lever med tinnitus - E

nr 4 2015
STOCKHOLMS LÄN
Antibiotikakuren
har ett högt pris
Kaffe
– nyttigare
än vi trott
Malaria
– en farlig
resfeber
Maria
lever med tinnitus
TEMA HÖRSEL
Notiser
ILLUSTRATIONER JANETTE BORNMARKER
Har du
astma eller KOL?
Du som har en kronisk sjukdom i luftväg­
arna hör till dem som löper större risk att
bli allvarligt sjuk av influensan. Därför får du
vaccinet gratis, och gör klokt i att ta det.
Vaccinationskampanjen pågår till den
29 februari 2016. Vaccinet är även gratis för
alla över 65 år, gravida, samt personer som
har kronisk hjärtsjukdom, njur- eller lever­
svikt, kraftigt nedsatt immunförsvar, neuro­
muskulär sjukdom och för barn med multi­
funktionsnedsättning.
 1177.se/influensavaccin
Fel i förra numret
Artärer kallas de blodkärl som går från
hjärtat, och vener kallas de som går till hjär­
tat. På sidan 9 i nr 3-2015 av tidningen 1177
Vårdguiden står det fel – det står lungvener
där det borde stått lungartärer och tvärtom.
Det är alltså lungartärerna som för syrefat­
tigt blod från hjärtat till lungorna, och lung­
venerna som för tillbaka det syrerika blodet
till hjärtat från lungorna.
Överlevare sökes
Är du en av de cirka 9 000 personer som hade cancer
som barn men nu är vuxen? Hör då gärna av dig till
Barncancerfonden, som vill komma i kontakt med så
många som möjligt med denna erfarenhet.
Idag anses de flesta i den här målgruppen som
friska och har inte längre någon kontinuerlig kontakt
med vården, men de kan ändå ha sena effekter och
biverkningar från tidigare behandlingar. Barncancer­
fonden planerar att skapa ett program för att stötta
den här gruppen, och behöver därför synpunkter och
idéer från dem det handlar om. Mejla till maxalivet@
barncancerfonden.se.
Hjälp för unga
med psykisk
ohälsa
Om du är under 18 år och mår psyk­
iskt dåligt kan du få hjälp på ett
trettio­tal vårdcentraler och en del
barn- och ungdomsmedicinska
mottagningar, BUMM. De kan ta
emot unga som mår psykiskt dåligt,
men där bekymren inte blivit alltför
stora. Det kan handla om problem
som oro och ned­stämdhet, eller
kroppsliga symtom som huvudvärk
och magont. Även föräldrar till barn
som mår psykiskt dåligt kan kontak­
ta mottagningarna för att få råd om
vad de kan göra. Om du behöver
andra resurser hjälper mottagning­
arna dig vidare med kontakt eller
remiss till rätt ställe.
Listan över de vårdcentraler och
BUMM-mottagningar som tar emot
unga som mår psykiskt dåligt hittar
du på 1177.se. Sök på ”unga med
psykisk ohälsa”.
 barncancerfonden.se/maxalivet
Vård för
våldtagna män
Ändrade avgifter
Den 1 juli höjdes avgiften för att besöka
fysioterapeut (sjukgymnast), kiropraktor,
naprapat, arbetsterapeut och dietist från
100 till 200 kronor.
Det blev även dyrare att få en del hjälp­
medel, till exempel näringsprodukter,
kompressionsstrumpor, tyngdtäcke och
kontaktlinser vid ögonsjukdom.
 1177.se/patientavgifter
2
Från den 1 oktober finns en
akutmottagning för våldtagna
män på Södersjukhuset i
Stockholm. Det är våldtäkts­
mottagningen för kvinnor som
numera tar emot även pojkar,
män, transpersoner – kort sagt
alla som blivit utsatta för sexu­
ella övergrepp, oavsett kön.
Varje år söker mellan 600
och 700 kvinnor vård på akut­
mottagningen för våldtagna.
Mottagningen har funnits på
Södersjukhuset i tio år.
Studier visar att våldtäkter
mot män är mycket vanligare
än vad många tror.
”Jag vill ha en
ny katalog!”
Många av de mejl och samtal som
kommer till tidningens redaktion
handlar om att man vill ha ett nytt
nummer av Vårdguidens telefon­
katalog, som kom ut sista gången
år 2010. Den drogs in av flera skäl:
Dels för att en tryckt katalog
snabbt blir inaktuell, dels för att allt
flera numera söker efter informa­
tionen på internet. Om du inte har
dator eller smart telefon kan du
i stället ringa 1177 och fråga om
telefonnummer och andra kontakt­
uppgifter till vården i länet.
 1177.se, sök under fliken
Hitta vård.
När livet
känns svårt
När livet känns svårt kanske du be­
höver prata med någon? Det kan vara
avgörande för att du ska orka med
att leva vidare. Om du eller någon du
känner mår dåligt och har självmords­
tankar finns det hjälp att få genom
Självmordslinjen. Föreningen Mind
för psykisk hälsa står bakom linjen.
Självmordslinjen är ett medmänskligt
stöd för dig som mår dåligt och kan­
ske till och med funderar på att ta ditt
liv. Du kan ringa, chatta eller mejla
anonymt till självmordslinjens volon­
tärer dygnet runt, alla dagar. Där kan
du prata med någon som lyssnar.
Ring nummer 90101. Chatta via
mind.se. Där kan du läsa mera om
Självmordslinjen och även ställa en
fråga via mejl.
1177 Vårdguiden nr 4 2015
nr 4 2015
Red:
STOCKHOLMS LÄN
Antibiotikakuren
har ett högt pris
Kaffe
– nyttigare
än vi trott
Malaria
– en farlig
resfeber
Maria
TEMA HÖRSEL
lever med tinnitus
Innehåll nr 4 2015
4 TEMA HÖRSELN
Hallå – vänta inte med att kolla hörseln
7 Ett sinnrikt organ
8 Skador och sjukdomar
10 Maria har tagit ljudkontroll
11Ny mansmottagning i Skärholmen
12 Nattlig oro hos barn
14 Antibiotikan har ett högt pris
16 Låt halsinfektionen läka ut
18 Kaffe – nyttigare än vi trott!
20 Kissar du på dig?
21 Linda blev botad på 15 minuter
23 Hiv-behandling effektiv mot smitta
24 Resfeber – om malaria
26 Aktuellt i vården
Tidningen 1177 Vårdguiden är en information­s­
tidning från Stockholms läns landsting. Den delas
ut fyra gånger per år till samtliga hushåll i länet.
