Projektkatalog UtmaningsDriven Innovation - UDI

Projektkatalog
UtmaningsDriven Innovation - UDI
Steg 2 Samverkansprojekt
våren 2014
Projektkatalog
UtmaningsDriven Innovation - UDI
Steg 2 Samverkansprojekt
Våren 2014
Förord
VINNOVA har identifierat fyra samhällsutmaningar där Sverige har goda förutsättningar för
globalt konkurrenskraftiga lösningar: Informationssamhället 3.0, Hållbara attraktiva städer,
Framtidens hälsa och sjukvård och Konkurrenskraftig produktion.
Utmaningar är en viktig drivkraft för innovationer och de projekt vi nu finansierar kan utveckla
konkurrenskraftiga och hållbara lösningar som efterfrågas globalt och som på sikt kan bidra till
att skapa tillväxt och nya jobb i Sverige. Projekten bygger på breda samarbeten där högskolor
och universitet, näringsliv och offentlig sektor samverkar. Såväl VINNOVA som våra externa
bedömare har goda förhoppningar om att projekten kan göra avtryck nationellt och
internationellt.
Totalt beviljades 21 projekt till det andra steget under våren 2014 och de återges kortfattat i den
här katalogen. Vi hoppas att ni blir inspirerade och, vem vet, ni kanske t.o.m. identifierar nya
partners och projekt som ni vill komma i kontakt med.
VINNOVA i november 2014
Daniel Rencrantz
Programledare Utmaningsdriven innovation
Innehåll
Framtidens hälsa och sjukvård........................................................................................ 7
Digitala och Fysiska Lekmiljöer .................................................................................. 8
Nästa generations testsystem för läkemedel, material och kemikalier .................... 10
I-Tex – Intelligent användning av Innovativa Textilier… .......................................... 12
IntegrIT – ett innovativt verktyg för klinisk forskning................................................ 14
Skonsam Strålbehandling – Individanpassad strålbehandling utan invalidiserande
biverkningar .............................................................................................................. 16
Hållbara attraktiva städer ............................................................................................... 19
Kvalitetssäkrade systemlösningar för gröna anläggningar/tak ................................. 20
Tjänsteproduktion för hållbara dynamiska städer..................................................... 22
Den varma och rena staden 2 .................................................................................. 24
SamCity – Hållbart försörjningssystem för attraktiv stad ......................................... 26
T O R – Tysta Offentliga Rum ................................................................................. 28
GrönNano – Innovativ vattenhantering .................................................................... 30
Stadsbruk .................................................................................................................. 32
Södertörnsmodellen.................................................................................................. 34
Elmob – elektrifierad mobilitet i Göteborg................................................................ 36
Informationssamhället 3.0 .............................................................................................. 39
HASPOC – High Assurance Security Products On COTS Platforms ..................... 40
Minimum Viable Device ............................................................................................ 42
DIA – Datadriveninnovationsarena ........................................................................... 44
Konkurrenskraftig produktion ....................................................................................... 47
Nya vegetabiliska livsmedel med högt proteinvärde ................................................ 48
Innovativ komponentteknologi via pulverteknik ........................................................ 50
Future Industrial Services Management ................................................................... 52
Från spill till guld ....................................................................................................... 54
Framtidens hälsa och sjukvård
Kontaktperson på VINNOVA
Sofia Norberg
7
Digitala och Fysiska Lekmiljöer
Projektledare: Eva-Lotta Sallnäs Pysander, KTH - Kungliga Tekniska Högskolan
E-post: [email protected]
Diarienummer: 2014-00689
Utmaningsområde: FHS – Framtidens Hälsa & Sjukvård
Konstellation – projektparter
I projektet samarbetar en unik sammansättning av partners för
att utveckla gröna digitala utomhuslekmiljöer i alla stadsdelar
inklusive miljonprogrammen. I partnerkonstellationen finns
representanter för alla delar av genomförandeprocessen såsom,
kommun, bygg och stadsplanering, landskapsarkitektur,
tillverkning av lekredskap, mjukvaruutveckling och speldesign
samt forskning både inom landskapsutformning,
interaktionsdesign och miljöpsykologi.
bostadsgårdar i Gränby i Uppsala kommun samt en översiktlig
kartläggning av bostadsgårdar i Vårby gård. Initieringsprojektet
ger redan ringar på vattnet i termer av att man har nya tankar
vid planeringsarbetet i exempelvis Vårby gård.
Aktuell forskning har sammanställts om spelmekanismer samt
interaktiva landskapselement. En kartläggning har gjorts av
tekniken som ska användas för lekplattformsutvecklingen
baserat på IKT. Fem prototyper har utvecklats i labbmiljö på
KTH, där några grundläggande spelidéer realiserats med
mikroprocessorteknik som kan kombineras och integreras i en
fysisk lekmiljö i en utomhuskontext. Lekinfrastrukturkonceptet
har beskrivits där prototyperna ingår och dessa kompletteras av
fem beskrivna spelscenarion där lekplattformens funktion
tydliggörs. Workshops har genomförts internt och externt. En
publik demonstration av de fem prototyperna har gjorts.
Utmaning och mål
Att staden i allt mindre grad är tillgänglig för barn är en viktig
utmaning att adressera som ofta helt förbises av stadsplanerare,
vilket bidrar till att barn blir beroende av vuxna för att kunna gå
ut och t.ex. leka själva. När de s.k. miljonprogrammen nu rustas
upp, glöms en del av de tidigare goda planeringsförutsatserna
bort. Ofta bilfria miljöer men med nedgångna närlekplatser vid
flerbostadhus avvecklas och rationaliseras bort, till förmån för
större lekplatser med fler upplevelser, men som barnen inte kan
gå till på egen hand. En lika stor samhällsutmaning idag är att
forskare varnar för att barn och unga inte rör på sig tillräckligt
mycket och man tror att dator och TV-spelande kan vara en
orsak. Utevistelse i gröna miljöer har visat sig främja både
fysisk och psykisk utveckling och kan fungera rehabiliterande
vid stress. Vi går mot en utveckling där så unga barn som tvååringar spenderar mycket tid med digitala medier med starkt
lockande mekanismer på ex. Ipads. Vår hypotes är att en
lekmiljö utomhus med integrerade spelscenarion kan fungera
som katalysator för fysiska aktiviteter och sociala möten
utomhus. Forskning har visat att datorspelande kan ha positiva
effekter som att öka hjärnans plasticitet och att det kan förbättra
unga människors inlärningskapacitet. De spelelement som
utvecklas i projektet ligger i gränslandet mellan lek och spel där
barnen själva kan omforma sin lekvärld och skapa nya lekar
med digitala och fysiska material. Målet är att teknikförstärka
gröna lekmiljöer nära barnens hem så att de blir än mer
magiska och inspirerande.
Bakgrund
Allt yngre barn spenderar mycket tid med digitala medier.
Samtidigt varnar forskare för att barn inte rör på sig tillräckligt
mycket och man tror att datorspelande kan vara en bidragande
orsak. Frågan är vad det är som får barn att spendera så mycket
tid med datorspel? Finns det mekanismer i den digitala världen
som särskilt stimulerar och vilka är i så fall dessa mekanismer?
Vi vill utveckla lekmiljöer som får barn och ungdomar att
aktiveras och lockas till den fysiska miljön och utomhuslek
genom att dessa digitala mekanismer förs ut till lekplatser. En
öppen, modulär och generisk lekplattform kommer att utvecklas
baserad på IKT (Informations och kommunikations-teknik) där
digitala interaktiva element integreras med den fysiska
lekmiljön i bostadsområden med utgångspunkt i ett ekologiskt
perspektiv. Resultatet kan användas för lekplatsutformning,
upprustning och nyprojektering av parker och bostadsgårdar
men också för att utveckla utomhusdidaktiska verktyg i
förskole och skolmiljö samt för rehabiliteringssyften.
Nyckelresultat från steg 1
En kartläggning har gjorts av målgruppens attityder och vanor
när det gäller utomhuslekmiljöer samt användande av digitala
medier och spel genom en fältstudie på en mellanstadieskola.
En mindre boendesociologisk under sökning har gjorts av
Hållbar stad för barn och unga
Uppgraderade bostadsgårdar i ekonomiskt svaga
bostadsområden där boende själva har möjlighet att påverka
8
säkerställa att etiskt hållbara och lätt tillgängliga lekmiljöer för
barn och unga finns som attraktiva alternativ för stadsplanerare
i framtiden.
miljön kan öka dessa områdens attraktivitet. Estetiska och
sociala värden kan generera affärsidkande, kan ge ett ökat värde
på bostäderna och kan ge ett ökat välbefinnande hos de boende.
Partnerkonstellationen i detta projekt, förvaltar och förmedlar
en värdegrund som bygger på hållbart hanterande av både
naturresurser samt människans resurser i termer av välmående
och utveckling. Detta relaterar med lätthet till några av
samhällets största utmaningar i framtiden såsom att kunna
socialisera barn och unga till att tänka i termer av hållbar miljö,
att minska deras stress, att få dem mer aktiva utomhus samt att
neutralisera de negativa effekter som datorspelande och sociala
medier kan ha. Om Sverige med sin tradition av pedagogiskt
och etiskt hållbart tänk vad gäller barn och ungas livsvärld blir
först med att utveckla en öppen lekplattform och en integrerad
digital och grön lekmiljö kan dålig och exploaterande design
och systemutveckling undvikas i högre grad. Det finns en lång
tradition av väl utformade lek och datorspelmiljöer i Sverige
som nu behöver integreras och ta steget in i 2000-talet för att
Angreppssätt och genomförande
I projektet prövas prototypmiljöer i landskapet på olika platser,
under olika årstider samt i labbmiljö inomhus. Vi kommer
iterativt att involvera barn i olika åldrar och bakgrund i
workshops och utvärderingar. Platser omformas med
prototyperna vilket innebär mindre markanläggningar. Den
mikroprocessorbaserade hårdvaran prövas i denna gröna miljö
under några tillfällen. En vidareutveckling av prototypen sker i
industriell tillverkningsmiljö. Avslutande prövning av lekmiljön
sker på plats ute på bostadsgårdar med målgrupperna.
9
Nästa generations testsystem för läkemedel,
material och kemikalier
Projektledare: Joakim Håkansson, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
E-post: [email protected]
Diarienummer: 2014-00695
Utmaningsområde: FHS – Framtidens Hälsa & Sjukvård
Konstellation – projektparter
Wake Forest School of medicine i USA som arbetar med
samma teknik som vårt projekt där cellerna tas bort från ett
organ från avliden människa eller ett djur och sedan
återuppbyggd med hjälp av mänskliga stamceller.
•
Innovationsplatsen på Karolinska universitetssjukhuset
som har ett projekt inom cellterapi. Detta skiljer sig från
vårt genom att det är kliniskt inriktat för transplantation
och inte nya testsystem, samt att det bygger på terapi med
enbart celler från kultur och inte i form av vävnader.
De viktigaste resultaten från steg ett är 1) konsortiet har stärkts
ytterligare jämfört med den ursprungliga ansökan, genom
tillkomst av AstraZeneca, Acreo, två forskargrupper från
Göteborgs Universitet, en forskargrupp från Chalmers samt
medlemmar av en referensgrupp. 2) Ytterligare medfinansiering
har säkrats via Västra Götalandsregionen, och 3) Arbetspaketen
har definierats tydligare och i vissa fall omarbetats, för att
bättre möta sjukvårdens och industrins behov.
Bakgrund och resultat från steg 1 initiering
Vi lever idag allt längre, och tack vare stark utveckling på det
medicinska området kan vi bota eller lindra allt fler sjukdomar
hos såväl äldre som yngre. Med detta ökar också behovet av
nya läkemedel, behandlingsmetoder och material för
medicintekniska produkter. En flaskhals vid utveckling av nya
produkter är att utvärdera om de är säkra för människor att
använda, dvs att de inte är giftiga, hudskadande osv, liksom att
utvärdera om de verkligen har önskad effekt hos olika
patientgrupper. De testsystem som man idag är begränsad till är
dyra och till stor del baserade på försöksdjur. Testerna tar lång
tid att utföra och speglar inte den kliniska situationen hos
människan tillräckligt bra Detta leder till att många produkter
idag fallerar i sent utvecklingsstadie, ofta klinisk fas II eller III,
när mycket resurser redan investerats i utvecklingen. Detta är
en stor nackdel för industrin, och gör sjukvårdsprodukter i
allmänhet dyrare då denna kostnad delas upp på kostnaden för
de produkter som lyckas nå marknaden. Med våra lösningar kan
produktutvecklande företag i ett tidigt skede både sålla bort
dåliga/farliga produktkandidater och få mer information om de
som är bra genom en mer överensstämmande effektprofil med
den kliniska situationen.
Utmaning och mål
Med en åldrande befolkning och ökande kunskap inom
medicinområdet ökar efterfrågan på nya läkemedel och
behandlingsmetoder liksom på bättre material för
medicintekniska produkter. Utmaningen är att förenkla all
produktutveckling inom detta område genom att ta bort den
flaskhals som den nödvändiga säkerhets- och
funktionstestningen innebär. Med hjälp av de senare årens stora
framsteg inom transplantationsbiologin där man med mänskliga
stamceller lyckats bygga upp organ och vävnader i
cellodlingsmiljöer vill vi skapa unika, revolutionerande
testsystem i vilka man för olika organ och vävnader skall kunna
göra mer träffsäker, snabbare och säkrare utvärdering av nya
läkemedel och medicintekniska material. Vi siktar på att under
samverkansprojektet kunna ta fram och genomföra proof of
concept-studier på ett antal testsystem inom de olika
arbetspaketen. Målet är att vissa av dessa skall kunna vara klara
för validering inom ett fas C-projekt.
Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt
(ekonomisk, grön, social)
De nya testsystemen kommer innebära att patienter får tillgång
till väsentligt fler och billigare läkemedel och medicintekniska
produkter, vilket i förlängningen ger en friskare befolkning med
högre livskvalitet. Ett konkret exempel på hur våra testsystem
kan effektivisera läkemedelsutveckling ges nedan.
Utvecklingstiden och slutkostnaden för en produkt kommer
De tre viktigaste initiativen inom närliggande områden är:
•
•
EU-projektet inom FP7 SEURAT-1 som jobbar mot att få
fram djurfria metoder för toxicitetsstudier med upprepad
dosering. Detta initiativ arbetar endast med cellkulturer in
vitro till skillnad från vårt projekt som baserar sig på att
recellularisera en vävnadsmatris.
10
Angreppssätt, genomförande
Projektet är uppdelat i fem arbetspaket med utsedda
arbetspaketsledare och definierade mål och leveranser. De olika
parterna ingår i ett eller flera arbetspaket beroende på intresse
och behov. Projektledningen håller kontinuerlig kontakt med de
olika arbetspaketledarna och ordnar möten vid behov. En
styrgrupp med beslutande funktion håller kvartalsvisa möten
där projektledaren är föredragande. Hela konsortiet träffas varje
halvår.
kunna minskas avsevärt och risken att stora kostnader läggs på
projekt som fallerat i sen utvecklinsfas minskas radikalt.
Lösningarna inom varje arbetspaket kommer att utvecklas som
bioreaktorer i olika format beroende på tillämpning, där en del
kommer vara anpassade för s.k. high-throughput screening där
man utvärderar en stor mängd substanser åt gången, och andra
passar bättre för att ge mycket information om få testsubstanser.
Behovet av nya metoder för att utvärdera säkerhet och
funktionalitet är mycket stort. Att kunna göra detta betydligt
billigare och snabbare än vad som är möjligt idag kommer
innebära enorma konkurrensfördelar för de medverkande
företagen, och genom att tjänsterna kommer erbjudas externt
även för svensk industri i stort. Resultaten kommer spridas
genom vetenskapliga publikationer, presentationer vid
vetenskapliga konferenser och liknande. Det är också högst
troligt att projektet ger upphov till ett antal nya patent.
11
I-Tex
– Intelligent användning av Innovativa Textilier…
Projektledare: Ulla Elofsson, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
E-post: [email protected]
Diarienummer: 2014-00719
Utmaningsområde: FHS – Framtidens Hälsa & Sjukvård
Konstellation – projektparter
Akademi och institut: Högskolan i Borås, SIK, SP
(koordinator), Swerea IVF.
vårdpersonalens kläder än via luft, och i en studie från 2011
fann man att över 60% av personalens kläder var koloniserade
med sjukdomsalstrande bakterier [Weiner-Well, AJIC, 39].
