Projektkatalog UtmaningsDriven Innovation - UDI Steg 2 Samverkansprojekt våren 2014 Projektkatalog UtmaningsDriven Innovation - UDI Steg 2 Samverkansprojekt Våren 2014 Förord VINNOVA har identifierat fyra samhällsutmaningar där Sverige har goda förutsättningar för globalt konkurrenskraftiga lösningar: Informationssamhället 3.0, Hållbara attraktiva städer, Framtidens hälsa och sjukvård och Konkurrenskraftig produktion. Utmaningar är en viktig drivkraft för innovationer och de projekt vi nu finansierar kan utveckla konkurrenskraftiga och hållbara lösningar som efterfrågas globalt och som på sikt kan bidra till att skapa tillväxt och nya jobb i Sverige. Projekten bygger på breda samarbeten där högskolor och universitet, näringsliv och offentlig sektor samverkar. Såväl VINNOVA som våra externa bedömare har goda förhoppningar om att projekten kan göra avtryck nationellt och internationellt. Totalt beviljades 21 projekt till det andra steget under våren 2014 och de återges kortfattat i den här katalogen. Vi hoppas att ni blir inspirerade och, vem vet, ni kanske t.o.m. identifierar nya partners och projekt som ni vill komma i kontakt med. VINNOVA i november 2014 Daniel Rencrantz Programledare Utmaningsdriven innovation Innehåll Framtidens hälsa och sjukvård........................................................................................ 7 Digitala och Fysiska Lekmiljöer .................................................................................. 8 Nästa generations testsystem för läkemedel, material och kemikalier .................... 10 I-Tex – Intelligent användning av Innovativa Textilier… .......................................... 12 IntegrIT – ett innovativt verktyg för klinisk forskning................................................ 14 Skonsam Strålbehandling – Individanpassad strålbehandling utan invalidiserande biverkningar .............................................................................................................. 16 Hållbara attraktiva städer ............................................................................................... 19 Kvalitetssäkrade systemlösningar för gröna anläggningar/tak ................................. 20 Tjänsteproduktion för hållbara dynamiska städer..................................................... 22 Den varma och rena staden 2 .................................................................................. 24 SamCity – Hållbart försörjningssystem för attraktiv stad ......................................... 26 T O R – Tysta Offentliga Rum ................................................................................. 28 GrönNano – Innovativ vattenhantering .................................................................... 30 Stadsbruk .................................................................................................................. 32 Södertörnsmodellen.................................................................................................. 34 Elmob – elektrifierad mobilitet i Göteborg................................................................ 36 Informationssamhället 3.0 .............................................................................................. 39 HASPOC – High Assurance Security Products On COTS Platforms ..................... 40 Minimum Viable Device ............................................................................................ 42 DIA – Datadriveninnovationsarena ........................................................................... 44 Konkurrenskraftig produktion ....................................................................................... 47 Nya vegetabiliska livsmedel med högt proteinvärde ................................................ 48 Innovativ komponentteknologi via pulverteknik ........................................................ 50 Future Industrial Services Management ................................................................... 52 Från spill till guld ....................................................................................................... 54 Framtidens hälsa och sjukvård Kontaktperson på VINNOVA Sofia Norberg 7 Digitala och Fysiska Lekmiljöer Projektledare: Eva-Lotta Sallnäs Pysander, KTH - Kungliga Tekniska Högskolan E-post: [email protected] Diarienummer: 2014-00689 Utmaningsområde: FHS – Framtidens Hälsa & Sjukvård Konstellation – projektparter I projektet samarbetar en unik sammansättning av partners för att utveckla gröna digitala utomhuslekmiljöer i alla stadsdelar inklusive miljonprogrammen. I partnerkonstellationen finns representanter för alla delar av genomförandeprocessen såsom, kommun, bygg och stadsplanering, landskapsarkitektur, tillverkning av lekredskap, mjukvaruutveckling och speldesign samt forskning både inom landskapsutformning, interaktionsdesign och miljöpsykologi. bostadsgårdar i Gränby i Uppsala kommun samt en översiktlig kartläggning av bostadsgårdar i Vårby gård. Initieringsprojektet ger redan ringar på vattnet i termer av att man har nya tankar vid planeringsarbetet i exempelvis Vårby gård. Aktuell forskning har sammanställts om spelmekanismer samt interaktiva landskapselement. En kartläggning har gjorts av tekniken som ska användas för lekplattformsutvecklingen baserat på IKT. Fem prototyper har utvecklats i labbmiljö på KTH, där några grundläggande spelidéer realiserats med mikroprocessorteknik som kan kombineras och integreras i en fysisk lekmiljö i en utomhuskontext. Lekinfrastrukturkonceptet har beskrivits där prototyperna ingår och dessa kompletteras av fem beskrivna spelscenarion där lekplattformens funktion tydliggörs. Workshops har genomförts internt och externt. En publik demonstration av de fem prototyperna har gjorts. Utmaning och mål Att staden i allt mindre grad är tillgänglig för barn är en viktig utmaning att adressera som ofta helt förbises av stadsplanerare, vilket bidrar till att barn blir beroende av vuxna för att kunna gå ut och t.ex. leka själva. När de s.k. miljonprogrammen nu rustas upp, glöms en del av de tidigare goda planeringsförutsatserna bort. Ofta bilfria miljöer men med nedgångna närlekplatser vid flerbostadhus avvecklas och rationaliseras bort, till förmån för större lekplatser med fler upplevelser, men som barnen inte kan gå till på egen hand. En lika stor samhällsutmaning idag är att forskare varnar för att barn och unga inte rör på sig tillräckligt mycket och man tror att dator och TV-spelande kan vara en orsak. Utevistelse i gröna miljöer har visat sig främja både fysisk och psykisk utveckling och kan fungera rehabiliterande vid stress. Vi går mot en utveckling där så unga barn som tvååringar spenderar mycket tid med digitala medier med starkt lockande mekanismer på ex. Ipads. Vår hypotes är att en lekmiljö utomhus med integrerade spelscenarion kan fungera som katalysator för fysiska aktiviteter och sociala möten utomhus. Forskning har visat att datorspelande kan ha positiva effekter som att öka hjärnans plasticitet och att det kan förbättra unga människors inlärningskapacitet. De spelelement som utvecklas i projektet ligger i gränslandet mellan lek och spel där barnen själva kan omforma sin lekvärld och skapa nya lekar med digitala och fysiska material. Målet är att teknikförstärka gröna lekmiljöer nära barnens hem så att de blir än mer magiska och inspirerande. Bakgrund Allt yngre barn spenderar mycket tid med digitala medier. Samtidigt varnar forskare för att barn inte rör på sig tillräckligt mycket och man tror att datorspelande kan vara en bidragande orsak. Frågan är vad det är som får barn att spendera så mycket tid med datorspel? Finns det mekanismer i den digitala världen som särskilt stimulerar och vilka är i så fall dessa mekanismer? Vi vill utveckla lekmiljöer som får barn och ungdomar att aktiveras och lockas till den fysiska miljön och utomhuslek genom att dessa digitala mekanismer förs ut till lekplatser. En öppen, modulär och generisk lekplattform kommer att utvecklas baserad på IKT (Informations och kommunikations-teknik) där digitala interaktiva element integreras med den fysiska lekmiljön i bostadsområden med utgångspunkt i ett ekologiskt perspektiv. Resultatet kan användas för lekplatsutformning, upprustning och nyprojektering av parker och bostadsgårdar men också för att utveckla utomhusdidaktiska verktyg i förskole och skolmiljö samt för rehabiliteringssyften. Nyckelresultat från steg 1 En kartläggning har gjorts av målgruppens attityder och vanor när det gäller utomhuslekmiljöer samt användande av digitala medier och spel genom en fältstudie på en mellanstadieskola. En mindre boendesociologisk under sökning har gjorts av Hållbar stad för barn och unga Uppgraderade bostadsgårdar i ekonomiskt svaga bostadsområden där boende själva har möjlighet att påverka 8 säkerställa att etiskt hållbara och lätt tillgängliga lekmiljöer för barn och unga finns som attraktiva alternativ för stadsplanerare i framtiden. miljön kan öka dessa områdens attraktivitet. Estetiska och sociala värden kan generera affärsidkande, kan ge ett ökat värde på bostäderna och kan ge ett ökat välbefinnande hos de boende. Partnerkonstellationen i detta projekt, förvaltar och förmedlar en värdegrund som bygger på hållbart hanterande av både naturresurser samt människans resurser i termer av välmående och utveckling. Detta relaterar med lätthet till några av samhällets största utmaningar i framtiden såsom att kunna socialisera barn och unga till att tänka i termer av hållbar miljö, att minska deras stress, att få dem mer aktiva utomhus samt att neutralisera de negativa effekter som datorspelande och sociala medier kan ha. Om Sverige med sin tradition av pedagogiskt och etiskt hållbart tänk vad gäller barn och ungas livsvärld blir först med att utveckla en öppen lekplattform och en integrerad digital och grön lekmiljö kan dålig och exploaterande design och systemutveckling undvikas i högre grad. Det finns en lång tradition av väl utformade lek och datorspelmiljöer i Sverige som nu behöver integreras och ta steget in i 2000-talet för att Angreppssätt och genomförande I projektet prövas prototypmiljöer i landskapet på olika platser, under olika årstider samt i labbmiljö inomhus. Vi kommer iterativt att involvera barn i olika åldrar och bakgrund i workshops och utvärderingar. Platser omformas med prototyperna vilket innebär mindre markanläggningar. Den mikroprocessorbaserade hårdvaran prövas i denna gröna miljö under några tillfällen. En vidareutveckling av prototypen sker i industriell tillverkningsmiljö. Avslutande prövning av lekmiljön sker på plats ute på bostadsgårdar med målgrupperna. 9 Nästa generations testsystem för läkemedel, material och kemikalier Projektledare: Joakim Håkansson, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut E-post: [email protected] Diarienummer: 2014-00695 Utmaningsområde: FHS – Framtidens Hälsa & Sjukvård Konstellation – projektparter Wake Forest School of medicine i USA som arbetar med samma teknik som vårt projekt där cellerna tas bort från ett organ från avliden människa eller ett djur och sedan återuppbyggd med hjälp av mänskliga stamceller. • Innovationsplatsen på Karolinska universitetssjukhuset som har ett projekt inom cellterapi. Detta skiljer sig från vårt genom att det är kliniskt inriktat för transplantation och inte nya testsystem, samt att det bygger på terapi med enbart celler från kultur och inte i form av vävnader. De viktigaste resultaten från steg ett är 1) konsortiet har stärkts ytterligare jämfört med den ursprungliga ansökan, genom tillkomst av AstraZeneca, Acreo, två forskargrupper från Göteborgs Universitet, en forskargrupp från Chalmers samt medlemmar av en referensgrupp. 2) Ytterligare medfinansiering har säkrats via Västra Götalandsregionen, och 3) Arbetspaketen har definierats tydligare och i vissa fall omarbetats, för att bättre möta sjukvårdens och industrins behov. Bakgrund och resultat från steg 1 initiering Vi lever idag allt längre, och tack vare stark utveckling på det medicinska området kan vi bota eller lindra allt fler sjukdomar hos såväl äldre som yngre. Med detta ökar också behovet av nya läkemedel, behandlingsmetoder och material för medicintekniska produkter. En flaskhals vid utveckling av nya produkter är att utvärdera om de är säkra för människor att använda, dvs att de inte är giftiga, hudskadande osv, liksom att utvärdera om de verkligen har önskad effekt hos olika patientgrupper. De testsystem som man idag är begränsad till är dyra och till stor del baserade på försöksdjur. Testerna tar lång tid att utföra och speglar inte den kliniska situationen hos människan tillräckligt bra Detta leder till att många produkter idag fallerar i sent utvecklingsstadie, ofta klinisk fas II eller III, när mycket resurser redan investerats i utvecklingen. Detta är en stor nackdel för industrin, och gör sjukvårdsprodukter i allmänhet dyrare då denna kostnad delas upp på kostnaden för de produkter som lyckas nå marknaden. Med våra lösningar kan produktutvecklande företag i ett tidigt skede både sålla bort dåliga/farliga produktkandidater och få mer information om de som är bra genom en mer överensstämmande effektprofil med den kliniska situationen. Utmaning och mål Med en åldrande befolkning och ökande kunskap inom medicinområdet ökar efterfrågan på nya läkemedel och behandlingsmetoder liksom på bättre material för medicintekniska produkter. Utmaningen är att förenkla all produktutveckling inom detta område genom att ta bort den flaskhals som den nödvändiga säkerhets- och funktionstestningen innebär. Med hjälp av de senare årens stora framsteg inom transplantationsbiologin där man med mänskliga stamceller lyckats bygga upp organ och vävnader i cellodlingsmiljöer vill vi skapa unika, revolutionerande testsystem i vilka man för olika organ och vävnader skall kunna göra mer träffsäker, snabbare och säkrare utvärdering av nya läkemedel och medicintekniska material. Vi siktar på att under samverkansprojektet kunna ta fram och genomföra proof of concept-studier på ett antal testsystem inom de olika arbetspaketen. Målet är att vissa av dessa skall kunna vara klara för validering inom ett fas C-projekt. Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt (ekonomisk, grön, social) De nya testsystemen kommer innebära att patienter får tillgång till väsentligt fler och billigare läkemedel och medicintekniska produkter, vilket i förlängningen ger en friskare befolkning med högre livskvalitet. Ett konkret exempel på hur våra testsystem kan effektivisera läkemedelsutveckling ges nedan. Utvecklingstiden och slutkostnaden för en produkt kommer De tre viktigaste initiativen inom närliggande områden är: • • EU-projektet inom FP7 SEURAT-1 som jobbar mot att få fram djurfria metoder för toxicitetsstudier med upprepad dosering. Detta initiativ arbetar endast med cellkulturer in vitro till skillnad från vårt projekt som baserar sig på att recellularisera en vävnadsmatris. 10 Angreppssätt, genomförande Projektet är uppdelat i fem arbetspaket med utsedda arbetspaketsledare och definierade mål och leveranser. De olika parterna ingår i ett eller flera arbetspaket beroende på intresse och behov. Projektledningen håller kontinuerlig kontakt med de olika arbetspaketledarna och ordnar möten vid behov. En styrgrupp med beslutande funktion håller kvartalsvisa möten där projektledaren är föredragande. Hela konsortiet träffas varje halvår. kunna minskas avsevärt och risken att stora kostnader läggs på projekt som fallerat i sen utvecklinsfas minskas radikalt. Lösningarna inom varje arbetspaket kommer att utvecklas som bioreaktorer i olika format beroende på tillämpning, där en del kommer vara anpassade för s.k. high-throughput screening där man utvärderar en stor mängd substanser åt gången, och andra passar bättre för att ge mycket information om få testsubstanser. Behovet av nya metoder för att utvärdera säkerhet och funktionalitet är mycket stort. Att kunna göra detta betydligt billigare och snabbare än vad som är möjligt idag kommer innebära enorma konkurrensfördelar för de medverkande företagen, och genom att tjänsterna kommer erbjudas externt även för svensk industri i stort. Resultaten kommer spridas genom vetenskapliga publikationer, presentationer vid vetenskapliga konferenser och liknande. Det är också högst troligt att projektet ger upphov till ett antal nya patent. 