Från och med nr 3 2015 görs även en edition av
tidningen för landstinget i Värmland.
Chefredaktör och ansvarig utgivare: Anna Sjökvist
Redaktör: Kerstin Otterstål
Redaktionella frågor: telefon 08-123 138 58
E-post: [email protected]
1177 Vårdguiden
Stockholms läns landsting
Box 6909, 102 39 Stockholm
Medicinsk granskning: Henrik Almkvist
och Inger Rising
Grafisk form & repro: Graffoto AB, Stockholm
Omslagsfoto: Ulf Huett
Tryck: Roto Smeets AB, Holland
Upplaga: 1 036 000 ex Stockholms län
Upplaga: 143 000 ex Värmlands län
Beställning av fler tidningar samt taltidning,
telefon 08-123 138 58
Att höra och att lyssna
jag pratade med en väninna nyligen om hennes man som börjat höra dåligt.
Han hör inte vad hon säger, vilket får henne att upprepa allting flera gånger för
att vara säker på att han verkligen hör, vilket i sin tur får henne att framstå som
lite tjatig … Men det är ju så onödigt!
För den som börjar höra dåligt kan det vara svårt att erkänna det. Nedsatt hörsel,
det drabbar ju bara gamla människor, och så gammal är verkligen inte jag. Eller?
I stället höjer man volymen på teven, svarar lite ”god dag yxskaft” och skyller på
att man hade tankarna på annat håll. Att bli lite disträ är ju helt godkänt – men
därifrån till att behöva en hörapparat …
Men det är inte bara den som får sämre hörsel som lider av det. Att höra är en
förutsättning för att kunna lyssna. Och i en relation är det viktigt att lyssna på
varandra. Ofta är det någon anhörig som får påminna, tjata och kanske till och
med boka tid hos en audionom.
En hörselnedsättning är alltså inte bara ett fysiskt
be­k ymmer. Många går till en audionom och får en hör­
apparat, men använder den sedan inte. För att det tar för
lång tid att vänja sig, ljuden låter fel, det tjuter i appa­raten,
den sitter konstigt – men även om det finns hinder på
vägen är det värt besväret till slut.
I det här numret tar vi ett helhetsgrepp om hörseln och
träffar flera personer som av olika anledningar fått ned­
satt hörsel och gjort någonting åt det!
Ibland tar det som sagt emot att söka vård men ibland
söker vi kanske lite väl lättvindigt. Så är det med många
av våra luftvägsinfektioner. De lätta ska vi i första hand
låta kroppen ta hand om själv och spara på antibiotikan till dess att vi verkligen
behöver den. Antibiotikaresistens är nämligen ett av vår tids största hot mot
mänskligheten och om vi inte tar det på allvar riskerar vi att dö av enkla sjuk­
domar i framtiden. Läs om antibiotikaresistens och om hur du bäst tar hand om
dig i vinter på sidorna 14 – 17.
Tillhör du den lyckliga skara som flyr den svenska vintern runt jul och nyår för
ett varmare klimat på andra sidan jorden? Då kan det vara bra att läsa artikeln
om malaria på sidan 24.
Visste du förresten att det är vetenskapligt bevisat att kaffe är nyttigt? För en
kaffepimplare som jag känns detta mycket positivt. Läs hur nyttigt kaffe är på
sidan 18. Och du – får jag föreslå en kopp kaffe till läsningen?
Anna Sjökvist
Chefredaktör
Ring telefonnummer 1177 för sjukvårdsrådgivning
eller om du har frågor om hälso- och sjukvården.
1177 Vårdguiden nr 4 20153
Skydda din hörsel !
• Använd hörselskydd när du är i bullriga miljöer. Det gäller både på jobbet
och på fritiden, som när du använder
borr­maskin eller klipper gräset.
•S
ätt hörselkåpor på både dig själv och
barnen när ni går på konsert och när
ni njuter av de färgsprakande nyårs­fyr­verkerierna.
• Använd hellre hörselkåpor än öronprop­par och hellre utanpåliggande hörlurar
än sådana du trycker in i hörselgången.
• Håll för öronen om du blir utsatt för
plötsliga starka ljud, som från en ambulans
eller från ett gatuarbete.
• Rör dig bort från bullerkällan.
• Begränsa tiden som du utsätter dig
för starka ljud.
• Ha inte på flera apparater med starkt
ljud samtidigt.
• Använd volymknappen. Pröva att skruva
ner och försök vänja dig vid en lägre
volym på din tv, radio eller musikmaskin.
• Ha inte apparaterna på hela tiden.
Låt öronen vila.
F OTO: K R I S TI A NS TA DS B L A DE T
4
tema Hörsel
”Hallå!”
– vänta inte med att kolla hörseln
Höjer du ljudet på teven? Tycker du att folk pratar otydligt?
Blir det jobbigt när flera pratar samtidigt? Ju tidigare du undersöker
din hörsel, desto bättre hjälp kan du få. TEXT HELENE LUMHOLDT
M
ånga väntar med att kontrollera sin hör­
sel. Försämringen kommer ofta smy­
gande och en del av oss har svårt att inse
och kanske acceptera att vi får funk­
tionsnedsättningar. Ibland kan det vara
först när någon närstående eller kollega säger till som man
gör något åt saken.
Tidiga tecken på försämringen kan vara att du tycker
folk pratar tyst och sluddrar, att du måste dra upp ljudet på
teven för att höra och att du får svårt att hänga med när fle­
ra talar samtidigt.
Om du märker att du börjat höra sämre – dra inte ut på
det, utan gå och kolla hörseln! Ju tidigare du söker desto
bättre hjälp kan du få.
Det absolut vanligaste hörhjälpmedlet är en hörappa­
rat. Den kan man få utprovad och anpassad på någon av de
hörselmottagningar som finns i länet. Någon remiss be­
hövs inte.
