning,
social integration och
aktivt medborgarskap.
Rapport om integrationsindikatorer
Under 2013 har det publicerats en rapport112 som beskriver hur EUindikatorer för integration kan förstås och användas på lokal, regional,
nationell och europeisk nivå, för att följa integration eller utvärdera
integrationspolitik. Rapporten, som är en slutredovisning av ett projekt
som har pågått mellan januari 2012 och april 2013, har tagits fram på
uppdrag av kommissionen (DG Home). Arbetet tar avstamp i de så
kallade Zaragozaindikatorerna (se EU och bostadspolitiken 2010), men
nya indikatorer föreslås också.
trygghetssystemen och av förordning (EG) nr 987/2009 om tillämpningsbestämmelser till
förordning (EG) nr 883/2004
111
Länk till pressmeddelande
114
http://europa.eu/pol/rights/index_sv.htm
53
54
EU och bostadspolitiken 2013
55
Bostaden en rättighet?
Dessa frågor behandlas
av Generaldirektoratet
för Rättsliga frågor (DG
JUST). Den sittande
kommissionen är den
första som har en
kommissionär med
ansvar för rättvisa,
grundläggande
rättigheter och
medborgarskap.
De mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstatsprincipen är
grundläggande värderingar i EU. De finns inskrivna i det fördrag som
ligger till grund för unionen. I och med stadgan om de grundläggande
rättigheterna har de förankrats ytterligare. Länder som vill bli medlemmar i EU måste respektera de mänskliga rättigheterna. Det gäller även
för länder som har slutit handelsavtal och andra avtal med unionen.
EU:s politik för de mänskliga rättigheterna inriktas på medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Samtidigt
främjas kvinnors och barns rättigheter, liksom minoriteters och fördrivna
personers rättigheter.114
Anslutning till Europakonventionen
Genom Lissabonfördraget infördes ett krav på EU:s anslutning till
Europarådskonventionen för mänskliga rättigheter. I april färdigställde
Europarådet och Europeiska unionen ett textförslag till EU:s anslutningsavtal. Enligt kommissionens senaste arbetsprogram115 kommer nya lagar
om EU:s anslutning till konventionen att läggas fram under 2014. I och
med anslutningen kommer EU-lagstiftning att kunna prövas av Europadomstolen.
Uppföljning av grundläggande rättigheter
Genom Lissabonfördragets ikraftträdande 2009 blev även EU:s stadga
om grundläggande rättigheter bindande. Tillämpningen av stadgan och de
konkreta åtgärder som vidtas följs upp genom en årlig kommissionsrapport. Av den senaste rapporten116 framgår bland annat att allt fler nationella domstolar hänvisar till stadgan eller begär förhandsavgöranden av
114
http://europa.eu/pol/rights/index_sv.htm
COM(2013)739 Kommissionens arbetsprogram 2014
116
KOM(2013)271 2012 Report on the Application of the EU Charter of Fundamental
Rights
115
56
EU och bostadspolitiken 2013
EU:s domstol. Det rättsområde där det hittills oftast har hänvisats till
stadgan är invandring och asyl.
Europarådets117 sociala stadga
Rätten till bostad stadgas i Europarådets Sociala stadga, som antogs år
1961 och reviderades år 1996.118 Den anger i rättighetsform bestämmelser
om arbetsmarknadspolitik, arbetsvillkor, arbetarskydd, förenings- och
förhandlingsrätt, socialförsäkring, familjepolitik med mera.
Artikel 30 handlar om rätt till skydd mot fattigdom och social
utslagning. För att trygga den enskildes rätt härvidlag åtar sig parterna att
främja att personer och deras familjer faktiskt får tillgång till bland annat
sysselsättning och bostad. Artikel 31 har rubriken Rätt till bostad och
enligt den åtar sig parterna att vidta åtgärder som syftar till
1. att främja tillgången på bostäder med rimlig standard,
2. att förebygga och minska hemlösheten i syfte att successivt
undanröja den,
3. att göra bostäder ekonomiskt tillgängliga för personer som saknar
119
tillräckliga medel
Andra artiklar som berör bostäder är Artikel 15 om Rätt till oberoende, social integrering och deltagande i samhällslivet för personer med
funktionshinder, Artikel 16 om rätten till socialt, rättsligt och ekonomiskt
skydd för familjen, Artikel 19 om rätten till skydd och hjälp för migrerande arbetstagare och deras familjer, samt Artikel 23 om rätten till
socialt skydd för äldre.
