Rockens historia

Rockens historia
50-talet i USA
Det var först på 50-talet som man började tala om en särskild ungdomskultur. Ungdomarna
fick det bättre ställt ekonomiskt och kunde spendera pengar på kläder och nöjen på ett annat
sätt än tidigare. Det började komma kläder speciellt för tonåringar t.ex. jeans. Speciella
ungdomsfilmer med t.ex. James Dean gjorde stor succé och det dök upp en musik som
speciellt riktade sig till ungdomarna nämligen:
Rock’n Roll
I Detroit fanns countrysångaren Bill Haley. Han och hans band "The Comets" påverkades
starkt av rhythm and blues. 1954 spelade de in låten Rock Around the Clock. Den blev ingen
större hit förrän nästa år när den var med i filmen "Blackboard Jungle" (På svenska hette
filmen; Vänd dem inte ryggen). I filmen finns en scen där en musiklärare försöker lugna ner
sina upproriska elever genom att spela jazzskivor för dem. Eleverna krossar skivorna och
dansar vilt till Rock Around the Clock. Låten blev en jättehit. Från och med nu kallades den
här musiken för Rock´n Roll. Man brukar säga att den först rocklåten var just Rock Around
the Clock.
Fortfarande kände få vita ungdomar till de svartas rhythm and blues, det satte rasismen stopp
för. De svarta hade egna radiostationer som spelade svart musik dvs. jazz och rhythm and
blues. De vitas radiostationer spelade framförallt country & western. Så småningom började
ändå fler och fler vita ungdomar att lyssna på de svartas radiostationer. Musiken var lite
tuffare och texterna i rhythm and bluesen hade ofta ganska grova sexanspelningar. Trots att
många vita ungdomar tyckte att de svartas musik var spännande och mer utmanande så var det
få vita som köpte skivor med svarta artister.
I Memphis Tennessee på skivbolaget Sun records fanns det vid den här tiden en
skivbolagsdirektör som hade situationen helt klar för sig: Om rhythm and blues skulle nå ut
till en vit publik måste den framföras av en vit artist som kunde sjunga med samma känsla
som en svart. Han letade länge och fann till slut en, nämligen
LYSSNAREXEMPEL 8:5
Elvis Presley
Elvis hade vuxit upp i fattigkvarteren och hade lyssnat mycket på country
men även på rhythm and blues och gospel dvs svart musik. Några av hans
första hits var egentligen covers på låtar som svarta artister hade spelat in
före honom t.ex. Hound Dog. Det stora skivbolaget RCA hårdlanserade
honom genom TV, filmer och massor av PR-tricks - men det berodde
givetvis mest på honom själv, hans bluesiga sångstil, hans sexiga scenagerande och utseende
att han blev så populär. När Elvis skulle medverka i TV valde man att bara visa närbilder från
midjan och uppåt. Man visste att Elvis rullande höfter skulle utlösa ett ramaskri från
programsponsorerna. Elvis blev rockens stora idol. 1958 ryckte han in i lumpen och när han
kom tillbaka 1960 började han en andra karriär som Hollywoodskådis och spelade in en lång
rad mer eller mindre usla filmer. På 70-talet återgick han mer till att vara sångare och spelade
bland annat in flera konserter från Las Vegas. Elvis dog 1977 mer eller mindre utbränd av
tablett och alkoholmissbruk. Året efter hans död såldes hundra miljoner ex av hans skivor och
fortfarande tjugo år efter hans död säljer han mer skivor än de flesta andra artister!
Rock´n Roll var inte bara Elvis utan det fanns andra framgångsrika artister, både svarta t.ex.
Chuck Berry och Little Richard och vita t.ex Jerry Lee Lewis och Buddy Holly.
I slutet av 50-talet försvann flera av rockstjärnorna från scen p.g.a. olika saker. Elvis åkte in i
lumpen, Jerry Lee Lewis och Chuck Berry åkte in i fängelse för otukt dvs. sex med
minderåriga, Little Richard hoppade av karriären för att bli präst (!) och Buddy Holly dog i en
flygkrasch tillsammans med en annan känd artist Richie Valens. Detta gjorde att många
experter förklarade att rocken var död!
60-talet i England
LYSSNAREXEMPEL 8:6 och 8:7
På 50-talet hade de största artisterna kommit från USA men på 60-talet började ett annat land
höra talas om sig nämligen England. Flera engelska grupper blev världskända på 60-talet men
de två största var The Rolling Stones och The Beatles.