En hörapparat är till stor hjälp vid nedsatt hörsel, men
det kan ta tid att prova ut, ställa om och vänja sig vid den.
Ju tidigare du kommer igång desto bättre.
– Nuförtiden är hörapparater designade och snygga och
finns i en mängd olika utseenden och funktioner, säger
Jeanette Bernhardsson, audionom.
Smarta telefoner en revolution
Utvecklingen har gått fort. Dagens hörapparater har
mycket bättre ljud och klarar av att minska brus mycket ef­
fektivare än för tio år sedan. Det senaste är hörapparater
som automatiskt riktar ljudet mot den som pratar.
– Om talet kommer från vänster och det bullrar till hö­
ger riktar den automatiskt in sig och fångar upp ljudet från
vänster och reducerar samtidigt ljudet från höger, säger
Jeanette Bernhardsson.
En annan stor förbättring är att man kan höra sin mobil­
telefon direkt i hörapparaten. Den digitala tekniken har
inneburit en smärre revolution också på hörhjälpmedlens
område. De möjligheter som de smarta telefonerna gett är
betydande.
– De har öppnat för helt nya möjligheter. Idag tecknar
till exempel döva och hörselskadade med hjälp av funk­
tioner som Skype och Facetime, där de kan se varandra på
skärmen, säger hon.
Appar för den som behöver texttelefonitjänster och för
den som vill ha hjälp med sin tinnitus finns att ladda ned,
bland flera andra möjligheter.
Hjärnan tappar en del av sin förmåga
Den digitala tekniken och utvecklingen till trots har
många fortfarande svårt att vänja sig vid sin hörapparat. En
orsak är att många dröjer så länge med att söka hjälp. När
hörseln försämras tappar hjärnan i aktivitet. Hjärnan vän­
jer sig av med att tolka vissa ljud. När hörapparaten sedan
gör att hjärnan får tillgång till ljuden igen, tar det tid för
den att ställa om.
– Ju längre du väntar, desto längre tid tar det och desto
svårare blir omställningen. Så vänta inte! Gå och kolla din
hörsel så fort du har haft din första fundering, säger hon.
Det kan finnas ett samband mellan hörselnedsättning
och demens, visar flera forskningsrapporter. Det kan
hänga ihop med att långtidsminnet inte aktiveras lika
mycket när man hör dåligt.
1177 Vårdguiden nr 3 20155
»
tema Hörsel
»
På hörselmottagningen kan du också få hjälp med
tillbehör som underlättar i vardagen, som hjälpmedel
till teven eller signalförstärkare till telefonen och dörr­
klockan.
Trådlöst system mest använt
För den som behöver hjälp i jobbet finns olika tekniska
lösningar.
– FM-systemet är det som används mest idag. Det är
trådlöst och bärbart. Du kan alltså flytta med dig det
vart du vill. Du sätter en mikrofon på den som talar, el­
ler lägger en mikrofon på bordet om det är flera som ta­
lar. FM-systemet sänder sedan svaga radiosignaler till
lyssnaren som har små FM-mottagare på sina hörappa­
rater, förklarar Jeanette Bernhardsson.
Hör du dåligt?
• Tycker du att andra talar
svagt eller otydligt?
• Höjer du volymen på
teven fastän resten av
familjen tycker att det är
för högt?
• Behöver du ofta be män­
ni­skor upprepa vad de sa?
• Susar eller piper det i
öronen?
• Har du svårt att hänga
med om många pratar
samtidigt?
Även om det inte fungerar fullt ut är det numera lag
på att offentliga miljöer i Sverige ska vara tillgängliga
för personer med funktionsnedsättningar. Dit räknas
personer med nedsatt hörsel, som ska kunna ta del av
guidade visningar och delta i öppna föreläsningar på
samma sätt som normalhörande. Ofta sker det genom
hörslingor.
Cochleaimplantat, CI, är ett allt vanligare avancerat
hörhjälpmedel för patienter som är döva eller har en
mycket svår hörselnedsättning på båda öronen. Ett CI
är en sorts hörapparat där elektroniska ljudsignaler har
ersatt de signaler som hörselorganet själv skulle ha för­
medlat om det inte varit skadat.
Det mesta av apparaten sitter på utsidan av huden,
men delar opereras in i skallbenet och i innerörat. n
Boka direkt på
hörselmottagning
Om du misstänker att du har fått nedsatt hörsel
kan du boka tid direkt på en hörselmottagning.
Besöket är kostnadsfritt och du behöver inte ha re­
miss från din husläkare. Det finns ett trettiotal mot­
tagningar i hela länet som landstinget har avtal med.
På hörselmottagningen går man igenom din vardags­
situation och gör olika tester. En audionom, hörselspecia­
list, bedömer om du behöver en hörapparat eller andra
hörselhjälpmedel och berättar vilka modeller du kan välja
mellan. En del sitter bakom örat, andra inuti.
Tillsammans bestämmer du och din audionom vilken
hörapparat som är rätt för just dig. Ibland behöver man göra
ett avtryck av örat för att kunna beställa en hörapparat som
passar. Du kan antingen låna eller köpa din hörapparat – se
ruta. Efter några besök brukar utprovandet vara färdigt.
Audionomen gör en utvärdering för att följa upp att hör­
appa­raterna fungerar som de ska. Man kan få vara beredd
på att det kan ta några månader innan man har vant sig och
det börjar fungera riktigt bra.
Hörselmottagningarna gör även justering och service av
hörapparater och andra hörselhjälpmedel.
Hörselmottagningarna tar emot vuxna med lätt till mått­
ligt nedsatt hörsel. Barn och unga under 18 och vuxna med
svårare hörselnedsättning hänvisas till Hörsel- och balans­
kliniken på Rosenlunds sjukhus.
MER INFORMATION
På 1177.se, under fliken Hitta vård, kan du söka på
Hörselmottagning för att se vilka hörselmottagningar
som landstinget har avtal med.
6
Hörapparater
– låna eller köpa?
För hörselutredning och utprovning
av en hörapparat betalar du som
patient 600 kronor. Avgiften räknas
inte in i högkostnadsskyddet för
besöksavgifter, men däremot i hög­
kostnadsskyddet för hjälpmedel.