Stadgans efterlevnad kontrolleras av Europeiska Kommittén för
sociala rättigheter (ECSR), dels genom periodiska utvärderingar av
nationella rapporter120 och dels genom det så kallade kollektiva
klagomålsförfarandet, som innebär att vissa organisationer tillerkänns
rätten att anföra klagomål över bristande tillämpning av stadgan.
Nyligen publicerade slutsatser om Sverige
I slutet av 2012 lämnade Sverige in en rapport som beskriver situationen i
Sverige i förhållande till artiklarna 3, 11, 12, 13, 14, 23 och 30. ECSR:s
slutsatser121 har just publicerats. Kommittén fann bland annat att situation
i Sverige inte kunde anses vara konform med stadgan i fråga om artikel
12§1, om inrättande och upprätthållande av ett system för social trygghet122. Senast den 31 oktober 2014 ska Sverige lämna in en rapport som
bland annat beskriver den nationella utvecklingen i förhållande till artikel
31 om rätt till bostad.
117
Europarådet är ingen EU-institution men Boverket har ändå valt att inkludera rådets
arbete med rättighetsfrågor i denna bevakning.
118
Ratificerades av Sverige 1998. Sverige har dock inte ratificerat samtliga artiklar.
119
Den reviderade europeiska sociala stadgan. Strasbourg 3 maj 1996
120
Artikel 31 om rätt till bostad granskades senast år 2011
121
Länk till kommitténs slutsatser
122
Då det utifrån uppgifterna i den nationella rapporten inte kunnat säkerställas att
miniminivåerna i de svenska arbetslöshets- och sjukförsäkringarna är tillräckliga.
Bostaden en rättighet?
Kollektiva klagomål som rör bostäder
Under 2013 har det väckts en rad nya klagomål som rör frågor kopplat till
boende. Två klagomål som har riktats mot den holländska staten beskrivs
i avsnittet om hemlöshet. Därutöver har det kommit ett avgörande i ett
mål som rör boendevillkor och avhysningar beträffande romer i Irland,
No. 100/2013 European Roma Rights Centre (ERRC) v. Ireland. ECSR
kom fram till att brott mot stadgan förelåg. Ett annat ärende, No. 88/2012
Finnish Society of Social Rights v. Finland, undersöker sociala rättigheter
i Finland. Den klagande organisationen menar att finska staten bryter mot
stadgans artikel 12 om rätt till sociala trygghet när miniminivåerna inom
en rad sociala trygghetssystem inte hållits på en tillfredställande nivå.
Här diskuteras även bostadsstödens roll.123
123
Länk till lista över kollektiva klagomål
57
58
EU och bostadspolitiken 2013
59
Energipolitik
Dessa frågor behandlas
av Generaldirektoratet
för Energi (DG ENER)
och Generaldirektoratet
för Näringsliv (DG
ENTR)
EU har som mål att år 2020 ha uppnått primärenergibesparingar på 20
%. Detta har gjorts till ett av fem övergripande mål i Tillväxtstrategin
Europa 2020124. Energieffektiviseringar i byggnader är ett av de områden
som bedöms ha störst potential att bidra till att målen nås. Initiativ tas
därför för att stimulera och styra medlemsstaterna i den riktningen.
Nya långsiktiga energimål
Den 22 januari 2014 lade kommissionen fram ett förslag till nytt klimatoch energipaket125. Paketet innehåller målsättningar på klimat- och
energiområdet för perioden fram till 2030. Enligt förslaget ska växthusgaser reduceras med 40 procent jämfört med 1990 års nivåer och andelen
förnybar energi ska öka med minst 27 procent på EU-nivå. Inför förslaget
har frågan om mål för energieffektivitseringar diskuterats flitigt. Det
ställs inte upp något nytt mål för energieffektivisering i kommissionens
förslag, men frågan behandlas i samband med en utvärdering av
energieffektiviseringsdirektivet som genomförs under året. Fram till den
28 april pågår ett öppet samråd om framstegen mot det mål som sattes till
år 2020 och ramen för energieffektivisering fram till år 2030.126
I början av februari röstade parlamentet igenom en resolution om EU:s
klimatmål för 2030. Enligt parlamentets förslag ska koldioxidutsläppen
minska med 40 procent, 30 procent av energin ska vara förnybar och
energieffektiviteten ska öka med 40 procent. Målen föreslås vara
bindande127. I mars ska EU:s stats- och regeringschefer ta ställning till
kommissionens förslag.