Smittspridning mellan patienter kan även ske via hudpartiklar
som transporteras med vårdpersonalens kläder. Just
personalkläder har visat sig orsaka spridning av MRSA
[Osawa, JIC, 2003]. Andra studier har visat att effektiv städning
har stor effekt på VRI [Dancer, EJoCMIC, 30,12,1473]. En av
våra frågeställningar blir därför: kan vi minska smittspridning
och bakterietryck, framför allt för känsliga patientgrupper
såsom barn på neonatalavdelningar, brännskadade och patienter
med nedsatt immunförsvar? Eftersom textilier utgör ca 90 % av
patientens närområde är renheten av dessa ytor en viktig del av
renheten i patientnärmiljön. Detta projekt syftar till att
modifiera textila material med miljömässigt hållbara
bakterierhämmande teknologier och innovativ probiotisk teknik
i kombination med systemkunnande kring hälsovården. Genom
att tillföra goda bakterier till olika miljöer kan
sjukdomsalstrande bakterier konkurreras ut och den lokala
miljön blir friskare [Falagas et.al., J of Hosp Inf, 2009,71,301].
Var och hur en sådan användning kan ske blir en viktig
frågeställning för projektet.
Industri: SCA, Borregaard, FOV, Innu-Science, COOR,
Textilia, Kwintet.
Kravställare: Södersjukhuset, Capio S:t Görans Sjukhus.
Under initieringsprojektet har vi märkt ett stort intresse från
omvärlden kring projektets objektiva och visionära angreppssätt
och vi tror därför att de potentiella tillväxtmöjligheterna är
goda.
Bakgrund och resultat från steg 1 initiering
Nästan varje vecka belyses problem relaterade till VRI
(Vårdrelaterade Infektioner) i media och samhällets
medvetandegrad har ökat markant på senare tid. I arbetet med
att minska smittspridningen har fokus främst legat på
handhygien, men trots detta är andelen patienter med VRI allt
jämnt hög (ca 9 %) [SKF]. Vi tror att ett bredare angreppssätt,
innefattande såväl innovativ materialutveckling som systemoch beteende-kunskap, kan vara det som behövs.
Utmaning och mål
Enligt en rapport av WHO är VRI ett stort problem och årligen
drabbas 5 miljoner patienter inom EU. Med en åldrande
befolkning förväntas problemet att öka ytterligare. Förutom
stort lidande och enorma vårdkostnader utgör även
sjukfrånvaron en fara för Sveriges konkurrenskraft.
Lokala initiativ för att minska utbredningen av VRI har gett
effekter men det har inte skett någon större förbättring på
nationell nivå. I Örebro läns landsting har nya städrutiner
minskat antalet infektioner av C. difficile med över 50 %
[Läkart.. 2014;111:CIIL]. På Capio S:t. Görans Sjukhus, där
städning är ett uppmärksammat område, är prevalensen av VRI
betydligt lägre än både riks- och SLL-snittet. Det pågående
UDI-projektet Innovation mot Infektion har påvisat problem
beträffande rutiner inom vården och sett att dessa inte alltid
följs, vilket kan öka smittorisken.
I vissa fall kan infektionerna också vara direkt livshotande, t.ex.
för prematura barn och HIV-patienter och varje sänkning av
mängden sjukdomsalstrande bakterier hos de extra utsatta
patientgrupperna vore en stor vinst. Problemen med VRI ökar
med en växande antibiotikaresistens och det är ett uttalat mål att
antibiotikaanvändningen skall minska.
Inom I-Tex vill vi åstadkomma en lokalt ren miljö genom ett
koncept där kunskap och funktionella textila material används
tillsammans. Beroende på situation och plats skall materialet
vara bakterieadsorberande, tillväxthämmande eller sprida goda
bakterier med syfte att konkurrera ut de sjukdomsalstrande
Näst efter kontaktsmitta via händer är smitta som överförs via
kläder den mest betydelsefulla. Spridningen av spårpartiklar
och bakterier mellan vårdrum är ca 50 ggr högre via
12
Angreppssätt, genomförande
Projektet kommer att ha 2 huvudfokusområden. Ett område
inriktat på vidareutveckling av olika material samt ett mer
övergripande område kring olika system och beteenden. Vi är
övertygade om att interaktionen däremellan kommer att ge de
största innovationerna. För att säkerställa att interaktionen blir
effektiv kommer en tydlig intern kommunikationsplan att
utarbetas initialt i projektet. Dessutom kommer många partners
att vara delaktiga i arbetspaket som inte ligger inom deras
normala verksamhetsområde.
bakterierna. Projektets mål blir därför att skapa produkter inom
städ och patentnära textilier och dessutom ha kunskaper för hur
de används, helt enkelt att skapa en helhetslösning där rätt
produkt används på rätt plats. För att detta skall vara möjligt
måste vi kartlägga bakteriella miljön, ev bakteriereservoarer,
samt analysera städrutiner ur ett systemperspektiv, vilket
inkluderar såväl personliga misstag och
organisatoriska/tekniska brister.
Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt
(ekonomisk, grön, social)
I Sverige medför VRI vårdkostnader på ca 3700 Mkr/ år.
Sjukfrånvaron, vilket kostar svenska samhäller ca 100
miljarder/år, utgör ett hot både mot den svenska tillväxten och
det svenska välfärdssystemet. Det är därför en stor och viktig
utmaning för samhället att minska antalet VRI.
Ett övergripande mål för projektet är att påverka och öka den
allmänna medvetandegraden i samhället inom frågor såsom
smittspridning, städkvalitet och bakteriell påverkan inom
sjukhus- och vårdmiljö. Vi tror att vi har de rätta kunskaperna,
personerna och kontaktnäten kopplade till projektet för att göra
detta. Tydliga resultat som vi förväntar oss att leverera är
underlag för nya riktlinjer inom städning i vården samt att
påverka kravställningen i upphandlingsunderlag för lokalvård.
Bredden av projektdeltagarna, där hela kedjan från producent
till användare och beslutsfattare finns representerad, möjliggör
att rätt sak görs för rätt ändamål där användarfokus och
samhällsnytta alltid kommer att vara närvarande. Projektet
kommer att genomföra oberoende studier på nya material och
teknologier för att säkerställa funktion och effekter i en verklig
miljö Denna typ av testbädd och samverkansplattform är något
som saknas och efterfrågas idag både från offentlig sektor och
från industrin. För att säkerställa att resultat och intellektuella
lärdomar kommer till nytta för användare under och efter
projektets gång kommer projektresultaten att sammanställas till
kvartalsvisa interna och externa nyhetsbrev. Projektet skall
även delta aktivt i debattforum och på mässor och event för städ
och vårdhygien.
För att åstadkomma en lokalt ren miljö vill vi skapa ett koncept
där kunskap och funktionella textila material används
tillsammans. Marknaden för sjukhustextiler är stor och i
Sverige omsätter enbart patientkläderna 50-100 miljoner kr. För
att säkerställa att de utvecklade koncepten är långsiktigt
hållbara ska produkter och dess användning utvecklas med ett
LCA-optimerat perspektiv i relation till patientsäkerheten.
Det finns redan idag antibakteriella teknologier och textilier
men till vår vetskap använder dessa uteslutande nanopartiklar
av silver, vilket är tveksamt med avseende på utveckling av
resistenta bakterier och miljöpåverkan [Kemikalieinsp. 2011].
Genom att använda miljömässigt hållbara bakterierhämmande
teknologier som katjonpolymerer, och innovativ probiotisk
teknik i kombination med systemkunnande kring hälsovården
kan vi använda mindre kemikalier och få ett renare sjukhus och
miljö.
13
IntegrIT
– ett innovativt verktyg för klinisk forskning
Projektledare: Esther Edlundh-Rose, Centrum för Allergiforskning, Karolinska Institutet
E-post: [email protected]
Diarienummer: 2014-00736
Utmaningsområde: FHS – Framtidens Hälsa & Sjukvård
Konstellation – projektparter
stöd till kliniska studier ges vid 6 regionala noder med en
nationell nämndmyndighet i centrum och vi anser att IntegrIT
kommer att vara ett viktigt IT stöd som komplement till denna
struktur. I Stockholmsregionen har KI och SLL initierat 4Dprojektet, med syfte att skapa förutsättningar för
kunskapsbyggande och informationsöverföring inom hälso- och
sjukvården inom 4 utvalda diagnosområden. Genom att
samarbeta med 4D säkerställer vi synergier mellan pågående
utveckling av informationssystem för vården och IntegrITs nya
lösningar för klinisk forskning. I ett internationellt perspektiv
pågår det europeiska projektet EHR4CR (Electronic Health
Records for Clinical Research) med målet att skapa semantisk
interoperabilitet mellan journalsystem i olika länder för att
kunna återanvända kliniska data för forskning. Våra respektive
konstellationer överlappar till viss del och vi ser därför, även
här, möjligheter till framtida synergier.
Bakgrund och resultat från steg 1 initiering
Dagens sjukvård står inför en rad utmaningar. Människor lever
längre och kroniska sjukdomar ökar, vilket innebär ökade
kostnader för hälso- och sjukvården. Samtidigt görs det färre
kliniska studier, då det är svårt att rekrytera patienter och
arbetsbelastningen är hög med all dubbeldokumentation en
klinisk studie innebär. Patienterna har blivit mer engagerade i
sin vård och sin sjukdom istället för att vara passiva mottagare
och de kräver allt större insyn och rättigheter. Utredningar så
som ”Starka Tillsammans” (SOU 2013:87) och ”Prövningar för
svensk medicin” (IVA) visar också behovet av en gemensam
infrastruktur för att stödja och underlätta klinisk forskning och
uppföljning i vården. Med IntegrIT förbättrar vi möjligheterna
för klinisk forskning och kunskapsbaserad vård, genom att
skapa en plattform som tillgängliggör patientdata från journaler,
register, egenrapportering mm. Genom att underlätta för klinisk
forskning i vårdens vardag, kan ny diagnostik och nya
behandlingar snabbare utvärderas och implementeras och
därmed bidra till allmänt bättre hälsa. IntegrIT är ett koncept
som består av en kombination av tekniska applikationer,
kommunikationsplattformar och organisatorisk support, med
målet att erbjuda en heltäckande och integrerad lösning för att
underlätta kliniska studier. Under samverkansprojekt kommer
vi att fokusera på forskningsprojekt inom de inflammatoriska
luftvägssjukdomarna och diabetes typ 2, som är exempel på
våra största kroniska sjukdomar och som representerar områden
där det finns stora otillfredställda behov inom vården.
Under initieringsprojektet har vi fokuserat på att göra
behovsanalys utifrån den kliniska verkligheten och identifierat
tre nyckelområden som är särskilt angelägna: hitta patienter för
studier, undvika dubbeldokumentation vid kliniska studier samt
utveckla patientens partnerskap. Vi har utformat vår
konstellation till att innefatta kompetens inom relevanta
områden och tillsatt en styrgrupp som ger förankring inom KI,
SLL, SKL och näringslivet.
Utmaning och mål
Kroniska sjukdomar ökar i takt med att födelsetalen ökar,
liksom en åldrande befolkning, och orsakar mycket lidande och
stora samhällskostnader. För att bemöta denna utmaning och
säkra ett hållbart samhälle behöver sjukvården effektiviseras.
Idag baseras mycket av sjukvården på sedvanliga rutiner och
läkarens egen uppfattning om vad som är ”best practice”, utan
att dessa utvärderas. Målet med IntegrIT är att erbjuda ett stöd
för att enkelt kunna följa upp och utvärdera olika vårdinsatser,
för att kunna erbjuda en bättre och mer evidensbaserad
sjukvård. Detta ger också goda förutsättningar för ett skifte till
värdebaserad vård.
Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt
(ekonomisk, grön, social)
Sverige har historiskt sett legat i framkant vad gäller sjukvård
och medicinsk forskning och idag står läkemedelsföretagen för
5 % av vår export. Dock, förläggs fler och fler kliniska studier i
andra länder, där det går fortare att rekrytera patienter och där
arbetskraften är billigare. Det innebär att de svenska patienterna
IntegrIT är i linje med pågående nationella och regionala
satsningar och utredningar. I ”Starka Tillsammans” föreslås att
14
göra ingående behovsanalyser med de tilltänkta användarna,
exempelvis forskare, sjukvårdspersonal och patienter. De
tekniska lösningarna kommer att utvecklas i ett iterativt arbete
med kontinuerlig återkoppling med användarna. Vi kommer att
använda oss av den nationella gemensamma tjänsteplattformen
för att säkra interoperabilitet mellan olika datakällor, vilket
även ger förutsättningar för att koppla till flera källor i
framtiden. Självklart väcks en del juridiska och etiska frågor
gällande personuppgifter och patientintegritet och vi kommer
att anlita professionell juridisk kompetens för att säkra att
gällande regelverk uppfylls. Under första perioden kommer vi
ta fram en affärsmodell för plattformen och tjänsterna. Det
finns många uppenbara nyttor med IntegrIT, men vi kommer att
göra en sytematisk analys av dessa för att säkerställa att
projektet når sin fulla potential. Vi har även en stark styrgrupp
som kommer att vara ett viktigt stöd för att förankra och sprida
information om IntegrIT.
får färre möjligheter att delta i kliniska studier och ta del av nya
potentiellt livsförändrande behandlingar. Hela landets ekonomi
påverkas om läkemedelsbranschen tappar mer mark. Med
IntegrIT erbjuder vi en infrastruktur som stödjer klinisk
forskning i vårdens vardag och kan bidra till att främja
samarbete mellan akademi, industri och sjukvården. Unikt med
vår lösning är de förbättrade möjligheter vi vill erbjuda
patienten att ta en aktiv roll och medverka i kliniska studier.
Detta ger bättre förutsättningar för nya forskningsstudier och
stärker svensk läkemedels- och medicinteknikindustri, samt
bidrar till bättre sjukvård och ett friskare samhälle.
Angreppssätt, genomförande
Projektet har organiserats i fyra projektspår: forskning och
utveckling, patienters medverkan, informatik och teknik samt
nyttiggörande. Specifika aktiviteter ingår i det operativa arbetet,
som kan korsa flera av dessa spår; på så sätt vill vi säkerställa
samverkan mellan projektparterna. För att kravställa
funktionalitet hos de tjänster vi avser att utveckla, kommer vi
15
Skonsam Strålbehandling
– Individanpassad strålbehandling utan
invalidiserande biverkningar
Projektledare: Mikael Karlsson, Västerbottens läns landsting
E-post: [email protected]
Diarienummer: 2014-00743
Utmaningsområde: FHS – Framtidens Hälsa & Sjukvård
Utmaning och mål
Projektet Skonsam Strålbehandling ska resultera i en effektiv
behandlingsprocess med utvecklade tekniska komponenter,
nödvändig mjukvara och färdiga protokoll för klinisk drift.
Projektet ger även stöd för en internationell utbildningsmiljö
förlagd till våra universitetssjukhus.
Konstellation – projektparter
Offentliga parter
Umeå, Uppsala, KS, Linköping, Göteborg, Skåne.
Företagspartner
Siemens, Elekta, Raysearch, Spectronics, Naslund medical,
MicroPos.
Vi siktar på ett paradigmskifte. Idag genomförs strålbehandling
regelmässigt med stöd av CT (bildgivande datortomografi).
Ansatsen är att ersätta CT med MR för all strålbehandling. Med
innovativa MR-metoder skapas en individanpassad
cancerbehandling som både ger bättre bot och mindre skadliga
biverkningar.
Associerade parter
Universiteten, Innovationsplatsen KS, ”Nationella Testbädden
för Innovativ Strålterapi”, Örebro Läns Landsting, GE
Healthcare.
Kommunicerande parter
Philips, Equalis, osv.
Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt
(ekonomisk, grön, social)
Implementering i sjukvården hos parter: Nya produkter/metoder
valideras i “nationella testbädden för innovativ strålterapi”.
Deltagande i projektet underlättar snabb klinisk
implementation.
Bakgrund och resultat från steg 1 initiering
Vi lever allt längre och allt fler av oss kommer att leva med en
botad cancersjukdom. För att kunna ha ett vitalt liv får inte
behandlingen i sig orsaka invalidiserande skador. Med
magnetkameran (MR) som verktyg förverkligar projektet
Skonsam Strålbehandling visionen om individanpassad
cancerbehandling – tuffare mot tumören, men skonsammare för
patienten.
Kommersialisering. Konsortiets stora företag har redan nätverk
och rutiner. Små företag kan samarbeta med stora eller nyttja
befintliga innovationsslussar och andra innovationsstödjande
verksamheter.
Genom att integrera moderna avbildningstekniker med
strålbehandling kan vi bättre lokalisera tumörer, stråla med
högre precision – och tidigt se hur tumören svarar på
behandlingen. Det är vanligt att vissa delar av en tumör är mer
resistent och kräver extra hög dos. Med bra funktionell
bildteknik kan vi leverera extra stråldos i just de delarna och
samtidigt undvika att stråla andra organ.
Nationella forskningsplattformen. Internationellt
kontaktskapande via möten, konferenser, publikationer och
(H2020-påverkan). ”International board” svara för detta.
Angreppssätt, genomförande
Fem koordinerade arbetspaket under ledning av två OPprojektledare utvecklar MR i strålterapi:
Här har MR-tekniken (magnetresonanstomografi) visat stor
potential, men för att vården ska kunna använda konceptet fullt
ut krävs nya metoder, ny teknik och ny programvara. Sveriges
universitetssjukhus har gått samman för att lösa uppgiften i
samverkan med svensk industri.