Justeringar och service ingår. Batte­
rier och andra förbrukningsproduk­
ter till apparaterna får man alltid
betala själv. Om du behöver byta ut
dina hörapparater, får du betala 600
kronor igen.
LÅNA Det kostar inget extra, utöver
de 600 kronorna, att låna en hörap­
parat eller annat hörhjälpmedel. Du
får behålla apparaten och andra
hjälpmedel så länge du behöver.
Eventuella reparationer ingår.
nerat av landstinget genom Fritt val
av hjälpmedel. Du får en rekvisition
som gäller för den typ av hörapparat
eller hörselhjälpmedel som din
audionom bedömer att du behöver.
Vill du ha en dyrare hörapparat får
du själv betala merkostnaden. I rek­
visitionen ingår även ett reparations­
konto. När det är slut får du själv be­
tala för fortsatta reparationer.
KÖPA (utan Fritt val av hjälpmedel):
Du betalar själv hela kostnaden för
hörapparat, justering, service och
reparationer.
KÖPA Om du vill köpa en egen hör­
MER INFORMATION
På 1177.se kan du läsa mer om att
höra dåligt och hur det går till att prova
ut en hörapparat samt ta del av lands­
tingets utbud.
apparat kan du få köpet subventio­
1177.se/sthlm-horsel
1177 Vårdguiden nr 4 2015
Ytterörat och mellanörat är luftfyllt Innerörat är vätskefyllt
F OTO: SCI EN C E PH OTO LI B R A RY/ I B L
Mellanörat
Ytterörat
Stigbygeln
Hammaren
Innerörat
Hörsel- och
balansnerv
Båggångar
Städet
Snäckan
(Cochlea)
Öronmusslan
Hörselgången
Trumhinnan
Ett sinnrikt organ
Hörseln är viktig när vi ska knyta an till andra och förstå vår omvärld.
Den både varnar oss för faror och gör att vi kan njuta av musik och kärleksord.
R
edan i tredje fosterveckan börjar in­
nerörat byggas upp. Gravida och små­
barnsföräldrar, liksom forskare, kan
ge många exempel på barn som visar
att de känner igen sin mammas röst redan i
magen och hur spädbarn tydligt reagerar på
sånger som de hört i fosterlivet.
Hörseln är en viktig del när vi ska knyta an till
och förstå vår omvärld. Att vi har två öron som
sitter på varsin sida av huvudet gör det lättare
för oss att förstå varifrån ljuden kommer. En
livsviktig funktion för att vi ska klara oss ifrån
både hungriga rovdjur och farliga bilar, men
den ger oss också möjlighet att förstå varifrån
den njutbara musiken kommer och vem det var
som viskade de vackra kärleksorden.
Själva hörselorganet är inte större än en ärta
och sitter väl skyddat längst in i innerörat. Dit
in leds ljudet från ytterörat via mellanörat.
Öronmusslan, den del av örat som syns, är
en hudinklädd broskbit som hjälper oss att
fånga upp ljud och leda det in i den hudbe­
klädda hörselgången.
Låt öronvaxet vara!
I hörselgångshuden finns körtlar som tillver­
kar öronvax. Den gulbruna kletiga massan
uppfattas inte alltid som så trevlig. Men låt
öronvaxet vara – det skyddar örongången från
att torka ut och rensar ut smuts från känsliga
delar. Hörselgången, som hör till ytterörat,
slutar i trumhinnan – ett cirkelformat, cirka
centimeterstort membran, uppbyggt av tre
tunna vävnadslager.
När ljudvågarna väller fram genom hörsel­
gången och möter trumhinnan sätter de den i
svängning. Ljudvågorna fortplantas via trum­
hinnan in till mellanörat. Där tar hörselbenen,
det vill säga hammaren, städet och stigbygeln
vid och för i tur och ordning vidare vågorna.
Stigbygeln som är kroppens minsta ben, knappt
större än ett riskorn, är sist ut i kedjan.
Innanför de tunna membranerna i innerörat,
finns själva hörselorganet. Det har formen av
en snäcka, cochlea på latin, och rymmer nästan
20 000 sinnesceller, alla inneslutna i en vätska.
När ljudvågorna sätter vätskan i gungning på­
verkar den sinnescellerna. Olika celler har olika
funktion. Hårceller omvandlar ljudvågorna till
elektriska impulser som sedan förs via hörseloch balansnerven till hjärnans hörselcentrum.
Uppe i hjärnans tinninglob tolkas ljudet och vi
skapar mening i det vi hör.
Öronen håller balansen
Mest förknippar vi örat med hörseln, men ba­
lanssinnet sitter också i örat. Både ögat och små
sensorer i våra muskler och leder har stor bety­
delse för vår balansförmåga. Men framför allt
är det öronen som hjälper oss att stå med föt­
terna på jorden. n
1177 Vårdguiden nr 4 20157
»
tema Hörsel
tema Hörsel
Skador och
»
»
F OTO: H Ä LLPE T TERS M A R I A B ERG S TRÖ M
Rolf
sköt bort sin
hörsel
Örat är en sinnrik och känslig konstruktion
som ofta utsätts för skador och sjukdomar.
Vissa besvär går över av sig själva, andra
kräver behandling. En del ger nedsatt hörsel
men även då finns det hjälp att få.
Hörapparaterna har gett honom hörseln tillbaka. Nu kan
han delta i samtal igen och till och med höra fåglarna!
ibland blev rolf nyström så trött på sig själv, på att alltid behöva
fråga om. En liten hörselnedsättning på ena örat hade han med sig från
barn­domen. Kanske bidrog den, men de egentliga problemen med hör­
seln har han fått genom jobbet.
– Jag jobbade som skogvaktare och i det jobbet ingår en hel del jakt. Och
jag jagade utan hörselskydd …
Rolf sköt alltså bort sin hörsel. Ju längre tiden gick desto sämre hörde han.
– Att sitta i möten med många människor gick bara inte till slut. Allt
blev bara en gröt. Så i slutet av förra året beslutade jag mig för att begära att
få hörapparat.
Efter utprovningar, mätningar, ingjutningar och anpassningar kunde
Rolf sätta in sina hörapparater för första gången.