11 I-Tex – Intelligent användning av Innovativa Textilier… Projektledare: Ulla Elofsson, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut E-post: [email protected] Diarienummer: 2014-00719 Utmaningsområde: FHS – Framtidens Hälsa & Sjukvård Konstellation – projektparter Akademi och institut: Högskolan i Borås, SIK, SP (koordinator), Swerea IVF. vårdpersonalens kläder än via luft, och i en studie från 2011 fann man att över 60% av personalens kläder var koloniserade med sjukdomsalstrande bakterier [Weiner-Well, AJIC, 39]. Smittspridning mellan patienter kan även ske via hudpartiklar som transporteras med vårdpersonalens kläder. Just personalkläder har visat sig orsaka spridning av MRSA [Osawa, JIC, 2003]. Andra studier har visat att effektiv städning har stor effekt på VRI [Dancer, EJoCMIC, 30,12,1473]. En av våra frågeställningar blir därför: kan vi minska smittspridning och bakterietryck, framför allt för känsliga patientgrupper såsom barn på neonatalavdelningar, brännskadade och patienter med nedsatt immunförsvar? Eftersom textilier utgör ca 90 % av patientens närområde är renheten av dessa ytor en viktig del av renheten i patientnärmiljön. Detta projekt syftar till att modifiera textila material med miljömässigt hållbara bakterierhämmande teknologier och innovativ probiotisk teknik i kombination med systemkunnande kring hälsovården. Genom att tillföra goda bakterier till olika miljöer kan sjukdomsalstrande bakterier konkurreras ut och den lokala miljön blir friskare [Falagas et.al., J of Hosp Inf, 2009,71,301]. Var och hur en sådan användning kan ske blir en viktig frågeställning för projektet. Industri: SCA, Borregaard, FOV, Innu-Science, COOR, Textilia, Kwintet. Kravställare: Södersjukhuset, Capio S:t Görans Sjukhus. Under initieringsprojektet har vi märkt ett stort intresse från omvärlden kring projektets objektiva och visionära angreppssätt och vi tror därför att de potentiella tillväxtmöjligheterna är goda. Bakgrund och resultat från steg 1 initiering Nästan varje vecka belyses problem relaterade till VRI (Vårdrelaterade Infektioner) i media och samhällets medvetandegrad har ökat markant på senare tid. I arbetet med att minska smittspridningen har fokus främst legat på handhygien, men trots detta är andelen patienter med VRI allt jämnt hög (ca 9 %) [SKF]. Vi tror att ett bredare angreppssätt, innefattande såväl innovativ materialutveckling som systemoch beteende-kunskap, kan vara det som behövs. Utmaning och mål Enligt en rapport av WHO är VRI ett stort problem och årligen drabbas 5 miljoner patienter inom EU. Med en åldrande befolkning förväntas problemet att öka ytterligare. Förutom stort lidande och enorma vårdkostnader utgör även sjukfrånvaron en fara för Sveriges konkurrenskraft. Lokala initiativ för att minska utbredningen av VRI har gett effekter men det har inte skett någon större förbättring på nationell nivå. I Örebro läns landsting har nya städrutiner minskat antalet infektioner av C. difficile med över 50 % [Läkart.. 2014;111:CIIL]. På Capio S:t. Görans Sjukhus, där städning är ett uppmärksammat område, är prevalensen av VRI betydligt lägre än både riks- och SLL-snittet. Det pågående UDI-projektet Innovation mot Infektion har påvisat problem beträffande rutiner inom vården och sett att dessa inte alltid följs, vilket kan öka smittorisken. I vissa fall kan infektionerna också vara direkt livshotande, t.ex. för prematura barn och HIV-patienter och varje sänkning av mängden sjukdomsalstrande bakterier hos de extra utsatta patientgrupperna vore en stor vinst. Problemen med VRI ökar med en växande antibiotikaresistens och det är ett uttalat mål att antibiotikaanvändningen skall minska. Inom I-Tex vill vi åstadkomma en lokalt ren miljö genom ett koncept där kunskap och funktionella textila material används tillsammans. Beroende på situation och plats skall materialet vara bakterieadsorberande, tillväxthämmande eller sprida goda bakterier med syfte att konkurrera ut de sjukdomsalstrande Näst efter kontaktsmitta via händer är smitta som överförs via kläder den mest betydelsefulla. Spridningen av spårpartiklar och bakterier mellan vårdrum är ca 50 ggr högre via 12 Angreppssätt, genomförande Projektet kommer att ha 2 huvudfokusområden. Ett område inriktat på vidareutveckling av olika material samt ett mer övergripande område kring olika system och beteenden. Vi är övertygade om att interaktionen däremellan kommer att ge de största innovationerna. För att säkerställa att interaktionen blir effektiv kommer en tydlig intern kommunikationsplan att utarbetas initialt i projektet. Dessutom kommer många partners att vara delaktiga i arbetspaket som inte ligger inom deras normala verksamhetsområde. bakterierna. Projektets mål blir därför att skapa produkter inom städ och patentnära textilier och dessutom ha kunskaper för hur de används, helt enkelt att skapa en helhetslösning där rätt produkt används på rätt plats. För att detta skall vara möjligt måste vi kartlägga bakteriella miljön, ev bakteriereservoarer, samt analysera städrutiner ur ett systemperspektiv, vilket inkluderar såväl personliga misstag och organisatoriska/tekniska brister. Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt (ekonomisk, grön, social) I Sverige medför VRI vårdkostnader på ca 3700 Mkr/ år. Sjukfrånvaron, vilket kostar svenska samhäller ca 100 miljarder/år, utgör ett hot både mot den svenska tillväxten och det svenska välfärdssystemet. Det är därför en stor och viktig utmaning för samhället att minska antalet VRI. Ett övergripande mål för projektet är att påverka och öka den allmänna medvetandegraden i samhället inom frågor såsom smittspridning, städkvalitet och bakteriell påverkan inom sjukhus- och vårdmiljö. Vi tror att vi har de rätta kunskaperna, personerna och kontaktnäten kopplade till projektet för att göra detta. Tydliga resultat som vi förväntar oss att leverera är underlag för nya riktlinjer inom städning i vården samt att påverka kravställningen i upphandlingsunderlag för lokalvård. Bredden av projektdeltagarna, där hela kedjan från producent till användare och beslutsfattare finns representerad, möjliggör att rätt sak görs för rätt ändamål där användarfokus och samhällsnytta alltid kommer att vara närvarande. Projektet kommer att genomföra oberoende studier på nya material och teknologier för att säkerställa funktion och effekter i en verklig miljö Denna typ av testbädd och samverkansplattform är något som saknas och efterfrågas idag både från offentlig sektor och från industrin. För att säkerställa att resultat och intellektuella lärdomar kommer till nytta för användare under och efter projektets gång kommer projektresultaten att sammanställas till kvartalsvisa interna och externa nyhetsbrev. Projektet skall även delta aktivt i debattforum och på mässor och event för städ och vårdhygien. För att åstadkomma en lokalt ren miljö vill vi skapa ett koncept där kunskap och funktionella textila material används tillsammans. Marknaden för sjukhustextiler är stor och i Sverige omsätter enbart patientkläderna 50-100 miljoner kr. För att säkerställa att de utvecklade koncepten är långsiktigt hållbara ska produkter och dess användning utvecklas med ett LCA-optimerat perspektiv i relation till patientsäkerheten. Det finns redan idag antibakteriella teknologier och textilier men till vår vetskap använder dessa uteslutande nanopartiklar av silver, vilket är tveksamt med avseende på utveckling av resistenta bakterier och miljöpåverkan [Kemikalieinsp. 2011]. Genom att använda miljömässigt hållbara bakterierhämmande teknologier som katjonpolymerer, och innovativ probiotisk teknik i kombination med systemkunnande kring hälsovården kan vi använda mindre kemikalier och få ett renare sjukhus och miljö. 13 IntegrIT – ett innovativt verktyg för klinisk forskning Projektledare: Esther Edlundh-Rose, Centrum för Allergiforskning, Karolinska Institutet E-post: [email protected] Diarienummer: 2014-00736 Utmaningsområde: FHS – Framtidens Hälsa & Sjukvård Konstellation – projektparter stöd till kliniska studier ges vid 6 regionala noder med en nationell nämndmyndighet i centrum och vi anser att IntegrIT kommer att vara ett viktigt IT stöd som komplement till denna struktur. I Stockholmsregionen har KI och SLL initierat 4Dprojektet, med syfte att skapa förutsättningar för kunskapsbyggande och informationsöverföring inom hälso- och sjukvården inom 4 utvalda diagnosområden. Genom att samarbeta med 4D säkerställer vi synergier mellan pågående utveckling av informationssystem för vården och IntegrITs nya lösningar för klinisk forskning. I ett internationellt perspektiv pågår det europeiska projektet EHR4CR (Electronic Health Records for Clinical Research) med målet att skapa semantisk interoperabilitet mellan journalsystem i olika länder för att kunna återanvända kliniska data för forskning. Våra respektive konstellationer överlappar till viss del och vi ser därför, även här, möjligheter till framtida synergier. Bakgrund och resultat från steg 1 initiering Dagens sjukvård står inför en rad utmaningar. Människor lever längre och kroniska sjukdomar ökar, vilket innebär ökade kostnader för hälso- och sjukvården. Samtidigt görs det färre kliniska studier, då det är svårt att rekrytera patienter och arbetsbelastningen är hög med all dubbeldokumentation en klinisk studie innebär. Patienterna har blivit mer engagerade i sin vård och sin sjukdom istället för att vara passiva mottagare och de kräver allt större insyn och rättigheter. Utredningar så som ”Starka Tillsammans” (SOU 2013:87) och ”Prövningar för svensk medicin” (IVA) visar också behovet av en gemensam infrastruktur för att stödja och underlätta klinisk forskning och uppföljning i vården. Med IntegrIT förbättrar vi möjligheterna för klinisk forskning och kunskapsbaserad vård, genom att skapa en plattform som tillgängliggör patientdata från journaler, register, egenrapportering mm. Genom att underlätta för klinisk forskning i vårdens vardag, kan ny diagnostik och nya behandlingar snabbare utvärderas och implementeras och därmed bidra till allmänt bättre hälsa. IntegrIT är ett koncept som består av en kombination av tekniska applikationer, kommunikationsplattformar och organisatorisk support, med målet att erbjuda en heltäckande och integrerad lösning för att underlätta kliniska studier. Under samverkansprojekt kommer vi att fokusera på forskningsprojekt inom de inflammatoriska luftvägssjukdomarna och diabetes typ 2, som är exempel på våra största kroniska sjukdomar och som representerar områden där det finns stora otillfredställda behov inom vården. Under initieringsprojektet har vi fokuserat på att göra behovsanalys utifrån den kliniska verkligheten och identifierat tre nyckelområden som är särskilt angelägna: hitta patienter för studier, undvika dubbeldokumentation vid kliniska studier samt utveckla patientens partnerskap. Vi har utformat vår konstellation till att innefatta kompetens inom relevanta områden och tillsatt en styrgrupp som ger förankring inom KI, SLL, SKL och näringslivet. Utmaning och mål Kroniska sjukdomar ökar i takt med att födelsetalen ökar, liksom en åldrande befolkning, och orsakar mycket lidande och stora samhällskostnader. För att bemöta denna utmaning och säkra ett hållbart samhälle behöver sjukvården effektiviseras. Idag baseras mycket av sjukvården på sedvanliga rutiner och läkarens egen uppfattning om vad som är ”best practice”, utan att dessa utvärderas. Målet med IntegrIT är att erbjuda ett stöd för att enkelt kunna följa upp och utvärdera olika vårdinsatser, för att kunna erbjuda en bättre och mer evidensbaserad sjukvård. Detta ger också goda förutsättningar för ett skifte till värdebaserad vård. Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt (ekonomisk, grön, social) Sverige har historiskt sett legat i framkant vad gäller sjukvård och medicinsk forskning och idag står läkemedelsföretagen för 5 % av vår export. Dock, förläggs fler och fler kliniska studier i andra länder, där det går fortare att rekrytera patienter och där arbetskraften är billigare. Det innebär att de svenska patienterna IntegrIT är i linje med pågående nationella och regionala satsningar och utredningar. I ”Starka Tillsammans” föreslås att 14 göra ingående behovsanalyser med de tilltänkta användarna, exempelvis forskare, sjukvårdspersonal och patienter. De tekniska lösningarna kommer att utvecklas i ett iterativt arbete med kontinuerlig återkoppling med användarna. Vi kommer att använda oss av den nationella gemensamma tjänsteplattformen för att säkra interoperabilitet mellan olika datakällor, vilket även ger förutsättningar för att koppla till flera källor i framtiden. Självklart väcks en del juridiska och etiska frågor gällande personuppgifter och patientintegritet och vi kommer att anlita professionell juridisk kompetens för att säkra att gällande regelverk uppfylls. Under första perioden kommer vi ta fram en affärsmodell för plattformen och tjänsterna. Det finns många uppenbara nyttor med IntegrIT, men vi kommer att göra en sytematisk analys av dessa för att säkerställa att projektet når sin fulla potential. Vi har även en stark styrgrupp som kommer att vara ett viktigt stöd för att förankra och sprida information om IntegrIT. får färre möjligheter att delta i kliniska studier och ta del av nya potentiellt livsförändrande behandlingar. Hela landets ekonomi påverkas om läkemedelsbranschen tappar mer mark. Med IntegrIT erbjuder vi en infrastruktur som stödjer klinisk forskning i vårdens vardag och kan bidra till att främja samarbete mellan akademi, industri och sjukvården. Unikt med vår lösning är de förbättrade möjligheter vi vill erbjuda patienten att ta en aktiv roll och medverka i kliniska studier. Detta ger bättre förutsättningar för nya forskningsstudier och stärker svensk läkemedels- och medicinteknikindustri, samt bidrar till bättre sjukvård och ett friskare samhälle. Angreppssätt, genomförande Projektet har organiserats i fyra projektspår: forskning och utveckling, patienters medverkan, informatik och teknik samt nyttiggörande. Specifika aktiviteter ingår i det operativa arbetet, som kan korsa flera av dessa spår; på så sätt vill vi säkerställa samverkan mellan projektparterna. För att kravställa funktionalitet hos de tjänster vi avser att utveckla, kommer vi 15 Skonsam Strålbehandling – Individanpassad strålbehandling utan invalidiserande biverkningar Projektledare: Mikael Karlsson, Västerbottens läns landsting E-post: [email protected] Diarienummer: 2014-00743 Utmaningsområde: FHS – Framtidens Hälsa & Sjukvård Utmaning och mål Projektet Skonsam Strålbehandling ska resultera i en effektiv behandlingsprocess med utvecklade tekniska komponenter, nödvändig mjukvara och färdiga protokoll för klinisk drift. Projektet ger även stöd för en internationell utbildningsmiljö förlagd till våra universitetssjukhus. Konstellation – projektparter Offentliga parter Umeå, Uppsala, KS, Linköping, Göteborg, Skåne. Företagspartner Siemens, Elekta, Raysearch, Spectronics, Naslund medical, MicroPos. Vi siktar på ett paradigmskifte. Idag genomförs strålbehandling regelmässigt med stöd av CT (bildgivande datortomografi). Ansatsen är att ersätta CT med MR för all strålbehandling. Med innovativa MR-metoder skapas en individanpassad cancerbehandling som både ger bättre bot och mindre skadliga biverkningar. Associerade parter Universiteten, Innovationsplatsen KS, ”Nationella Testbädden för Innovativ Strålterapi”, Örebro Läns Landsting, GE Healthcare. Kommunicerande parter Philips, Equalis, osv. Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt (ekonomisk, grön, social) Implementering i sjukvården hos parter: Nya produkter/metoder valideras i “nationella testbädden för innovativ strålterapi”. Deltagande i projektet underlättar snabb klinisk implementation. Bakgrund och resultat från steg 1 initiering Vi lever allt längre och allt fler av oss kommer att leva med en botad cancersjukdom. För att kunna ha ett vitalt liv får inte behandlingen i sig orsaka invalidiserande skador. Med magnetkameran (MR) som verktyg förverkligar projektet Skonsam Strålbehandling visionen om individanpassad cancerbehandling – tuffare mot tumören, men skonsammare för patienten. Kommersialisering. Konsortiets stora företag har redan nätverk och rutiner. Små företag kan samarbeta med stora eller nyttja befintliga innovationsslussar och andra innovationsstödjande verksamheter. Genom att integrera moderna avbildningstekniker med strålbehandling kan vi bättre lokalisera tumörer, stråla med högre precision – och tidigt se hur tumören svarar på behandlingen. Det är vanligt att vissa delar av en tumör är mer resistent och kräver extra hög dos. Med bra funktionell bildteknik kan vi leverera extra stråldos i just de delarna och samtidigt undvika att stråla andra organ. Nationella forskningsplattformen. Internationellt kontaktskapande via möten, konferenser, publikationer och (H2020-påverkan). ”International board” svara för detta. Angreppssätt, genomförande Fem koordinerade arbetspaket under ledning av två OPprojektledare utvecklar MR i strålterapi: Här har MR-tekniken (magnetresonanstomografi) visat stor potential, men för att vården ska kunna använda konceptet fullt ut krävs nya metoder, ny teknik och ny programvara. Sveriges universitetssjukhus har gått samman för att lösa uppgiften i samverkan med svensk industri. 