TID
VAD ÄR DET OCH VAD
SKA MAN HA DEN TILL?
KOSMOLOGISK TID
• SKAPADES TILLSAMMANS MED RUMMET
VID BIG BANG. DET FANNS INGET ”FÖRE”.
• BESKRIVS AV DEN ALLMÄNNA
RELATIVITETSTEORIN I BEGREPPET
RUMTID.
• TIDENS RIKTNING DEFINIERAS AV
GRADEN AV ENTROPI (OORDNING). TIDEN
GÅR ÅT DET HÅLL SOM ENTROPIN ÖKAR.
DEFINITION
MODERN DEFINITION AV ENHETEN
1 SEKUND:
1 SEKUND MOTSVARAS AV VARAKTIGHETEN
HOS 9 192 631 770 PERIODER AV DEN
STRÅLNING SOM UTSÄNDS AV ISOTOPEN
CESIUM-133 NÄR DEN BYTER MELLAN DE TVÅ
HYPERFINNIVÅERNA I GRUNDTILLSTÅNDET.
DEFINITIONER (forts)
ÅR – JORDENS
OMLOPP RUNT
SOLEN.
LÅTER ENKELT
MEN ÄR VÄRRE
ÄN DET LÅTER.
OLIKA DEFINITIONER AV ÅR
TROPISKT ÅR – FRÅN VÅRDAGJÄMNING TILL
VÅRDAG JÄMNING: 365,2422 DYGN
SIDERISKT ÅR – I FÖRHÅLLANDE TILL
STJÄRNORNA: 365,2564 DYGN
ANOMALISTISKT ÅR –
FRÅN PERIHELIUM TILL
PERIHELIUM: 365,2596 DYGN
HUR LÅNG ÄR EN MÅNAD?
SIDERISK MÅNAD:
I förhållande till stjärnorna:
27,32 dygn
SYNODISK MÅNAD:
Från nymåne till
nymåne: 29,53 dygn
(jfr månader i judisk
och muslimsk kalender)
Månadernas namn!
HUR LÅNGT ÄR ETT DYGN?
SIDERISKT DYGN:
Rotationstid i förhållande till
avlägsna stjärnor: 23 h 56 min
MEDELSOLDYGN:
Rotationstid i förhållande till
(medel)solen: 24 h
TIDERÄKNING
Det tropiska året (365,2422 dygn) grunden för vår
tideräkning.
Anpassning sker med skottår.
Julianska kalendern infördes år 46 f.Kr. Skottår vart
fjärde år. Ger förskjutning mellan kalender och årstider.
Gregorianska kalendern fastställdes vid kyrkomöte
1582 (i Sverige från 1753). Skottår vart fjärde år utom
vid jämna århundraden som inte är jämnt delbara med
400. Ger ett fel på 1 dygn på 3300 år.
TIDERÄKNING (forts)
Judiska kalendern är en kombinerad sol-månkalender.
Året har 12 månader med 30 eller 29 dygn. 7 skottår
under en 19-årsperiod då man lägger in en extra
månad. Året varierar mellan 353 och 385 dygn.
Muslimska kalendern är en månkalender med 12
månader om 29 eller 30 dygn. Året är 354 eller 355
dygn och förskjuts i förhållande till årstiderna.
Båda bygger alltså på en synodisk månad (29,53 dygn)
DET ÄR NOGA MED TID
Utgår från UTC (koordinerad universell
tid). Baseras på TAI (internationell
atomtid) från vilken den kan skilja ett helt
antal sekunder. Skillnad mellan UTC och
GMT (nollmeridianens medelsoltid) ska
alltid vara högst en sekund. Ibland skjuter
man in skottsekunder eftersom GMT
ändras pga förändringar i jordens rotation
VAD ÄR KLOCKAN EGENTLIGEN?
SANN SOLTID:
Den tid som ett solur visar.
MEDELSOLTID:
Den tid som en tänkt medelsol
med konstant fart anger.
TIDSEKVATION:
Skillnad mellan sann soltid och
medelsoltid
Sann soltid och medelsoltid är
lokala
LOKAL TID OPRAKTISKT
Därför använder man tidszoner. En tidszon har samma
normaltid
I Sverige har vi svensk normaltid (utom på sommaren)
som också är
centraleuropeisk tid
Tidsskillnad = skillnad
mellan svensk normaltid
och medelsoltid. I
Härnösand -12 min