– Det kändes konstigt och lite obehagligt, men jag var inställd på det.
Förstod att hjärnan måste få vänja sig.
Han har dem på sig hela tiden – utom när han sover och när han duschar.
– Jag tänker knappt på att jag har dem. Det enda problemet är när jag
äter hårt bröd. Då blir det rundgång i huvudet. Men det kan jag leva med.
Tack vare att han har hörapparat på båda öronen hör han både vad som
sägs och vem som säger det. Det gör att han kan undvika de ibland pin­
samma missförstånd som kunde uppstå tidigare.
– Dessutom hör jag en massa ljud som jag nästan hade glömt. Jag hör
fåglarna igen! Det är fantastiskt. För mig är det en fråga om livskvalitet. n
8
Liksom resten av kroppen tap­
par örat i förmågor och elastici­
tet när vi blir äldre. Sinnescell­
erna i örat börjar fungera sämre
och hörselcentrum i hjärnan
blir sämre både på att tolka ljud
och att sortera bort konkurrer­
ande ljud.
När dessa förändringar sker
är väldigt individuellt, men mer
än en tredjedel av befolkning­
en mellan 65 och 84 år har svårt
att följa med när flera personer
talar i normal samtals­ton.
Typiskt är att det är diskant­
ljuden, de höga tonerna, som
försvinner först. Många äldre
personer vittnar om ljud i na­
turen som de minns men inte
längre kan höra.
Bullerskador kan vi få när våra
öron ut­­sätts för kraftiga ljud. Då
kan hårcellerna i innerörat ska­
das eller dö. Bullriga industri­
miljöer eller musik på hög vo­
lym utgör stora risker, men ock­
­så i försko­lor och skolor drab­
bas många av bullerskador på
grund av hög ljudvolym. Allra
sämst klarar våra öron plötsliga
ljud som ex­­plosioner och ham­
marslag. Även om hårcellerna
ibland kan reparera sig ger bul­
lerskador ofta upphov till per­
manenta hör­­­selnedsättningar
och kan också ge tinnitus och
ljudöverkänslighet som följd.
Tinnitus är ljud som inte kan
mätas, men uppfattas som allt
ifrån ett svagt brus till pipan­
den och plågsamt skärande to­
ner. Tinnitus hör ofta ihop med
andra former av hörselskador,
till exempel bullerskador.
Dagens ljudmiljö innebär en
ökad belastning på vårt hörsel­
organ och problemen med tin­
nitus har krupit ner i åldrarna.
Man vet inte alltid vad som or­
sakar tinnitus, men man vet att
den blir värre av stress.
Någon medicinsk behand­
ling mot tinnitus finns inte,
men avslappning, sjukgymna­
stik, bettskena, stresshanter­ing
och psyko­logisk behandling
kan vara till stor hjälp. Tystnad
gör att tinnitus hörs mer. Där­
för blir många hjälpta av att ha
andra ljud, till exempel svag
mu­sik, i bakgrunden. Tinnitus
blir nästan alltid bättre med ti­
den och för många försvinner
problemen så gott som helt.
Ljudöverkänslighet och ljudförvrängning följer ofta på tin­
ni­t us. Antagligen är det inner­
örat som omvandlar signalerna
till hörselcentrum fel. Den som
reagerar starkt på vardagliga
ljud som prassel från tidnings­
sidor eller porslins­klirr ska inte
undvika dem utan i stället lång­
samt försöka vänja sig vid de
ofarliga ljuden.
Dövhet kan vara ärftligt eller
orsakas av sjukdom. Cirka 8 000
till 10 000 personer i Sverige är
1177 Vårdguiden nr 4 2015
sjukdomar
Plötslig hörselnedsättning –
sudden deafness, är precis vad
det låter som. Det kan vara ett
virus, störningar i örats blod­
cirkulation eller något okänt
som ligger bakom. I 99 procent
av fallen kommer hörselned­
sättningen bara på det ena örat,
och oftast blir hörseln normal
igen. Omkring 15 procent får
permanent hörselnedsättning
på det öra som drabbats.
Vaxpropp kan man få när vax­
produktionen av någon orsak
blir störd. Över­pro­duktion av
vax kan ha ärft­lig orsak, men kan
också bero på att du använt öron­
proppar, petat dig i öronen eller
att du har en inflammation i hör­
­selgången. En vaxpropp är inte
farlig, men kan göra att du hör
sämre. Ligger prop­pen tätt in­
till trumhinnan kan den också
ge yrsel och tinnitus.
Den som tror sig ha en vax­
propp kan försöka att mjuka
upp och lösa upp den med något
av de receptfria medel som finns
på apoteket. Om det inte hjälper
kan vårdcentralen hjälpa till att
spola örat rent.
Hörselgångseksem beror på
en inflammation som tillfälligt
kan försämra hörseln. Orsaken
kan vara – precis som vid vax­
propp – öronproppar och hör­
apparater eller att man har petat
i örat eller badat mycket. Hör­
selgången kan svullna, det kan
göra ont och illaluktande vätska
kan rinna ur örat. Håll örat torrt,
peta inte. Om det inte hjälper
kan det behövas receptbelagda
örondroppar eller öronsalva.
Tumör på hörsel- och balansnerven är inte cancer. Problemet
är i stället att tumören trycker
på hörsel- och balansnerven och
ger hörselnedsättning, tinnitus
och yrsel som följd.
Tumören påverkar bara ett
öra. Undersökningen görs med
hjälp av hörseltest och mag­net­
röntgen. I ungefär hälften av
fallen växer inte tumör­en och då
räcker det med hör­apparat.
I andra fall kan tumör­en be­
handlas med både operation och
strålning. n
När ska jag
söka vård?
Sök vård direkt på en vård­central eller akut­mottagning
• Om du plötsligt får dålig
hörsel på ena örat.
• Om du hör dåligt efter
dykning eller efter ett slag
mot örat eller huvudet.
• Om du plötsligt hör dåligt
och samtidigt får ont i örat
eller huvudet.
• Om du plötsligt hör dåligt
och samtidigt känner dig yr.
