En möjlig feministisk bostadspolitik?
Reflektioner från det regionala FN Habitat III mötet i Prag
av Kirsti Kolthoff, projektledare, Swe Q
I väntan på att en ny bostadsminister ska utses är förhoppningarna att en bostadspolitik med feministiska
förtecken ska kunna presenteras – värdig en feministisk regering. SweQ försökte ett flertal gånger utan
framgång få träffa den nu avgångne bostadsministern för att framföra bakgrunden till rekommendationer
från ett års projekt om boende och transporter ur kvinnors villkor under rubriken En hållbar utveckling.
Med tanke på de utmaningar som står framför oss i Sverige är detta nödvändigt. Utmaningarna är inte
Sverige ensamma om även om vi har vår särskilda situation i Sverige. I den process som pågår nu inför
FN:s globala konferens Habitat III i Ecuador i oktober kan Sverige spela en viktig roll. Detta blev
tydligt på den regionala konferens som ägde rum den 16 – 18 mars i år i Prag för FN:s ECE-område i
vilken Swe Q med två representanter Anna-Lena Mellquist och Kirsti Kolthoff.
Swe Q lyfter fram vikten av att de viktiga FN dokumenten Handlingsplanen från Peking 1995 och
Kvinnokonventionen beaktas i ett slutdokument liksom att FN:s säkerhetsråds resolution 1325:2 000 kan tjäna
som modell för hantering av klimat och katastrofrisker både för att förhindra och hantera. Trots ihärdigt arbete
i Prag av de representanter från kvinnoorganisationer som deltog* saknade slutdokumentet ”Habitat III Prag
deklarationen” önskad styrka beträffande kvinnors perspektiv - se hela deklarationen
http://www.europeanhabitat.com/2016/03/29/prague-declaration-approved-during-the-european-habitatbrings-the-formula-for-future-urban-development/?lang=en .
Sverige saknade också policy dokument inför mötet. Swe Q deltog med två observatörer och framförde
aktivt synpunkter som några fick genomslag i deklarationen. Vi fick veta text om kvinnors makt och
inflytande kom med tack vare bl. a de svenska representanterna från Näringsdepartementet och UD, som
vi fört fram våra synpunkter till.
Av Pragdeklarationen framgår att man ska främja fyra områden - se nedan med Swe Q:s kommentarer.
I området innovativa och produktiva städer nämns att fokus ska vara på boendeformer som man ska
ha råd till, tillförsäkra jämställdhet och kvinnors möjligheter till inflytande liksom att ta tillvara
ungdoms- och genusperspektiv.
Det saknas här en starkare skrivning om att integrera genus perspektiv s.k. ”Gender mainstreaming”
med användning av genus budgetering som verktyg.
I avsnittet nämns även åtgärder för att skapa jobb genom företagsvänliga villkor samtidigt som att
respektera miljön, men saknas att aktivt verka för en jämn könsfördelning av arbetstillfällena samt att
tillhandahålla särskilda utbildningsinsatser, som skulle kunna främja kvinnor på en arbetsmarknad som
är mansdominera.
Området om gröna, täta, resurseffektiva och motståndskraftiga städer nämns vikten av att de måste
bli gröna och bättre integrerade med naturen. Här nämns att hänsyn ska tas till sårbara grupper och
människor med särskilda behov. Målet är förstås att nå en hållbar och säker bostadsmiljö där man ska ta
hänsyn till urban mobilitet med ren och tillgängliga transporter för alla.
Det vi tog upp på kvinnogruppens möte var att lyfta kvinnors livsmönster som modeller för män att ta
efter då kvinnor ger mindre fotavtryck i miljöförstörelse än män. Detta är något som forskning visar.
Det fick inte gehör utan här finns ytterligare upplysningsarbete att göra.
Området inkluderande och säkra städer tar upp orsaker till diskriminering och ojämlikhet med särskilt
fokus på mänskliga rättigheter i städer på grund av ojämställdhet och som resultat av olika former av
uteslutning och ojämlika maktrelationer på grund av ras, etnicitet, kultur, kast, klass, ålder,
funktionshinder, sexualitet och religion. Här nämns statens skyldighet att tillhandahålla adekvat boende
och boende som alla ska ha råd till.
Kvinnor upplever sig ofta diskriminerade p.g.a. att de är i underläge då hyreskontraktet kan vara skrivet
på sambon/ maken och saknar rätt och möjlighet att kunna få boende vid eventuell skilsmässa. Detta
även om den är orsakad av att mannen utsatt henne för våld. Vid behov av att köpa bostad har kvinnan
ofta svårare att få lån p.g.a. lägre lön och eller att banken utgår från att man ska vara två om boendet för
att säkerställa för banken och kvinnor upplever sig diskriminerade då de bedöms annorlunda än män.
Området bra styrformer för städer lyfter vikten av att stärka lokal demokrati genom att bygga upp
kommunernas och det civila samhällets kapacitet. Här lyfter man att stärka kvinnors medverkan och
kvinnors fulla och lika deltagande i ekonomi som vital för att uppnå hållbar utveckling för att uppnå
ekonomisk tillväxt och produktivitet.
Våra krav är att vara mera specifik och klargöra att kvinnors representation ska vara minst 50 % på alla
beslutsnivåer.
I deklarationen understryks slutligen
a) nödvändigheten av samarbete för planering och genomförande av stadsutveckling men bortser från att
inkludera att kvinnors medverkan genom sina organisationer och nätverk är avgörande för demokratin.
b) att det är nödvändigt att involvera medborgarna hela vägen från planering, men nämner inget om
vikten av att involvera kvinnor.
c) nämner rättsliga krav som ska bedömas av oberoende institutioner betr. bl. a registrering av ägor men
också ett sund finansiellt system som grunden för att kunna få bostäder man har råd till.
f) Sociala sammanhang och bättre tillgång till service såsom kollektivtrafik, primärvård, utbildning och
kultur samt säkerhet i staden.
Här vill vi framhålla att stadsplanering och kollektivtrafik är ömsesidigt beroende av varandra för att
uppnå närhetsprincip från boende till service och att kunna ha en billig, bra kollektivtrafik samtidigt
som biltrafiken måste minska. Flexiblare trafik för säkerhet är nödvändig t ex kvälls stopp för
bussar mellan hållplatser och alternativ med kombination av taxi och busstrafik och säkra cykelvägar.
Teknik bör utvecklas för att kunna tillgodose och stödja framtidens krav på flexibilitet och säkerhet.
I ett avsnitt om demografiska förändringar finns anledning att
lyfta problematiken med planering och tillgång till boende för flyktingar, som vi utforskat i
projektet och med tanke på det beslut som antogs av Sveriges Kvinnolobbys årsmöte om
asylrätt och migration ur ett kvinnoperspektiv – se utdrag ur verksamhetsplanen nedan
beakta boendeformer för äldre. Många äldre kvinnor oroar sig för framtiden och söker nya
lösningar för boende till rimliga priser och som kan ge trivsel och trygghet i åldrandet. Viktig är
gemenskap, service oavsett kultur, boendeort och mat.
beakta möjligheten för våldsutsatta kvinnor att kunna få eget boende.
* The Women’s Partners Constituent Group (WPCG) tillsatt av GAP - General Assembly of Partners
som hänger ihop med Huairou Commission, som utvecklar strategiskt partnerskap och kontakter med
gräsrotskvinnors organisationer.