124
KOM(2010) 2020 Europa 2020 En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla
COM(2014) 15 final A policy framework for climate and energy in the period from
2020 to 2030
126
Länk till konsultationen
127
http://www.euroace.org/LinkClick.aspx?fileticket=Tv-aoh0f9nE%3d&tabid=69
125
60
EU och bostadspolitiken 2013
I slutet av 2013 släppte kommissionen en studie128 om EU:s utfasningstrend av fossila bränslen. Studien innehöll bland annat prognoser som
visade att EU skulle missa sina mål om minskade växthusgasutsläpp till
år 2050 med de befintliga energi- och klimatmålen. Studien flaggar även
för att energieffektiviteten i byggnader måste förbättras med upp till 80
procent till år 2050.
Statsstöd för energieffektivisering
Fram till den 14 februari pågick ett samråd om kommissionens utkast till
nya riktlinjer för statsstöd på miljö- och energiområdet för 2014-2020129.
I utkastet till förslag skriver kommissionen bland annat att statsstöd till
energieffektivitet i byggnader kan behövas för att få till stånd de investeringar som krävs för att målen i energieffektiviseringsdirektivet ska nås.
En översyn av riktlinjerna presenteras av kommissionen under 2014.
EED införs i nationell lagstiftning
Senast i juni 2014 ska Energieffektiviseringsdirektivet (EED)130 implementeras i medlemsstaterna. I juni lades det fram en promemoria131 med
förslag till direktivets genomförande i Sverige. Fyra nya lagar föreslås.132
Individuell mätning och debitering
Det framgick tidigt att direktivets artikel 9 om individuell mätning skulle
kunna få påverkan på den svenska bostadssektorn. Tolkningen av denna
artikel har varit omtvistad. En lagrådsremiss133 som bland annat
innehåller förslag till ny lag om energimätning i byggnader lades fram i
början av februari 2014.
Nationell handlingsplan för renovering
I Energieffektiviseringsdirektivet ingår ett krav på att medlemsländerna
ska fastställa en långsiktig strategi för energieffektiviserande renovering
av byggnader. Boverket och Energimyndigheten fick ett gemensamt
uppdrag att ta fram ett förslag till sådan strategi. En av de slutsatser som
myndigheterna drog var att målen endast nås om renoveringstakten ökar.
Ekonomiska styrmedel för sådana renoveringar som ändå blir av är inte
tillräckligt, utan det krävs att renovering kommer igång även där behovet
finns men inget görs. Förslaget till strategi presenterades i november och
var på remiss till den sista januari. Medlemsstaterna ska presentera sina
128
Europeiska kommissionen, EU energy, transport and GHG emissions. Trends to 2050.
Reference scenario 2013. (den 16 december 2013)
129
Länk till konsultationen
130
2012/27/EU
131
N2013/2873/E
132
lag om energikartläggning i stora företag, lag om frivillig certifiering för vissa
energitjänster, lag om energimätning i byggnader och lag om vissa kostnads-nyttoanalyser
på energiområdet. Därutöver föreslås ändringar i jordabalken, miljöbalken,
bostadsrättslagen (1991:614), ellagen (1997:857), lagen (2002:93) om kooperativ
hyresrätt, naturgaslagen (2005:403) och fjärrvärmelagen (2008:263).
133
Lagrådsremiss, Genomförande av energieffektiviseringsdirektivet i Sverige. 6 februari
2014.
Energipolitik
förslag senast den 30 april och beredningen av den svenska strategin sker
nu på Näringsdepartementet.