1 Ny standard för bättre bilder av tumören, Ledare: Lars Filipsson, Siemens Genom att optimera magnetkamerans bilder för användning inom strålterapi blir det möjligt att avgöra exakt hur utbredd en tumör är. Det går också att följa patientens rörelser i realtid och anpassa behandlingen därefter. Resultatet blir bättre medicinsk bedömning – och effektivare strålbehandling. Satsningen ligger väl i tiden. Strålterapiföretagen har identifierat MR-integrering som ett framgångskoncept i den internationella konkurrensen. De flesta svenska universitetssjukhus har idag dedikerade MR-skanners på strålterapiavdelningen – och fler inköp planeras. Det finns alltså ett starkt behov av metoder för att kunna nyttja tekniken på bästa sätt. 2 Behandling utifrån de bilder som visar tumören bäst, Ledare: Joakim Jonsson, Norrlands universitetssjukhus Det ger stora fördelar att planera strålbehandling utifrån MR-bilder – men än så länge behövs även annan teknik för 16 att få all nödvändig information. Projektet tar fram en metod som löser det problemet. 3 Effektivare arbetsflöde – och bättre underlag för beslut, Ledare: Stina Svensson, RaySearch Laboratories Segmentering av bilder handlar om att identifiera tumörer och organ i bilderna. Genom att automatisera processen sparas tid och resurser. Det ger också ett mer tillförlitligt underlag när strålbehandling planeras. För effektiv uppföljning av behandlingen utnyttjas bilder tagna vid olika tidpunkter. 4 Kvaliteten säkras med nya metoder, Ledare: Peter Lundberg, Universitetssjukhuset i Linköping. Hur kan vi kontrollera kvaliteten när magnetkameran används för diagnostik och planering av strålbehandling? En ny standard ger landets kliniker stöd i kvalitetssäkringsarbetet. 5 Nationell forskningsplattform ger Sverige konkurrenskraft, Ledare: Adalsteinn Gunnlaugsson, Skånes Regionsjukhus En ny forskningsinfrastruktur ger Sverige internationell konkurrenskraft inom funktionell MR, i både klinisk användning och forskning. Det innebär ett stort kliv framåt för individanpassad cancerbehandling. 17 18 Hållbara attraktiva städer Kontaktperson på VINNOVA Cecilia Johansson 19 Kvalitetssäkrade systemlösningar för gröna anläggningar/tak Projektledare: Ylva Edwards, CBI Betonginstitutet E-post: [email protected] Diarienummer: 2014-00579 Utmaningsområde: HAS – Hållbara Attraktiva Städer Utmaning och mål Att gröna anläggningar/taksystem på betongbjälklag konstrueras så att de orsakar läckage, stora skador och får rivas är varken hållbart eller attraktivt. Projektets utmaning ligger i att lösa problemen genom tvärvetenskaplig transektoriell samverkan. Konstellation – projektparter Projektet sammanför forskare, offentlig sektor och näringsliv inom bland annat bygg- och anläggningssidan för att inom samarbetsprojekt utveckla nya och attraktiva helhetslösningar för gröna anläggningar/tak med hänsyn taget till den miljö och högt ställda krav på hållbarhet, material, byggnadsteknik och energieffektivisering. Målet är att skapa attraktiva och hållbara stadsmiljöer där gröna anläggningar/taksystem på bärverk/bjälklag konstrueras och underhålls så de fungerar utan problem, med främst läckage, i 100 år. Bakgrund och resultat från steg 1 initiering I allt större omfattning föreskrivs idag miljöstadsdelar med gröna lösningar som bland annat skall öka den biologiska mångfalden, ha en temperaturdämpande effekt och ge energibesparingar. Byggherrar åläggs därmed helt enkelt att bygga med gröna anläggningar på betongbjälklag, såsom gröna hustak, gröna terrasser, gröna innergårdar och gröna hela stadsdelar (t.ex. Hagastaden). En hel del kunskap fattas idag för detta och konsekvenserna kan därför bli förödande. Projektet förväntas leda fram till ny kunskap, nya produkter, standarder, guidelines och certifieringssystem. Beställaren kommer känna större trygghet i samband med upphandling. Anläggningarna blir säkrare, forskarsidan utökas, kunskapsnivån höjs och konsortiet utvecklas till en viktig kunskaps- och erfarenhetsorganisation. Svenska företag bereds goda möjligheter till ökad tillväxt. Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt (ekonomisk, grön, social) Den marknadsmässiga tillväxtpotentialen i Sverige vad gäller nybyggnation verkar mycket stor eftersom byggherrar i allt större omfattning helt enkelt åläggs att bygga med gröna anläggningar på betongbjälklag, såsom gröna hustak, och en hel del kunskap fattas för detta. Staden behöver vidare klara ökad nederbörd och ett varmare klimat. I vissa städer har man arbetat med en grönytefaktor som skall ge vägledning för utformning av utemiljön och säkerställa tillräcklig grön kvalitet. I de flesta så kallade miljöstadsdelar har man också ett fokus på att skapa energieffektiva byggnader, samt bidra till reducerade koldioxidutsläpp. För att kunna nå uppsatta miljömål krävs emellertid utveckling av olika systemlösningar för en stad eller stadsdel. De gröna strukturerna ges stort fokus i planeringen. En viktig del i dessa gröna lösningar utgörs av så kallade gröna tak. I t.ex. Basel krävs enligt lag att alla nya platta tak utförs med grön anläggning. Vinsterna med att bygga rätt och hållbart från början kan bli stora. Men här krävs gemensamma krafter från kommun, fastighetsägare, arkitekter, byggherrar och entreprenörer. För att anläggningen av en grön anläggning på betongbjälklag (tak, terrass, innergård, park eller liknande) skall bli framgångsrik behövs därför ett gemensamt forum där alla inblandade har möjlighet att aktivt påverka. Projektet utgör ett sådant forum. Initieringsprojektet har identifierat ett stort behov av att utveckla nya övergripande helhetslösningar för gröna anläggningar/tak med hänsyn taget till den miljön och högt ställda krav på hållbarhet, material, byggnadsteknik och energieffektivisering. Problem med dagens lösningar, behov och möjliga nya helhetslösningar har identifierats och analyserats genom främst en workshop med ett stort antal deltagare från offentlig och privat sektor, näringsliv samt forskare. Markägare, byggherrar, tillverkare, entreprenörer, forskare och allmänheten är tänkta kunder och användare av projektresultaten. Angreppssätt, genomförande Steg 2 kommer att fokusera på helhetslösningar mot bakgrund av resultat från initieringsprocessen. I projektet ingår sex 20 arbetspaket som på olika sätt och i samverkan identifierar och utvecklar aktuella problemlösningar. Projektresultaten utvärderas och integreras till helhetslösningar. Minst två gröna anläggningar ingår i projektet, med byggstart under 2014/2015. 21 Tjänsteproduktion för hållbara dynamiska städer Projektledare: Björn Hellström, Konstfack, Inst. för Design, Konsthantverk & Konst E-post: [email protected] Diarienummer: 2014-00635 Utmaningsområde: HAS – Hållbara Attraktiva Städer Konstellation – projektparter KONSTFACK – Inst. för Design, Konsthantverk & Konst osv. Här handlar det om olika former av relationer mellan kvalitet och kvantitet. Den centrala frågan handlar om att skapa system för informationsöverföring, dvs. att införliva och tillämpa samverkansplattformarna i komplexa planprocesser samtidigt som ´systemet´ inte ska medbringa kvalitetsförluster, vilket i viss mån kan ses som en paradox. SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA – Centrum för praktisk kunskap HANDELS/SU: SCORE – Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor STOCKHOLMS UNIVERSITET – Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Utmaning och mål För att uppnå ”utmaningsdriven innovation” krävs ett ”radikalt omtänkande” av invanda planprocesser och det sätt på vilket deltagare erbjuds bidra med sin erfarenhet och sitt kunnande. Målsättningen är att förena forskning kring hållbar stadsutveckling, och den omställning en sådan utveckling kräver; med ett radikalt omtänkande av relationen individsamhälle-miljö. Genom att ifrågasätta konventioner inom etablerade kunskapsområden, genom att verka transdisciplinärt, samt genom att förena ”görandets” praktiker med relevanta kunskapsteoretiska och metodologiska perspektiv ska projektet bidra med en stark innovationskraft. Detta i betydelsen av förmågan att ställa andra frågor, arbeta med andra metoder, och uppnå andra svar. Projektet har – genom kombinationen av designbaserade, arkitektoniska, sociala, filosofiska, konstnärliga och organisationsteoretiska perspektiv – en stark transdisciplinär potential som genom samverkan med aktörer inom näringsliv, kulturliv, offentlig verksamhet och politik kan skapa hållbara processer för förändring. SWEDEN GREEN BUILDING COUNCIL – Div. Hållbar stadsutveckling TYRÉNS – Miljöavdelningen & avd. Strategisk samhällsanalys UPPLANDS VÄSBYS KOMMUN – Kontoret för samhällsbyggnad VARBERGS KOMMUN – Planeringskontoret, Kommunstyrelsens förvaltning Samt: KTH, Linköpings Universitet, Malmö Högskola, Mistra Urban Futures, Arkus, BAU, Transformator Design, Stockholm, Umeå, Östersund, Västerås, Uppsala, Eskilstuna, Täby, Järfälla, Borås, Malmö. Bakgrund och resultat från steg 1 initiering Medborgardeltagande i stadsplaneprocesser ses idag som en självklarhet, men resultaten blir sällan bra. Under senare år genomförs dock lovvärda försök, världen över, för att förbättra planprocessen, ur såväl demokratiska som hållbarhetsdrivna hänseenden. Projektets centrala frågeställning handlar om hur de gängse arbetssätt som tillämpas i planprocessen kan utmanas. Det tas ofta för givet att olika former av medborgaroch brukardeltagande leder till demokratiska och effektiva förändringsprocesser. Projektets utgångspunkt är att aktivt deltagande i planprocessen är en form av verktyg, som måste designas noggrant så att de som medverkar verkligen kan bidra på ett effektivt sätt med sina erfarenheter och sitt kunnande. Detta gäller samtliga intressenter; näringsliv, medborgare, offentlig förvaltning och politiker. Om verktyget deltagande används felaktigt eller slentrianmässigt riskerar det att medföra ogynnsamma resultat. En viktig utmaning är att inte ha som mål att uppnå konsensus, utan snarare en strävan mot ett gemensamt syfte. Här är relationen särintresse-allmänintresse ofta väldigt känslig. Denna förhandlande-ickekonsensus-drivna-hållningen i relation till planprocessen utgör också basen för ett nödvändigt bejakande av urbana dynamiska förändringar. Målet är att utveckla designdrivna certifierade tjänster i form av samverkansplattformar för komplexa planprocesser, riktade för omställningen mot ett hållbart samhälle. Plattformarna utgörs av två metodinriktade arbetssätt för samverkan – Co-Design och Interdisciplinär Tjänstedesign. Co-design ska kopplas till projektets ena utmaning, vilken handlar om att utveckla inkluderande-samskapande aktiviteter, där personer med olika erfarenheter deltar; medborgare som är experter på det lokala, partikulära och personer med erfarenhet och kunnande om det generella. De utvecklar förslag tillsammans som utgår från platsspecifika förutsättningar. Interdisciplinär Tjänstedesign ska kopplas till projektets andra utmaning, vilken handlar om att utveckla en plattform för att planlägga och systematisera komplexa problemställningar, samt kommunikativa infrastrukturer mellan olika kompetens- och tjänsteinriktningar. Co-design är inriktad mot lösningsdrivna metoder, medan interdisciplinär tjänstedesign siktar mot systemdrivna metoder. Plattformarna förankras i planprocessen med stöd av etablerade hållbarhetscertifieringssystem för stadsdelar [HCS] via ett nordiskt och svenskt ramverk, för att svara upp mot krav om kvalitet och tillämpbarhet. Ramverken förväntas fungera som Ett komplicerat mål under initieringsprojektet har handlat om problemhantering kring kunskaps-, informations- och erfarenhetsöverföring från en planprocess till en efterföljande, 22 samhällsbyggnadssektorn. Utvecklingen av HCS-system i Sverige drivs av Sweden Green Building Council (www.sgbc.se). SGBC involverar 46 kommuner, entreprenörer, fastighetsägare, energibolag, konsulter, arkitekter, högskolor och forskningsinstitut. erkända verktyg i planprocesser för såväl kravställare som för slutanvändare. Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt (ekonomisk, grön, social) En växande stadsbefolkning i kombination med krav på hållbar tillväxt, resurssnålhet och tillgänglighet ställer enorma krav på nytänkande och systemtänkande i planprocessen. Det gäller inte minst tillgänglighet, i termer av social hållbarhet. Många av de bostäder, infrastrukturer och offentliga anläggningar som planeras idag, som försöker svara upp mot sociala hållbarhetskrav, brottas just med problem som rör demografi och välfärd; t.ex. frågor om behov och livsvillkor. Därför fordras omsorgsfulla arbetssätt för samverkan i planprocessen. Ett ytterligare problem - vilket kan ses som en effekt av ovan beskrivna problem - är att många planförslag överklagas. Det är inte ovanligt att en process tar 5-10 år, på grund av utdragna remissyttringar, överklaganden och omarbetningar. De samhällsekonomiska konsekvenserna är därför närmast oöverskådliga. En del av arbetet sker via 12 workshops som SGBC arrangerar tillsammans med 11 kommuner samt 1 med nordiska partners. Dessa workshops är viktiga testbäddar för att undersöka och metodutveckla såväl det svenska som nordiska ramverket för hållbar stadsutveckling som hållbarhetscertifieringssystem och samverkansprocesser. SGBC kommer, inom ramen för HCS, att utveckla ett nordiskt och ett nationellt ramverk för hållbar stadsutveckling, konkreta verktyg som hållbarhetscertifieringssystem för stadsdelar; erbjuda fysiska och virtuella utbildningar i både verktyg och hållbar stadsutveckling; skapa engagemang och möjliggöra spridning av erfarenheter och innovationer m.m. Projektets samverkansplattformar kommer inte bara att kunna inordnas i hållbarhetscertifieringssystemet, utan de kommer även att bidra med ny tillämpar kunskap och nya metoder. HCS-ramverken sörjer för att samverkansplattformarna kommer att spridas och nyttiggöras i framtida planprocesser, inom den offentliga sektorn (främst stads- och miljöplanekontor), och företag och organisationer inom samhällsbyggnadssektorn. Angreppssätt, genomförande Samverkansplattformarna utvecklas, används och utvärderas i pågående stadsutvecklingsprojekt, i Upplands Väsbys kommun och Varbergs kommun, i samverkan med Tyréns. Projektets advisory board garanterar relevans och kvalité. Plattformarna kommer att förankras i ett etablerat internationellt system - HCS (hållbar hetscertifiering av stadsdelar). HCS är idag under uppbyggnad inom 23 Den varma och rena staden 2 Projektledare: Markus Paulsson, Lunds kommun E-post: [email protected] Diarienummer: 2014-00717 Utmaningsområde: HAS – Hållbara Attraktiva Städer Konstellation – projektparter 16 partners ingår i projektet, varav tre är offentliga organisationer, tre är forskningsorganisationer och tio är från näringslivet. Produkterna vi fokuserar på just nu är biogas, koncentrerade näringsämnen samt algbiomassa som råvara för vidareförädling. Fler produkter är möjliga men de får utvecklas i kommande projekt. Alla projektpartners: Det finns initiativ runt om i världen som arbetar med likanade lösningar, men oftast är det med enskilda delar. Exempel är Hammarby sjöstadsverk där man testar membraner för vattenrening och All-gas i Spanien som använder alger för vattenrening och biogasproduktion. • Alfa Laval AB • AnoxKaldnes AB • Aquaporin A/S • Biomil AB • Ekobalans Fenix AB • European Spallation Source AB (ESS) • Heliospectra AB • Hydrotech AB • Kraftringen Energi AB • Lunds kommun • Lunds tekniska högskola (LTH) • Norups gård Bioraff AB • Purac AB • Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) • Trelleborgs kommun • VA Syd/Sweden Water Research A. Utmaning och mål I Den varma och rena staden 2 kommer vi utveckla och testa teknikerna och metoderna som ingår i de båda koncepten samt att utvärdera hur de kan användas i befintliga verk och hur konkurrenskraftiga teknikerna är. Målet är att få fram produkter som företagen kan sälja och som de offentliga aktörerna kan använda för att få en renare miljö till en lägre kostnad, inklusive bättre resursutnyttjande och ett bättre kretslopp för näringsämnena. Utmaningen är att få alla delarna att fungera tillsammans och att få allt klart på projektets två år. Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt (ekonomisk, grön, social) När människor samlas på en lite yta så blir koncentrationen av avfall och avlopp större än vad naturen klarar av att ta hand om. Därför uppkommer behovet av att samla upp och behandla avfallet och att rena avloppsvattnet. Eftersom mer än hälften av världens befolkning numera bor i städer är det miljarder av människor som behöver lösningar för vattenrening. Tyvärr saknar fortfarande en stor del av världens städer fungerade system. Stora mängder orenat avloppsvatten är påfrestande för miljön och kan ställa till stora skador på framför allt de vattenbaserade ekosystemen. Dessutom är det ett resursslöseri att inte ta hand om den energi och de näringsämnen som finns i avloppsvattnet. Bakgrund och resultat från steg 1 initiering Rening av avloppsvatten är en viktig miljöåtgärd och en del av det moderna samhällets grundläggande infrastruktur. Kraven på reningsverken har succesivt ökat och omfattar idag organiskt material (syretärande ämnen) samt kväve och fosfor (övergödande ämnen). Lagkraven på reningsverken kommer fortsätta att öka och närmast till hands är att även ta hand om tungmetaller och läkemedelsrester samt att hushålla med resurser genom att använda mindre energi och att återvinna näringsämnena i avloppsvattnet. Dagens reningsverk har ofta etablerats på en låglänt plats en bit från staden och byggts ut i takt med de ökande kraven. Samtidigt har städerna växt vilket medför att mer avloppsvatten måste tas om hand och att marken närmare reningsverken bebyggts. Den globala trenden är nu att städerna växer allt mer och att behovet av nya lösningar därför är stora. Bara i Sverige kommer det i de växande storstadsregionerna investeras flera miljarder kronor varje år på att rusta upp och utöka infrastrukturen för vatten och avlopp. Angreppssätt, genomförande Arbetet i projektet är uppdelat på de båda koncepten och på en tredje del som vi kallar ”Systemlösning och integration”. De båda koncepten består i sin tur av vars tre delområden. I varje delområde ingår en till fem partners vilka ska lösa uppgifterna inom respektive område. I Den varma och rena staden 1 tog vi fram två koncept som angriper avloppsvattenreningen på nya sätt. Koncepten är ”Energipositiv rening” och ”Kompakt rening”. I båda koncepten ingår det att få fram säljbara produkter ur avloppsvattnet samtidigt som det renas från föroreningar. De båda koncepten har många tekniska frågor att lösa och utveckla. Dessa kommer sedan testas och utvärderas hos de 24 Målsättningen är att får fram lösningar och produkter som går att sälja. Det kommer också byggas upp mycket kunskap och erfarenheter vilka kommer att ingå i vetenskapliga artiklar, rapporter, publikationer och i nya nationella och internationella projekt. Alla partners ingår i olika nätverk där de har möjlighet att sprida projektets resultat. För Lunds och Trelleborgs kommuner är det viktigt att visa att personer och företag kan utveckla sig och sina idéer genom att verka och samarbeta med kommunerna. medverkandes laboratorier och på avloppsreningsverken Källby i Lund och Smyge i Trelleborg. Där håller hela testmiljöer på att byggas upp. I den tredje delen ingår inga tekniska tester utan där ska man utvärdera resultaten från koncepten och beräkna hur man ska kunna integrera teknikerna med befintliga verk. Genom att alla partners arbetar med flera andra partners garanteras samverkan och ett utbyte av idéer och erfarenhet. Gemensamma resurser och aktiviteter med hela projektgruppen stärker också samverkan. En internationell referensgrupp finns som ett sätt att hjälpa projektet att överbrygga problem och för att kunna förmedla lärdomar från projektet. 25 SamCity – Hållbart försörjningssystem för attraktiv stad Projektledare: Max Hanander, Gatukontoret Malmö stad E-post: [email protected] Diarienummer: 2014-00726 Utmaningsområde: HAS – Hållbara Attraktiva Städer Konstellation – projektparter Malmö stad är koordinator och projektleder arbetet. Övriga parter i SamCity är Citysamverkan Malmö, Svensk Handel, Fastighetsägarna Syd, COOP Medlem Syd, Lunds Tekniska Högskola och Sveriges Åkeriföretag Syd. Tillsammans utgör parterna i konstellationen ett best-practice-triple-helix med universitetet som följdforskare. Från Malmö stads sida deltar både Gatukontoret och Miljöförvaltningen i projektet. också möjligheten att samlasta både offentligt och privat gods i samma system för att uppnå större skalfördelar och samordningsvinster, med en initial volym och stabilitet i projektet. I Sverige finns flera goda exempel (Borlänge, Halmstad, Växjö, Ystad) på hur man lyckats minska fordonskilometer via samlastning av kommunala varuflöden, men inga konkreta exempel på system med kombinerade flöden (privata/kommunala). Det har generellt varit svårt att få till stånd en icke-subventionerad samlastning av privata varuflöden. I Holland återfinns Biennenstadtservice i flera städer. Här har man lyckats med samlastning av privata flöden. Bakgrund och resultat från steg 1 initiering Den ständigt pågående urbaniseringen leder till ett ökat behov av varor och tjänster som ska transporteras in till de centrala delarna av våra städer. Det finns en stor utmaning i att kunna förse ett ökat antal invånare, besökare och näringsidkare med varor och tjänster och samtidigt minimera de negativa konsekvenserna för stadsmiljö, klimat, luftkvalitet, trafiksäkerhet, buller och trängsel. På samma gång måste lösningarna också ge handel och service i centrum möjlighet att utvecklas i konkurrens med externa köpcentrum och en växande e-handel. Detta utgör sammantaget en stor utmaning för Sveriges städer. Samtidigt visar logistiska trender i samhället idag på en ökande mängd små heterogena sändningar, en ökad andel tidsstyrda leveranser (just in time), samt krav från grossister och producenter på att konkurrenters leveranser inte får transporteras gemensamt med det egna godset. Utöver detta ser vi transportbranschens splittring i allmänhet. Resultatet av detta blir fler distributionsfordon, fler körda distributionskilometer, lägre resursutnyttjande per fordon och ett ökat antal leveranser. Utmaning och mål Projektet genomförs inom ramen för Hållbara attraktiva städer (HAS) och den specifika utmaningen som adresseras kan sammanfattas i att SamCity vill åstadkomma ett effektivare godsflöde i city, vilket möjliggör urbanisering (att växa), förtätning (att växa inåt), det goda livet i den goda staden (att växa med kvalité), samt ett konkurrenskraftigt city (att växa med konkurrenskraft). Huvudsakligt syfte i steg 2 är att testa samlastning i ett kombinerat system (kommunala och privata flöden) i Malmö city. Effekterna av modellen ska utvärderas, och möjligheterna att understödja konceptet med olika typer av trafikregleringar, att använda miljöanpassade fordon, samt att göra en gemensam upphandling av operatör och distributör för de samordnade privata och kommunala varuflödena, ska utredas. Målet är således att genomföra ett pilotförsök med samordnad varudistribution och testa den framtagna affärsmodellens robusthet, samt att belysa effekter och relevanta aspekter i relation till samlastning. Idén i SamCity är att i Malmö testa ett samlastningskoncept med innovativa tilläggstjänster kopplat till den affärsmodell som togs fram inom Steg 1. Erfarenheter visar att just den långsiktiga affärsmodellen är avgörande för om samlastningsprojekt ska överleva pilotfasen. För att åstadkomma detta har fokus lagts också på intäktssidan i samlastningstjänsten. Därför har en stor enkätundersökning genomförts för att identifiera de tjänster som brukarna av systemet (butiker och fastighetsägare) efterfrågar och är villiga att betala för. Resultatet visar bl a på ett stort intresse för hantering av returflöden. Tanken är att mervärdestjänster ska utgöra intäktssidan i systemet tillsammans med den besparing som samlastning innebär, då godset levereras till en extern terminal och sedan samlastas istället för att som idag köras av olika transportörer hela vägen in i städernas inre delar (jmf kostnaden för den sk last mile). En annan ny infallsvinkel är På kort sikt är det väntade resultatet ett färdigt pilotprojekt, med tillhörande utvärdering. Den tidigare framtagna affärsmodellen har därmed testats, och möjligheter och hinder kopplat till nyttiggörande har identifierats. Vi kommer också att veta mer om vilka effekter som samdistributionsmodellen kan ha för miljön, samt vilka möjligheter som Malmö Stad har att genomföra regleringar som understödjer samlastning, och vilka möjligheter och begränsningar det finns avseende en fullskaplig gemensam upphandling av transportör och operatör för kommunala och privata varuflöden. I förlängningen är visionen en hållbar och attraktiv stadsmiljö som kommer alla till godo. Den samordnade varudistributionen förväntas bidra till en ekonomisk, grön och socialt hållbar 26 Delprojekt 4, Gemensam upphandling, tittar på juridiska möjligheter och hinder för en gemensam upphandling av operatör/distributör för kommunala och privata flöden. Delprojekt 5 handlar om hur trafikreglering kan stödja samlastning. tillväxt jämfört med de suboptimerade system och lösningar som finns idag. Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt (ekonomisk, grön, social) I en fullskalig utbyggd form kan denna modell för samdistribution av varor komma att beröra många brukare, i det privata näringslivet såväl som inom den offentliga sektorn. För kommunens del bidrar en lyckad samdistribution till en attraktiv stadskärna och till att miljömålen lättare uppnås. Rent konkret förväntas detta innebära systemeffekter så som förbättrad trafiksäkerhet, bättre luftkvalitet och mindre trafikbuller, minskad trängsel, samt en minskad klimatpåverkan. En attraktiv stadskärna är till nytta för alla som vistas i staden och för fastighetsägare och näringsidkare, som får en trevligare och bättre närmiljö. För transportörer bidrar modellen till ökad tillgänglighet, bättre arbetsmiljö och för den upphandlade distributören till nya affärsmöjligheter. Här finns också en tydlig sysselsättningseffekt i detta. Samtliga parter i konstellationen kommer att medverka i dialogen kring utvecklingen av projektets olika delar via kontinuerliga avstämningar i projektgruppen. Vidare kommer delgrupper att bildas, med delar av projektgruppen, när en aspekt behöver belysas mer på djupet. Dessa delgrupper bildas då utifrån kompetens och erfarenhet i den övergripande konstellationen. Djuplodande utvärderingsarbete med ledning av Lunds Tekniska Högskola (LTH) och en kontinuerlig återrapportering borgar för kunskaps- och erfarenhetsspridning inom och utom Sverige. Den bredare kommersialiseringen sker sedan genom gemensam upphandling inför steg 3, då fler privata näringsidkare kan nyttja konceptet i Malmö. Kommersialisering, insäljning av idén görs således inte bara av befintliga parter, utan också via nya parter i steg 2 och steg 3 (konsult, terminaloperatör, distributör). Skalbarheten lokalt, nationellt och globalt bedöms som god. Kanaler för informationsspridning kan vara t ex konferenser, erfarenhetsutbyte, vetenskapliga publikationer etc. Angreppssätt, genomförande Fem delprojekt löper parallellt inom steg 2. Malmö Stad är koordinator. Huvudprojektet är pilotprojekt Samlastning, som har fokus på att testa den affärsmodell för samdistribution som tagits fram. Delprojekt 2 fokuseras på fossilfria fordon och deras applicerbarhet. Delprojekt 3 utgörs av en godsmodellering som syftar till att visa effekter av samlastning. 27 TOR – Tysta Offentliga Rum Projektledare: Magnus Andersson, IMCG Sweden AB E-post: [email protected] Diarienummer: 2014-00 733 Utmaningsområde: HAS – Hållbara Attraktiva Städer Utmaning och mål Initieringsprojektet har alltså att visat att stadsrummets användare efterfrågar rekreationsplatser som mitt i stadsbullret kan ge upplevelsen av en tyst och avstressande oas eller ge en spännande och avkopplande ljud- och ljusupplevelse. Konsortiet fortsätter därför arbetet med att utveckla ett modulbaserat system som kombinerar passiva och aktiva element för bullerdämpning och skapande av det kontrollerbara urbana ljudlandskapet. Den skalbara lösningen kan appliceras i stadsparker såväl som i s.k. pocket parks och i vänthallar. Lösningen skall erbjuda fria siktlinjer och utgöra ett visuellt positivt inslag i stadsmiljön. Vårt absoluta mål är att skapa en tekniskt-, användarmässigt- och hållbarhetsmässigt bärkraftig lösning för den hållbara, attraktiva staden i Sverige, Europa och i resten av världen. Konstellation – partners I den pulserande och förtätade men ändå hållbara och attraktiva staden krävs breda samarbeten och innovativa lösningar för att skapa det goda livet för stadens invånare. Projektkonstellationen utgör ett tvärsektoriellt snitt av hela värdekedjan från projektägare, affärs- och innovationsexperter (IMCG Sweden AB), ledande forskningskompetens, teknisk systemexpertis och testlab (SP, Sveriges tekniska Forskningsinstitut och Göteborgs Universitet, Institutionen för kulturvetenskap), expertis inom sammankoppling av stadens akademiska-, näringslivsmässiga- och offentliga krafter (Johanneberg Science Park), marknadsledande bärare av affärer inom ljud och ljusinstallationer (KSE Gruppen AB), proaktiva representanter för stadsinvånarna med ambition att utveckla smarta städer i en global kontext (Göteborgs Stad och Londons Stadsledning) samt värdar för demonstrationsprojekt (Älvstranden Utveckling AB, Greater London Authority). Idéns potential, hållbar tillväxt och samhällsnytta I världens storstäder hamnar bullerfrågan allt längre upp på agendan. Urbanisering, stadsförtätning, ständigt ökande trafikintensitet, stadsnära industrier och flygplatser och ständigt pågående byggprojekt genererar ohälsa, exempelvis i form av sömnsvårigheter, stressrelaterade hjärt- och kärlsjukdomar, en försämring av allmänt välmående och en minskning av koncentrationsförmåga och arbetsprestation. Enligt EU är redan idag 40% av befolkningen i Europa utsatta för skadliga bullernivåer över 55 dB(A). Bakgrund Hälften av jordens befolkning bor i städer och utifrån den pågående urbaniseringsprocessen bedöms andelen stadsinvånare ha stigit till 70 % om trettio år. Städerna byggs allt tätare och i framtidens hållbara, attraktiva stad kommer ljud- och bullerfrågor vara en av de största utmaningarna. Förtätningen genererar många samhällsekonomiska och hållbarhetsmässiga fördelar, men om detta sker med en ökad bullerbelastning för invånarna kommer fördelarna att vägas upp av nackdelar i form av bullerinducerade sjukdomar, ökad stress, sömnsvårigheter och en sämre livskvalitet. Stadsutvecklaren har begränsade möjligheter att möta problematiken, man försöker exempelvis att skapa ”tysta sidor” vid byggnation, anlägga avskärmade parkmiljöer samt angripa bullerkällor i staden. Dessa lösningar är inte tillräckligt när behovet av bostäder gör att bullriga miljöer bebyggs, när parker i den förtätade stadsmiljö inte kan erbjuda en acceptabel ljudmiljö eller när bullerkällorna i den tekniktunga urbana miljön blir fler och fler. I initieringsprojektet antog konsortiet utmaningen att skapa rogivande oaser där stadsinvånaren kan finna lugn i bullerstörda stadsparker. I samverkansprojektet tar konsortiet innovationen vidare utifrån nya kunskaper inhämtade från mottagare och potentiella användare: Stadsutvecklingsaktörer beskriver ett starkt behov av rogivande och lugna oaser mitt i stadsvimlet men de beskriver också ett behov av positiva, kontrollerbara ljud- och ljusupplevelser i s.k. pocket parks och i vänthallar i det täta stadsrummet. Initieringsprojektet har visat att det finns en rad aktörer som efterfrågar innovationen, tekniken och affären som utvecklas i TOR för att möta dessa utmaningar. Kommunala aktörer är intresserade av TOR för att höja kvaliteten på användarens upplevelse av parker, stadsrum och vänthallar, kommunala och privata aktörer potential i TOR för att bygga upp goda utemiljöer för skolor, daghem och vårdinrättningar och fastighetsaktörer visar intresse för TOR:s möjligheter att skapa attraktiva rekreations- och aktivitetsmiljöer i anslutning till bullerstörda lokalfastigheter och flerbostadshus. Vi har mött stort intresse från svenska så väl som utländska användarrepresentanter och det har gett oss viktiga kunskaper och starkt självförtroende inför samverkansprojektet. Angreppssätt I samverkansprojekt kommer kunskaperna från initieringsfasen att tas vidare. Innovativa tekniker och koncept kommer att testas, värdeerbjudande etableras, förankras och planeras för fullskaliga demonstratorer i minst två städer i Sverige och 28 säkerställer en användardriven teknisk