1
Ny standard för bättre bilder av tumören,
Ledare: Lars Filipsson, Siemens
Genom att optimera magnetkamerans bilder för
användning inom strålterapi blir det möjligt att avgöra
exakt hur utbredd en tumör är. Det går också att följa
patientens rörelser i realtid och anpassa behandlingen
därefter. Resultatet blir bättre medicinsk bedömning – och
effektivare strålbehandling.
Satsningen ligger väl i tiden. Strålterapiföretagen har
identifierat MR-integrering som ett framgångskoncept i den
internationella konkurrensen. De flesta svenska
universitetssjukhus har idag dedikerade MR-skanners på
strålterapiavdelningen – och fler inköp planeras. Det finns alltså
ett starkt behov av metoder för att kunna nyttja tekniken på
bästa sätt.
2
Behandling utifrån de bilder som visar tumören bäst,
Ledare: Joakim Jonsson, Norrlands universitetssjukhus
Det ger stora fördelar att planera strålbehandling utifrån
MR-bilder – men än så länge behövs även annan teknik för
16
att få all nödvändig information. Projektet tar fram en
metod som löser det problemet.
3
Effektivare arbetsflöde – och bättre underlag för beslut,
Ledare: Stina Svensson, RaySearch Laboratories
Segmentering av bilder handlar om att identifiera tumörer
och organ i bilderna. Genom att automatisera processen
sparas tid och resurser. Det ger också ett mer tillförlitligt
underlag när strålbehandling planeras. För effektiv
uppföljning av behandlingen utnyttjas bilder tagna vid
olika tidpunkter.
4
Kvaliteten säkras med nya metoder,
Ledare: Peter Lundberg, Universitetssjukhuset i
Linköping.
Hur kan vi kontrollera kvaliteten när magnetkameran
används för diagnostik och planering av strålbehandling?
En ny standard ger landets kliniker stöd i
kvalitetssäkringsarbetet.
5
Nationell forskningsplattform ger Sverige konkurrenskraft,
Ledare: Adalsteinn Gunnlaugsson, Skånes Regionsjukhus
En ny forskningsinfrastruktur ger Sverige internationell
konkurrenskraft inom funktionell MR, i både klinisk
användning och forskning. Det innebär ett stort kliv framåt
för individanpassad cancerbehandling.
17
18
Hållbara attraktiva städer
Kontaktperson på VINNOVA
Cecilia Johansson
19
Kvalitetssäkrade systemlösningar för gröna
anläggningar/tak
Projektledare: Ylva Edwards, CBI Betonginstitutet
E-post: [email protected]
Diarienummer: 2014-00579
Utmaningsområde: HAS – Hållbara Attraktiva Städer
Utmaning och mål
Att gröna anläggningar/taksystem på betongbjälklag
konstrueras så att de orsakar läckage, stora skador och får rivas
är varken hållbart eller attraktivt. Projektets utmaning ligger i
att lösa problemen genom tvärvetenskaplig transektoriell
samverkan.
Konstellation – projektparter
Projektet sammanför forskare, offentlig sektor och näringsliv
inom bland annat bygg- och anläggningssidan för att inom
samarbetsprojekt utveckla nya och attraktiva helhetslösningar
för gröna anläggningar/tak med hänsyn taget till den miljö och
högt ställda krav på hållbarhet, material, byggnadsteknik och
energieffektivisering. Målet är att skapa attraktiva och hållbara
stadsmiljöer där gröna anläggningar/taksystem på
bärverk/bjälklag konstrueras och underhålls så de fungerar
utan problem, med främst läckage, i 100 år.
Bakgrund och resultat från steg 1 initiering
I allt större omfattning föreskrivs idag miljöstadsdelar med
gröna lösningar som bland annat skall öka den biologiska
mångfalden, ha en temperaturdämpande effekt och ge
energibesparingar. Byggherrar åläggs därmed helt enkelt att
bygga med gröna anläggningar på betongbjälklag, såsom gröna
hustak, gröna terrasser, gröna innergårdar och gröna hela
stadsdelar (t.ex. Hagastaden). En hel del kunskap fattas idag
för detta och konsekvenserna kan därför bli förödande.
Projektet förväntas leda fram till ny kunskap, nya produkter,
standarder, guidelines och certifieringssystem. Beställaren
kommer känna större trygghet i samband med upphandling.
Anläggningarna blir säkrare, forskarsidan utökas,
kunskapsnivån höjs och konsortiet utvecklas till en viktig
kunskaps- och erfarenhetsorganisation. Svenska företag bereds
goda möjligheter till ökad tillväxt.
Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt
(ekonomisk, grön, social)
Den marknadsmässiga tillväxtpotentialen i Sverige vad gäller
nybyggnation verkar mycket stor eftersom byggherrar i allt
större omfattning helt enkelt åläggs att bygga med gröna
anläggningar på betongbjälklag, såsom gröna hustak, och en
hel del kunskap fattas för detta.
Staden behöver vidare klara ökad nederbörd och ett varmare
klimat. I vissa städer har man arbetat med en grönytefaktor
som skall ge vägledning för utformning av utemiljön och
säkerställa tillräcklig grön kvalitet. I de flesta så kallade
miljöstadsdelar har man också ett fokus på att skapa
energieffektiva byggnader, samt bidra till reducerade
koldioxidutsläpp. För att kunna nå uppsatta miljömål krävs
emellertid utveckling av olika systemlösningar för en stad eller
stadsdel. De gröna strukturerna ges stort fokus i planeringen.
En viktig del i dessa gröna lösningar utgörs av så kallade gröna
tak. I t.ex. Basel krävs enligt lag att alla nya platta tak utförs
med grön anläggning.
Vinsterna med att bygga rätt och hållbart från början kan bli
stora. Men här krävs gemensamma krafter från kommun,
fastighetsägare, arkitekter, byggherrar och entreprenörer. För
att anläggningen av en grön anläggning på betongbjälklag (tak,
terrass, innergård, park eller liknande) skall bli framgångsrik
behövs därför ett gemensamt forum där alla inblandade har
möjlighet att aktivt påverka. Projektet utgör ett sådant forum.
Initieringsprojektet har identifierat ett stort behov av att
utveckla nya övergripande helhetslösningar för gröna
anläggningar/tak med hänsyn taget till den miljön och högt
ställda krav på hållbarhet, material, byggnadsteknik och
energieffektivisering. Problem med dagens lösningar, behov
och möjliga nya helhetslösningar har identifierats och
analyserats genom främst en workshop med ett stort antal
deltagare från offentlig och privat sektor, näringsliv samt
forskare.
Markägare, byggherrar, tillverkare, entreprenörer, forskare och
allmänheten är tänkta kunder och användare av
projektresultaten.
Angreppssätt, genomförande
Steg 2 kommer att fokusera på helhetslösningar mot bakgrund
av resultat från initieringsprocessen. I projektet ingår sex
20
arbetspaket som på olika sätt och i samverkan identifierar och
utvecklar aktuella problemlösningar. Projektresultaten
utvärderas och integreras till helhetslösningar. Minst två gröna
anläggningar ingår i projektet, med byggstart under
2014/2015.
21
Tjänsteproduktion för hållbara dynamiska städer
Projektledare: Björn Hellström, Konstfack, Inst. för Design, Konsthantverk & Konst
E-post: [email protected]
Diarienummer: 2014-00635
Utmaningsområde: HAS – Hållbara Attraktiva Städer
Konstellation – projektparter
KONSTFACK – Inst. för Design, Konsthantverk & Konst
osv. Här handlar det om olika former av relationer mellan
kvalitet och kvantitet. Den centrala frågan handlar om att skapa
system för informationsöverföring, dvs. att införliva och
tillämpa samverkansplattformarna i komplexa planprocesser
samtidigt som ´systemet´ inte ska medbringa kvalitetsförluster,
vilket i viss mån kan ses som en paradox.
SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA – Centrum för praktisk kunskap
HANDELS/SU: SCORE – Stockholms centrum för forskning
om offentlig sektor
STOCKHOLMS UNIVERSITET – Barn- och
ungdomsvetenskapliga institutionen
Utmaning och mål
För att uppnå ”utmaningsdriven innovation” krävs ett ”radikalt
omtänkande” av invanda planprocesser och det sätt på vilket
deltagare erbjuds bidra med sin erfarenhet och sitt kunnande.
Målsättningen är att förena forskning kring hållbar
stadsutveckling, och den omställning en sådan utveckling
kräver; med ett radikalt omtänkande av relationen individsamhälle-miljö. Genom att ifrågasätta konventioner inom
etablerade kunskapsområden, genom att verka transdisciplinärt,
samt genom att förena ”görandets” praktiker med relevanta
kunskapsteoretiska och metodologiska perspektiv ska projektet
bidra med en stark innovationskraft. Detta i betydelsen av
förmågan att ställa andra frågor, arbeta med andra metoder, och
uppnå andra svar. Projektet har – genom kombinationen av
designbaserade, arkitektoniska, sociala, filosofiska,
konstnärliga och organisationsteoretiska perspektiv – en stark
transdisciplinär potential som genom samverkan med aktörer
inom näringsliv, kulturliv, offentlig verksamhet och politik kan
skapa hållbara processer för förändring.
SWEDEN GREEN BUILDING COUNCIL – Div. Hållbar
stadsutveckling
TYRÉNS – Miljöavdelningen & avd. Strategisk samhällsanalys
UPPLANDS VÄSBYS KOMMUN – Kontoret för
samhällsbyggnad
VARBERGS KOMMUN – Planeringskontoret,
Kommunstyrelsens förvaltning
Samt: KTH, Linköpings Universitet, Malmö Högskola, Mistra
Urban Futures, Arkus, BAU, Transformator Design,
Stockholm, Umeå, Östersund, Västerås, Uppsala, Eskilstuna,
Täby, Järfälla, Borås, Malmö.
Bakgrund och resultat från steg 1 initiering
Medborgardeltagande i stadsplaneprocesser ses idag som en
självklarhet, men resultaten blir sällan bra. Under senare år
genomförs dock lovvärda försök, världen över, för att förbättra
planprocessen, ur såväl demokratiska som hållbarhetsdrivna
hänseenden. Projektets centrala frågeställning handlar om hur
de gängse arbetssätt som tillämpas i planprocessen kan
utmanas. Det tas ofta för givet att olika former av medborgaroch brukardeltagande leder till demokratiska och effektiva
förändringsprocesser. Projektets utgångspunkt är att aktivt
deltagande i planprocessen är en form av verktyg, som måste
designas noggrant så att de som medverkar verkligen kan bidra
på ett effektivt sätt med sina erfarenheter och sitt kunnande.
Detta gäller samtliga intressenter; näringsliv, medborgare,
offentlig förvaltning och politiker. Om verktyget deltagande
används felaktigt eller slentrianmässigt riskerar det att medföra
ogynnsamma resultat. En viktig utmaning är att inte ha som mål
att uppnå konsensus, utan snarare en strävan mot ett gemensamt
syfte. Här är relationen särintresse-allmänintresse ofta väldigt
känslig. Denna förhandlande-ickekonsensus-drivna-hållningen i
relation till planprocessen utgör också basen för ett nödvändigt
bejakande av urbana dynamiska förändringar.
Målet är att utveckla designdrivna certifierade tjänster i form av
samverkansplattformar för komplexa planprocesser, riktade för
omställningen mot ett hållbart samhälle. Plattformarna utgörs
av två metodinriktade arbetssätt för samverkan – Co-Design
och Interdisciplinär Tjänstedesign. Co-design ska kopplas till
projektets ena utmaning, vilken handlar om att utveckla
inkluderande-samskapande aktiviteter, där personer med olika
erfarenheter deltar; medborgare som är experter på det lokala,
partikulära och personer med erfarenhet och kunnande om det
generella. De utvecklar förslag tillsammans som utgår från
platsspecifika förutsättningar. Interdisciplinär Tjänstedesign ska
kopplas till projektets andra utmaning, vilken handlar om att
utveckla en plattform för att planlägga och systematisera
komplexa problemställningar, samt kommunikativa
infrastrukturer mellan olika kompetens- och tjänsteinriktningar.
Co-design är inriktad mot lösningsdrivna metoder, medan
interdisciplinär tjänstedesign siktar mot systemdrivna metoder.
Plattformarna förankras i planprocessen med stöd av etablerade
hållbarhetscertifieringssystem för stadsdelar [HCS] via ett
nordiskt och svenskt ramverk, för att svara upp mot krav om
kvalitet och tillämpbarhet. Ramverken förväntas fungera som
Ett komplicerat mål under initieringsprojektet har handlat om
problemhantering kring kunskaps-, informations- och
erfarenhetsöverföring från en planprocess till en efterföljande,
22
samhällsbyggnadssektorn. Utvecklingen av HCS-system i
Sverige drivs av Sweden Green Building Council
(www.sgbc.se). SGBC involverar 46 kommuner, entreprenörer,
fastighetsägare, energibolag, konsulter, arkitekter, högskolor
och forskningsinstitut.
erkända verktyg i planprocesser för såväl kravställare som för
slutanvändare.
Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt
(ekonomisk, grön, social)
En växande stadsbefolkning i kombination med krav på hållbar
tillväxt, resurssnålhet och tillgänglighet ställer enorma krav på
nytänkande och systemtänkande i planprocessen. Det gäller inte
minst tillgänglighet, i termer av social hållbarhet. Många av de
bostäder, infrastrukturer och offentliga anläggningar som
planeras idag, som försöker svara upp mot sociala
hållbarhetskrav, brottas just med problem som rör demografi
och välfärd; t.ex. frågor om behov och livsvillkor. Därför
fordras omsorgsfulla arbetssätt för samverkan i planprocessen.
Ett ytterligare problem - vilket kan ses som en effekt av ovan
beskrivna problem - är att många planförslag överklagas. Det är
inte ovanligt att en process tar 5-10 år, på grund av utdragna
remissyttringar, överklaganden och omarbetningar. De
samhällsekonomiska konsekvenserna är därför närmast
oöverskådliga.
En del av arbetet sker via 12 workshops som SGBC arrangerar
tillsammans med 11 kommuner samt 1 med nordiska partners.
Dessa workshops är viktiga testbäddar för att undersöka och
metodutveckla såväl det svenska som nordiska ramverket för
hållbar stadsutveckling som hållbarhetscertifieringssystem och
samverkansprocesser. SGBC kommer, inom ramen för HCS, att
utveckla ett nordiskt och ett nationellt ramverk för hållbar
stadsutveckling, konkreta verktyg som
hållbarhetscertifieringssystem för stadsdelar; erbjuda fysiska
och virtuella utbildningar i både verktyg och hållbar
stadsutveckling; skapa engagemang och möjliggöra spridning
av erfarenheter och innovationer m.m. Projektets
samverkansplattformar kommer inte bara att kunna inordnas i
hållbarhetscertifieringssystemet, utan de kommer även att bidra
med ny tillämpar kunskap och nya metoder. HCS-ramverken
sörjer för att samverkansplattformarna kommer att spridas och
nyttiggöras i framtida planprocesser, inom den offentliga
sektorn (främst stads- och miljöplanekontor), och företag och
organisationer inom samhällsbyggnadssektorn.
Angreppssätt, genomförande
Samverkansplattformarna utvecklas, används och utvärderas i
pågående stadsutvecklingsprojekt, i Upplands Väsbys kommun
och Varbergs kommun, i samverkan med Tyréns.
Projektets advisory board garanterar relevans och kvalité.
Plattformarna kommer att förankras i ett etablerat
internationellt system - HCS (hållbar hetscertifiering av
stadsdelar). HCS är idag under uppbyggnad inom
23
Den varma och rena staden 2
Projektledare: Markus Paulsson, Lunds kommun
E-post: [email protected]
Diarienummer: 2014-00717
Utmaningsområde: HAS – Hållbara Attraktiva Städer
Konstellation – projektparter
16 partners ingår i projektet, varav tre är offentliga
organisationer, tre är forskningsorganisationer och tio är från
näringslivet.
Produkterna vi fokuserar på just nu är biogas, koncentrerade
näringsämnen samt algbiomassa som råvara för
vidareförädling. Fler produkter är möjliga men de får utvecklas
i kommande projekt.
Alla projektpartners:
Det finns initiativ runt om i världen som arbetar med likanade
lösningar, men oftast är det med enskilda delar. Exempel är
Hammarby sjöstadsverk där man testar membraner för
vattenrening och All-gas i Spanien som använder alger för
vattenrening och biogasproduktion.
•
Alfa Laval AB
•
AnoxKaldnes AB
•
Aquaporin A/S
•
Biomil AB
•
Ekobalans Fenix AB
•
European Spallation Source AB (ESS)
•
Heliospectra AB
•
Hydrotech AB
•
Kraftringen Energi AB
•
Lunds kommun
•
Lunds tekniska högskola (LTH)
•
Norups gård Bioraff AB
•
Purac AB
•
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
•
Trelleborgs kommun
•
VA Syd/Sweden Water Research A.