Fler lågenergibyggnader
Enligt direktivet om byggnaders energiprestanda134 ska medlemsstaterna
se till att alla nya byggnader senast den 31 december 2020 är nära-nollenergibyggnader, och att nya byggnader som används och ägs av offentliga myndigheter är nära-nollenergibyggnader efter den 31 december
2018. Vidare ska medlemsstaterna upprätta nationella planer för att öka
antalet sådana byggnader.135 Med anledning av energiprestandadirektivet
har Boverket tre uppdrag om nära-nollenergibyggnader. Bland annat ska
Boverket föreslå definition och kvantitativ riktlinje avseende energihushållningskrav för sådana byggnader, ta fram underlag inför kontrollstation 2015 och utvärdera befintliga och nya lågenergibyggnader.
Hållbara byggnader i fokus
Energifrågor och frågor om hållbara byggnader bereds inom den organisationsstruktur som har inrättats inom ramen för kommissionens strategi
för en konkurrenskraftig byggsektor136 (se avsnittet om industripolitik
nedan). Boverket har deltagit i tre137 av fem tematiska arbetsgrupper, som
har till uppgift att lämna rekommendationer till ett högnivåforum,
bestående av medlemsstaterna, kommissionen och branschföreträdare.
Här finns även kopplingar till tre andra meddelanden; kommissionens
meddelande om en färdplan för ett resurseffektivt Europa138,
kommissionens meddelande om upprättande av den inre markaden för
gröna produkter – Bättre information om produkters och organisationers
miljöprestanda139 – och kommissionens kommande meddelande om
hållbara byggnader.140
Energi i forskningsprogrammet Horisont 2020
2012 inledde kommissionen det europeiska
innovationspartnerskapet för smarta
städer och samhällen.
De tre sektorerna energi,
transport och informations- och kommunikationsteknik kombineras
för att stödja innovativa
helhetslösningar på stora
miljö- och samhällsutmaningar som
europeiska städer står
inför idag.
I början av år 2014 sjösattes ett nytt europeiskt ramprogram för forskning
och innovation. Forskningsrogrammet, som går under namnet ”Horisont
2020”, avser perioden 2014-2020 och omfattar 70 miljarder euro. Inom
programmet läggs fokus bland annat på energieffektivitet, konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle och smarta städer och samhällen. 30
miljarder är öronmärkta till ”samhällsutmaningar”, som ”säker, ren och
effektiv energi” och ”inkluderande, innovativa och säkra samhällen”.
134
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2010/31/EU av den 19 maj
2010 om byggnaders energiprestanda
135
Skrivelse 2011/12:131 Vägen till nära-nollenergibyggnader
136
KOM(2102)433
137
Åtgärder för att stimulera renoveringar och innovation, Hållbart byggande och
harmonisering av byggstandarder för optimalt utnyttjande av naturresurser, Inre
marknadens påverkan avseende byggnormer, standarder för byggprodukter mm
138
KOM(2011)571 slutlig
139
KOM(2013)196
140
En öppen konsultation har hållits under hösten.
61
62
EU och bostadspolitiken 2013
Inom ramen för ”säker, ren och effektiv energi” ryms energieffektivisering inom byggsektorn med modulbyggande, byggdesign och renovering
av äldre byggnader som förslag på projekt som kan ansöka om medel. Nu
(december 2013-maj 2014) pågår en utlysningsperiod för smarta städer
och samhällen – 200 miljoner euro finns att söka för perioden 2014-2015
– och en utlysning för energieffektivitet med 190 miljoner euro att söka.
Kommissionen vill stärka industrins medverkan bland annat genom
inrättandet av partnerskapsprogram och kontraktbaserade offentligprivata
partnerskap, bland annat för energieffektiva byggnader. Det finns även ett
forskning- och utvecklingsprogram för ett aktivt liv och IT-stöd i boende
(AAL-programmet).
Webbplatsen för Horisont 2020
Säker, ren och effektiv energi: Arbetsprogram 2014-15
Mer information om partnerskap för energieffektiva byggnader
CONCERTO
Kopplat till kommissionens initiativ om smarta städer och samhällen är
CONCERTO141 – ett initiativ som fokuserar på energilösningar för
smarta städer och samhällen. 58 städer ingår och lyfter goda exempel på
renoveringar. Städerna ska kunna söka om EU-medel genom Horisont
2020, men också från strukturfonderna.
BUILD UP
Build Up142 är en portal för energieffektivitet i byggnader. Här kan man
bland annat följa implementering av direktiv i medlemsstaterna och läsa
om forskningsprogrammet Horisont 2020 ur ett energieffektiviseringsperspektiv.