utvecklingsprocess. Projektets demonstrationsaktiviteter kommuniceras till mottagarsida och omvärld, kunskapsspridning sker, synergier söks med andra aktörer och processen mynnar ut i en teknisktoch affärsmässigt hållbar lösning med identifierade teknik- och affärsbärare. England. Projektet drivs inom- och baseras på IMCG:s innovations- och nyttiggöranderamverk som på kortast möjliga tid och med minimerad risk tar en innovationsidé till marknaden. Modellen är utvecklad vid Stanford Research Institute av IMCG:s grundare Dr Ian Napier, den baseras på NABC och har anpassats för skandinaviska marknadsförhållanden av projektledaren Magnus Andersson och IMCG:s VD , Dr. Jonas Norrman. Innovationsramverket 29 GrönNano – Innovativ vattenhantering Projektledare: Maria Viklander, VA-teknik, Luleå tekniska universitet E-post: [email protected] Diarienummer: 2014-00 804 Utmaningsområde: HAS – Hållbara Attraktiva Städer Konstellation – projektparter I GrönNanos konsortium ingår 26 parter med allt ifrån behovsägare till forskare och leverantörer. att bidra till ökad biologisk mångfald, avser vi att utveckla möjlighetsbaserade helhetslösningar - GrönNano - för hållbart omhändertagande (inklusive rening) av dagvatten, för att bidra till att skapa attraktiva samhällen. Utmaning och mål I GrönNanos konsortium ingår 26 parter (behovsägare, leverantörer och forskare). Inom projektets ramar kommer innovativa varor och tjänster att utvecklas för att öka implementeringen av hållbart omhändertagande av dagvatten, där hänsyn tas till estetik, miljöpåverkan, teknisk funktion (avseende flödesutjämning och rening), organisering samt ekonomi. Då dagvattenrening är ett outvecklat område, skapas genom GrönNano stora affärsmöjligheter för de medverkande företagen, både nationellt och internationellt. Bakgrund och resultat från steg 1 initiering Dagens urbana vattenavledningssystem baseras på synen att vatten är ett problem som behöver transporteras bort, och är uppbyggt av ledningssystem som började användas under 1800talet. Dessa system klarar inte av att möta dagens och morgondagens alla krav; bl.a. har klimatförändringen lett till att större vattenmängder faller ned på kortare tid än tidigare, vilket leder till överbelastning avledningsnätet, med påföljande översvämningar och bräddningar (orenat utsläpp av avloppsvatten blandat med dagvatten). GrönNano tar ett helhetsgrepp på dagvattenfrågan, genom kombination av grön infrastruktur (såsom gröna tak, biofilter, och dagvattendammar) och avancerad reningsteknik (vilket i projektnamnet benämns Nano). Genom att använda grön infrastruktur tas vattnet omhand där det faller ned, på ett mer estetiskt tilltalande sätt än dagens dominerande ledningssystem. Därmed minskas vattenvolymerna både till brädd- och dagvatten, och risken för översvämningar minimeras. Dessutom renar den gröna infrastrukturen vattnet från näringsämnen och partiklar, dvs. den fungerar som förbehandlinging för fortsatta reningen med avancerad reningsteknik, som i sin tur tar hand om föroreningar (tungmetaller, organiska ämnen, etc). Ett ytterligare problem vid dagens omhändertagande av dagvatten är att det samlar på sig de föroreningar som finns i staden såsom metaller, polycykliska aromatiska kolväten (PAH:er), oljor, näringsämnen, bekämpningsmedel, bakterier och salt. Källor till dessa ämnen kan vara fordon, vägar, byggnader, förbränning av fossila bränslen, trädgårds- och parkskötsel, djurspillning samt halkbekämpning. Variationerna i dagvattenkvaliteten mellan olika årstider och typer av områden kan därför bli stor då den i hög utsträckning beror på kombinationen av alla de olika aktiviteter och processer som pågår. Dessa föroreningar transporteras idag via ledningssystem direkt till våra recipienter, i huvudsak utan rening. För att skydda våra vattendrag både ur miljö- och hälsosynpunkt, behöver dagvattnet renas i betydligt större utsträckning än vad som sker idag. Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt (ekonomisk, grön, social) Det ekonomiska, ekologiska och sociala värdet av att använda grön infrastruktur i stadsplanering istället för traditionella VAlösningar är stort. Därtill ökar markvärdet i städer som använder GrönNano när översvämningsriskerna minskar och livsmiljöerna blir attraktivare. Livsmiljöerna blir attraktivare och välbefinnandet ökar bl.a. eftersom luftkvaliteten förbättras, bullernivåer minskar, lokalklimatet förbättras, vattnet blir renare och estetiken förbättras tack vare den gröna infrastrukturen. Grön infrastruktur medför även en ökad biologisk mångfald i våra samhällen. Mot bakgrund av detta och med anledning av att EU:s Vattendirektiv ställer krav på att effekter av översvämningar måste lindras, att inga vattendrag får försämras (m.a.p. övergödning, andra föroreningar), samt att EU:s Soil Sealingdirektiv ställer krav på att andelen gröna ytor ska öka i våra städer för att minska urbaniseringens negativa effekter samt för Implementering av dessa system och komponenter kommer att leda till attraktivare, mer klimatanpassade städer, samt minskad miljöbelastning på våra sjöar och vattendrag. Då dagvattenrening röner allt större uppmärksamhet, inte minst genom påtryckande faktorer såsom vatten-, soil sealing-och 30 reningsmetod, samt ta fram riktvärden för rening, utv. kunskap om vad dagvatten innehåller beroende på olika aktiviteter och byggnadsstrukturer som förekommer i ett område. 3) ”Dagvattensystem för vackrare stad, volymsutjämning och rening”, där olika dagvattenssystems estetiska värden utvärderas varpå beslutsstöd tas fram för hur estetiska värden bäst skapas vid design av dagvattensysten. 4) ”Avancerade reningskomponenter för dagvattensystem”. Här testas innovativa tekniker som kan integreras i befintliga dagvattensystem när ytterligare rening av vattnet krävs. 5) ”Innovationsutveckling och internationalisering”, vilket kommer att se till att GrönNanos resultat tas tillvara, skräddarsyddda helhetslösningar för optimalt omhändertagande av dagvatten sätts samman för att säljas på svensk och internationell marknad. Workshops kommer att genomföras för att ta tillvara på ytterligare idéer som kommer fram under projekttiden. I WP2-4 genomförs arbetet i arbetsgrupper som alla består av olika parter. Kunskap som tas fram i WP2 blir input till de moduler som tas fram i WP4 och vidare till de systemlösningar som utvecklas i WP3. badvattendirektivet, pågående klimatförändring (både ökande och minskande regnmängder) m.fl., samt då det är ett hittills negligerat område, innebär det stora tillväxtmöjligheter för de aktörer som befinner sig i framkant, vilket är en viktig anledning till att GrönNanos företagsparter medverkar i projektet. Angreppssätt, genomförande Olika moduler att använda till platseffektiv grön infrastruktur kommer att utvecklas. Fem stycken arbetspaket/utvecklingsplattformar (WP) med fokus på olika delar i GrönNano har tagits fram. Dessa rör 1) ”Den optimala planerings-, drift- och underhållsprocessen”. Här genomförs arbetet i workshopar där deltagare från de olika kommunerna, konsulter och forskare samlas tillsammans för att utveckla processer som leder till ökad implementering av grön infrastruktur. Bland deltagarna kommer det finnas representanter för alla de parter som bör vara involverade i dagvattenplaneringen för att få ett kollaborativt samarbete och skapa förståelse hos samtliga parter för vad var och en prioriterar högst, för att därefter kunna styra mot samma mål (learning alliance). 2) ”Dagvattnets innehåll, transport och val av reningsmetod”. För att kunna välja och utveckla rätt 31 Stadsbruk Projektledare: Anders Rasmusson, Institutionen för landskapsarkitektur, planering & förvaltning, Sveriges Lantbruks Universitet E-post: [email protected] Diarienummer: 2014-00 832 Utmaningsområde: HAS – Hållbara Attraktiva Städer Konstellation – projektparter intresse från konsumenter, restauranger och affärer att sälja och köpa närproducerade grönsaker. Utmaning och mål För att skapa hållbara attraktiva städer måste kommuner arbeta med innovativa sätt att etablera arbetstillfällen, skapa mötesplatser för social hållbarhet och värna ekologi. Stadsbruk syftar till att skapa jobb och tillväxt genom ekologisk odling och matproduktion på platser i och runt staden. Projektet kopplar samman de goda sociala exemplen från stadsodling med lönsamheten från storskalig odling. Stadsbruk blir en katalysator för debatten och bidrar till hållbar stadsutveckling ekonomiskt, genom att skapa vägar till försörjning och nytt produktionsområde för närproducerade och högkvalitativa grönsaker och örter; ekologiskt, genom att förse staden med närproducerade och ekologiska grönsaker; och socialt, genom att odlingarna skapar gemenskap för människor i utanförskap. Samtidigt bidrar projektet med kompetent arbetskraft till trädgårdsnäringen. Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt (ekonomisk, grön, social) En av de stora utmaningarna är att skapa arbetstillfällen som gynnar alla grupper i staden. Klyftorna mellan olika grupper ökar och lyckas inte samhället skapa arbetstillfällen för alla, bildas grupper som lever i ett permanent utanförskap. Detta är förödande inte bara för den drabbade individen utan också en av riskfaktorerna som kommer att urholka framtida tillväxt och utveckling för hela samhället (se OECD-rapport Territorial reviews: Skåne 2013). Bakgrund och resultat från steg 1 initiering Arbetslöshet och utanförskap är stora utmaningar för dagens samhälle. För att skapa attraktiva städer måste kommuner arbeta med innovativa sätt att etablera arbetstillfällen, skapa mötesplatser för social hållbarhet och värna ekologi. Många städer har idag outnyttjad mark i och kring staden. Detta är en resurs, genom att detaljplanera mark i staden som odlingsmark kan vi mångdubbla den svenska hortikulturella primärproduktionen. Allt fler konsumenter, restauranger och affärer ställer krav på ekologiska närproducerade livsmedel samtidigt som nya EUregler underlättar offentlig upphandling där större vikt läggs vid kvalitet, miljöskäl, sociala frågor och innovation samtidigt som de tar hänsyn till priset och kostnader under hela livscykeln. Genom att använda outnyttjad mark vill vi skapa hållbara odlingar i och intill staden. Många som kommer från andra länder har kunskap kring odling och grödor som inte odlas i Sverige idag. Genom Stadsbruk hittar vi nya grödor, nya odlare och nya marknader. Samtidigt kan denna grupp i förlängningen erbjudas arbetstillfällen i den konventionella trädgårdsbranschen, där det råder brist på kompetent arbetskraft. Stadsbruk etablerar en testbädd i Malmö, men på sikt ska modellerna kunna användas i hela Sverige och i andra länder. Runt om i världen finns många försök med urbana odlingar, framför allt utifrån de positiva sociala effekterna det ger, bland annat Malmö Stad har utmärk sig här. Det finns ett fåtal försök där man också satsar på att åstadkomma lönsam produktion, men inget av dessa har siktat in sig på den outnyttjade marken i och kring städer, utan handlar snarare om ”community supported agriculture” och liknande initiativ. Fastighetskontoret i Malmö har identifierat 800 platser i och kring staden, där flertalet bedöms som lämpliga för odling. Angreppssätt, genomförande Konkret ska projektet ta fram modeller för hur vi skapar lönsam odling i denna mellanskala, hur vi organiserar odlare och facilitatortjänster och hur vi skapar och marknadsför försäljningskanaler. Erfarenheter från egna odlingar och andra projekt samlas i det nationella nätverket Stadsbruk Sverige. Under initieringsfasen provodlade vi och fick redan då kontakt med ett trettiotal intresserade odlare. Vi såg också ett stort 32 Dessa erfarenheter sprids genom projektparternas egna och andras kanaler, där bland annat Movium – SLU:s tankesmedja för hållbar stadsutveckling, är en resurs. Projektet arbetar utifrån tre arbetspaket: • Strategi, arbetar med strategiska frågor som framför allt rör kommuner och myndigheter samt ansvarar för att skapa det nationella nätverket Stadsbruk Sverige. 33 • Odling, ansvarar för testbädden i Malmö där vi implementerar metoder, utvärderar och utvecklar nya arbets- och odlingssätt. • Kommersialisering, ansvarar för att skapa hållbara ekonomiska förutsättningar för odlarna, genom att utveckla innovativa affärsmodeller, identifiera köpare och rådge odlare i entreprenörskap. Södertörnsmodellen Projektledare: Gustav Malm, White arkitekter ab E-post: [email protected] Diarienummer: 2014-00 918 Utmaningsområde: HAS – Hållbara Attraktiva Städer Utmaning och mål Samverkansprojektet avser att möta samhällsutmaningen hållbara attraktiva städer genom att utveckla innovativa former för medborgarinflytande och aktörsövergripande samverkan för hållbar stadsutveckling i storstadsregionens kranskommuner. Södertörnsmodellen är ett integrerat koncept för att utveckla idéer, metoder och indikatorer för att hantera de komplexa behov som karaktäriserar den urbana miljön. Konstellation – projektparter Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt (ekonomisk, grön, social) De förväntande resultaten består i första hand av de dellösningar som kommer att testas och utvärderas i testbäddarna. Dessa dellösningar består av: Bakgrund och resultat från steg 1 initiering Delegationen för Hållbara städer (2012) framhåller i sin slutrapport att det är hög tid att ställa om för att skapa social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Hur städer planeras, byggs och förvaltas hänger nära samman med människors hälsa och delaktighet, förutsättningarna för integration, jämställdhet och demokrati liksom möjligheten att minimera miljö- och klimatpåverkan (Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö 2013). Resultaten från initieringsprojektet styrker denna syn och betonar att initiativ med hållbar stadsutveckling ska vara lokalt förankrade för att vara operationella och livskraftiga. Därför måste myndigheter, medborgare, universitet, ideella organisationer och näringslivets aktörer samverka i arbetet med hållbara attraktiva städer. Framgångsfaktorer för samverkan är tillit och förtroende mellan de deltagande aktörerna vilket ställer krav på uppbyggnad av långsiktiga relationer. • former för aktörsövergripande samverkan i olika skeden av planeringsprocessen som främjar helhetslösningar som möter komplexa behov i storstadsregioner • metoder och verktyg för medborgardialoger för ökat medborgarinflytande • indikatorer och verktyg för hållbarhetsbedömningar som stödjer en kunskapsbaserad sökprocess efter lösningar för hållbar stadsutveckling i olika skeden av planeringsprocessen Dellösningarna stärker arbetet med hållbarhet, och genom att sammankoppla dessa dellösningar skapas ett integrerat koncept för hållbar attraktiv stadsutveckling i storstädernas kranskommuner – Södertörnsmodellen. Södertörnsmodellen kommer att bidra till grön och socialt hållbar tillväxt genom att skapa ett ramverk för samverkan och dialog med stöd av kunskapsstyrda verktyg. Södertörnsmodellen är på sikt en utveckling av Hammarbymodellen som är ett affärsdrivande koncept för en differentierad kundbas. Internationellt får Sverige ett nytt exempel på stadsutveckling i världsklass, på hemmaplan utvecklas och stärks kompetens inom hållbar stadsutveckling. Samverkansprojektet kommer även att resultera i andra affärsmöjligheter, en affärsmodell för samverkan som är möjlig att tillämpa i storstadsregioner. Resultaten i projektet kommer dessutom att kunna omsättas till tjänster hos företag och kommuner. Initieringsprojektet visar också att kommunerna efterfrågar mätbara indikatorer för mänskliga värden och för att visa på samhällets insatser och utveckling över tid så att planeringen kan bli bättre på att ta till vara faktorer som kopplar till människors välbefinnande och livskvalitet. Därför kommer användbara indikatorer och metoder att studeras vidare i det fortsatta projektet. Dessa indikatorer kan användas i ramverket för hållbar stadsutveckling och bidra till en utveckling av ett svenskt certifieringssystem för stadsdelar. Flera forskningsrelaterade program om hållbara städer (bl.a. Mistra Urban Future) framhåller vikten av att utveckla ett bredare, mer systematiskt och dynamiskt synsätt på kunskap och innovation för stadsutveckling bl.a. genom ett utbyte av kunskaper från praktik och forskning. Erfarenheter från initieringsprojektet visar att en aktörsövergripande samverkan öppnar nya perspektiv och därigenom nya möjligheter till lösningar. Angreppssätt, genomförande I Södertörnsmodellen ingår ca10 testbäddar på Södertörn. För varje testbädd finns en aktörsövergripande idégrupp som har till uppgift att: 34 1 ta fram innovativa