Utmaning och mål
I Den varma och rena staden 2 kommer vi utveckla och testa
teknikerna och metoderna som ingår i de båda koncepten samt
att utvärdera hur de kan användas i befintliga verk och hur
konkurrenskraftiga teknikerna är. Målet är att få fram produkter
som företagen kan sälja och som de offentliga aktörerna kan
använda för att få en renare miljö till en lägre kostnad, inklusive
bättre resursutnyttjande och ett bättre kretslopp för
näringsämnena. Utmaningen är att få alla delarna att fungera
tillsammans och att få allt klart på projektets två år.
Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt
(ekonomisk, grön, social)
När människor samlas på en lite yta så blir koncentrationen av
avfall och avlopp större än vad naturen klarar av att ta hand om.
Därför uppkommer behovet av att samla upp och behandla
avfallet och att rena avloppsvattnet. Eftersom mer än hälften av
världens befolkning numera bor i städer är det miljarder av
människor som behöver lösningar för vattenrening. Tyvärr
saknar fortfarande en stor del av världens städer fungerade
system. Stora mängder orenat avloppsvatten är påfrestande för
miljön och kan ställa till stora skador på framför allt de
vattenbaserade ekosystemen. Dessutom är det ett resursslöseri
att inte ta hand om den energi och de näringsämnen som finns i
avloppsvattnet.
Bakgrund och resultat från steg 1 initiering
Rening av avloppsvatten är en viktig miljöåtgärd och en del av
det moderna samhällets grundläggande infrastruktur. Kraven på
reningsverken har succesivt ökat och omfattar idag organiskt
material (syretärande ämnen) samt kväve och fosfor
(övergödande ämnen). Lagkraven på reningsverken kommer
fortsätta att öka och närmast till hands är att även ta hand om
tungmetaller och läkemedelsrester samt att hushålla med
resurser genom att använda mindre energi och att återvinna
näringsämnena i avloppsvattnet.
Dagens reningsverk har ofta etablerats på en låglänt plats en bit
från staden och byggts ut i takt med de ökande kraven.
Samtidigt har städerna växt vilket medför att mer avloppsvatten
måste tas om hand och att marken närmare reningsverken
bebyggts. Den globala trenden är nu att städerna växer allt mer
och att behovet av nya lösningar därför är stora.
Bara i Sverige kommer det i de växande storstadsregionerna
investeras flera miljarder kronor varje år på att rusta upp och
utöka infrastrukturen för vatten och avlopp.
Angreppssätt, genomförande
Arbetet i projektet är uppdelat på de båda koncepten och på en
tredje del som vi kallar ”Systemlösning och integration”. De
båda koncepten består i sin tur av vars tre delområden. I varje
delområde ingår en till fem partners vilka ska lösa uppgifterna
inom respektive område.
I Den varma och rena staden 1 tog vi fram två koncept som
angriper avloppsvattenreningen på nya sätt. Koncepten är
”Energipositiv rening” och ”Kompakt rening”. I båda
koncepten ingår det att få fram säljbara produkter ur
avloppsvattnet samtidigt som det renas från föroreningar.
De båda koncepten har många tekniska frågor att lösa och
utveckla. Dessa kommer sedan testas och utvärderas hos de
24
Målsättningen är att får fram lösningar och produkter som går
att sälja. Det kommer också byggas upp mycket kunskap och
erfarenheter vilka kommer att ingå i vetenskapliga artiklar,
rapporter, publikationer och i nya nationella och internationella
projekt. Alla partners ingår i olika nätverk där de har möjlighet
att sprida projektets resultat. För Lunds och Trelleborgs
kommuner är det viktigt att visa att personer och företag kan
utveckla sig och sina idéer genom att verka och samarbeta med
kommunerna.
medverkandes laboratorier och på avloppsreningsverken Källby
i Lund och Smyge i Trelleborg. Där håller hela testmiljöer på
att byggas upp. I den tredje delen ingår inga tekniska tester utan
där ska man utvärdera resultaten från koncepten och beräkna
hur man ska kunna integrera teknikerna med befintliga verk.
Genom att alla partners arbetar med flera andra partners
garanteras samverkan och ett utbyte av idéer och erfarenhet.
Gemensamma resurser och aktiviteter med hela projektgruppen
stärker också samverkan. En internationell referensgrupp finns
som ett sätt att hjälpa projektet att överbrygga problem och för
att kunna förmedla lärdomar från projektet.
25
SamCity
– Hållbart försörjningssystem för attraktiv stad
Projektledare: Max Hanander, Gatukontoret Malmö stad
E-post: [email protected]
Diarienummer: 2014-00726
Utmaningsområde: HAS – Hållbara Attraktiva Städer
Konstellation – projektparter
Malmö stad är koordinator och projektleder arbetet. Övriga
parter i SamCity är Citysamverkan Malmö, Svensk Handel,
Fastighetsägarna Syd, COOP Medlem Syd, Lunds Tekniska
Högskola och Sveriges Åkeriföretag Syd. Tillsammans utgör
parterna i konstellationen ett best-practice-triple-helix med
universitetet som följdforskare. Från Malmö stads sida deltar
både Gatukontoret och Miljöförvaltningen i projektet.
också möjligheten att samlasta både offentligt och privat gods i
samma system för att uppnå större skalfördelar och
samordningsvinster, med en initial volym och stabilitet i
projektet. I Sverige finns flera goda exempel (Borlänge,
Halmstad, Växjö, Ystad) på hur man lyckats minska
fordonskilometer via samlastning av kommunala varuflöden,
men inga konkreta exempel på system med kombinerade flöden
(privata/kommunala). Det har generellt varit svårt att få till
stånd en icke-subventionerad samlastning av privata
varuflöden. I Holland återfinns Biennenstadtservice i flera
städer. Här har man lyckats med samlastning av privata flöden.
Bakgrund och resultat från steg 1 initiering
Den ständigt pågående urbaniseringen leder till ett ökat behov
av varor och tjänster som ska transporteras in till de centrala
delarna av våra städer. Det finns en stor utmaning i att kunna
förse ett ökat antal invånare, besökare och näringsidkare med
varor och tjänster och samtidigt minimera de negativa
konsekvenserna för stadsmiljö, klimat, luftkvalitet,
trafiksäkerhet, buller och trängsel. På samma gång måste
lösningarna också ge handel och service i centrum möjlighet att
utvecklas i konkurrens med externa köpcentrum och en
växande e-handel. Detta utgör sammantaget en stor utmaning
för Sveriges städer. Samtidigt visar logistiska trender i
samhället idag på en ökande mängd små heterogena
sändningar, en ökad andel tidsstyrda leveranser (just in time),
samt krav från grossister och producenter på att konkurrenters
leveranser inte får transporteras gemensamt med det egna
godset. Utöver detta ser vi transportbranschens splittring i
allmänhet. Resultatet av detta blir fler distributionsfordon, fler
körda distributionskilometer, lägre resursutnyttjande per fordon
och ett ökat antal leveranser.
Utmaning och mål
Projektet genomförs inom ramen för Hållbara attraktiva städer
(HAS) och den specifika utmaningen som adresseras kan
sammanfattas i att SamCity vill åstadkomma ett effektivare
godsflöde i city, vilket möjliggör urbanisering (att växa),
förtätning (att växa inåt), det goda livet i den goda staden (att
växa med kvalité), samt ett konkurrenskraftigt city (att växa
med konkurrenskraft).
Huvudsakligt syfte i steg 2 är att testa samlastning i ett
kombinerat system (kommunala och privata flöden) i Malmö
city. Effekterna av modellen ska utvärderas, och möjligheterna
att understödja konceptet med olika typer av trafikregleringar,
att använda miljöanpassade fordon, samt att göra en gemensam
upphandling av operatör och distributör för de samordnade
privata och kommunala varuflödena, ska utredas. Målet är
således att genomföra ett pilotförsök med samordnad
varudistribution och testa den framtagna affärsmodellens
robusthet, samt att belysa effekter och relevanta aspekter i
relation till samlastning.
Idén i SamCity är att i Malmö testa ett samlastningskoncept
med innovativa tilläggstjänster kopplat till den affärsmodell
som togs fram inom Steg 1. Erfarenheter visar att just den
långsiktiga affärsmodellen är avgörande för om
samlastningsprojekt ska överleva pilotfasen. För att
åstadkomma detta har fokus lagts också på intäktssidan i
samlastningstjänsten. Därför har en stor enkätundersökning
genomförts för att identifiera de tjänster som brukarna av
systemet (butiker och fastighetsägare) efterfrågar och är villiga
att betala för. Resultatet visar bl a på ett stort intresse för
hantering av returflöden. Tanken är att mervärdestjänster ska
utgöra intäktssidan i systemet tillsammans med den besparing
som samlastning innebär, då godset levereras till en extern
terminal och sedan samlastas istället för att som idag köras av
olika transportörer hela vägen in i städernas inre delar (jmf
kostnaden för den sk last mile). En annan ny infallsvinkel är
På kort sikt är det väntade resultatet ett färdigt pilotprojekt, med
tillhörande utvärdering. Den tidigare framtagna affärsmodellen
har därmed testats, och möjligheter och hinder kopplat till
nyttiggörande har identifierats. Vi kommer också att veta mer
om vilka effekter som samdistributionsmodellen kan ha för
miljön, samt vilka möjligheter som Malmö Stad har att
genomföra regleringar som understödjer samlastning, och vilka
möjligheter och begränsningar det finns avseende en fullskaplig
gemensam upphandling av transportör och operatör för
kommunala och privata varuflöden.
I förlängningen är visionen en hållbar och attraktiv stadsmiljö
som kommer alla till godo. Den samordnade varudistributionen
förväntas bidra till en ekonomisk, grön och socialt hållbar
26
Delprojekt 4, Gemensam upphandling, tittar på juridiska
möjligheter och hinder för en gemensam upphandling av
operatör/distributör för kommunala och privata flöden.
Delprojekt 5 handlar om hur trafikreglering kan stödja
samlastning.
tillväxt jämfört med de suboptimerade system och lösningar
som finns idag.
Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt
(ekonomisk, grön, social)
I en fullskalig utbyggd form kan denna modell för
samdistribution av varor komma att beröra många brukare, i det
privata näringslivet såväl som inom den offentliga sektorn. För
kommunens del bidrar en lyckad samdistribution till en
attraktiv stadskärna och till att miljömålen lättare uppnås. Rent
konkret förväntas detta innebära systemeffekter så som
förbättrad trafiksäkerhet, bättre luftkvalitet och mindre
trafikbuller, minskad trängsel, samt en minskad
klimatpåverkan. En attraktiv stadskärna är till nytta för alla som
vistas i staden och för fastighetsägare och näringsidkare, som
får en trevligare och bättre närmiljö. För transportörer bidrar
modellen till ökad tillgänglighet, bättre arbetsmiljö och för den
upphandlade distributören till nya affärsmöjligheter. Här finns
också en tydlig sysselsättningseffekt i detta.
Samtliga parter i konstellationen kommer att medverka i
dialogen kring utvecklingen av projektets olika delar via
kontinuerliga avstämningar i projektgruppen. Vidare kommer
delgrupper att bildas, med delar av projektgruppen, när en
aspekt behöver belysas mer på djupet. Dessa delgrupper bildas
då utifrån kompetens och erfarenhet i den övergripande
konstellationen. Djuplodande utvärderingsarbete med ledning
av Lunds Tekniska Högskola (LTH) och en kontinuerlig
återrapportering borgar för kunskaps- och erfarenhetsspridning
inom och utom Sverige. Den bredare kommersialiseringen sker
sedan genom gemensam upphandling inför steg 3, då fler
privata näringsidkare kan nyttja konceptet i Malmö.
Kommersialisering, insäljning av idén görs således inte bara av
befintliga parter, utan också via nya parter i steg 2 och steg 3
(konsult, terminaloperatör, distributör). Skalbarheten lokalt,
nationellt och globalt bedöms som god. Kanaler för
informationsspridning kan vara t ex konferenser,
erfarenhetsutbyte, vetenskapliga publikationer etc.
Angreppssätt, genomförande
Fem delprojekt löper parallellt inom steg 2. Malmö Stad är
koordinator. Huvudprojektet är pilotprojekt Samlastning, som
har fokus på att testa den affärsmodell för samdistribution som
tagits fram. Delprojekt 2 fokuseras på fossilfria fordon och
deras applicerbarhet. Delprojekt 3 utgörs av en
godsmodellering som syftar till att visa effekter av samlastning.
27
TOR
– Tysta Offentliga Rum
Projektledare: Magnus Andersson, IMCG Sweden AB
E-post: [email protected]
Diarienummer: 2014-00 733
Utmaningsområde: HAS – Hållbara Attraktiva Städer
Utmaning och mål
Initieringsprojektet har alltså att visat att stadsrummets
användare efterfrågar rekreationsplatser som mitt i stadsbullret
kan ge upplevelsen av en tyst och avstressande oas eller ge en
spännande och avkopplande ljud- och ljusupplevelse.
Konsortiet fortsätter därför arbetet med att utveckla ett
modulbaserat system som kombinerar passiva och aktiva
element för bullerdämpning och skapande av det kontrollerbara
urbana ljudlandskapet. Den skalbara lösningen kan appliceras i
stadsparker såväl som i s.k. pocket parks och i vänthallar.
Lösningen skall erbjuda fria siktlinjer och utgöra ett visuellt
positivt inslag i stadsmiljön. Vårt absoluta mål är att skapa en
tekniskt-, användarmässigt- och hållbarhetsmässigt bärkraftig
lösning för den hållbara, attraktiva staden i Sverige, Europa och
i resten av världen.
Konstellation – partners
I den pulserande och förtätade men ändå hållbara och attraktiva
staden krävs breda samarbeten och innovativa lösningar för att
skapa det goda livet för stadens invånare.
Projektkonstellationen utgör ett tvärsektoriellt snitt av hela
värdekedjan från projektägare, affärs- och innovationsexperter
(IMCG Sweden AB), ledande forskningskompetens, teknisk
systemexpertis och testlab (SP, Sveriges tekniska
Forskningsinstitut och Göteborgs Universitet, Institutionen för
kulturvetenskap), expertis inom sammankoppling av stadens
akademiska-, näringslivsmässiga- och offentliga krafter
(Johanneberg Science Park), marknadsledande bärare av affärer
inom ljud och ljusinstallationer (KSE Gruppen AB), proaktiva
representanter för stadsinvånarna med ambition att utveckla
smarta städer i en global kontext (Göteborgs Stad och Londons
Stadsledning) samt värdar för demonstrationsprojekt
(Älvstranden Utveckling AB, Greater London Authority).
Idéns potential, hållbar tillväxt och samhällsnytta
I världens storstäder hamnar bullerfrågan allt längre upp på
agendan. Urbanisering, stadsförtätning, ständigt ökande
trafikintensitet, stadsnära industrier och flygplatser och ständigt
pågående byggprojekt genererar ohälsa, exempelvis i form av
sömnsvårigheter, stressrelaterade hjärt- och kärlsjukdomar, en
försämring av allmänt välmående och en minskning av
koncentrationsförmåga och arbetsprestation. Enligt EU är redan
idag 40% av befolkningen i Europa utsatta för skadliga
bullernivåer över 55 dB(A).
Bakgrund
Hälften av jordens befolkning bor i städer och utifrån den
pågående urbaniseringsprocessen bedöms andelen
stadsinvånare ha stigit till 70 % om trettio år. Städerna byggs
allt tätare och i framtidens hållbara, attraktiva stad kommer
ljud- och bullerfrågor vara en av de största utmaningarna.
Förtätningen genererar många samhällsekonomiska och
hållbarhetsmässiga fördelar, men om detta sker med en ökad
bullerbelastning för invånarna kommer fördelarna att vägas upp
av nackdelar i form av bullerinducerade sjukdomar, ökad stress,
sömnsvårigheter och en sämre livskvalitet. Stadsutvecklaren
har begränsade möjligheter att möta problematiken, man
försöker exempelvis att skapa ”tysta sidor” vid byggnation,
anlägga avskärmade parkmiljöer samt angripa bullerkällor i
staden. Dessa lösningar är inte tillräckligt när behovet av
bostäder gör att bullriga miljöer bebyggs, när parker i den
förtätade stadsmiljö inte kan erbjuda en acceptabel ljudmiljö
eller när bullerkällorna i den tekniktunga urbana miljön blir fler
och fler. I initieringsprojektet antog konsortiet utmaningen att
skapa rogivande oaser där stadsinvånaren kan finna lugn i
bullerstörda stadsparker. I samverkansprojektet tar konsortiet
innovationen vidare utifrån nya kunskaper inhämtade från
mottagare och potentiella användare: Stadsutvecklingsaktörer
beskriver ett starkt behov av rogivande och lugna oaser mitt i
stadsvimlet men de beskriver också ett behov av positiva,
kontrollerbara ljud- och ljusupplevelser i s.k. pocket parks och i
vänthallar i det täta stadsrummet.