The Rolling Stones
Rolling Stones kom från London och bildades 1962. Deras stil var hårdare än Beatles och de
spelade rhythm and blues covers i början av sin karriär. De spelade låtar av B.B King och
Muddy Water och andra rhythm and blues artister. 1965 började Mick Jagger (sång och
munspel) och Keith Richards (elgitarr) att skriva låtar till bandet och de fick sin första stora
hit med låten "(I can’t get no) Satisfaction". Stones hade en hård och tuff image och deras
karriär har kantats av skandaler med sönderslagna hotellrum och droger. En av
originalmedlemmarna; Brian Jones dog i slutet av 60-talet då han drunknade i en
swimmingpool, påverkad av sprit och narkotika. Resten av gruppen har dock lyckats överleva
och de turnerar fortfarande in på 90-talet över hela världen.
The Beatles
Liverpoolbandet The Beatles började som ett rockband.
Medlemmarna hette John Lennon, Paul McCartney, George
Harrison och Ringo Starr. De spelade rock´n roll, bland annat
låtar skrivna av Chuck Berry. De spelade i trånga
källarlokaler både hemma i Liverpool och i Hamburg i
Tyskland. De skaffade sig ett gott rykte som ett bra liveband
och de blev allt Duktigare på att spela. Efter några år lyckades
de få ett skivkontrakt och deras första singel "Love me do" blev en hit i England och Europa.
1963 toppade de de flesta topplistorna i Europa med "She loves you" och 1964 toppade de
USA-listan med "I wanna hold your hand". Det var John och Paul som skrev de flesta låtarna.
Fansen klädde sig och klippte sig som Beatles. Flickorna tjöt på konserterna så ingen hörde
musiken och när beatlarna åkte på turné tvingades de låsa in sig på hotellrummen för att inte
bli överfallna av hysteriska beundrarinnor. Beatles musik blev mer och mer avancerad för
varje skiva. De hämtade bland annat inspiration från indisk musik. George Harrison lärde sig
spela ett indiskt instrument som heter sitar.
1966 hade Beatles tröttnat på att göra hysteriska turnéer så de bestämde sig för att sluta
turnera och i stället bara göra skivor. Sommaren 1967 släpptes deras kanske bästa LP-skiva
nämligen mästerverket "Sergeant Peppers Lonely Hearts Club Band".
1970 upplöstes bandet efter en tids osämja och medlemmarna fortsatte att göra karriär på egen
hand. John Lennon blev skjuten av en galning utanför sitt hotell i New York 1980.
60-talet i USA
LYSSNAREXEMPEL 8:8
De stora förebilderna för popmusiken över hela världen var Beatles och Rolling Stones.
Speciellt Beatles stod för en förnyelse vad gällde hur pop och rockmusik kunde låta. På 60talet ändrades också texternas innehåll. Man sjöng inte bara om kärlek och tonårsproblem
utan man började också ta upp politiska problem.
I USA fanns en musikstil som kallas folksång. Man använde endast akustiska instrument och
texterna stod i förgrunden. De handlade om svartas rättigheter, sociala orättvisor och man var
emot kärnvapen och krig. USA var ju inblandat i Vietnamkriget och protesterna mot detta
växte. Den mest kände av folksångarna var Bob Dylan. Protesterna mot orättvisorna i
samhället påverkade också pop och rocklåtarnas texter. Det växte fram olika ickevåldsrörelser
som Hippierörelsen och Flower Power. Man hade olika slogans som "make love not war" och
"peace, love and understanding". Meditation, droger, musik och protester mot Vietnamkriget
höll ihop ungdomarna. Centrum för hippierörelsen var San Francisco. Där hölls enorma
rockfestivaler där alla stora artister uppträdde, bl.a. Rolling Stones, Janis Joplin, The Doors
och
Jimi Hendrix.