lösningar för hållbar attraktiv stadsutveckling, 2 utveckla, testa och utvärdera verktyg för ökat medborgarinflytande, 3 identifiera verktyg för kunskapsbaserat beslutsstöd och indikatorer för hållbar stadsutveckling. idégrupperna sammanställs och analyseras i samverkansgruppen för att identifiera hur arbetet med hållbar attraktiv stadsutveckling i Södertörnskommunerna kan stärkas. Analysen ska resultera i ett förslag till Södertörnsmodellen som kombinerar erfarenheter från testbäddarna och förenar former för aktörsövergripande samverkan med metoder för ökat medborgarinflytande och verktyg för kunskapsbaserat beslutsstöd. Övergripande drivs arbetet utifrån de tre frågeställningar som samtidigt utgör de dellösningar som projektet ämnar ta fram lösningar för. Upplägget innebär att varje idégrupp arbetar med de tre uppgifterna utifrån testbäddens ramar. Resultaten från 35 Elmob – elektrifierad mobilitet i Göteborg Projektledare: Lindholmen Science Park E-post: [email protected] Diarienummer: 2014-00957 Utmaningsområde: HAS – Hållbara Attraktiva Städer Konstellation – projektparter intresse att välja miljövänliga alternativ, men inte till vilket pris som helst. Liknande initiativ pågår i flera internationella städer, men lösningarna måste anpassas efter regionala förutsättningar. De viktigaste resultaten från föregående (A-)projekt har varit att kartlägga teknik för betalsystem för laddning av elfordon på parkeringsplatser, kartläggning av elnätskapacitet i parkeringshus och platser, samt standarder för laddning samt inventerat behov och förutsättningar inom olika stadsdelstyper. Detta har varit värdefulla kunskaper som delvis legat till grunden för valet av demonstrationerna och var detta skall ske i Göteborg. OC OFF COURSE Utmaning och mål Projektet Elmob adresserar samhällsutmaningen hållbara attraktiva städer och avser att utveckla, testa och demonstrera elektrifierade delade mobilitetslösningar för hållbara persontransporter i storstadsområden i allmänhet och Göteborg i synnerhet. Konkret kommer detta projekt att börja utveckla sammanhängande elektrifierade mobilitetstjänster av elcykelpooler, elbilspooler, elektrifierad taxiverksamhet och elektrifierade bussar; utvecklingen av dessa lösningar är den preliminära målbilden för projektet och kommer resultera i ett antal delprojekt/demonstrationer. Bakgrund och resultat från steg 1 initiering Befolkningen i världen växer och urbaniseringen ökar. Idag lever mer än hälften av jordens befolkning i städer, och de flesta prognoser tyder på en ökning; år 2050, väntas hela 70 procent av världens befolkning bo i städer och de stora städerna blir allt större. I takt med befolkningsökningen och önskemål om ökad levnadsstandard för fler människor så finns i dagsläget en tydlig koppling till ökat resursanvändande och ökade utsläpp vilket snarast möjligt måste brytas för att vi människor skall få en dräglig framtid. Huvudfokus i dagsläget är koldioxidutsläppen som radikalt måste minskas för att temperaturhöjningen inte skall skena iväg. Varje delprojekt ovan löser i sig själv ett enskilt transportbehov på ett hållbart sätt. Delprojekten skall dock ses i ett helhetsperspektiv och sammanhang där förutsättningar kommer att skapas för komodalt resande där flera av transportlösningarna kan utnyttjas för att ta sig från en punkt till en annan. Lösningarna kompletterar i detta perspektiv färdmedlen gång, cykel och kollektivtrafik och skapar bättre förutsättningar för att fler personer skall välja dessa alternativ. Hållbara transportlösningar med minskade utsläpp och tystare trafik är väsentligt för att nå en målsättning om hållbara attraktiva städer. Transporter svarar för ungefär en fjärdedel av Sveriges totala slutliga energiförbrukning. Även om andelen förnybara bränslen ökar, svarar fortfarande fossila bränslen för merparten. Ambitionen för Sverige är att gradvis minska beroendet av fossila bränslen i transportsystemet, och målsättningen är att Sverige skall ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt (ekonomisk, grön, social) Först och främst kommer projektet till nytta för staden Göteborgs alla invånare som får tillgång till hållbara mobilitetslösningar som uppfyller deras transportbehov, och som dessutom skapar förutsättningar för hållbar stadsplanering där människorna i staden kan mötas. Göteborg kan fungera som föregångsstad där viktiga erfarenheter kan exporteras till andra såväl svenska som internationella städer. Hittills kan konstateras att människor trots medvetenhet om våra miljöproblem har svårt att bryta invanda transportlösningar så än så länge så finns inga elektrifierade masstransportlösningar, möjligen undantaget alla elektrifierade tvåhjuliga fordon i Kina. Dessutom har många människor fortfarande tillgång till egen bil och delar ogärna denna med andra. Än så länge är det så att de pilotprojekt/demonstrationer som finns runt om i världen inte riktigt bär sig ekonomiskt. Det finns ett Projektet skapar även kommersiella förutsättningar för nya företag som jobbar med lösningar för grön omställning. Projektet skapar på sikt nya arbetstillfällen både för företag i Göteborg med omnejd och svenska företag. 36 Angreppssätt, genomförande Projektet kommer genomförandemässigt utformas i olika arbetspaket, där olika dellösningar utvecklas, se figur nedan. Förutom att komma till nytta för Göteborg stads invånare, så kommer resultaten att förmedlas och kommuniceras både nationellt som internationellt, via seminarier, nyhetsbrev, vetenskapliga artiklar, konferenser etc. 37 38 Informationssamhället 3.0 Kontaktperson på VINNOVA Peter Nöu 39 HASPOC – High Assurance Security Products On COTS Platforms Projektledare: Rolf Blom, SICS Swedish ICT E-post: [email protected] Diarienummer: 2014-00702 Utmaningsområde: IS3.0 – InformationsSamhället 3.0 Consortium Partners: The developed platform will be based on the current trust anchoring and boot solution developed by T2 Data and the virtualization solution provided by the SICS Thin Hypervisor (STH), which in a joint KTH SICS project (PROSPER) is under formal verification regarding its security claims. These existing solutions will be enhanced and modified to cover product requirements and requirements for achieving high assurance level Common Criteria evaluations. Reference Group, Requirements Owners: Challenge and targets The challenge addressed by this project is to secure digital infrastructures to guarantee reliable and available services that can withstand cyber-attacks. Digital infrastructures become increasingly important from a societal, personal, service and industry perspective as they today provide and control close to all service and production systems. Background and results from step 1 ”Initiering” The ultimate project target is to provide security for critical digital services and infrastructures by development of a trusted, cost and resource efficient virtualized COTS (ARM) platform for embedded systems, with proven and Common Criteria certified security properties. Embedded systems are today present in a large variety of products and systems. They also become connected, mostly over the Internet and this evolution takes place in a rapidly worsening cyber threat situation. We see a significant increase in the diversification and sophistication of attacks; some are driven by business and profit, while other aim for information access. In both cases they are often performed by professional and organized groups. Thus there is a need for platforms that will fulfill stricter and stronger security requirements and where trust in their security is underpinned by formal proofs and high assurance certification (Common Criteria). Customer requirements and market competition require that future security products deliver stronger and verified protection, can be developed faster, use less resources (HW, energy) and become physically smaller. To this end, virtualization is a powerful tool both for efficiency and protection as virtualization can be a security mechanism in itself offering isolation of different services running on a computing platform. However, for customers to place trust in a product such as a hypervisor, in particular if it is new to the marketplace, the claimed security properties must be backed up by evidence, and the best evidence available is a formal proof. Secure Execution Environment ISOLATION USER MODE General purpose guest OS Paravirtualized Linux OS7FreeRTOS Potential of idea with focus on sustainable growth (economically, green and social) A virtualized solution with strong security assertions will be widely applicable. It can be used in any embedded system with immediate relevance to specific security products like crypto equipment, secure mobile phones and firewalls, but also in SCADA systems, mobile communication networks, vehicular, avionics and medical systems, cloud application platforms and devices in the Internet of Things (IoT). The potential market is thus very large. An indication is that the OKL4 hypervisor has been deployed on more than 1.5 billion devices, mostly mobile phones. In a longer perspective, we will see many billions of devices in just the IoT and if only a small fraction will require strong security it will still be a huge market. Add to that all other application areas. Secure and Safety Critical Services PRIVILEGED MODE Modified to run deprivileged in user mode. Privileged operations done through hypercall API. Crypto API Hypercall API SICS Hypervisor Hardware: ARM Cortex A8, A9 Secure Boot SW Target platform architecture 40 properties based on requirements for a high assurance Common Criteria evaluation. Two prototype crypto related systems will be developed. Resource efficient solutions developed on the platform will give less environmental impact due to a decreased bill of material and lower energy consumption. The solutions will also allow efficient reuse of SW and system designs, which will decrease development time and efforts. Similarly, CC certification efforts will decrease as the platform solution is for reuse by different products. In total it will lead to shorter development times and more efficient (time, energy and equipment) resource utilization contributing to society´s sustainability targets. The reference group represents important requirement owners. The project partners Sectra and Tutus have immediate interest in the solution for their development of certified crypto equipment. T2 Data will develop a product line for secure management of critical software. Ericsson has a strong interest in many of the upcoming application areas and develops corresponding solutions and products. Ericsson sees a significant market potential for products with stronger and verifiable security claims. Also ABB, represented in our reference group, has identified these needs for ECUs in their process automation and energy systems. Approach and implementation The platform will cover trust anchoring, boot system, hypervisor functionality and required security related life-cycle management features based on partners already ongoing efforts. The project will adopt an agile working style and concurrently work on requirements capture, system architecture hypervisor functionality and formal verification of 41 Minimum Viable Device Projektledare: Bogdan Tudosoiu, Mobile Heights E-post: [email protected] Diarienummer: 2014-00805 Utmaningsområde: IS3.0 – InformationsSamhället 3.0 Konstellation – projektparter Mobile Heights, Sony Mobile, Blackberry, Skånetrafiken, E.ON, Näringsliv Skåne, Lunds Universitet, LU Open, Softhouse Consulting, Malmö University, Arduino Verkstad, Ericsson Modems, Sigma Connectivity, Connect Blue. Scandinavia, Europe and USA, among them: Intel, Facebook, CISCO, FSecure, etc. Utmaning och mål A unified standard for Internet of Things is far away and today we see how all the big companies try to find the right consortium for pushing their ideas and concepts. This means that multiple standards will need to live in the same time, competing and independent of each other. Companies will create devices according to one or another standard, and consumers and industries forced to deal with multiple standards. Translated this means higher prices due to supply and logistic chains, different applications and developer environments, little data instead of big data, poor analytics and less or spread data. Bakgrund och resultat från steg 1 initiering Internet of Things will grow exponentially in the next couple of years. Both Ericsson and CISCO have the same vision where they believe that we will see about 50 billion connected devices in 2020 and more than 500 billion in 2030, while businesses generated by web coupled devices will generate over $19 trillion in the next 10 years. There is a need for convergence between different standards popping up in the industry and this can lead to a negative impact over the prognosis above as well as it will impact end consumers and different industry verticals in terms of interoperability. We are aware of the fact that a standard cannot be created in a short amount of time and that is why we try to unify the standards in a framework, both hardware and software, open in terms of both API:s and SDK:s to support multiple standards as an ’universal remote for IoT’ For Sweden, a country based on export, this means higher production costs due to complicated supply chain and logistics, and a diffused community who will embrace different standards. We will further develop the framework presented in the first milestone of the project and promote it, nationally and internationally with the help of our consortium members. Today we see a very spread focus nationally and in Europe with respect to the standardization of Internet of Things, the most notable initiative being the OMA LWM2M alliance. Internationally we see initiatives such as AllJoyn (started by Qulacomm and supported by 40 members such as CISCO, Samsung, Microsoft), Thread Group (started by NEST (Google) and Samsung) and the Open Interconnect Consortium (Intel, Samsung, Del, etc…). Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt (ekonomisk, grön, social) As a part of our project we will calculate the impact of creating an open standard vs. having multiple standards for Sweden. This will be done together with Lund University and their Faculty of Economics. We know that the best solution for Sweden will be to have an open solution, used by everyone as it will shorten the production-time and improve supply chain due to economy of scale as it is today with other standards as for example: Bluetooth, USB, GSM, etc… A way of explaining how the market is evolving is to use the case of remote controls. Today we have different remote controls for each and every device that is driven from distance and the same thing happens when devices will be coupled and connected to the Internet. To succeed with this project we can see initiatives such as NEST, aquired by Google with $3.2 billion or SmartThings acquired by Samsung with $200mil, being a part of our framework solution. We consider Minimum Viable Device as more complete, powerful and integrated framework with respect to the Internet of Things integration. What the Minimum Viable Device project tries to achieve is to create an ‘UNIVERSAL REMOTE’ for Internet of Things, with help of our strong consortium. The idea is to get one of the standards as input and to be able to ‘talk’ to any other standards at output, this way different standards will not create a silo. Internet of Things as a concept is the new growing curve in the mobile world and the way the mobile industry will penetrate all other industries. By getting more input data via sensors and sending it, in a controlled way to the cloud, open possibilities for 3rd party application and service provider to find ways to In the first step of this project we have identified the best standards for communication at this time, we have built a reference design and started working on a software architecture framework. A demo is available and has been presented to and appreciated by the consortium but also companies in 42 collaborate between industries, between individuals to find solution to great challenges. Each Work Package has project partners within the consortium and is continuously adding new partners. Angreppssätt, genomförande We will start our project by doing ’sprint’ concepts – programs between 3-6 months for each of the industry verticals mentioned in the application, i.e.: transportation, energy and mhealth together with our partners in the consortium. The solution that will be the result of a ’sprint’ will be continuously developed by our program and the industrial partner in an agile way and we expect to reach the beta phase in about a year from now, time when it will be mature enough to go live. Via an agile process we will start with an Alfa version of the framework, already developed in the early stage of our application to add features and open more API:s specific to the industry verticals mentioned above. 