Renovate Europe
Renovate Europe143 samlar materialindustrin i en kampanj för att få igång
renoveringar med energieffektiviseringar. Kampanjen omfattar
konferenser och praktisk vägledning t. ex i form av en guide om hur
strukturfonderna kan användas för byggnadsrenoveringar144.
141
CONCERTO webbplats
Build Up webbplats
143
Renovate Europe webbplats Se också: EuroAce webbplats
144
Länk till guiden
142
63
Industripolitik
Dessa frågor behandlas
av Generaldirektoratet
för Näringsliv (DG
ENTR)
Generaldirektoratet för näringsliv spelar en nyckelroll i genomförandet
av Europa 2020, EU:s strategi för smart och hållbar tillväxt för alla.
Direktoratet arbetar mot fem mål: stärka EU:s industri och främja
omställningen till ett utsläppssnålt samhälle, främja innovation för att
skapa tillväxt och tillgodose samhällets behov, främja entreprenörskap
och små och medelstora företag så att de kan växa och bli fler, säkra en
öppen inre marknad för varor samt stödja EU:s rymdindustri.
Initiativ inom kommissionens strategi för ökad
konkurrenskraft i byggsektorn
I juli 2012 lade kommissionen fram en strategi för hållbar konkurrenskraft inom byggsektorn.
I meddelandet145 presenterades vad kommissionen uppfattar som de
viktigaste utmaningarna för byggsektorn i dag och fram till 2020 och
initiativ för att stödja sektorn lades fram. Kommissionens strategi har
fokus på följande fem centrala mål:
a) att främja gynnsamma investeringsvillkor
b) att förbättra personalsituationen inom byggsektorn
c) att förbättra resurseffektivitet, miljöprestanda och
affärsmöjligheter
d) att stärka den inre marknaden för byggsektorn
e) att främja EU:s byggföretags globala konkurrenskraft
Bakgrunden till initiativet är bland annat att finanskrisen drabbat byggsektorn hårt, med kraftiga minskningar i efterfrågan, särskilt på privatbostäder. I vissa EU-länder var den spruckna bostadsbubblan en av de
utlösande faktorerna. I andra länder drabbas sektorn i synnerhet av
nedgången på kreditmarknaderna.
145
KOM(2012)433 Strategi för hållbar konkurrenskraft i byggsektorn
64
EU och bostadspolitiken 2013
Yttrande från EESK om kommissionens strategi
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén avlämnade i april 2013 ett
yttrande om kommissionens meddelande – Strategi för hållbar konkurrenskraft inom byggsektorn146. EESK menar att kommissionens handlingsplan bör syfta till att skapa politiska förutsättningar och ett regelverk
som gör att branschen kan bidra så mycket som möjligt till ekonomisk
tillväxt, social välfärd och miljövård. Tillgång till offentliga investeringar
och privat finansiering är en nödvändighet, men direkt ekonomiskt stöd,
t.ex. i form av subventioner, behövs inte anser EESK. EESK lyfter vidare
att det finns stora möjligheter att minska energiefterfrågan genom att
renovera EU:s åldrande byggnadsbestånd. Lämpliga ekonomiska och
skattemässiga incitament behövs.
EESK uppmärksammar vidare arbetet inom Europeiska standardiseringskommittén (CEN) för att anpassa relevanta standarder till
principen ”design för alla”, som ett led i att möta de demografiska
utmaningarna med en åldrande befolkning. EESK stöder också rättvisa
och rimliga avtalsbestämmelser på EU:s byggmarknad. Att främja det
ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet i stället för det lägsta priset och
avslå onormalt låga anbud är en viktig förutsättning menar kommittén.
EESK välkomnar även inrättandet av ett högnivåforum för byggsektorn
(se nedan) och säger sig i sitt yttrande vilja ingå däri.
EESK listar även synpunkter som lämnats av det ekonomiska, sociala
och organiserade civila samhället. Bland dem märks en önskan att
överväga lägre moms för bostäder till rimlig kostnad som en möjlig
stimulansåtgärd.