Initieringsprojektet har visat att det finns en rad aktörer som
efterfrågar innovationen, tekniken och affären som utvecklas i
TOR för att möta dessa utmaningar. Kommunala aktörer är
intresserade av TOR för att höja kvaliteten på användarens
upplevelse av parker, stadsrum och vänthallar, kommunala och
privata aktörer potential i TOR för att bygga upp goda
utemiljöer för skolor, daghem och vårdinrättningar och
fastighetsaktörer visar intresse för TOR:s möjligheter att skapa
attraktiva rekreations- och aktivitetsmiljöer i anslutning till
bullerstörda lokalfastigheter och flerbostadshus. Vi har mött
stort intresse från svenska så väl som utländska
användarrepresentanter och det har gett oss viktiga kunskaper
och starkt självförtroende inför samverkansprojektet.
Angreppssätt
I samverkansprojekt kommer kunskaperna från initieringsfasen
att tas vidare. Innovativa tekniker och koncept kommer att
testas, värdeerbjudande etableras, förankras och planeras för
fullskaliga demonstratorer i minst två städer i Sverige och
28
säkerställer en användardriven teknisk utvecklingsprocess.
Projektets demonstrationsaktiviteter kommuniceras till
mottagarsida och omvärld, kunskapsspridning sker, synergier
söks med andra aktörer och processen mynnar ut i en teknisktoch affärsmässigt hållbar lösning med identifierade teknik- och
affärsbärare.
England. Projektet drivs inom- och baseras på IMCG:s
innovations- och nyttiggöranderamverk som på kortast möjliga
tid och med minimerad risk tar en innovationsidé till
marknaden. Modellen är utvecklad vid Stanford Research
Institute av IMCG:s grundare Dr Ian Napier, den baseras på
NABC och har anpassats för skandinaviska
marknadsförhållanden av projektledaren Magnus Andersson
och IMCG:s VD , Dr. Jonas Norrman. Innovationsramverket
29
GrönNano
– Innovativ vattenhantering
Projektledare: Maria Viklander, VA-teknik, Luleå tekniska universitet
E-post: [email protected]
Diarienummer: 2014-00 804
Utmaningsområde: HAS – Hållbara Attraktiva Städer
Konstellation – projektparter
I GrönNanos konsortium ingår 26 parter med allt ifrån
behovsägare till forskare och leverantörer.
att bidra till ökad biologisk mångfald, avser vi att utveckla
möjlighetsbaserade helhetslösningar - GrönNano - för hållbart
omhändertagande (inklusive rening) av dagvatten, för att bidra
till att skapa attraktiva samhällen.
Utmaning och mål
I GrönNanos konsortium ingår 26 parter (behovsägare,
leverantörer och forskare). Inom projektets ramar kommer
innovativa varor och tjänster att utvecklas för att öka
implementeringen av hållbart omhändertagande av dagvatten,
där hänsyn tas till estetik, miljöpåverkan, teknisk funktion
(avseende flödesutjämning och rening), organisering samt
ekonomi. Då dagvattenrening är ett outvecklat område, skapas
genom GrönNano stora affärsmöjligheter för de medverkande
företagen, både nationellt och internationellt.
Bakgrund och resultat från steg 1 initiering
Dagens urbana vattenavledningssystem baseras på synen att
vatten är ett problem som behöver transporteras bort, och är
uppbyggt av ledningssystem som började användas under 1800talet. Dessa system klarar inte av att möta dagens och
morgondagens alla krav; bl.a. har klimatförändringen lett till att
större vattenmängder faller ned på kortare tid än tidigare, vilket
leder till överbelastning avledningsnätet, med påföljande
översvämningar och bräddningar (orenat utsläpp av
avloppsvatten blandat med dagvatten).
GrönNano tar ett helhetsgrepp på dagvattenfrågan, genom
kombination av grön infrastruktur (såsom gröna tak, biofilter,
och dagvattendammar) och avancerad reningsteknik (vilket i
projektnamnet benämns Nano). Genom att använda grön
infrastruktur tas vattnet omhand där det faller ned, på ett mer
estetiskt tilltalande sätt än dagens dominerande ledningssystem.
Därmed minskas vattenvolymerna både till brädd- och
dagvatten, och risken för översvämningar minimeras. Dessutom
renar den gröna infrastrukturen vattnet från näringsämnen och
partiklar, dvs. den fungerar som förbehandlinging för fortsatta
reningen med avancerad reningsteknik, som i sin tur tar hand
om föroreningar (tungmetaller, organiska ämnen, etc).
Ett ytterligare problem vid dagens omhändertagande av
dagvatten är att det samlar på sig de föroreningar som finns i
staden såsom metaller, polycykliska aromatiska kolväten
(PAH:er), oljor, näringsämnen, bekämpningsmedel, bakterier
och salt. Källor till dessa ämnen kan vara fordon, vägar,
byggnader, förbränning av fossila bränslen, trädgårds- och
parkskötsel, djurspillning samt halkbekämpning. Variationerna
i dagvattenkvaliteten mellan olika årstider och typer av
områden kan därför bli stor då den i hög utsträckning beror på
kombinationen av alla de olika aktiviteter och processer som
pågår. Dessa föroreningar transporteras idag via ledningssystem
direkt till våra recipienter, i huvudsak utan rening. För att
skydda våra vattendrag både ur miljö- och hälsosynpunkt,
behöver dagvattnet renas i betydligt större utsträckning än vad
som sker idag.
Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt
(ekonomisk, grön, social)
Det ekonomiska, ekologiska och sociala värdet av att använda
grön infrastruktur i stadsplanering istället för traditionella VAlösningar är stort. Därtill ökar markvärdet i städer som
använder GrönNano när översvämningsriskerna minskar och
livsmiljöerna blir attraktivare. Livsmiljöerna blir attraktivare
och välbefinnandet ökar bl.a. eftersom luftkvaliteten förbättras,
bullernivåer minskar, lokalklimatet förbättras, vattnet blir
renare och estetiken förbättras tack vare den gröna
infrastrukturen. Grön infrastruktur medför även en ökad
biologisk mångfald i våra samhällen.
Mot bakgrund av detta och med anledning av att EU:s
Vattendirektiv ställer krav på att effekter av översvämningar
måste lindras, att inga vattendrag får försämras (m.a.p.
övergödning, andra föroreningar), samt att EU:s Soil Sealingdirektiv ställer krav på att andelen gröna ytor ska öka i våra
städer för att minska urbaniseringens negativa effekter samt för
Implementering av dessa system och komponenter kommer att
leda till attraktivare, mer klimatanpassade städer, samt minskad
miljöbelastning på våra sjöar och vattendrag. Då
dagvattenrening röner allt större uppmärksamhet, inte minst
genom påtryckande faktorer såsom vatten-, soil sealing-och
30
reningsmetod, samt ta fram riktvärden för rening, utv. kunskap
om vad dagvatten innehåller beroende på olika aktiviteter och
byggnadsstrukturer som förekommer i ett område. 3)
”Dagvattensystem för vackrare stad, volymsutjämning och
rening”, där olika dagvattenssystems estetiska värden
utvärderas varpå beslutsstöd tas fram för hur estetiska värden
bäst skapas vid design av dagvattensysten. 4) ”Avancerade
reningskomponenter för dagvattensystem”. Här testas
innovativa tekniker som kan integreras i befintliga
dagvattensystem när ytterligare rening av vattnet krävs. 5)
”Innovationsutveckling och internationalisering”, vilket
kommer att se till att GrönNanos resultat tas tillvara,
skräddarsyddda helhetslösningar för optimalt omhändertagande
av dagvatten sätts samman för att säljas på svensk och
internationell marknad. Workshops kommer att genomföras för
att ta tillvara på ytterligare idéer som kommer fram under
projekttiden. I WP2-4 genomförs arbetet i arbetsgrupper som
alla består av olika parter. Kunskap som tas fram i WP2 blir
input till de moduler som tas fram i WP4 och vidare till de
systemlösningar som utvecklas i WP3.
badvattendirektivet, pågående klimatförändring (både ökande
och minskande regnmängder) m.fl., samt då det är ett hittills
negligerat område, innebär det stora tillväxtmöjligheter för de
aktörer som befinner sig i framkant, vilket är en viktig
anledning till att GrönNanos företagsparter medverkar i
projektet.
Angreppssätt, genomförande
Olika moduler att använda till platseffektiv grön infrastruktur
kommer att utvecklas. Fem stycken
arbetspaket/utvecklingsplattformar (WP) med fokus på olika
delar i GrönNano har tagits fram. Dessa rör 1) ”Den optimala
planerings-, drift- och underhållsprocessen”. Här genomförs
arbetet i workshopar där deltagare från de olika kommunerna,
konsulter och forskare samlas tillsammans för att utveckla
processer som leder till ökad implementering av grön
infrastruktur. Bland deltagarna kommer det finnas
representanter för alla de parter som bör vara involverade i
dagvattenplaneringen för att få ett kollaborativt samarbete och
skapa förståelse hos samtliga parter för vad var och en
prioriterar högst, för att därefter kunna styra mot samma mål
(learning alliance). 2) ”Dagvattnets innehåll, transport och val
av reningsmetod”. För att kunna välja och utveckla rätt
31
Stadsbruk
Projektledare: Anders Rasmusson, Institutionen för landskapsarkitektur, planering & förvaltning, Sveriges Lantbruks Universitet
E-post: [email protected]
Diarienummer: 2014-00 832
Utmaningsområde: HAS – Hållbara Attraktiva Städer
Konstellation – projektparter
intresse från konsumenter, restauranger och affärer att sälja och
köpa närproducerade grönsaker.
Utmaning och mål
För att skapa hållbara attraktiva städer måste kommuner arbeta
med innovativa sätt att etablera arbetstillfällen, skapa
mötesplatser för social hållbarhet och värna ekologi. Stadsbruk
syftar till att skapa jobb och tillväxt genom ekologisk odling
och matproduktion på platser i och runt staden. Projektet
kopplar samman de goda sociala exemplen från stadsodling
med lönsamheten från storskalig odling.
Stadsbruk blir en katalysator för debatten och bidrar till hållbar
stadsutveckling ekonomiskt, genom att skapa vägar till
försörjning och nytt produktionsområde för närproducerade och
högkvalitativa grönsaker och örter; ekologiskt, genom att förse
staden med närproducerade och ekologiska grönsaker; och
socialt, genom att odlingarna skapar gemenskap för människor i
utanförskap. Samtidigt bidrar projektet med kompetent
arbetskraft till trädgårdsnäringen.
Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt
(ekonomisk, grön, social)
En av de stora utmaningarna är att skapa arbetstillfällen som
gynnar alla grupper i staden. Klyftorna mellan olika grupper
ökar och lyckas inte samhället skapa arbetstillfällen för alla,
bildas grupper som lever i ett permanent utanförskap. Detta är
förödande inte bara för den drabbade individen utan också en
av riskfaktorerna som kommer att urholka framtida tillväxt och
utveckling för hela samhället (se OECD-rapport Territorial
reviews: Skåne 2013).
Bakgrund och resultat från steg 1 initiering
Arbetslöshet och utanförskap är stora utmaningar för dagens
samhälle. För att skapa attraktiva städer måste kommuner
arbeta med innovativa sätt att etablera arbetstillfällen, skapa
mötesplatser för social hållbarhet och värna ekologi. Många
städer har idag outnyttjad mark i och kring staden. Detta är en
resurs, genom att detaljplanera mark i staden som odlingsmark
kan vi mångdubbla den svenska hortikulturella
primärproduktionen.
Allt fler konsumenter, restauranger och affärer ställer krav på
ekologiska närproducerade livsmedel samtidigt som nya EUregler underlättar offentlig upphandling där större vikt läggs vid
kvalitet, miljöskäl, sociala frågor och innovation samtidigt som
de tar hänsyn till priset och kostnader under hela livscykeln.
Genom att använda outnyttjad mark vill vi skapa hållbara
odlingar i och intill staden. Många som kommer från andra
länder har kunskap kring odling och grödor som inte odlas i
Sverige idag. Genom Stadsbruk hittar vi nya grödor, nya odlare
och nya marknader. Samtidigt kan denna grupp i förlängningen
erbjudas arbetstillfällen i den konventionella
trädgårdsbranschen, där det råder brist på kompetent
arbetskraft. Stadsbruk etablerar en testbädd i Malmö, men på
sikt ska modellerna kunna användas i hela Sverige och i andra
länder.
Runt om i världen finns många försök med urbana odlingar,
framför allt utifrån de positiva sociala effekterna det ger, bland
annat Malmö Stad har utmärk sig här. Det finns ett fåtal försök
där man också satsar på att åstadkomma lönsam produktion,
men inget av dessa har siktat in sig på den outnyttjade marken i
och kring städer, utan handlar snarare om ”community
supported agriculture” och liknande initiativ. Fastighetskontoret
i Malmö har identifierat 800 platser i och kring staden, där
flertalet bedöms som lämpliga för odling.
Angreppssätt, genomförande
Konkret ska projektet ta fram modeller för hur vi skapar lönsam
odling i denna mellanskala, hur vi organiserar odlare och
facilitatortjänster och hur vi skapar och marknadsför
försäljningskanaler. Erfarenheter från egna odlingar och andra
projekt samlas i det nationella nätverket Stadsbruk Sverige.
Under initieringsfasen provodlade vi och fick redan då kontakt
med ett trettiotal intresserade odlare. Vi såg också ett stort
32
Dessa erfarenheter sprids genom projektparternas egna och
andras kanaler, där bland annat Movium – SLU:s tankesmedja
för hållbar stadsutveckling, är en resurs.
Projektet arbetar utifrån tre arbetspaket:
•
Strategi, arbetar med strategiska frågor som framför allt
rör kommuner och myndigheter samt ansvarar för att
skapa det nationella nätverket Stadsbruk Sverige.
33
•
Odling, ansvarar för testbädden i Malmö där vi
implementerar metoder, utvärderar och utvecklar nya
arbets- och odlingssätt.
•
Kommersialisering, ansvarar för att skapa hållbara
ekonomiska förutsättningar för odlarna, genom att
utveckla innovativa affärsmodeller, identifiera köpare och
rådge odlare i entreprenörskap.
Södertörnsmodellen
Projektledare: Gustav Malm, White arkitekter ab
E-post: [email protected]
Diarienummer: 2014-00 918
Utmaningsområde: HAS – Hållbara Attraktiva Städer
Utmaning och mål
Samverkansprojektet avser att möta samhällsutmaningen
hållbara attraktiva städer genom att utveckla innovativa former
för medborgarinflytande och aktörsövergripande samverkan för
hållbar stadsutveckling i storstadsregionens kranskommuner.
Södertörnsmodellen är ett integrerat koncept för att utveckla
idéer, metoder och indikatorer för att hantera de komplexa
behov som karaktäriserar den urbana miljön.
Konstellation – projektparter
Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt
(ekonomisk, grön, social)
De förväntande resultaten består i första hand av de
dellösningar som kommer att testas och utvärderas i
testbäddarna. Dessa dellösningar består av:
Bakgrund och resultat från steg 1 initiering
Delegationen för Hållbara städer (2012) framhåller i sin
slutrapport att det är hög tid att ställa om för att skapa social,
ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Hur städer planeras, byggs
och förvaltas hänger nära samman med människors hälsa och
delaktighet, förutsättningarna för integration, jämställdhet och
demokrati liksom möjligheten att minimera miljö- och
klimatpåverkan (Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö
2013). Resultaten från initieringsprojektet styrker denna syn
och betonar att initiativ med hållbar stadsutveckling ska vara
lokalt förankrade för att vara operationella och livskraftiga.
Därför måste myndigheter, medborgare, universitet, ideella
organisationer och näringslivets aktörer samverka i arbetet med
hållbara attraktiva städer. Framgångsfaktorer för samverkan är
tillit och förtroende mellan de deltagande aktörerna vilket
ställer krav på uppbyggnad av långsiktiga relationer.
•
former för aktörsövergripande samverkan i olika skeden
av planeringsprocessen som främjar helhetslösningar som
möter komplexa behov i storstadsregioner
•
metoder och verktyg för medborgardialoger för ökat
medborgarinflytande
•
indikatorer och verktyg för hållbarhetsbedömningar som
stödjer en kunskapsbaserad sökprocess efter lösningar för
hållbar stadsutveckling i olika skeden av
planeringsprocessen
Dellösningarna stärker arbetet med hållbarhet, och genom att
sammankoppla dessa dellösningar skapas ett integrerat koncept
för hållbar attraktiv stadsutveckling i storstädernas
kranskommuner – Södertörnsmodellen.
Södertörnsmodellen kommer att bidra till grön och socialt
hållbar tillväxt genom att skapa ett ramverk för samverkan och
dialog med stöd av kunskapsstyrda verktyg.
Södertörnsmodellen är på sikt en utveckling av
Hammarbymodellen som är ett affärsdrivande koncept för en
differentierad kundbas. Internationellt får Sverige ett nytt
exempel på stadsutveckling i världsklass, på hemmaplan
utvecklas och stärks kompetens inom hållbar stadsutveckling.