43 DIA – Datadriveninnovationsarena Projektledare: Carl Magnus Olsson, Malmö högskola E-post: [email protected] Diarienummer: 2014-00807 Utmaningsområde: IS3.0 – InformationsSamhället 3.0 Konstellation – projektparter Malmö Högskola, Blekinge Tekniska Högskola, Lunds Universitet, Media Evolution, Mobile Heights, NetPort, Blekingetrafiken, Skånetrafiken, Karlshamns Kommun, Lunds Kommun, Malmö Stad, 4IT, All Binary, Ericsson Research, Fujitsu, HiQ, Odd Hill, Sony Mobile Communications, Telia Sonera och Trivector. potential. Målet är att brukare ska känna ett mervärde av att aktivt bidra med generering av data och utvärdering av tjänster, vilket kompletteras med projektparternas egna datakällor från sin verksamhet samt öppna datakällor, för att på så sätt bidra till design av framtidens tjänster för människor i rörelse. Den andra utmaningen handlar om de hinder som fortfarande finns för att bygga databaserade tjänster. Några av dessa hinder är: gamla IT-system, skiftande datakvalitet i termer av detaljering och intervall för insamling, behov av nya lagringsoch molntjänster, säkerhets- och integritetsfrågor, brist på standardiseringslösningar, industriella låsningar, stängda API:er, outvecklade affärsmodeller samt outvecklad politisk och juridisk samhandling. Genom projektets praktiska karaktär är målet att i nära samverkan mellan de deltagande konsortieparterna utveckla konkreta lösningar på dessa hinder, lösningar som sen kan sen generaliseras och bidra till utvecklingen av nya tjänster med koppling till databaserad tjänsteutveckling. Bakgrund och resultat från steg 1 initiering Med den tydliga trend av allt mer internetuppkopplade ting (Internet of Things – IoT), från mobiltelefoner och smarta armband till bilar och bussar, sker just nu en förändring inom datainsamling. Denna förändring består av att allt fler aspekter av våra liv och vår miljö genererar data som lagras och möjliggör mervärdesskapande för såväl individer som företag. Detta inkluderar offentlig data som – i mån av integritetsskyddets möjligheter – i allt större utsträckning görs tillgänglig för tjänsteutveckling, såväl som användargenererad data som samlas in av enskilda och grupper som delar samma intressen (exemplevis för cykling, vandring, eller livsnjutning via restauranger, evenemang och liknande). Den digitala såväl som fysiska värld vi rör oss genom förenas alltmer, vilket även expanderar möjligheterna för innovation. Syftet med DIA-projektet är att utveckla digitala tjänster som bygger på multipla flöden av tillgängliggjorda och användargenererad data. Temat för tjänsterna är ”Människor i rörelse”. Dessa digitala tjänster kommer utvecklas i varierande grad av konkretisering, där projektet tar fram minst 20 bärkraftiga konceptidéer, samtliga relevanta för vidareutveckling. Av dessa kommer minst åtta koncept vidareutvecklas till prototyper som är utvärderingsbara, varav minst två sedemera utvecklas vidare till verifierbara proof-ofconcepts baserat på långtidsanvändning av brukare i deras vardag. I DIA-projektet har behov ringats in och har tematiskt starka implikationer mot en förbättrad kollektivtrafik som spelar en större roll för gemene person än idag. Inom kollektivtrafiken har Sverige åtagit sig att minska utsläppen av växthusgaser med 17 procent till 2020 jämfört med 2005 och exempelvis Skånetrafiken har som mål att vara det mest miljöanpassade persontransportalternativet i Skåne, samtidigt som man fördubblar antalet resor till år 2020 jämfört med 2006 års nivå. Som komplement till kollektivtrafik ser projektet även alla former av rörelse (såsom cykling, löpning och till fots) av människor inom regionen, då projektet vill främja miljörelevant och intressant utforskning av lokal region och inte förhindra denna genom förbud och brist på attraktiva alternativ. Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt (ekonomisk, grön, social) Kopplingen till grön tillväxt är tydlig i detta projekt då modern kollektivtrafik skapar förutsättningar att bygga den hållbara staden och ett långsiktigt hållbart transportsystem med effektivare trafikoptimering, som samtidigt har en starkare och än mer självklar värdeskapande roll för medborgare och besökare i regionen. Detta inkluderar exempelvis förbättrad reseinformation samt kringtjänster som underlättar och gör resetiden roligare och mer användbar, dvs ökandet av den så kallade ’tidvärdheten’. Utöver tidvärdhet kan tjänster riktade mot samhällsrummet användas som en kommunikations- och interaktionsarena för en förstärkt medborgardialog av relevans för såväl kommun som region, medborgare, besökare och näringsliv. Utmaning och mål Projektet har två huvudsakliga utmaningar. Den första utmaningen adresserar möjligheterna för datadriven innovation som förbättrar och förstärker kollektivtrafikens roll som relevant alternativ till biltrafik. Målet är att bidra till en attraktiv och optimerad kollektivtrafik liksom bidra till en förstärkning av kommunal samt regional brukar- och medborgarinteraktion. Detta innebär att brukare bjuds in till diskussion såväl som tjänsteanvändning för att i praktiken erbjudas möjlighet att prova på tjänster som idag bara finns som visioner med 44 Angreppssätt, genomförande Genom öppna innovationsprocesser och nära brukardialog går projektet från innovativ och konsortieövergripande konceptutveckling till testade prototyper och verifierade proofof-concepts från vardagsanvändning av relevanta brukargrupper. Behov hos Skånetrafiken och Blekingetrafiken (och deras resenärer) samt Malmö Stad, Lunds Kommun och Karlshams Kommun (och dess medborgare och besökare) ligger till grund för konceptutveckling och prototyper. Genom projekts konkreta inriktning på verifierbar utveckling av prototyper och proof-of-concepts kommer vi att stöta på ett flertal av de hinder – tekniska som strukturella – som finns för att bygga framtidens databaserade tjänster. Genom projektets praktiska karaktär får vi möjlighet att i nära samverkan mellan de deltagande konsortieparterna utvärdera konkreta lösningar på dessa hinder, samt lyfta fram de behov som finns för att överbrygga brister, på ett sätt som har möjlighet att generaliseras till andra regioner och parter än projektets. Projektets långsiktiga resultat förväntas bli ökad, smartare och mer användarorienterad samtrafik samt en ökad och mer kvalitativ brukar-/medborgardialog. I denna förväntas transportbolagen såväl som de offentliga instanserna kunna öka sin interaktion med de som rör sig i staden och i regionen, något som i sin tur stärker förutsättningarna för hållbar tillväxt samt bättre offentlig service och funktionalitet. Framgångsrikt sådant arbete har även möjligheten att stimulera interaktion mellan medborgare, samt vilja bland dessa att värna om den gemensamma lokala miljön. Projektets arbete med innovation och tjänstelösningar baserat på brukarinvolvering kan även stå som exempel för andra sektorer där tillgång och delning av data är möjligt. 45 46 Konkurrenskraftig produktion Kontaktperson på VINNOVA Eva Esping 45 Nya vegetabiliska livsmedel med högt proteinvärde Projektledare: Kristin Sott, Institutet för Livsmedel och Bioteknik, SIK E-post: [email protected] Diarienummer: 2014-00792 Utmaningsområde: KP – Konkurrenskraftig Produktion Konstellation – projektparter Projektkonstellationen består av råvaruproducenterna Lantmännen Reppe, Tate&Lyle och Lyckeby Culinar, Forskningspartnerna SIK och Chalmers, där Chalmers ingår med två institutioner; Kemi och Bioteknik Livsmedelsvetenskap och Chalmers Polymera material och kompositer. Findus och Göteborg stad representerar matproducenten och slutanvändare. Under initieringsfasen gjordes en sökning hur resten av världen arbetar inom detta område. Nizo, ett forskningsinstitut i Holland, undersöker hur bl.a. vassleprotein från osttillverkning, och hur växtenzymet rubisco, kan användas som proteinkälla, och även hur fibrer kan tillsättas till köttsubstitut för att få en bättre och mer köttlik konsistens. Vid Wageningen UR (University & Research centre) pågår ett projekt med syfte att extrahera proteiner från odlade alger. APROPOS - Mervärde av höga olje-och proteinrika sidoströmmar - är ett samarbetsprojekt inom FP7, koordinerat av VTT i Finland. Råvarorna som undersöks är huvudsakligen bi-produkter från fisk och rapsindustrin. För att vi i Sverige ska följa med i utvecklingen och kunna konkurera internationellt bör vi vara med från början, framför allt bör vi visa på det unika med just svenska grödor. Det gör vi i vårt projekt. Utmaning och mål Vår utmaning är att bättre ta tillvara svenska vegetabiliska råvaror och restprodukter och genom innovativ produktutveckling och vidareförädling ta fram förbättrade, smakliga och hållbara vegetabiliska alternativ med hög proteinkvalitet som främjar konsumenternas hälsa. Bakgrund och resultat från steg 1 initiering Enlig Livsmedelsverket kommer ungefär en fjärdedel av den klimatpåverkan som svenska hushåll orsakar från maten vi äter. Produktion av vegetabiliska livsmedel har generellt en lägre klimatpåverkan än animaliska livsmedel och både ur miljö- och hälsosynpunkt rekommenderas vi att öka vår konsumtion av vegetabilier på bekostnad av animalier. En svensk vegetabilisk proteinkälla, utan allergener som ägg eller sojaböna, med hög proteinkvalitet skulle innebära ett stort mervärde för både konsumenter och producenter. Det långsiktiga syftet är att stimulera till ökad produktion och konsumtion av alternativa livsmedel som kan bidra till bättre livsmedelsval, sett ur miljö-, klimat och hälsoperspektiv. Detta bidrar till effektmålet för programmet Utmaningsdriven Innovation; att bidra till grön och social hållbar tillväxt. Vi har under initieringstiden definierat tre mål. Produkterna ska vara: För utveckling av nya proteinrika produkter baserade på inhemska råvaror och utvärdering av möjligheter att använda underutnyttjade sidoströmmar från livsmedelsindustrin, har under initieringstiden ett konsortium skapats, med aktörer från råvaruproducenter universitet, forskningsinstitut, kommun och matproducenter. Vi har identifierat möjliga vegetabiliska proteiner och identifierat lämpliga målgrupper, den offentliga matsektorn. 1 bra alternativ till animaliska livsmedel, d.v.s. ett fullgott protein 2 med hög proteinhalt i paritet med animaliska produkter och 3 låg miljöpåverkan, jämfört med animaliska livsmedel. Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt (ekonomisk, grön, social) Under initieringsprojektet diskuterades olika målgrupper, och hur vi bäst når ut till så många som möjligt. Vi kom fram till att för att stimulera till minskad köttkonsumtion är den offentliga sektorn en bra ingång, då det skapar bra förutsättningar att nå stora befolkningsgrupper och kan fungera Intresset för att minska konsumtionen av animaliska livsmedel är en ökande trend, både i Sverige och i övriga värden. Från regeringshåll har detta uttryckts i form av en rapport om att produktionen av livsmedel ska vara hållbar (Sustainable food in Sweden)- att påverkan på miljö och klimat minimeras. 48 den erfarne kocken Dan Lexö, forskare från sensoriska avdelningen på SIK och deltagare från Findus, kommer det framtagna materialet att utvärderas med avseende på dess användbarhet, antingen som ingrediens i ett rent vegetabiliskt livsmedel eller i kombination med en köttråvara. som en bra inkörsport för nya vanor. Totalt serveras 3 miljoner måltider/dag inom vård, skola, omsorg (Livsmedelsverket). Svenska skolrestauranger serverar årligen 260 miljoner måltider (Skolmatens Vänner), beräknat på 178 skoldagar/år innebär det totalt ca 1,5 miljon skolmåltider varje dag. Genom att införa en köttfri dag/vecka med måltider baserade på vegetabiliskt protein kan utsläppen av växthusgaser minskas med mer än 55 000 ton koldioxidekvivalenter på ett år. I anknytning till projektet kommer en referensgrupp att finnas, som träffar projektdeltagarna (eller styrgruppen) 2 ggr/år. Inom konstellationen kommer resultaten att nyttiggöras genom regelbundna workshops som förmedlar resultat från vetenskapliga försök, konsumenttester och provtillberedningar. Slutresultatet kommer att presenteras i en kampanj där alla parterna tillsammans med SIK bjuder in till en temadag på SIK, där resultaten presenteras, maten kan smakas av en intresserad publik bestående av slutanvändare, kostchefer, inköpare och kockar från den offentliga matsektorn. Angreppssätt, genomförande En av utmaningarna i detta projekt är att få fram ett proteinmaterial baserat på vegetabiliskt protein med attraktiv/bra textur. Vi har en given råvarubas, från våra råvaruproducenter i konsortiet, med vegetabiliskt protein som kommer att väljas ut och kombineras med avseende på råvarornas proteinhalt och aminosyrasammansättning. Råvarornas sammansättning med avseende på proteinhalt och innehåll av aminosyror, vitaminer, mineraler, spårämnen, fibrer och antinutritionella föreningar kommer att utvärderas på Chalmers tekniska högskola, Institutionen för Kemi -och bioteknik, Livsmedelsvetenskap. Kunskapen kommer sedan att användas för att utveckla produkter som ska produceras och erbjudas leverantörer av mat till, i första hand offentliga miljöer i Sverige. Denna produkt kommer att utvecklas hos vardera av de parter som vill utnyttja kunskapen, och väljer att gå vidare i del-steg tre; Följdinvestering. För att skapa en bra, köttliknande struktur krävs processning. I denna del av projektet kommer Chalmers Tekniska Högskola, Polymera material och kompositer och avdelningen Struktur och Materialdesign på SIK att samarbeta. Tillsammans med 49 Innovativ komponentteknologi via pulverteknik Projektledare: Lars Nyborg E-post: [email protected] Diarienummer: 2014-00795 Utmaningsområde: KP – Konkurrenskraftig Produktion Konstellation – projektparter Forskningsorganisationer: • Chalmers tekniska högskola (Material- och tillverkningsteknik) • Mittuniversitet • Swerea KIMAB • Stockholms Universitet kan ersättas och bearbetning av högvärdiga material kan minimeras. HIP kräver kapsling av metallpulvret. Föregående formning och sintring som undviker detta är därför av intresse liksom robusta industriella sintringsprocesser som medger nya kostnadseffektiva materialkoncept och sintringsatmosfärer för sinterstål. Standarder för mätning av pulveregenskaper är idag för generella. Pulvermaterial är inte alltid inkluderat i materialstandarder. I projektet har vi samlat 18 parter i en aktörskonstellation med totalt 3 ledande pulvertillverkare, 2 teknikleverantörer, 4 komponenttillverkare, 3 ledande slutanvändare, ytterligare en extern kravställare samt 4 forskningsorganisationer (3 universitet och 1 institut). Pulvertillverkare/tillverkare: • Höganäs Sweden AB • AB Sandvik Materials Technology • Metec Technologies AB • FJ Sintermetall AB • Carpenter Powder Products AB • Digital Metal AB • Callo Sintermetall AB Utmaning och mål Konkurrenskraftig produktion i högkostnadsländer som Sverige bygger på tillämpning av generiska teknologier med högt förädlingsvärde där dessa anpassas till olika behov av produkter och lösningar. Pulverteknik är sådan teknologi som beroende på teknologival kan möjliggöra både massproduktion av komplexa detaljer som tillverkning av avancerade komponenter i mindre serier. Pulverteknik är ett svenskt styrkeområde med ca 25-30% av världsproduktionen av allt metallpulver. Därtill finns en bred teknologibas när det gäller olika innovativa tillverkningsmetoder via olika nyckelaktörer inom industri, universitet och institut. Teknologileverantörer: • Avure Technologies AB • Aga Gas AB • Sandvik Coromant AB Slutanvändare/kravställare: • Volvo Powertrain AB • Siemens Industrial Turbomachinery AB • Kongsberg Automotive AB • GKN Aerospace Sweden AB Hittills har det dock saknats ett initiativ där dessa aktörer förs samman i en gemensam satsning där existerande och/eller modifierade teknologier kombineras på nya sätt, vilket görs i detta projekt för att skapa ny konkurrenskraftig produktion. Utgångspunkten är att grunderna för arbetet finns helt inom landet, vilket också visar på innovationspotentialen. Genom projektets aktörer som täcker alla nödvändiga kompetenser har vi valt att fokusera på tre industriella utmaningar/möjligheter: Bakgrund och resultat från steg 1 initiering Sverige är världsledande inom metallpulvertillverkning. Materialdesign och produkter baserat på inhemskt tillverkade pulver har därför stor inverkan på den globala utvecklingen inom pulverteknik. Kännetecknande är också landets kvalificerade slutanvändare inom fordon, flyg och verkstad/energi. Tillväxtmöjligheterna finns både nationellt och internationellt, vilket även illustreras av den snabba utvecklingen i Asien. Teknologier som adresseras i projektet är förutom pulvertillverkningen efterföljande steg som hetisostatpressning (HIP), sintring och additiv tillverkning. Vidare berörs aspekter kring standardisering. Inriktningen av projektet ligger i linje med den internationella utvecklingen inom nämnda områden. HIP är en central teknik för integrerad material- och produktdesign (t ex kombinerade material i samma detalj). Integration av HIP och additiv tillverkning skapar möjligheter och HIP är intressant där smide/gjutet då 1 komponenter för flygtillämpningar, 2 komponenter för fordonstillämpningar samt 3 komponenter för avancerade energitillämpningar (extrema krav). Dessa tillämpningar är valda för att samla aktörerna och skall också utgöra drivkrafter för FoU-arbetet. Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt (ekonomisk, grön, social) Pulverteknik är en av de absolut mest resursnåla teknikerna när det gäller materialutnyttjande och energiåtgång från råvara till slutlig produkt. Detta gör att utveckling av pulvertekniska lösningar generell bidrar till hållbar tillväxt. Detta tillsammans 50 teknikutveckling inom konsolidering/sintring/HIP (Metec Technologies, Sandvik Materials Technology, AGA Gas och Avure Technologies), komponenttillverkning (Callo, FJ Sintermetall, Metec Technologies, Digital Metals), finbearbetning av avancerade material (Sandvik Coromant) samt slutanvändare (Volvo, Kongsberg Automotive, GKN Aerospace Systems). FoU-aktörer inom pulverteknik (Chalmers, Swerea KIMAB) kompletteras med kompetens inom additiv tillverkning (Mittuniv. och SU). med innovationspotentialen och det höga förädlingsvärdet skapar förutsättningar för ekonomiskt bärkraftiga lösningar och den svenska styrkepositionen inom området ger också goda förutsättningar för global närvaro. Sett till endast pulvertillverkarna omsätter deras verksamhet miljardbelopp och slutanvändarna mer än så. I projektet fokuserar vi på nya möjligheter som ännu inte verifierats. Om någon/några av dessa lyckas till kommersialisering i efterföljande projekt/utveckling talar vi om betydande värden. De mindre komponenttillverkarna som ingår i konstellationen kan också ha stor nytta av projektet i efterföljande utveckling. Projektet utgår från att vi skall utveckla möjligheter genom optimering av befintliga teknologier och skapa värdekedjor genom kombination av dessa på nya sätt. Vi kombinerar existerande teknologier (HIP och sinterteknik på nya sätt), vidareutvecklar dessa var för sig och integrerar nya teknologier som additiv tillverkning i ett samlat koncept. Detta gör att vi skapar förutsättningar för nya produkter och lösningar när det gäller olika samhällssektorer och industriella tillämpningar som inte visats/prövats tidigare. Inom projektet utvecklas tekniker kring HIP inklusive additiv tillverkning med sikte på demonstratorer i primärt höglegerade och/eller dyra material (t ex Ni och Ti) där minimering av skärande bearbetning är intressant. Avancerade komponenter som idag tillverkas från smide eller gjutet har buy-to-flyförhållande på 10:1. Om bara HIP enskilt kunde minska detta till 2-3:1 skulle mycket vinnas när det gäller materialutnyttjande och ledtider. Parallellt adresseras även finbearbetning med ny teknologi. I projektet tas också ett samlat grepp kring sintring och därmed skapas möjligheter att etablera förbättrade lösningar för dels traditionella PM-stål och dels för att etablera sintringsteknologi för metallformsprutning (MIM) och metal printing med komponenter som enskilt har tillräcklig täthet eller kan vidareförädlas genom HIP, också med sikte på demonstratorer. Genom förarbete kring standardisering identifieras verktyg och metoder för att möjliggöra jämna prestanda hos slutprodukter. Genom projektet attackeras dessutom hinder med otillräckliga materialstandarder. På sikt kan detta ge konstruktörer nya möjligheter. Angreppssätt, genomförande Vi har samlat ett multidisciplinärt konsortium där slutanvändare, teknikleverantörer, tillverkare och högskolor/institut gemensamt skall utveckla och förstärka inhemska värdekedjor där nya tillverknings- och produktkoncept testas kopplat till slutanvändarperspektiv inom fordonsindustri, verkstadsindustri, flygindustri och energisektorn. Konsortiet består av nyckelaktörer inom sina respektive områden i Sverige samt över hela världen och omfattar hela kedjan pulverproduktion (Höganäs, Carpenter Powder Products, Sandvik Materials Technology), 51 Future Industrial Services Management Projektledare: Åsa Rudström, SICS Swedish ICT AB E-post: [email protected] Diarienummer: 2014-00814 Utmaningsområde: KP – Konkurrenskraftig Produktion Konstellation – projektparter Projektet består av nio parter. Två fallstudier kommer att genomföras, en på Siemens Turbomachinery i Finspång som levererar kraftverk och turbiner samt drifts- och underhållslösningar för dessa. och en på Euromaint Rail, vilka erbjuder kvalificerat tågunderhåll för person- och godstrafik. I båda studierna inkluderas kunder. Vidare ingår GKN Aerospace och Scania CV som tillsammans med Siemens och Euromaint representerar problemägarna. Eduro och TXG Development representerar produkt- och tjänsteutvecklare och kommer att kunna ta resultat från projektet vidare till kommersialisering. Slutligen ingår tre akademiska parter, Chalmers, Linnéuniversitetet Växjö och SICS Swedish ICT AB som även leder projektet. planering och optimering. Existerande metoder behöver utvecklas och anpassas till industrins praktiska behov och system. Teknikutvecklingen har även gjort det alltmer möjligt att anpassa produkter och system till varje enskild kund. Relationen mellan kund och leverantör förändras. Affärsmodeller saknas eller behöver kompletteras. Hur visar man på ökat kundvärde och hur får man själv del av det ökade värdet? Relevanta tekniska och ekonomiska nyckeltal behöver identifieras. I Sverige pågår många projekt inom underhållsområdet. På tekniksidan finns starka relationer hos projektdeltagarna till flera projekt både inom UDI (SICS) och inom FFI (Scania). Relaterade frågor hanteras också inom innovationsprogrammet Processindustriell IT och Automation (lett av SICS Västerås) och i Luleå (e-maintenance, ProcessIT Innovations). Internationellt har projektet stöd i DFKIs vision om Industry 4.0 - the german vision for advanced manufacturing som tar upp många intressanta frågor om hur framtidens tillverkningsindustri kommer att se ut, inklusive drift och underhåll. Utmaning och mål Projektets mål är att utveckla visionen om framtidens industriella servicecentral där tillståndsdata, produktionsmodeller och expertis samverkar för ökad effektivitet och kundanpassning. Idén är att ta sig an problemet med ett förbättrat underhåll i sin helhet, inkluderande behov av organisatoriska förändringar och nya affärsmodeller. Bakgrund och resultat från steg 1 initiering En viktig insikt under initieringsfasen var att många problem är gemensamma mellan företag från mycket olika branscher, då drift och underhåll berör all industri. Industriellt underhåll är ett område i stark expansion som svarar mot ett antal starka trender. Men trots att många av byggstenarna för att möta upp dessa trender och bygga framtidens underhåll finns på plats idag finns det hinder. Dagens problem ligger inte i att kunskap saknas om nya tekniker. Det handlar om svårigheter att överge gamla och beprövade metoder, förändra underhållskulturen och bryta traditionella barriärer. För att uppnå resultat måste det till förändringar i organisationer, ansvar och rutiner och tilltro till nya sätt att styra underhåll. Det kan dessutom krävas nya sätt att mäta effektivitet och nya affärsmodeller, där förbättrat underhåll är något som rör ett flertal aktörer i en värdekedja. Tillståndsbaserat underhåll är en utgångspunkt för projektet. Idag kan man i realtid få reda på i vilket tillstånd produkter och processer befinner sig genom att samla in sensordata. Men data är inte nödvändigtvis tillgängligt och användbart bara för att det samlas in. Organisatoriska hinder kan sätta stopp för åtkomst; även om det är rätt företeelse som mäts kanske den mäts på ett oanvändbart sätt; och det är mer regel än undantag att data innehåller fel eller är inkompletta. Det finns också ett fortsatt behov av metoder för analys av insamlade data, för prognos, Den samhällsutmaning vi möter är huvudsakligen att behålla Sveriges konkurrenskraft inom underhållsområdet. Vi kan inte konkurrera med pris på reservdelar utan måste ta ett helhetsgrepp: dagens underhåll handlar om att sälja driftstöd, inte reservdelar. 52 Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt (ekonomisk, grön, social) En stor del av det totala värdet i svensk industri kan hänföras till tjänsteområdet. Underhållskostnaden i industrin uppskattas till 10-40% av den totala produktionskostnaden. Som exempel beräknas värdet på servicen för ett tåg vara fyra gånger större än inköpskostnaden. I många industrier är oväntade fel mycket kostsamma eller till och med katastrofala. Samtidigt utförs underhåll mycket frekventare och komponenter byts oftare än vad som verkligen skulle behövas. I en rapport från IAEA (IAEA-TECDOC-1551) hävdas t.ex. att 1/3 av underhållskostnaden kastas bort på onödigt eller illa utfört underhåll. t.ex. fordonsindustri. Tre arbetspaket går på djupet i specifika frågor: underhållsstrategier och planering; affärsmodeller och nyckeltal; samt dataflöden och dataanalys. Ett sista arbetspaket utvecklar och förvaltar visionen om servicecentralen, ett arbete som ska resultera i en framtagen metodik för att nå denna vision En central del i arbetet är en levande diskussion med samtliga projektparter under hela projektets gång. Genom workshops och seminarier skapas ett större nätverk av intressenter, i samarbete med t.ex. automation region vilka redan ingår i referensgruppen. Genom förbättrad information om produktkomponenters servicebehov kan service utföras precis då det behövs, vilket leder ökat resursutnyttjande och färre oplanerade stopp. Dessutom erhålls ökad tillgänglighet till maskiner, minskat antal oväntade fel och ökad resursanvändning genom färre byten av komponenter. Konsekvenser är ökad konkurrenskraft hos svensk industri och ett resurssnålare samhälle. Det finns alltså en mycket stor vinstpotential, både ekonomiskt och miljömässigt, i att förbättra underhåll. Angreppssätt, genomförande Projektet är rotat i faktiska problemställningar hos våra industriparter. Vi utgår från två fallstudier inom drift och underhåll av gasturbiner resp. tåg, men har även med parter från 53 Från spill till guld Projektledare: Boel Wadman, Swerea IVF E-post: [email protected] Diarienummer: 2014-00904 Utmaningsområde: KP – Konkurrenskraftig Produktion (HAS – Hållbara Attraktiva Städer) Konstellation – projektparter I samband med pulverlackering blir cirka 15% av pulvret spill, vilket bara i Sverige motsvarar 1 500 ton spill per år. Spillet energiåtervinns idag, men borde kunna användas som bindemedel i andra typer av produkter exempelvis i spånskiva eller formpressad textil och på så sätt istället göra nytta. Industrins metallavfall 2008 omfattade 2 500 miljarder ton (varav 60% plåt). Metallskrotet återvinns hos stålverken och smälts om oavsett legering. Utmaningen för metallskrotet är att behålla de höglegerade metalliska materialens värde och av det skapa produkter. För gjuterier är utmaningen att öka återflödet av metall som går förlorad. Samverkansprojektets mål är att utveckla innovativa metoder för att klara en 25% minskning av metallskrot, 50% minskning av textilt spill (avfall/deponi) samt 100% minskning av mängden pulverklack till förbränning. Dessa metoder ska spridas via en användarvänlig mäklartjänst för restmaterial och återvinningstjänster som även ska kunna utnyttjas internationellt. Bakgrund och resultat från steg 1 initiering I industriella restprodukter och i utrangerade produkter finns ett stort värde i form av materialtillgångar. 2013 omsatte svensk återvinning 20 miljarder kr, hade 6 000personer anställda och hanterade 10 miljoner ton avfall. Målet med projektet är att minska mängden produktionsspill som går till deponi och återvinning inom främst tre tillverkningsområden: pulverlackering, metallbearbetning och textilproduktion. Detta ska ske genom utveckling av teknik och affärer, där bland annat en mäklartjänst för produktionsspill ska utredas. Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt (ekonomisk, grön, social) Idén bakom projektet är att skapa en mäklartjänst för både restprodukter och teknik som resulterar i att mindre kvantiteter av dagens industrispill behandlas som avfall och deponi och istället nyttjas i produkter. Mäklartjänst för produktionsspill Effekt: En europeisk lönsam mäklartjänst för restprodukter, textilavfall och tjänster. Några intressanta forskningsarbeten inom återvinning och återanvändning som pågår är Vinnovas Miljötestbäddar, centret wasteRefinery, Mistraprogram som Future Fashion och Closing the Loop samt inom Environman (FFI HP). Potential för mäklartjänst: Om internethandeln inom återvinning når 5 % utav den som görs inom detaljhandel idag, motsvarar detta ett årligt värde på 1,6 miljarder kr. Pilotstudier inom tre materialslag Textil: Potential till 100 % utnyttjande av Sveriges textilspill, och 25 % ökad användning av återvunna textilier. Ekonomiskt värde i 25 % av 132 000 ton ger 82,5 miljoner kr per år. I initieringsprojektet har ett förslag på affärsmodell för marknadsplats och mäklarfunktion tagits fram, ett utkast till användarinterface, en rapport över huvudutmaningar, tillgängliga lösningar för återvinning av spill har kartlagts, ett konsortium har bildats och en roadmap för bedömning av projektets potential har genomförts. Pulver: Potential till 100 % utnyttjande av världens pulverlackspill samt motsvarande minskning av farligt avfall. Ekonomiskt värde i Sverige, räknat på 1 500 ton spillpulver står ersättning av bindemedel för 10,5 miljoner kr och minskad hantering av farligt avfall för 4,5 miljoner kr. Utmaning och mål Textila material domineras av bomull där en stor del av det svenska flödet av textila restmaterial (75 000 ton) går till förbränning. Att återvinna bomull till ny tygråvara är sällsynt, men det förekommer till viss del till andra produkter. Nivån för bomullsåtervinning är TRL2 och skulle behöva höjas. Metall: Potential till eliminering av icke återvunnet metallspill. Ekonomiskt värde i gjuterispill och småklipp i Sverige motsvaras av en kvarts miljard kr per år minus kostnader för sortering. Ekonomiskt värde i plåt i Sverige vid direkt 54 Pilotprojekten kommer att generera ett antal behov, metodiker och tekniska lösningar. Identifierade restprodukter ska hitta potentiella leverantörer. Utvecklade metodiker kommer att spridas, antingen som kommersiellt know-how eller fritt genom nätverk och artiklar. Tekniska lösningar kommer att hitta kommersiellt intresserade aktörer. Flöden, metodiker och teknik värderas ekonomiskt och kommersiellt i ett globalt perspektiv. återanvändning av 8 % av större plåtämnen motsvarar ca 1 miljard kr per år. Planerad långsiktig effekt med projektet: Det icke återvunna spillet har fem år efter mäklartjänstens lansering minskat helt i minst 50 företag i Sverige och internationellt. Projektet har resulterat i ökad konkurrenskraft för de företag som genomfört pilotstudier, samt leverantörerna av de utvecklade metoderna för återvinning. Detta motsvarar ett ekonomiskt värde av 5% av dagens omsättning för företagen som minskar spillet eller ökar återvinningen samt 10% eller mer för företagen som utvecklar tjänster och metoder. Swereas aktiva nätverk inom fokusområdena textil, pulverlackering och metall kommer att användas som ett nav för spridning, diskussion och behovsidentifiering och test av användarinterfacet för mäklartjänsten. Detta ger en omedelbar interaktion mellan branscherna. Angreppssätt, genomförande Projektet kommer att ha en central nod, som ansvarar för projektledning, förmedling av restprodukter och tjänster. Kring denna nod knyts tre arbetspaket med mål att minska oanvänt material inom pilotapplikationerna. 55 post: VINNOVA se-101 58 Stockholm besök: Mäster Samuelsgatan 56 +46 (0)8 473 3000 [email protected] vinnova.se