Boka tid på vårdcentral
• Om du misstänker att du
fått tinnitus i bara ena
örat, och besvären inte
har minskat efter en
vecka.
• Om du har diagnosen
tinnitus och besvären
plötsligt förvärras eller gör
att du får svårt att sova.
F OTO: A N N A- LEN A LU N DQV I S T
barndoms­döva, vilket innebär
att de antingen är födda döva
eller har blivit det tidigt. Av de
runt 50 barn som föds döva
varje år i Sverige ope­reras idag
över 90 procent. Gen­­om att ett
så kallat Cochlea­­im­plantat, CI,
opereras in i örat återskapas de­
­­ras hörsel på konstgjord väg.
En
sagolik
historia
Barbro Wallgren Hemlin har en genetisk skada som gör
att nervcellerna i innerörat dör allteftersom.
när hon för fem år sedan
tackade ja till ett cochleaimplantat,
ett sätt att på elektronisk väg ersätta
den normala hörseln, hade hennes
egen hörsel nästan helt försvunnit.
Hon hade fått allt svårare att klara
sitt arbete som universitetslärare i
retorik.
Barbro är en av mycket få vuxna
som fått cochleaimplantat. Ingrep­
pet där man både går in i skallbenet
och i innerörat skedde under nar­
kos. Barbro kunde åka hem dagen
efter operationen men det skulle
dröja innan implantatet kunde
kopplas på.
– Det är ett ganska stort ingrepp
och allt måste läka först, förklarar
hon.
Det tog fem veckor, sedan kopp­
lades implantatet på …
– Det var ett överfall! Jag dränk­
tes i fruktansvärda ljud, en helt
annan typ av ljud än vad jag var van
vid. Bilar bubblade, det visslade
om datorn och plaskade när jag gick
i trappan. Särskilt diskantljuden lät
förfärliga och konstiga. Och män­
ni­skors röster lät jättefåniga och
ljusa, som i Kalle Anka.
De massiva och nya ljudintryck­
en gjorde Barbro illamående, yr och
dödstrött. Men läkarna hade för­be­
rett henne på det arbete som vänt­a­
de och rehabiliteringen hon fick var
väldigt omsorgsfull, berätttar hon.
– I början var jag sjukskriven,
men märkte att det hela tiden hände
saker. Ganska snart började rösterna
låta mer som tidigare och det slutade
plaska när jag gick i trappan. Efter­
som jag hade varit normalt hörande
tidigare visste hjärnan hur det
skulle låta och kunde ställa om sig
efter det.
Trots den svåra omställningen
har Barbro inte ångrat sitt beslut en
enda sekund.
– Det är ofattbart att jag har
kunnat få tillbaka ett sinne som jag
nästan helt hade förlorat. Det är
klart att min hörsel inte är normal.
Jag har fortfarande svårt att tala i
telefon och musik låter fortfarande
konstigt. Men det är sådant som
går att träna upp. För mig har det
inte funnits några nackdelar med
att sätta in ett cochleaimplantat.
Tvärtom, för mig är det en sagolik
historia. n
1177 Vårdguiden nr 4 20159
»
F OTO: U LF H U E T T
tema Hörsel
skador. Att fortsätta som musiker
var inte möjligt. Maria Blom fick
skola om sig.
– Under min utbildning till
projektledare träffade jag sånger­
skan Marianne Flynner som också
var drabbad av tinnitus. Hon var
engagerad i ett projekt. Hon skulle
ut på musikfestivaler och dela ut
öronproppar. ”Häng med” sa hon.
– Så stod jag plötsligt på Hults­
fred och delade ut 25 000 par
öronproppar. I början kändes det
pinsamt. Jag var ju en rock'n rolltjej som skulle stå på scenen och
inte nedanför.
Efter den här annorlunda tur­
nén startade Maria Blom tillsam­
mans med några kollegor fören­
ingen AMMOT, Artister och
Musiker mot Tinnitus.
”När jag möter ett
barn som har fått
tinnitus på sitt första
skoldisko så värker
det i mitt hjärta.”
Maria
har tagit
ljudkontroll
»
Det var efter den där spelningen med soulbandet som musikern och sångerskan
Maria Blom vaknade mitt i natten av att det skrek, pep och tjöt i hela lägenheten.
– jag kollade allt som kunde
låta – radion, kylskåpet, elemen­
ten – men med gradvis stig­ande
skräck insåg jag att ljudet inte kom
utifrån. Det fanns inne i mitt eget
huvud, berättar hon.
Trots paniken lyckades hon
somna om, i förhoppningen om
10
att ljudet skulle vara borta nästa
morgon. Men när hon vaknade var
det till samma skärande oväsen,
som bara fortsatte och fortsatte.
– Det var en mardröm i vaket
tillstånd.
Hon vilade från musiken under
några månader.
– Men jag måste ju försörja mig
och när jag fick erbjudande om att
följa med Joe Tempest på Europa­
turné tackade jag ja. Jag skaffade
mig formgjutna öronproppar och
tänkte att det måste gå.
Men det gjorde det inte. Under
turnén befästes hennes hörsel­
Sedan dess har hon varit ute
och föreläst och mött tusentals
drabbade, både barn och vuxna.
– När jag möter ett barn som har
fått tinnitus på sitt första skoldis­
ko så värker det i mitt hjärta.
För några år sedan började Maria
Blom att meditera.
– Brandlarmet som ständigt tjöt
i mitt huvud satte min kropp och
hjärna i ständig beredskap. Det
gjorde mig väldigt trött. Genom
meditationen hittade jag känslan
av tystnad bakom oväsendet. Det
har gett mig ett lugn.
Meditationen och öronproppar
är de redskap hon använder mest
i kampen mot sin tinnitus, som
även om den alltid finns där fak­
tiskt har minskat i styrka. Så pass
att hon har kunnat ta upp sin
musikkar­riär igen.
– Fast nu spelar jag mest visor
och har precis släppt en ny skiva
– en tinnitusvänlig. Jag ser till att
omge mig med ödmjuka musiker
som förstår att spela med låg volym.
Man kan säga att jag har tagit ljud­
kontroll, säger hon. n
1177 Vårdguiden nr 4 2015
Matias Garzón, sjuksköterska och Adam
Tenenbaum, kurator på mansmot­tagningen
i Skärholmens centrum.