LYSSNAREXEMPEL 8:9
Jimi Hendrix räknas som en av rockhistoriens största genier. Han kom från Seattle och hans
far var svart och hans mor cherokee-indian. Han var 16 år gammal när han började bli känd
som musiker. Han turnerade med bland andra Little Richard och Ike och Tina Turner innan
hans egen grupp Jimi Hendrix experience bildades. Hans sätt att spela elgitarr har påverkat
mängder av gitarrister. Bland annat kom han på att seriekoppla flera gitarrförstärkare för att få
ett nytt sound. Jimi Hendrix gjorde elgitarren till rockmusikens soloinstrument nummer ett
från att tidigare mest ha varit ett kompinstrument. Han dog 1970 på ett hotellrum i London,
kvävd av sina egna spyor efter att ha tagit sömnmedel och alkohol. Han blev 28 år gammal.
1969 hölls den sista stora rockfestivalen; "Woodstock". Då hade hippierörelsen redan börjat
urarta och festivalen blev närmast en mardröm med dålig organisation, våld, mord och
narkotikaproblem. Drömmen om att kärleken skulle rädda världen hade krossats. 1970 dog
både Janis Joplin och Jimi Hendrix av överdoser.
Soul
I början av 60-talet blev de svartas musik starkt påverkad av gospel.
Banbrytare var en svart, blind sångare som hette Ray Charles. Hans musik
lät som gospel men kompades som rock eller rhythm and blues. Flera andra
svarta artister blev populära t.ex. James Brown. Musiken kom att kallas soul.
I soulmusiken blandades den glada positiva gospelmusiken med den deppiga
och ibland oanständiga bluesmusiken.
Det fanns bara ett fåtal svarta skivbolag och de flesta var små. Undantaget
var Tamla Motown i Detroit som fick stora framgångar med en mängd
soulartister bl.a. Marwin Gaye, Stewie Wonder, Otis Redding, The Supremes och Jackson
Five med Michael Jackson. Soulmusikens framgångar gav de svarta en ny självkänsla och
stolthet över den egna kulturen.
70-talet
Funk/Disco
Mot slutet av 60-talet och början 70-talet växte diskotekens popularitet. Detta gjorde att musik
som främst var tänkt att dansas till blev populär. En ny svart musik med mer betoning på rytm
än på melodi växte fram ur soulen. Den kallades funk. Funkgrupper "Earth, Wind and Fire"
och "Kool and the gang" hade stora framgångar.
Så småningom började man producera "vit" disco musik. Man använde stadiga men enkla
rytmer och lade mer vikt vid melodin. Flera amerikanska discosångerskor blev mycket
populära på 70-talet. De kallades "discodrottningar". Donna Summer, Gloria Gaynor och
Diana Ross hette några av dem. 1977 gjordes filmen "Saturday Night Fever" som var
fullmatad med dicomusik och discodans. Musiken gjordes av gruppen BeeGees och
huvudrollen spelades av John Travolta.
I samband med disco måste man också nämna våra svenska
ABBA
LYSSNAREXEMPEL 8:1
De slog igenom 1974 när de vann schlagerfestivalen i Brighton med låten Waterloo.
Medlemmarna i ABBA hette Benny Andersson, Björn Ulvaeus, Anni-Frid Lyngstad och
Agneta Fältskog. Innan de bildade ABBA hade de varit populära artister i Sverige var för sig
tex i popgruppen Hep Stars (Benny) och som svensktoppsartister (Agneta). Men tillsammans
som ABBA blev de oerhört populära framförallt utomlands tex. i England och i Australien.
ABBAs sista skiva kom 1982. Björn och Benny skrev musiken till ABBAs skivor och visade
att de kunde skriva hitlåtar i olika musikstilar. "Dancing Queen (som ABBA framförde 1976
på Kungen och Silvias bröllop) är en diskolåt medan Waterloo är mer schlagerrock. Efter att
gruppen splittrats har tjejerna fortsatt med egna solokarriärer medan Björn och Benny bland
annat skrivit två framgångsrika musikaler, "Chess" och "Kristina från
Duvemåla"
Hårdrock
LYSSNAREXEMPEL 8:10
I början av 70-talet dök det upp rockgrupper som spelade volymstarkare
och hårdare än tidigare. Typiskt var att musiken ofta byggde på riff som
spelades av både elgitarrer och bas. Sången var ofta ganska skrikig för
att höras genom musiken. Musikerna var skickliga och ville gärna visa
detta i långa solon. Hårdrockarna var de första att använda sig av
trumsolon inom pop och rockmusik men det främsta soloinstrumentet
var förstås elgitarren. Kända grupper var bland andra Deep Purple, Led
Zeppelin och Black Sabbath.