Samverkansprojektet kommer även att resultera i andra
affärsmöjligheter, en affärsmodell för samverkan som är möjlig
att tillämpa i storstadsregioner. Resultaten i projektet kommer
dessutom att kunna omsättas till tjänster hos företag och
kommuner.
Initieringsprojektet visar också att kommunerna efterfrågar
mätbara indikatorer för mänskliga värden och för att visa på
samhällets insatser och utveckling över tid så att planeringen
kan bli bättre på att ta till vara faktorer som kopplar till
människors välbefinnande och livskvalitet. Därför kommer
användbara indikatorer och metoder att studeras vidare i det
fortsatta projektet. Dessa indikatorer kan användas i ramverket
för hållbar stadsutveckling och bidra till en utveckling av ett
svenskt certifieringssystem för stadsdelar. Flera
forskningsrelaterade program om hållbara städer (bl.a. Mistra
Urban Future) framhåller vikten av att utveckla ett bredare, mer
systematiskt och dynamiskt synsätt på kunskap och innovation
för stadsutveckling bl.a. genom ett utbyte av kunskaper från
praktik och forskning. Erfarenheter från initieringsprojektet
visar att en aktörsövergripande samverkan öppnar nya
perspektiv och därigenom nya möjligheter till lösningar.
Angreppssätt, genomförande
I Södertörnsmodellen ingår ca10 testbäddar på Södertörn. För
varje testbädd finns en aktörsövergripande idégrupp som har till
uppgift att:
34
1
ta fram innovativa lösningar för hållbar attraktiv
stadsutveckling,
2
utveckla, testa och utvärdera verktyg för ökat
medborgarinflytande,
3
identifiera verktyg för kunskapsbaserat beslutsstöd och
indikatorer för hållbar stadsutveckling.
idégrupperna sammanställs och analyseras i
samverkansgruppen för att identifiera hur arbetet med hållbar
attraktiv stadsutveckling i Södertörnskommunerna kan stärkas.
Analysen ska resultera i ett förslag till Södertörnsmodellen som
kombinerar erfarenheter från testbäddarna och förenar former
för aktörsövergripande samverkan med metoder för ökat
medborgarinflytande och verktyg för kunskapsbaserat
beslutsstöd.
Övergripande drivs arbetet utifrån de tre frågeställningar som
samtidigt utgör de dellösningar som projektet ämnar ta fram
lösningar för.
Upplägget innebär att varje idégrupp arbetar med de tre
uppgifterna utifrån testbäddens ramar. Resultaten från
35
Elmob
– elektrifierad mobilitet i Göteborg
Projektledare: Lindholmen Science Park
E-post: [email protected]
Diarienummer: 2014-00957
Utmaningsområde: HAS – Hållbara Attraktiva Städer
Konstellation – projektparter
intresse att välja miljövänliga alternativ, men inte till vilket pris
som helst. Liknande initiativ pågår i flera internationella städer,
men lösningarna måste anpassas efter regionala förutsättningar.
De viktigaste resultaten från föregående (A-)projekt har varit att
kartlägga teknik för betalsystem för laddning av elfordon på
parkeringsplatser, kartläggning av elnätskapacitet i
parkeringshus och platser, samt standarder för laddning samt
inventerat behov och förutsättningar inom olika stadsdelstyper.
Detta har varit värdefulla kunskaper som delvis legat till
grunden för valet av demonstrationerna och var detta skall ske i
Göteborg.
OC
OFF COURSE
Utmaning och mål
Projektet Elmob adresserar samhällsutmaningen hållbara
attraktiva städer och avser att utveckla, testa och demonstrera
elektrifierade delade mobilitetslösningar för hållbara
persontransporter i storstadsområden i allmänhet och Göteborg
i synnerhet. Konkret kommer detta projekt att börja utveckla
sammanhängande elektrifierade mobilitetstjänster av
elcykelpooler, elbilspooler, elektrifierad taxiverksamhet och
elektrifierade bussar; utvecklingen av dessa lösningar är den
preliminära målbilden för projektet och kommer resultera i ett
antal delprojekt/demonstrationer.
Bakgrund och resultat från steg 1 initiering
Befolkningen i världen växer och urbaniseringen ökar. Idag
lever mer än hälften av jordens befolkning i städer, och de
flesta prognoser tyder på en ökning; år 2050, väntas hela 70
procent av världens befolkning bo i städer och de stora städerna
blir allt större. I takt med befolkningsökningen och önskemål
om ökad levnadsstandard för fler människor så finns i dagsläget
en tydlig koppling till ökat resursanvändande och ökade utsläpp
vilket snarast möjligt måste brytas för att vi människor skall få
en dräglig framtid. Huvudfokus i dagsläget är
koldioxidutsläppen som radikalt måste minskas för att
temperaturhöjningen inte skall skena iväg.
Varje delprojekt ovan löser i sig själv ett enskilt transportbehov
på ett hållbart sätt. Delprojekten skall dock ses i ett
helhetsperspektiv och sammanhang där förutsättningar kommer
att skapas för komodalt resande där flera av transportlösningarna kan utnyttjas för att ta sig från en punkt till en
annan. Lösningarna kompletterar i detta perspektiv färdmedlen
gång, cykel och kollektivtrafik och skapar bättre förutsättningar
för att fler personer skall välja dessa alternativ.
Hållbara transportlösningar med minskade utsläpp och tystare
trafik är väsentligt för att nå en målsättning om hållbara
attraktiva städer. Transporter svarar för ungefär en fjärdedel av
Sveriges totala slutliga energiförbrukning. Även om andelen
förnybara bränslen ökar, svarar fortfarande fossila bränslen för
merparten. Ambitionen för Sverige är att gradvis minska
beroendet av fossila bränslen i transportsystemet, och
målsättningen är att Sverige skall ha en fordonsflotta som är
oberoende av fossila bränslen.
Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt
(ekonomisk, grön, social)
Först och främst kommer projektet till nytta för staden
Göteborgs alla invånare som får tillgång till hållbara
mobilitetslösningar som uppfyller deras transportbehov, och
som dessutom skapar förutsättningar för hållbar stadsplanering
där människorna i staden kan mötas. Göteborg kan fungera som
föregångsstad där viktiga erfarenheter kan exporteras till andra
såväl svenska som internationella städer.
Hittills kan konstateras att människor trots medvetenhet om
våra miljöproblem har svårt att bryta invanda transportlösningar
så än så länge så finns inga elektrifierade masstransportlösningar, möjligen undantaget alla elektrifierade tvåhjuliga
fordon i Kina. Dessutom har många människor fortfarande
tillgång till egen bil och delar ogärna denna med andra. Än så
länge är det så att de pilotprojekt/demonstrationer som finns
runt om i världen inte riktigt bär sig ekonomiskt. Det finns ett
Projektet skapar även kommersiella förutsättningar för nya
företag som jobbar med lösningar för grön omställning.
Projektet skapar på sikt nya arbetstillfällen både för företag i
Göteborg med omnejd och svenska företag.
36
Angreppssätt, genomförande
Projektet kommer genomförandemässigt utformas i olika
arbetspaket, där olika dellösningar utvecklas, se figur nedan.
Förutom att komma till nytta för Göteborg stads invånare, så
kommer resultaten att förmedlas och kommuniceras både
nationellt som internationellt, via seminarier, nyhetsbrev,
vetenskapliga artiklar, konferenser etc.
37
38
Informationssamhället 3.0
Kontaktperson på VINNOVA
Peter Nöu
39
HASPOC
– High Assurance Security Products On COTS
Platforms
Projektledare: Rolf Blom, SICS Swedish ICT
E-post: [email protected]
Diarienummer: 2014-00702
Utmaningsområde: IS3.0 – InformationsSamhället 3.0
Consortium
Partners:
The developed platform will be based on the current trust
anchoring and boot solution developed by T2 Data and the
virtualization solution provided by the SICS Thin Hypervisor
(STH), which in a joint KTH SICS project (PROSPER) is
under formal verification regarding its security claims. These
existing solutions will be enhanced and modified to cover
product requirements and requirements for achieving high
assurance level Common Criteria evaluations.
Reference Group, Requirements Owners:
Challenge and targets
The challenge addressed by this project is to secure digital
infrastructures to guarantee reliable and available services that
can withstand cyber-attacks. Digital infrastructures become
increasingly important from a societal, personal, service and
industry perspective as they today provide and control close to
all service and production systems.
Background and results from step 1 ”Initiering”
The ultimate project target is to provide security for critical
digital services and infrastructures by development of a
trusted, cost and resource efficient virtualized COTS (ARM)
platform for embedded systems, with proven and Common
Criteria certified security properties.
Embedded systems are today present in a large variety of
products and systems. They also become connected, mostly
over the Internet and this evolution takes place in a rapidly
worsening cyber threat situation. We see a significant increase
in the diversification and sophistication of attacks; some are
driven by business and profit, while other aim for information
access. In both cases they are often performed by professional
and organized groups. Thus there is a need for platforms that
will fulfill stricter and stronger security requirements and
where trust in their security is underpinned by formal proofs
and high assurance certification (Common Criteria).
Customer requirements and market competition require that
future security products deliver stronger and verified
protection, can be developed faster, use less resources (HW,
energy) and become physically smaller. To this end,
virtualization is a powerful tool both for efficiency and
protection as virtualization can be a security mechanism in
itself offering isolation of different services running on a
computing platform. However, for customers to place trust in a
product such as a hypervisor, in particular if it is new to the
marketplace, the claimed security properties must be backed
up by evidence, and the best evidence available is a formal
proof.
Secure Execution Environment
ISOLATION
USER MODE
General purpose guest OS
Paravirtualized
Linux
OS7FreeRTOS
Potential of idea with focus on sustainable growth
(economically, green and social)
A virtualized solution with strong security assertions will be
widely applicable. It can be used in any embedded system with
immediate relevance to specific security products like crypto
equipment, secure mobile phones and firewalls, but also in
SCADA systems, mobile communication networks, vehicular,
avionics and medical systems, cloud application platforms and
devices in the Internet of Things (IoT). The potential market is
thus very large. An indication is that the OKL4 hypervisor has
been deployed on more than 1.5 billion devices, mostly mobile
phones. In a longer perspective, we will see many billions of
devices in just the IoT and if only a small fraction will require
strong security it will still be a huge market. Add to that all
other application areas.
Secure and Safety
Critical Services
PRIVILEGED MODE
Modified to run deprivileged in user
mode. Privileged operations done
through hypercall API.
Crypto
API
Hypercall
API
SICS Hypervisor
Hardware: ARM Cortex A8, A9
Secure
Boot SW
Target platform architecture
40
properties based on requirements for a high assurance
Common Criteria evaluation. Two prototype crypto related
systems will be developed.
Resource efficient solutions developed on the platform will
give less environmental impact due to a decreased bill of
material and lower energy consumption. The solutions will
also allow efficient reuse of SW and system designs, which
will decrease development time and efforts. Similarly, CC
certification efforts will decrease as the platform solution is for
reuse by different products. In total it will lead to shorter
development times and more efficient (time, energy and
equipment) resource utilization contributing to society´s
sustainability targets.
The reference group represents important requirement owners.
The project partners Sectra and Tutus have immediate interest
in the solution for their development of certified crypto
equipment. T2 Data will develop a product line for secure
management of critical software. Ericsson has a strong interest
in many of the upcoming application areas and develops
corresponding solutions and products. Ericsson sees a
significant market potential for products with stronger and
verifiable security claims. Also ABB, represented in our
reference group, has identified these needs for ECUs in their
process automation and energy systems.
Approach and implementation
The platform will cover trust anchoring, boot system,
hypervisor functionality and required security related life-cycle
management features based on partners already ongoing
efforts. The project will adopt an agile working style and
concurrently work on requirements capture, system
architecture hypervisor functionality and formal verification of
41
Minimum Viable Device
Projektledare: Bogdan Tudosoiu, Mobile Heights
E-post: [email protected]
Diarienummer: 2014-00805
Utmaningsområde: IS3.0 – InformationsSamhället 3.0
Konstellation – projektparter
Mobile Heights, Sony Mobile, Blackberry, Skånetrafiken,
E.ON, Näringsliv Skåne, Lunds Universitet, LU Open,
Softhouse Consulting, Malmö University, Arduino Verkstad,
Ericsson Modems, Sigma Connectivity, Connect Blue.
Scandinavia, Europe and USA, among them: Intel, Facebook,
CISCO, FSecure, etc.
Utmaning och mål
A unified standard for Internet of Things is far away and today
we see how all the big companies try to find the right
consortium for pushing their ideas and concepts. This means
that multiple standards will need to live in the same time,
competing and independent of each other. Companies will
create devices according to one or another standard, and
consumers and industries forced to deal with multiple
standards. Translated this means higher prices due to supply
and logistic chains, different applications and developer
environments, little data instead of big data, poor analytics and
less or spread data.
Bakgrund och resultat från steg 1 initiering
Internet of Things will grow exponentially in the next couple of
years. Both Ericsson and CISCO have the same vision where
they believe that we will see about 50 billion connected devices
in 2020 and more than 500 billion in 2030, while businesses
generated by web coupled devices will generate over $19
trillion in the next 10 years.
There is a need for convergence between different standards
popping up in the industry and this can lead to a negative
impact over the prognosis above as well as it will impact end
consumers and different industry verticals in terms of
interoperability.
We are aware of the fact that a standard cannot be created in a
short amount of time and that is why we try to unify the
standards in a framework, both hardware and software, open in
terms of both API:s and SDK:s to support multiple standards as
an ’universal remote for IoT’
For Sweden, a country based on export, this means higher
production costs due to complicated supply chain and logistics,
and a diffused community who will embrace different
standards.
We will further develop the framework presented in the first
milestone of the project and promote it, nationally and
internationally with the help of our consortium members.
Today we see a very spread focus nationally and in Europe with
respect to the standardization of Internet of Things, the most
notable initiative being the OMA LWM2M alliance.
Internationally we see initiatives such as AllJoyn (started by
Qulacomm and supported by 40 members such as CISCO,
Samsung, Microsoft), Thread Group (started by NEST
(Google) and Samsung) and the Open Interconnect Consortium
(Intel, Samsung, Del, etc…).
Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt
(ekonomisk, grön, social)
As a part of our project we will calculate the impact of creating
an open standard vs. having multiple standards for Sweden.
This will be done together with Lund University and their
Faculty of Economics. We know that the best solution for
Sweden will be to have an open solution, used by everyone as it
will shorten the production-time and improve supply chain due
to economy of scale as it is today with other standards as for
example: Bluetooth, USB, GSM, etc…
A way of explaining how the market is evolving is to use the
case of remote controls. Today we have different remote
controls for each and every device that is driven from distance
and the same thing happens when devices will be coupled and
connected to the Internet.
To succeed with this project we can see initiatives such as
NEST, aquired by Google with $3.2 billion or SmartThings
acquired by Samsung with $200mil, being a part of our
framework solution. We consider Minimum Viable Device as
more complete, powerful and integrated framework with
respect to the Internet of Things integration.
What the Minimum Viable Device project tries to achieve is to
create an ‘UNIVERSAL REMOTE’ for Internet of Things,
with help of our strong consortium. The idea is to get one of the
standards as input and to be able to ‘talk’ to any other standards
at output, this way different standards will not create a silo.
Internet of Things as a concept is the new growing curve in the
mobile world and the way the mobile industry will penetrate all
other industries. By getting more input data via sensors and
sending it, in a controlled way to the cloud, open possibilities
for 3rd party application and service provider to find ways to
In the first step of this project we have identified the best
standards for communication at this time, we have built a
reference design and started working on a software architecture
framework. A demo is available and has been presented to and
appreciated by the consortium but also companies in
42
collaborate between industries, between individuals to find
solution to great challenges.
Each Work Package has project partners within the consortium
and is continuously adding new partners.
Angreppssätt, genomförande
We will start our project by doing ’sprint’ concepts – programs
between 3-6 months for each of the industry verticals
mentioned in the application, i.e.: transportation, energy and mhealth together with our partners in the consortium.
The solution that will be the result of a ’sprint’ will be
continuously developed by our program and the industrial
partner in an agile way and we expect to reach the beta phase in
about a year from now, time when it will be mature enough to
go live.
Via an agile process we will start with an Alfa version of the
framework, already developed in the early stage of our
application to add features and open more API:s specific to the
industry verticals mentioned above.
43
DIA – Datadriveninnovationsarena
Projektledare: Carl Magnus Olsson, Malmö högskola
E-post: [email protected]
Diarienummer: 2014-00807
Utmaningsområde: IS3.0 – InformationsSamhället 3.0
Konstellation – projektparter
Malmö Högskola, Blekinge Tekniska Högskola, Lunds
Universitet, Media Evolution, Mobile Heights, NetPort,
Blekingetrafiken, Skånetrafiken, Karlshamns Kommun, Lunds
Kommun, Malmö Stad, 4IT, All Binary, Ericsson Research,
Fujitsu, HiQ, Odd Hill, Sony Mobile Communications, Telia
Sonera och Trivector.
potential. Målet är att brukare ska känna ett mervärde av att
aktivt bidra med generering av data och utvärdering av tjänster,
vilket kompletteras med projektparternas egna datakällor från
sin verksamhet samt öppna datakällor, för att på så sätt bidra till
design av framtidens tjänster för människor i rörelse.