Högnivåforum för byggsektorn
Kommissionen har inom ramen för strategin för hållbar konkurrenskraft
inom byggsektorn inrättat en förvaltningsstruktur som går under namnet
”Construction 2020”. Förvaltningsstrukturen omfattar ett högnivåforum
och fem temagrupper. Högnivåforumet samlar kommissionen, medlemsstaterna och intressenter inom byggnadssektorn för att övervaka genomförandet av strategin och lägga fram rekommendationer om eventuella
ändringar eller nya initiativ. De fem temagrupperna, som har skapats
under 2013, har till uppgift att diskutera olika strategier för att genomföra
initiativ, bedöma effekter på nationell- och sektorsnivå och hitta möjliga
synergier. De fem temana ligger i linje med strategins fem centrala mål:
 Stimulera investeringar i renovering och innovation
 Kompetens och kvalifikationer
 Hållbar resursanvändning
 Inre marknad för produkter och tjänster
 Internationell konkurrenskraft
Ett högnivåmöte hölls i november och ett annat planeras i slutet av 2014.
Ett officiellt uttalande från högnivåforumet förväntas komma inom kort.
146
Länk till EESK:s yttrande
Industripolitik
European Construction forum
Ett annat forum, European Construction forum, samlar representanter
för byggnadssektorn i ett samarbete kring gemensamma frågor. I januari
2013 släppte de ett åtgärdsmanifest under namnet ”Building prosperity
for the future of Europe”147. I manifestet görs en uppräkning av sådant
som sektorn kan bidra med, respektive beslut som sektorn önskar att EU:s
beslutsfattare tar. EU:s beslutsfattare uppmanas bland annat att utveckla
en hållbar bostadspolitik, t ex genom att möjliggöra investeringar i
affordable housing, tillåta fiskala incitament för byggande och renovering
och riktmärkning (benchmarking) av regionala plansystem. Det långsiktiga målet för forumets verksamhet är att öka byggnadssektorns direkta
medverkan när lagar och program som berör sektorn tas fram inom EU
och uppnå ett mer koordinerat utbyte med EU-institutionerna.
Fokus på europeisk industri
Till följd av den långdragna lågkonjunkturen är industripolitiken starkt
prioriterad. Kommissionen anser att en stark industribas kommer att vara
av största betydelse för Europas ekonomiska återhämtning och konkurrenskraft.
Investeringar i hållbara bygg- och råmaterial ska stimuleras
Den 22 januari 2014 presenterade kommissionen meddelandet För en
industriell renässans i Europa innehållande kommissionens prioriteringar
för industripolitiken.148 Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att
erkänna industrins centrala betydelse för förstärkningen av konkurrenskraften och en hållbar utveckling i Europa och för att mer systematiskt
inarbeta konkurrenskraftsfrågorna i alla politikområden. I meddelandet
återges kommissionens syn på problem som hänförs till kapital- energioch råvarumarknaderna. Meddelandet listar även prioriteringar inom
områden där investeringar ska stimuleras. Bland annat aviserar kommissionen att Hållbara bygg- och råmaterial kommer att prioriteras genom
inrättandet av en utlåningskapacitet från Europeiska Investeringsbanken
på 25 miljarder euro för energieffektivitet i bostäder och förbättring av
återvinning och hållbar avfallshantering inom byggbranschen.
Inre marknadsakten,
som lades fram av
kommissionen 2011,
innehåller tolv åtgärder
som ska få fart på
tillväxten och stärka
förtroendet för den inre
marknaden.
I oktober 2012 föreslog
kommissionen ett nytt
åtgärdspaket – Inre
marknadsakten II.
Toppmöte om industrifrågor
Vid konkurrenskraftrådets möte i december antogs rådsslutsatser149 om
industripolitik och den inre marknaden. Dessa behandlas i februari när
Europeiska rådet har möte på temat industrifrågor i Europa.
Inre marknadsakten II ska stimulera
Kommissionen lyfter även att antagandet av nyckelåtgärder i inre
marknadsakten II kommer att ge ny fart åt sektorer av strategisk betydelse
för EU:s ekonomi och undanröja hinder på områden som gränsöverskridande investeringar.
147
Länk till manifestet
KOM(2014)14 För en industriell renässans i Europa
149
Länk till rådsslutsatser 17202/13
148
65
Box 534, 371 23 Karlskrona
Besök Karlskrona: Drottninggatan 18
Besök Stockholm: Norrlandsgatan 11
Telefon: 0455-35 30 00
Webbplats: www.boverket.se