En del av rockbanden utvecklades i en riktning där olika teaterattribut blev viktiga. Denna stil
kallades glamrock. Ett av banden var den amerikanska gruppen Kiss. De klädde sig som
seriefigurer och sminkade sina ansikten efter japanska teatermasker. Alice Cooper är ett annat
känt namn. Hans scenshow var mycket blodig, bland annat bet han huvudet av levande
kycklingar på scen!
Symfonirock
LYSSNAREXEMPEL 8:11
De första pop och rockskivorna från 50- och 60-talen spelades in på bara en eller ett par dar.
Så småningom började man att tillbringa mer och mer tid i studion och la ner mycket energi
på att få allt att låta så perfekt som möjligt. Man fick också bättre bandspelare med fler
inspelningskanaler vilket gjorde att musikerna kunde spela in fler versioner av tex. ett
gitarrsolo och sedan välja den bästa. På 70-talet utnyttjade några grupper möjligheterna att
experimentera i studion och gjorde skivor som inte innehöll korta 3 minuters poplåtar som
varit vanligt tidigare utan deras skivor kunde innehålla låtar som var 15-20 minuter långa!
Låtarna hade långa instrumentalpartier och solon och musikerna var oftast väldigt skickliga.
Några kända grupper var tex. Genesis (där både Peter Gabriel och Phil Collins spelade), och
Pink Floyd.
Vid det här laget var inte rock längre detsamma som på 50- och 60-talen. Rockkonserterna var
enorma jippon som hölls på jättearenor inför jättepublik. Ibland byggde konserterna mer på
häftig show än på musiken. Rockmusik handlade om pengar - mycket pengar! Allt hade blivit
stort och märkvärdigt och kommersialiserat.
I mitten av 70-talet växte det fram en rörelse bland ungdomar som protesterade mot att
musiken styrdes av pengar och att alla måste vara så duktiga för att kunna spela rock.
Rörelsen kallades
Punk
LYSSNAREXEMPEL 8:12
Punkrockarna spelade en rå och skränig musik, ofta med texter som anklagade och hånade
samhället. Man ville chockera och provocera och det syntes också på hur punkarna klädde sig.
Man hade håret rakt upp i tuppkam, gärna färgat i illrött. Man hade kedjor i de trasiga
kläderna, nitar överallt och gärna en säkerhetsnål genom kinden. Gruppen Sex Pistols blev en
symbol för hela punkstilen. De bildades 1975 av managern Malcolm McLaren och blev kända
p.g.a. sitt chockerande scenuppträdande. De blev bannlysta i engelsk radio vilket förstås
gjorde att ungdomar köpte deras skivor i mängder. De mest kända medlemmarna i gruppen
var Johnny Rotten (sång) och Sid Vicious (elbas). Gruppen upplöstes i och med att Sid
Vicious mördade sin flickvän på ett hotellrum och sen dog själv av en överdos heroin innan
han hunnit bli dömd i domstol. Några andra kända punkare var gruppen The Clash och Iggy
Pop.
Reggae
En av de mest framgångsrika artisterna på 70-talet var Bob Marley. Han
kom från Jamaica och hade redan på 60-talet varit populär i sitt hemland
men på 70-talet fick han sitt internationella genombrott med låtar som "I
shot the sheriff" och "No woman no cry". Hans musikstil kallas reggae.
Typiskt för reggae är att kompgitarren spelar i baktakt dvs. betonar på
två och fyra. Bob Marley har fortfarande publikrekordet på Gröna Lund
i Stockholm på mer än 30 000 personer. Han dog 1981 av cancer.
80-talet
På 1980-talet fortsatte många av de musikstilar som uppkommit tidigare att utvecklas.
Hårdrocken blev ännu hårdare och tyngre och det uppstod varianter som kallades deathmetal
och trashmetal. Ett av de tyngre banden som slog igenom på 80-talet var Metallica. Punken
utvecklades också och kallades new wave. Några artister blev otroligt stora. T.ex. Michael
Jackson som började som barnstjärna i Jackson Five redan på 60-talet. Andra stora artister
som bör nämnas är Madonna och Prince som sålde mängder med skivor. Men det riktigt nya
på 80-talet kom i och med utvecklingen av ett speciellt musikinstrument.