Boka tid
Boka tid på 1177.se eller
på telefon 08-123 393 90.
Telefontid
Måndag 9.00 – 10.30
Tisdag 8.30 – 9.30
Onsdag – fredag 9.00 – 10.30
Drop-in Järva
Måndag 13.00 – 15.30
Tisdag 13.00 – 18.00
Fredag 8.30 – 11.00
Drop-in Skärholmen
Onsdag 13.00 – 15.30
Torsdag 16.00 – 20.00
Ny mansmottagning i Skärholmens centrum
Män som vill ha stöd och samtal kring sex och samlevnad kan vända sig till Stockholms
mansmottagning i Rinkeby eller den nyöppnade mottagningen i Skärholmen.
TEXT HELENE LUMHOLDT FOTO OSK AR KULLANDER
mitt bland klädaffärer och bank­
lokaler ligger den nya mansmottagningen
som öppnade i september. Du som identi­
fierar dig som man kan komma hit och sam­
tala om sexuell läggning, diskutera onani­
metoder och testa dig för könssjukdomar.
Du kan fråga om konstiga utslag på pe­
nis, hur en sterilisering går till eller prata
om problem med erektion eller utlösning.
Kondområdgivning kostar ingenting och
det är gratis att ta prover och få behandling
för de sexuellt överförbara sjukdomar som
omfattas av smittskyddslagen, det vill säga
klamydia, gonorré, hiv, syfilis, hepatit B och
hepatit C. En viktig del i mansmottagningens ar­
bete är att förebygga och förhindra sprid­
ning av könssjukdomar. Med två mottag­
ningar ökar möjligheterna att få fler män
att komma och testa sig. För den som vill
vara anonym kan det vara bra att mottag­
ningen ligger mitt i en galleria.
– När du går in i gallerian är det ingen som
kan ana att du ska gå till oss. Det gör det lät­
tare att slinka in, säger Adam Tenenbaum,
kurator på mottagningen.
På Stockholms mansmottagning finns
kurator, sjuksköterskor, undersköterska,
läkare och psykologer.
– Vi skiljer oss från många andra mottag­
ningar genom att inte bara testa för sexu­ellt
överförbara sjukdomar, utan också er­bjuda
samtal kring sexualitet och relationer. Vi tar
emot alla slags par, betonar Matias Garzón,
sjuksköterska, som liksom den övriga per­
so­nalen på mansmottagningen är noga med
orden.
– Vi försöker ha ett normkritiskt per­
spektiv och utmana gamla föreställningar,
säger han.
Stockholms mansmottagning har sedan
tidigare en mottagning i Rinkeby och hette
då Järva mansmottagning. Nu när verksam­
heten har två mottagningar passar de på att
byta namn till Stockholms mansmottag­
ning.
du som vill besöka Stockholms mans­
mottagning Skärholmen eller Stockholms
mansmottagning Järva (i Rinkeby), kan
antingen boka tid per telefon eller på nätet
via 1177.se. Någon remiss behövs inte.
Både i Skärholmen och i Rinkeby finns
det tider för drop in-besök. Då kan du kom­
ma, utan att boka tid, för testning och under­
sökning hos sjuksköterska. n
 stockholmsmansmottagning.se
1177 Vårdguiden nr 4 201511
Nattlig oro hos barn
De flesta barn har mardrömmar någon gång ibland och
många kan gå i sömnen eller ha nattskräck. Om problemen
är långvariga och återkommer ofta bör du söka hjälp.
TEXT GUNILLA ELDH ILLUSTRATION JANETTE BORNMARKER
M
ånga barn och unga har tid­
vis svårt att somna, och när de
väl sover drömmer de kanske
mardrömmar om både spö­
ken och monster.
– Mardrömmar förekommer av och till hos
de flesta barn och tonåringar. Ett ftåtal barn har
mardrömmar flera gånger i veckan, och då kan
det finnas psykologisk eller kroppslig ohälsa
bakom, säger Hans Smedje, barnpsykiater och
forskare vid Karolinska Institutet.
Varför riktigt små barn vaknar svettiga och
gråter vet vi inte riktigt, eftersom de inte kan
berätta om sina upplevelser. Men från lite äldre
barn som kan berätta om sina drömmar, vet vi
att både fantasier och högst verkliga händelser
är vanligt förekommande i mardrömmar.
12
– Det kan lika gärna handla om oro för sepa­
ration från föräldrarna som om rädsla för spö­
ken och monster, säger Hans Smedje.
I åtta-tioårsåldern har många barn kommit in
i en period i sin utveckling där de oroar sig för
både stora och små livsfrågor. Det kan vara allt
från egna misslyckanden till meningen med livet
och döden. Naturkatastrofer, inbrottstjuvar, att
mamma och pappa ska dö i en olycka, är bara
några skäl att vara rädd för att somna eller att
vakna ur en hemsk dröm.
– Mardrömmar handlar ofta om samma sa­
ker som barnet känner rädsla för även på dagen,
säger Hans Smedje.
Det är inte alltid lätt att avgöra om rädslan i
samband med sömnen beror på tillfälliga mar­
drömmar som är övergående, eller om de är
teck­en på något annat. Barnet kan till exempel
vara utsatt för mobbning i skolan eller känna en
stark oro över något som har med föräldrarna
att göra.
– Visst kan det bli värre vid psykiska påfrest­
ningar eller kroppslig ohälsa, men mardröm­
mar förekommer även utan att man kan peka
ut någon orsak. Om problemet är långvarigt
och återkommer ofta bör man kontakta läkare
eller psykolog, säger Hans Smedje.
Mardrömmar brukar ofta komma i slutet av
nattsömnen och väcker ofta barnet. Då behö­
ver det tröstas och få försäkringar om att “det
var bara en dröm”. Många har tydliga minnen
av drömmarna och vill gärna berätta.
– Låt barnet berätta om det vill men låt det
också somna om. Försök få det att känna sig
tryggt och sömnigt igen, säger Hans Smedje.