Den andra utmaningen handlar om de hinder som fortfarande
finns för att bygga databaserade tjänster. Några av dessa hinder
är: gamla IT-system, skiftande datakvalitet i termer av
detaljering och intervall för insamling, behov av nya lagringsoch molntjänster, säkerhets- och integritetsfrågor, brist på
standardiseringslösningar, industriella låsningar, stängda
API:er, outvecklade affärsmodeller samt outvecklad politisk
och juridisk samhandling. Genom projektets praktiska karaktär
är målet att i nära samverkan mellan de deltagande
konsortieparterna utveckla konkreta lösningar på dessa hinder,
lösningar som sen kan sen generaliseras och bidra till
utvecklingen av nya tjänster med koppling till databaserad
tjänsteutveckling.
Bakgrund och resultat från steg 1 initiering
Med den tydliga trend av allt mer internetuppkopplade ting
(Internet of Things – IoT), från mobiltelefoner och smarta
armband till bilar och bussar, sker just nu en förändring inom
datainsamling. Denna förändring består av att allt fler aspekter
av våra liv och vår miljö genererar data som lagras och
möjliggör mervärdesskapande för såväl individer som företag.
Detta inkluderar offentlig data som – i mån av integritetsskyddets möjligheter – i allt större utsträckning görs tillgänglig
för tjänsteutveckling, såväl som användargenererad data som
samlas in av enskilda och grupper som delar samma intressen
(exemplevis för cykling, vandring, eller livsnjutning via
restauranger, evenemang och liknande). Den digitala såväl som
fysiska värld vi rör oss genom förenas alltmer, vilket även
expanderar möjligheterna för innovation.
Syftet med DIA-projektet är att utveckla digitala tjänster som
bygger på multipla flöden av tillgängliggjorda och
användargenererad data. Temat för tjänsterna är ”Människor i
rörelse”. Dessa digitala tjänster kommer utvecklas i varierande
grad av konkretisering, där projektet tar fram minst 20
bärkraftiga konceptidéer, samtliga relevanta för
vidareutveckling. Av dessa kommer minst åtta koncept
vidareutvecklas till prototyper som är utvärderingsbara, varav
minst två sedemera utvecklas vidare till verifierbara proof-ofconcepts baserat på långtidsanvändning av brukare i deras
vardag.
I DIA-projektet har behov ringats in och har tematiskt starka
implikationer mot en förbättrad kollektivtrafik som spelar en
större roll för gemene person än idag. Inom kollektivtrafiken
har Sverige åtagit sig att minska utsläppen av växthusgaser med
17 procent till 2020 jämfört med 2005 och exempelvis
Skånetrafiken har som mål att vara det mest miljöanpassade
persontransportalternativet i Skåne, samtidigt som man
fördubblar antalet resor till år 2020 jämfört med 2006 års nivå.
Som komplement till kollektivtrafik ser projektet även alla
former av rörelse (såsom cykling, löpning och till fots) av
människor inom regionen, då projektet vill främja miljörelevant
och intressant utforskning av lokal region och inte förhindra
denna genom förbud och brist på attraktiva alternativ.
Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt
(ekonomisk, grön, social)
Kopplingen till grön tillväxt är tydlig i detta projekt då modern
kollektivtrafik skapar förutsättningar att bygga den hållbara
staden och ett långsiktigt hållbart transportsystem med
effektivare trafikoptimering, som samtidigt har en starkare och
än mer självklar värdeskapande roll för medborgare och
besökare i regionen. Detta inkluderar exempelvis förbättrad
reseinformation samt kringtjänster som underlättar och gör
resetiden roligare och mer användbar, dvs ökandet av den så
kallade ’tidvärdheten’. Utöver tidvärdhet kan tjänster riktade
mot samhällsrummet användas som en kommunikations- och
interaktionsarena för en förstärkt medborgardialog av relevans
för såväl kommun som region, medborgare, besökare och
näringsliv.
Utmaning och mål
Projektet har två huvudsakliga utmaningar. Den första
utmaningen adresserar möjligheterna för datadriven innovation
som förbättrar och förstärker kollektivtrafikens roll som
relevant alternativ till biltrafik. Målet är att bidra till en attraktiv
och optimerad kollektivtrafik liksom bidra till en förstärkning
av kommunal samt regional brukar- och medborgarinteraktion.
Detta innebär att brukare bjuds in till diskussion såväl som
tjänsteanvändning för att i praktiken erbjudas möjlighet att
prova på tjänster som idag bara finns som visioner med
44
Angreppssätt, genomförande
Genom öppna innovationsprocesser och nära brukardialog går
projektet från innovativ och konsortieövergripande
konceptutveckling till testade prototyper och verifierade proofof-concepts från vardagsanvändning av relevanta
brukargrupper. Behov hos Skånetrafiken och Blekingetrafiken
(och deras resenärer) samt Malmö Stad, Lunds Kommun och
Karlshams Kommun (och dess medborgare och besökare)
ligger till grund för konceptutveckling och prototyper.
Genom projekts konkreta inriktning på verifierbar utveckling
av prototyper och proof-of-concepts kommer vi att stöta på ett
flertal av de hinder – tekniska som strukturella – som finns för
att bygga framtidens databaserade tjänster. Genom projektets
praktiska karaktär får vi möjlighet att i nära samverkan mellan
de deltagande konsortieparterna utvärdera konkreta lösningar
på dessa hinder, samt lyfta fram de behov som finns för att
överbrygga brister, på ett sätt som har möjlighet att
generaliseras till andra regioner och parter än projektets.
Projektets långsiktiga resultat förväntas bli ökad, smartare och
mer användarorienterad samtrafik samt en ökad och mer
kvalitativ brukar-/medborgardialog. I denna förväntas
transportbolagen såväl som de offentliga instanserna kunna öka
sin interaktion med de som rör sig i staden och i regionen,
något som i sin tur stärker förutsättningarna för hållbar tillväxt
samt bättre offentlig service och funktionalitet. Framgångsrikt
sådant arbete har även möjligheten att stimulera interaktion
mellan medborgare, samt vilja bland dessa att värna om den
gemensamma lokala miljön. Projektets arbete med innovation
och tjänstelösningar baserat på brukarinvolvering kan även stå
som exempel för andra sektorer där tillgång och delning av data
är möjligt.
45
46
Konkurrenskraftig produktion
Kontaktperson på VINNOVA
Eva Esping
45
Nya vegetabiliska livsmedel med högt
proteinvärde
Projektledare: Kristin Sott, Institutet för Livsmedel och Bioteknik, SIK
E-post: [email protected]
Diarienummer: 2014-00792
Utmaningsområde: KP – Konkurrenskraftig Produktion
Konstellation – projektparter
Projektkonstellationen består av råvaruproducenterna
Lantmännen Reppe, Tate&Lyle och Lyckeby Culinar,
Forskningspartnerna SIK och Chalmers, där Chalmers ingår
med två institutioner; Kemi och Bioteknik
Livsmedelsvetenskap och Chalmers Polymera material och
kompositer. Findus och Göteborg stad representerar
matproducenten och slutanvändare.
Under initieringsfasen gjordes en sökning hur resten av
världen arbetar inom detta område. Nizo, ett forskningsinstitut
i Holland, undersöker hur bl.a. vassleprotein från
osttillverkning, och hur växtenzymet rubisco, kan användas
som proteinkälla, och även hur fibrer kan tillsättas till
köttsubstitut för att få en bättre och mer köttlik konsistens.
Vid Wageningen UR (University & Research centre) pågår ett
projekt med syfte att extrahera proteiner från odlade alger.
APROPOS - Mervärde av höga olje-och proteinrika
sidoströmmar - är ett samarbetsprojekt inom FP7, koordinerat
av VTT i Finland. Råvarorna som undersöks är huvudsakligen
bi-produkter från fisk och rapsindustrin.
För att vi i Sverige ska följa med i utvecklingen och kunna
konkurera internationellt bör vi vara med från början, framför
allt bör vi visa på det unika med just svenska grödor. Det gör
vi i vårt projekt.
Utmaning och mål
Vår utmaning är att bättre ta tillvara svenska vegetabiliska
råvaror och restprodukter och genom innovativ
produktutveckling och vidareförädling ta fram förbättrade,
smakliga och hållbara vegetabiliska alternativ med hög
proteinkvalitet som främjar konsumenternas hälsa.
Bakgrund och resultat från steg 1 initiering
Enlig Livsmedelsverket kommer ungefär en fjärdedel av den
klimatpåverkan som svenska hushåll orsakar från maten vi
äter. Produktion av vegetabiliska livsmedel har generellt en
lägre klimatpåverkan än animaliska livsmedel och både ur
miljö- och hälsosynpunkt rekommenderas vi att öka vår
konsumtion av vegetabilier på bekostnad av animalier. En
svensk vegetabilisk proteinkälla, utan allergener som ägg eller
sojaböna, med hög proteinkvalitet skulle innebära ett stort
mervärde för både konsumenter och producenter.
Det långsiktiga syftet är att stimulera till ökad produktion och
konsumtion av alternativa livsmedel som kan bidra till bättre
livsmedelsval, sett ur miljö-, klimat och hälsoperspektiv. Detta
bidrar till effektmålet för programmet Utmaningsdriven
Innovation; att bidra till grön och social hållbar tillväxt.
Vi har under initieringstiden definierat tre mål. Produkterna
ska vara:
För utveckling av nya proteinrika produkter baserade på
inhemska råvaror och utvärdering av möjligheter att använda
underutnyttjade sidoströmmar från livsmedelsindustrin, har
under initieringstiden ett konsortium skapats, med aktörer från
råvaruproducenter universitet, forskningsinstitut, kommun och
matproducenter. Vi har identifierat möjliga vegetabiliska
proteiner och identifierat lämpliga målgrupper, den offentliga
matsektorn.
1
bra alternativ till animaliska livsmedel, d.v.s. ett fullgott
protein
2
med hög proteinhalt i paritet med animaliska produkter
och
3
låg miljöpåverkan, jämfört med animaliska livsmedel.
Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt
(ekonomisk, grön, social)
Under initieringsprojektet diskuterades olika målgrupper, och
hur vi bäst når ut till så många som möjligt. Vi kom fram till
att för att stimulera till minskad köttkonsumtion är den
offentliga sektorn en bra ingång, då det skapar bra
förutsättningar att nå stora befolkningsgrupper och kan fungera
Intresset för att minska konsumtionen av animaliska livsmedel
är en ökande trend, både i Sverige och i övriga värden. Från
regeringshåll har detta uttryckts i form av en rapport om att
produktionen av livsmedel ska vara hållbar (Sustainable food
in Sweden)- att påverkan på miljö och klimat minimeras.
48
den erfarne kocken Dan Lexö, forskare från sensoriska
avdelningen på SIK och deltagare från Findus, kommer det
framtagna materialet att utvärderas med avseende på dess
användbarhet, antingen som ingrediens i ett rent vegetabiliskt
livsmedel eller i kombination med en köttråvara.
som en bra inkörsport för nya vanor. Totalt serveras 3 miljoner
måltider/dag inom vård, skola, omsorg (Livsmedelsverket).
Svenska skolrestauranger serverar årligen 260 miljoner
måltider (Skolmatens Vänner), beräknat på 178 skoldagar/år
innebär det totalt ca 1,5 miljon skolmåltider varje dag. Genom
att införa en köttfri dag/vecka med måltider baserade på
vegetabiliskt protein kan utsläppen av växthusgaser minskas
med mer än 55 000 ton koldioxidekvivalenter på ett år.
I anknytning till projektet kommer en referensgrupp att finnas,
som träffar projektdeltagarna (eller styrgruppen) 2 ggr/år.
Inom konstellationen kommer resultaten att nyttiggöras genom
regelbundna workshops som förmedlar resultat från
vetenskapliga försök, konsumenttester och provtillberedningar.
Slutresultatet kommer att presenteras i en kampanj där alla
parterna tillsammans med SIK bjuder in till en temadag på
SIK, där resultaten presenteras, maten kan smakas av en
intresserad publik bestående av slutanvändare, kostchefer,
inköpare och kockar från den offentliga matsektorn.
Angreppssätt, genomförande
En av utmaningarna i detta projekt är att få fram ett
proteinmaterial baserat på vegetabiliskt protein med
attraktiv/bra textur. Vi har en given råvarubas, från våra
råvaruproducenter i konsortiet, med vegetabiliskt protein som
kommer att väljas ut och kombineras med avseende på
råvarornas proteinhalt och aminosyrasammansättning.
Råvarornas sammansättning med avseende på proteinhalt och
innehåll av aminosyror, vitaminer, mineraler, spårämnen,
fibrer och antinutritionella föreningar kommer att utvärderas
på Chalmers tekniska högskola, Institutionen för Kemi -och
bioteknik, Livsmedelsvetenskap.
Kunskapen kommer sedan att användas för att utveckla
produkter som ska produceras och erbjudas leverantörer av
mat till, i första hand offentliga miljöer i Sverige. Denna
produkt kommer att utvecklas hos vardera av de parter som vill
utnyttja kunskapen, och väljer att gå vidare i del-steg tre;
Följdinvestering.
För att skapa en bra, köttliknande struktur krävs processning. I
denna del av projektet kommer Chalmers Tekniska Högskola,
Polymera material och kompositer och avdelningen Struktur
och Materialdesign på SIK att samarbeta. Tillsammans med
49
Innovativ komponentteknologi via pulverteknik
Projektledare: Lars Nyborg
E-post: [email protected]
Diarienummer: 2014-00795
Utmaningsområde: KP – Konkurrenskraftig Produktion
Konstellation – projektparter
Forskningsorganisationer:
•
Chalmers tekniska högskola (Material- och
tillverkningsteknik)
•
Mittuniversitet
•
Swerea KIMAB
•
Stockholms Universitet
kan ersättas och bearbetning av högvärdiga material kan
minimeras. HIP kräver kapsling av metallpulvret. Föregående
formning och sintring som undviker detta är därför av intresse
liksom robusta industriella sintringsprocesser som medger nya
kostnadseffektiva materialkoncept och sintringsatmosfärer för
sinterstål. Standarder för mätning av pulveregenskaper är idag
för generella. Pulvermaterial är inte alltid inkluderat i
materialstandarder. I projektet har vi samlat 18 parter i en
aktörskonstellation med totalt 3 ledande pulvertillverkare, 2
teknikleverantörer, 4 komponenttillverkare, 3 ledande
slutanvändare, ytterligare en extern kravställare samt 4
forskningsorganisationer (3 universitet och 1 institut).
Pulvertillverkare/tillverkare:
•
Höganäs Sweden AB
•
AB Sandvik Materials Technology
•
Metec Technologies AB
•
FJ Sintermetall AB
•
Carpenter Powder Products AB
•
Digital Metal AB
•
Callo Sintermetall AB
Utmaning och mål
Konkurrenskraftig produktion i högkostnadsländer som Sverige
bygger på tillämpning av generiska teknologier med högt
förädlingsvärde där dessa anpassas till olika behov av produkter
och lösningar. Pulverteknik är sådan teknologi som beroende på
teknologival kan möjliggöra både massproduktion av komplexa
detaljer som tillverkning av avancerade komponenter i mindre
serier. Pulverteknik är ett svenskt styrkeområde med ca 25-30%
av världsproduktionen av allt metallpulver. Därtill finns en bred
teknologibas när det gäller olika innovativa
tillverkningsmetoder via olika nyckelaktörer inom industri,
universitet och institut.
Teknologileverantörer:
•
Avure Technologies AB
•
Aga Gas AB
•
Sandvik Coromant AB
Slutanvändare/kravställare:
•
Volvo Powertrain AB
•
Siemens Industrial Turbomachinery AB
•
Kongsberg Automotive AB
•
GKN Aerospace Sweden AB
Hittills har det dock saknats ett initiativ där dessa aktörer förs
samman i en gemensam satsning där existerande och/eller
modifierade teknologier kombineras på nya sätt, vilket görs i
detta projekt för att skapa ny konkurrenskraftig produktion.
Utgångspunkten är att grunderna för arbetet finns helt inom
landet, vilket också visar på innovationspotentialen. Genom
projektets aktörer som täcker alla nödvändiga kompetenser har
vi valt att fokusera på tre industriella utmaningar/möjligheter:
Bakgrund och resultat från steg 1 initiering
Sverige är världsledande inom metallpulvertillverkning.