Synt och syntpop
På 80-talet dök det upp ett nytt instrument som gav popmusiken ett nytt sound. Det var
synthesizern eller synten som den populärt kallades. Egentligen hade synten använts långt
tidigare, tex. så hade Beatles använt synt på någon av sina låtar men det var först på 80-talet
som synten slog igenom ordentligt. De tidigare syntarna var oerhört dyra men på 80-talet blev
de så pass billiga att man kunde köpa en utan att vara miljonär. Snart började det dyka upp
grupper som inte hade med de vanliga rock o pop instrumenten (gitarr och bas) utan bara hade
syntar. I stället för trummor hade man trummaskiner som också hade funnits tidigare men som
först nu blivit billigare. Den mest kända av dessa syntpopgrupper hette Depeche Mode.
Hip-Hop
Hiphop uppstod egentligen i New York redan tidigt på 70-talet. Det var
DJ:s på discon i stadsdelarna Harlem, Bronx, Brooklyn och Queens som
började fylla ut mellanrummen mellan låtarna med improviserat rytmiskt
prat gärna på rim, det vill säga rap. De utvecklade också en teknik att
snurra skivspelaren så vinylskivan drogs fram och tillbaka mot nålen. På
det sättet fick man fram rytmiska effekter och tekniken kallades
scratching. Dessa DJ:s var mycket populära och drog mycket folk till discona. Så småningom
bildades s.k. hip-hop grupper där rap och scratching var viktiga ingredienser. Det dröjde dock
till 1982 innan någon hip-hop grupp fick en riktigt stor internationell hit. Det var Grandmaster
Flash och låten hette The Message.
Raptexterna lyfter fram de svartas situation USAs storstadsghetton. Våld och droger är
vanliga ingredienser i texterna. Några andra kända hip-hop grupper från 80-talet är Run DMC
och N.W.A.
Musikvideos/MTV
LYSSNAREXEMPEL 7:13
Tidigare hade man gjort konsertfilmer med kända grupper dvs. att man spelade in
livekonserter eller gjorde biofilmer om banden, tex. "ABBA the movie", som handlar om
ABBAs turné i Australien 1977. På 80-talet började man göra s.k. musikvideos, dvs. man
gjorde korta videofilmer till låtarna. Filmerna visade inte längre bara banden när de spelade
eller publikbilder utan kunde egentligen se ut hur som helst. En av de mest påkostade
videorna gjordes till Michael Jacksons låt "Thriller". I denna "miniskräckfilm" förvandlas
Michael Jackson till en varulv och han dansar hip-hop på en kyrkogård tillsammans med de
döda! I USA startades en TV-kanal som hette Music Television. MTV visade bara
musikvideos och blev snart en stor succé. Nu blev det ännu viktigare att ha en musikvideo för
att kunna sälja många skivor. MTV finns numera över nästan hela världen.
90-talet
På 90-talet har utvecklingen fortsatt. Bland annat har en variant på hårdrock som kallas
grunge blivit populär i och med grupper som Nirvanas och Pearl Jams framgångar. Men det är
framför allt en ny musikstil som slagit igenom och det är
Techno.
Den första technolåten skrevs i Detroit i slutet av 80-talet. Det
var två diskjockeys som heter Derrick May och Juan Atkins
som experimenterade och satte ihop tyska syntbandet
Kraftwerks exakta maskinrytm med funkmusik. De skapade
den första technostilen-Detroitsoundet.
Idag finns det många varianter på techno t.ex. acid, jungle eller
ambient. Gemensamt för den mesta technomusiken är att den
har ett högt och hetsigt tempo. Man använder sig inte av verser och refränger som i vanlig pop
och rockmusik utan man har olika teman och riff som byter av varandra. En del techno är helt
instrumental och det som är viktigast är den monotona rytmen. Ett viktigt inslag i den så
kallade "rave-kulturen" är rave-festerna som äger rum i stora lokaler eller utomhus på stora
fält. Där samlas massor av "ravare" och dansar i timmar till den monotona musiken. Målet är
att uppnå extas så man kan dansa hur länge som helst utan att känna trötthet. En del försöker
att uppnå extas genom att ta droger i stället för att dansa och den vanligaste drogen kallas
ecstasy.
Technon görs ofta av diskjockeys som ger ut sina låtar under olika namn och oftast ger man
bara ut en singel för att sedan byta namn på gruppen. En technogrupp som dock har kommit
ut med flera CD-skivor heter Prodigy.