Materialdesign och produkter baserat på inhemskt tillverkade
pulver har därför stor inverkan på den globala utvecklingen
inom pulverteknik. Kännetecknande är också landets
kvalificerade slutanvändare inom fordon, flyg och
verkstad/energi. Tillväxtmöjligheterna finns både nationellt och
internationellt, vilket även illustreras av den snabba
utvecklingen i Asien. Teknologier som adresseras i projektet är
förutom pulvertillverkningen efterföljande steg som
hetisostatpressning (HIP), sintring och additiv tillverkning.
Vidare berörs aspekter kring standardisering. Inriktningen av
projektet ligger i linje med den internationella utvecklingen
inom nämnda områden. HIP är en central teknik för integrerad
material- och produktdesign (t ex kombinerade material i
samma detalj). Integration av HIP och additiv tillverkning
skapar möjligheter och HIP är intressant där smide/gjutet då
1
komponenter för flygtillämpningar,
2
komponenter för fordonstillämpningar samt
3
komponenter för avancerade energitillämpningar (extrema
krav).
Dessa tillämpningar är valda för att samla aktörerna och skall
också utgöra drivkrafter för FoU-arbetet.
Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt
(ekonomisk, grön, social)
Pulverteknik är en av de absolut mest resursnåla teknikerna när
det gäller materialutnyttjande och energiåtgång från råvara till
slutlig produkt. Detta gör att utveckling av pulvertekniska
lösningar generell bidrar till hållbar tillväxt. Detta tillsammans
50
teknikutveckling inom konsolidering/sintring/HIP (Metec
Technologies, Sandvik Materials Technology, AGA Gas och
Avure Technologies), komponenttillverkning (Callo, FJ
Sintermetall, Metec Technologies, Digital Metals),
finbearbetning av avancerade material (Sandvik Coromant)
samt slutanvändare (Volvo, Kongsberg Automotive, GKN
Aerospace Systems). FoU-aktörer inom pulverteknik
(Chalmers, Swerea KIMAB) kompletteras med kompetens
inom additiv tillverkning (Mittuniv. och SU).
med innovationspotentialen och det höga förädlingsvärdet
skapar förutsättningar för ekonomiskt bärkraftiga lösningar och
den svenska styrkepositionen inom området ger också goda
förutsättningar för global närvaro. Sett till endast
pulvertillverkarna omsätter deras verksamhet miljardbelopp och
slutanvändarna mer än så. I projektet fokuserar vi på nya
möjligheter som ännu inte verifierats. Om någon/några av dessa
lyckas till kommersialisering i efterföljande projekt/utveckling
talar vi om betydande värden. De mindre
komponenttillverkarna som ingår i konstellationen kan också ha
stor nytta av projektet i efterföljande utveckling. Projektet utgår
från att vi skall utveckla möjligheter genom optimering av
befintliga teknologier och skapa värdekedjor genom
kombination av dessa på nya sätt. Vi kombinerar existerande
teknologier (HIP och sinterteknik på nya sätt), vidareutvecklar
dessa var för sig och integrerar nya teknologier som additiv
tillverkning i ett samlat koncept. Detta gör att vi skapar
förutsättningar för nya produkter och lösningar när det gäller
olika samhällssektorer och industriella tillämpningar som inte
visats/prövats tidigare.
Inom projektet utvecklas tekniker kring HIP inklusive additiv
tillverkning med sikte på demonstratorer i primärt höglegerade
och/eller dyra material (t ex Ni och Ti) där minimering av
skärande bearbetning är intressant. Avancerade komponenter
som idag tillverkas från smide eller gjutet har buy-to-flyförhållande på 10:1. Om bara HIP enskilt kunde minska detta
till 2-3:1 skulle mycket vinnas när det gäller
materialutnyttjande och ledtider. Parallellt adresseras även
finbearbetning med ny teknologi. I projektet tas också ett
samlat grepp kring sintring och därmed skapas möjligheter att
etablera förbättrade lösningar för dels traditionella PM-stål och
dels för att etablera sintringsteknologi för metallformsprutning
(MIM) och metal printing med komponenter som enskilt har
tillräcklig täthet eller kan vidareförädlas genom HIP, också med
sikte på demonstratorer. Genom förarbete kring standardisering
identifieras verktyg och metoder för att möjliggöra jämna
prestanda hos slutprodukter. Genom projektet attackeras
dessutom hinder med otillräckliga materialstandarder. På sikt
kan detta ge konstruktörer nya möjligheter.
Angreppssätt, genomförande
Vi har samlat ett multidisciplinärt konsortium där
slutanvändare, teknikleverantörer, tillverkare och
högskolor/institut gemensamt skall utveckla och förstärka
inhemska värdekedjor där nya tillverknings- och
produktkoncept testas kopplat till slutanvändarperspektiv inom
fordonsindustri, verkstadsindustri, flygindustri och
energisektorn. Konsortiet består av nyckelaktörer inom sina
respektive områden i Sverige samt över hela världen och
omfattar hela kedjan pulverproduktion (Höganäs, Carpenter
Powder Products, Sandvik Materials Technology),
51
Future Industrial Services Management
Projektledare: Åsa Rudström, SICS Swedish ICT AB
E-post: [email protected]
Diarienummer: 2014-00814
Utmaningsområde: KP – Konkurrenskraftig Produktion
Konstellation – projektparter
Projektet består av nio parter. Två fallstudier kommer att
genomföras, en på Siemens Turbomachinery i Finspång som
levererar kraftverk och turbiner samt drifts- och underhållslösningar för dessa. och en på Euromaint Rail, vilka erbjuder
kvalificerat tågunderhåll för person- och godstrafik. I båda
studierna inkluderas kunder. Vidare ingår GKN Aerospace och
Scania CV som tillsammans med Siemens och Euromaint
representerar problemägarna. Eduro och TXG Development
representerar produkt- och tjänsteutvecklare och kommer att
kunna ta resultat från projektet vidare till kommersialisering.
Slutligen ingår tre akademiska parter, Chalmers,
Linnéuniversitetet Växjö och SICS Swedish ICT AB som även
leder projektet.
planering och optimering. Existerande metoder behöver
utvecklas och anpassas till industrins praktiska behov och
system.
Teknikutvecklingen har även gjort det alltmer möjligt att
anpassa produkter och system till varje enskild kund.
Relationen mellan kund och leverantör förändras.
Affärsmodeller saknas eller behöver kompletteras. Hur visar
man på ökat kundvärde och hur får man själv del av det ökade
värdet? Relevanta tekniska och ekonomiska nyckeltal behöver
identifieras.
I Sverige pågår många projekt inom underhållsområdet. På
tekniksidan finns starka relationer hos projektdeltagarna till
flera projekt både inom UDI (SICS) och inom FFI (Scania).
Relaterade frågor hanteras också inom innovationsprogrammet
Processindustriell IT och Automation (lett av SICS Västerås)
och i Luleå (e-maintenance, ProcessIT Innovations).
Internationellt har projektet stöd i DFKIs vision om Industry
4.0 - the german vision for advanced manufacturing som tar
upp många intressanta frågor om hur framtidens
tillverkningsindustri kommer att se ut, inklusive drift och
underhåll.
Utmaning och mål
Projektets mål är att utveckla visionen om framtidens
industriella servicecentral där tillståndsdata,
produktionsmodeller och expertis samverkar för ökad
effektivitet och kundanpassning. Idén är att ta sig an problemet
med ett förbättrat underhåll i sin helhet, inkluderande behov av
organisatoriska förändringar och nya affärsmodeller.
Bakgrund och resultat från steg 1 initiering
En viktig insikt under initieringsfasen var att många problem är
gemensamma mellan företag från mycket olika branscher, då
drift och underhåll berör all industri. Industriellt underhåll är ett
område i stark expansion som svarar mot ett antal starka
trender. Men trots att många av byggstenarna för att möta upp
dessa trender och bygga framtidens underhåll finns på plats
idag finns det hinder.
Dagens problem ligger inte i att kunskap saknas om nya
tekniker. Det handlar om svårigheter att överge gamla och
beprövade metoder, förändra underhållskulturen och bryta
traditionella barriärer. För att uppnå resultat måste det till
förändringar i organisationer, ansvar och rutiner och tilltro till
nya sätt att styra underhåll. Det kan dessutom krävas nya sätt att
mäta effektivitet och nya affärsmodeller, där förbättrat
underhåll är något som rör ett flertal aktörer i en värdekedja.
Tillståndsbaserat underhåll är en utgångspunkt för projektet.
Idag kan man i realtid få reda på i vilket tillstånd produkter och
processer befinner sig genom att samla in sensordata. Men data
är inte nödvändigtvis tillgängligt och användbart bara för att det
samlas in. Organisatoriska hinder kan sätta stopp för åtkomst;
även om det är rätt företeelse som mäts kanske den mäts på ett
oanvändbart sätt; och det är mer regel än undantag att data
innehåller fel eller är inkompletta. Det finns också ett fortsatt
behov av metoder för analys av insamlade data, för prognos,
Den samhällsutmaning vi möter är huvudsakligen att behålla
Sveriges konkurrenskraft inom underhållsområdet. Vi kan inte
konkurrera med pris på reservdelar utan måste ta ett
helhetsgrepp: dagens underhåll handlar om att sälja driftstöd,
inte reservdelar.
52
Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt
(ekonomisk, grön, social)
En stor del av det totala värdet i svensk industri kan hänföras
till tjänsteområdet. Underhållskostnaden i industrin uppskattas
till 10-40% av den totala produktionskostnaden. Som exempel
beräknas värdet på servicen för ett tåg vara fyra gånger större
än inköpskostnaden. I många industrier är oväntade fel mycket
kostsamma eller till och med katastrofala. Samtidigt utförs
underhåll mycket frekventare och komponenter byts oftare än
vad som verkligen skulle behövas. I en rapport från IAEA
(IAEA-TECDOC-1551) hävdas t.ex. att 1/3 av
underhållskostnaden kastas bort på onödigt eller illa utfört
underhåll.
t.ex. fordonsindustri. Tre arbetspaket går på djupet i specifika
frågor: underhållsstrategier och planering; affärsmodeller och
nyckeltal; samt dataflöden och dataanalys. Ett sista arbetspaket
utvecklar och förvaltar visionen om servicecentralen, ett arbete
som ska resultera i en framtagen metodik för att nå denna
vision
En central del i arbetet är en levande diskussion med samtliga
projektparter under hela projektets gång. Genom workshops
och seminarier skapas ett större nätverk av intressenter, i
samarbete med t.ex. automation region vilka redan ingår i
referensgruppen.
Genom förbättrad information om produktkomponenters
servicebehov kan service utföras precis då det behövs, vilket
leder ökat resursutnyttjande och färre oplanerade stopp.
Dessutom erhålls ökad tillgänglighet till maskiner, minskat
antal oväntade fel och ökad resursanvändning genom färre
byten av komponenter. Konsekvenser är ökad konkurrenskraft
hos svensk industri och ett resurssnålare samhälle.
Det finns alltså en mycket stor vinstpotential, både ekonomiskt
och miljömässigt, i att förbättra underhåll.
Angreppssätt, genomförande
Projektet är rotat i faktiska problemställningar hos våra
industriparter. Vi utgår från två fallstudier inom drift och
underhåll av gasturbiner resp. tåg, men har även med parter från
53
Från spill till guld
Projektledare: Boel Wadman, Swerea IVF
E-post: [email protected]
Diarienummer: 2014-00904
Utmaningsområde: KP – Konkurrenskraftig Produktion (HAS – Hållbara Attraktiva Städer)
Konstellation – projektparter
I samband med pulverlackering blir cirka 15% av pulvret spill,
vilket bara i Sverige motsvarar 1 500 ton spill per år. Spillet
energiåtervinns idag, men borde kunna användas som
bindemedel i andra typer av produkter exempelvis i spånskiva
eller formpressad textil och på så sätt istället göra nytta.
Industrins metallavfall 2008 omfattade 2 500 miljarder ton
(varav 60% plåt). Metallskrotet återvinns hos stålverken och
smälts om oavsett legering. Utmaningen för metallskrotet är att
behålla de höglegerade metalliska materialens värde och av det
skapa produkter. För gjuterier är utmaningen att öka återflödet
av metall som går förlorad.
Samverkansprojektets mål är att utveckla innovativa metoder
för att klara en 25% minskning av metallskrot, 50% minskning
av textilt spill (avfall/deponi) samt 100% minskning av
mängden pulverklack till förbränning. Dessa metoder ska
spridas via en användarvänlig mäklartjänst för restmaterial och
återvinningstjänster som även ska kunna utnyttjas
internationellt.
Bakgrund och resultat från steg 1 initiering
I industriella restprodukter och i utrangerade produkter finns ett
stort värde i form av materialtillgångar. 2013 omsatte svensk
återvinning 20 miljarder kr, hade 6 000personer anställda och
hanterade 10 miljoner ton avfall. Målet med projektet är att
minska mängden produktionsspill som går till deponi och
återvinning inom främst tre tillverkningsområden:
pulverlackering, metallbearbetning och textilproduktion. Detta
ska ske genom utveckling av teknik och affärer, där bland annat
en mäklartjänst för produktionsspill ska utredas.
Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt
(ekonomisk, grön, social)
Idén bakom projektet är att skapa en mäklartjänst för både
restprodukter och teknik som resulterar i att mindre kvantiteter
av dagens industrispill behandlas som avfall och deponi och
istället nyttjas i produkter.
Mäklartjänst för produktionsspill
Effekt: En europeisk lönsam mäklartjänst för restprodukter,
textilavfall och tjänster.
Några intressanta forskningsarbeten inom återvinning och
återanvändning som pågår är Vinnovas Miljötestbäddar, centret
wasteRefinery, Mistraprogram som Future Fashion och Closing
the Loop samt inom Environman (FFI HP).
Potential för mäklartjänst: Om internethandeln inom
återvinning når 5 % utav den som görs inom detaljhandel idag,
motsvarar detta ett årligt värde på 1,6 miljarder kr.
Pilotstudier inom tre materialslag
Textil: Potential till 100 % utnyttjande av Sveriges textilspill,
och 25 % ökad användning av återvunna textilier. Ekonomiskt
värde i 25 % av 132 000 ton ger 82,5 miljoner kr per år.
I initieringsprojektet har ett förslag på affärsmodell för
marknadsplats och mäklarfunktion tagits fram, ett utkast till
användarinterface, en rapport över huvudutmaningar,
tillgängliga lösningar för återvinning av spill har kartlagts, ett
konsortium har bildats och en roadmap för bedömning av
projektets potential har genomförts.
Pulver: Potential till 100 % utnyttjande av världens
pulverlackspill samt motsvarande minskning av farligt avfall.
Ekonomiskt värde i Sverige, räknat på 1 500 ton spillpulver står
ersättning av bindemedel för 10,5 miljoner kr och minskad
hantering av farligt avfall för 4,5 miljoner kr.
Utmaning och mål
Textila material domineras av bomull där en stor del av det
svenska flödet av textila restmaterial (75 000 ton) går till
förbränning. Att återvinna bomull till ny tygråvara är sällsynt,
men det förekommer till viss del till andra produkter. Nivån för
bomullsåtervinning är TRL2 och skulle behöva höjas.
Metall: Potential till eliminering av icke återvunnet metallspill.
Ekonomiskt värde i gjuterispill och småklipp i Sverige
motsvaras av en kvarts miljard kr per år minus kostnader för
sortering. Ekonomiskt värde i plåt i Sverige vid direkt
54
Pilotprojekten kommer att generera ett antal behov, metodiker
och tekniska lösningar. Identifierade restprodukter ska hitta
potentiella leverantörer. Utvecklade metodiker kommer att
spridas, antingen som kommersiellt know-how eller fritt genom
nätverk och artiklar. Tekniska lösningar kommer att hitta
kommersiellt intresserade aktörer. Flöden, metodiker och teknik
värderas ekonomiskt och kommersiellt i ett globalt perspektiv.
återanvändning av 8 % av större plåtämnen motsvarar ca 1
miljard kr per år.
Planerad långsiktig effekt med projektet: Det icke återvunna
spillet har fem år efter mäklartjänstens lansering minskat helt i
minst 50 företag i Sverige och internationellt. Projektet har
resulterat i ökad konkurrenskraft för de företag som genomfört
pilotstudier, samt leverantörerna av de utvecklade metoderna
för återvinning. Detta motsvarar ett ekonomiskt värde av 5%
av dagens omsättning för företagen som minskar spillet eller
ökar återvinningen samt 10% eller mer för företagen som
utvecklar tjänster och metoder.
Swereas aktiva nätverk inom fokusområdena textil,
pulverlackering och metall kommer att användas som ett nav
för spridning, diskussion och behovsidentifiering och test av
användarinterfacet för mäklartjänsten. Detta ger en omedelbar
interaktion mellan branscherna.
Angreppssätt, genomförande
Projektet kommer att ha en central nod, som ansvarar för
projektledning, förmedling av restprodukter och tjänster. Kring
denna nod knyts tre arbetspaket med mål att minska oanvänt
material inom pilotapplikationerna.
55
post: VINNOVA se-101 58 Stockholm besök: Mäster Samuelsgatan 56
+46 (0)8 473 3000 [email protected] vinnova.se