Gå i sömnen
Medan mardrömmarna brukar komma fram
mot morgonen när den så kallade REM-söm­
nen dominerar, brukar sömngående komma
1177 Vårdguiden nr 4 2015
Om barnet har nattskräck
eller går i sömnen
redan någon timme efter att barnet somnat. Då
är perioderna av djupsömn längre. Vanligast är
att barn mellan fyra och tolv år går i sömnen.
Till skillnad från barn som vaknar av mar­
drömmar är barn som går i sömnen omedvet­
na om det som händer.
– Det är inte farligt att väcka ett barn när det
går i sömnen, men heller inte nödvändigt. Det
bästa är att ta det lugnt och försöka förmå bar­
net att somna om. Se bara till att barnet inte
snubblar och gör sig illa och led det tillbaka till
sängen, säger Hans Smedje.
Nattskräck
Sömngång är nära besläktat med så kallad natt­
skräck. Båda fenomenen är exempel på så kallad
parasomni, tillstånd då hjärnan är delvis sov­
ande. Nattskräck är vanligast bland yngre barn.
Typiskt för nattskräck är att barnet plötsligt
sätter sig upp, tittar och ser ut att vara vaket.
Men det är ändå inte kontaktbart, kan börja
skrika och få hjärtklappning.
– Nattskräck ger en stark stressreaktion hos
barnet men det är inte vaket i egentlig mening
och minns inget eller mycket lite av händelsen
efteråt, säger Hans Smedje.
En del föräldrar väcker barnet en stund inn­
an den tid på kvällen då det brukar få en attack.
När barnet somnat om brukar faran vara över
för den natten.
– Det är inte farligt att väcka barnet men hel­
ler inte nödvändigt. Så kallad schemalagd
väckning kan fungera, visar studier, men det
kan vara svårt att tillämpa i praktiken. Ska man
försöka med den metoden bör man ha råd av
till exempel en psykolog som har vana på om­
rådet, säger Hans Smedje.
Nattskräck är vanligare vid feber och sömn­
brist. I mycket sällsynta fall kan attackerna i
själva verket vara epilepsianfall. Ibland hänger
nattskräck ihop med att barnet snarkar.
– Om barnet snarkar mycket eller har stora
tonsiller bör du be om bedömning hos läkare,
säger Hans Smedje.
Både sömngång och nattskräck har en ärftlig
bakgrund, och har man det ena ökar också san­
nolikheten för att man har det andra. n
• Försök att undvika att barnet dricker
mycket före läggdags. Att bli kissnödig
under sömnen kan utlösa både sömn­
gång och nattskräck.
• Nattskräck och sömngång kan bli
värre vid feber eller om barnet varit
med om något skrämmande eller upp­
jagande under dagen.
• Se till att barnet får tillräckligt med
sömn, då minskar risken för attacker.
Här kan du söka hjälp
Om barnet är under sex år, vänder du dig
till din barnavårdscentral, BVC. Är barnet
äldre, kan du kontakta din vårdcentral
eller någon av länets barn- och ungdoms­
medicinska mottagningar (BUMM).
Tonåringar med sömnstörningar kan själva
söka hjälp på en ungdomsmot­tagning.
Behövs mer specialiserad vård finns den
inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP)
och på barn- och ungdomsmedicinska
mottagningar (BUMM).
Det här kan du göra själv om barnet har mardrömmar
• Uppmuntra barnet att beskriva sin oro och
sina mardrömmar och lyssna lugnt och upp­
märksamt. Finns det något du kan göra för att
råda bot på rädslan?
• Låt barnet ha gosedjur eller snuttefilt om det
känner sig tryggare då.
• En nattlampa kan hjälpa om barnet tycker att
själva mörkret är skrämmande.
• Lämna gärna sovrumsdörren öppen så barnet
känner att det har kontakt med dig eller någon
annan i familjen. Närhet till ”flocken” kan lugna.
• Försök skapa rutiner för nattning och låt inte
barnet titta på mobil, läsplatta eller dator innan
det ska sova. Det blå ljuset från skärmen stör
sömnklockan och kan göra att barnet sover
mer oroligt.
1177 Vårdguiden nr 4 201513
Antibiotikakuren
har ett högt pris
14
1177 Vårdguiden nr 4 2015
Omkring 500 000 människor per år i världen dör av infektioner
som antibiotika inte biter på. Ju mer antibiotika du tar, desto mer
motståndskraftiga bakterier riskerar du att samla på dig.
TEXT GUNILLA ELDH FOTO ULF HUETT
En lunginflammation som inte stoppas med antibio­
tika kan bli livshotande. En hjärtoperation eller can­
cerbehandling utan tillgång till effektiv antibiotika
skulle vara väldigt riskabel – rätt använd kan antibio­
tika rädda liv.
Så har det varit sedan penicillinet började använ­
das i slutet av andra världskriget. Då var det mirakel­
medicinen som räddade soldater på slagfältet från att
dö av blodförgiftning. Allt sedan dess har vi slösat
med antibiotika och nu blir bakterierna mer och mer
motståndskraftiga, resistenta.
– Vi befinner oss i den ”postantibiotiska eran”. Re­
sistensen är den moderna hälso- och sjukvårdens
motsvarighet till den globala uppvärmningen, säger
Astrid Lundevall, allmänläkare och chef för Samver­
kan mot antibiotikaresistens, Strama Stockholm.
Varje år dör omkring 500 000 människor i världen
av infektioner som antibiotika inte biter på, enligt
Världshälsoorganisationen, WHO. I Sverige är pro­
blemet med resistens inte lika allvarlig som i stora de­
lar av världen, men det ökar för varje år.
– Ju mer antibiotika vi använder, desto mer mot­
ståndskraftiga blir bakterierna. Överanvändningen
är den största boven. Många patienter propsar fortfa­
rande på att få antibiotika och läkare skriver ibland ut
dem lite för lättvindigt, säger Astrid Lundevall.
Felaktig användning försvagar kroppens ”goda”
bakterier medan de ”onda” får större utrymme. Om
du drabbas av en annan sjukdom eller om du till ex­
empel måste få cellgiftbehandling, kan de resistenta
bakterier du bär på orsaka en ny infektion.
– Många tror att det bara drabbar någon annan om
jag eller mitt barn får antibiotika, men det är en miss­
uppfattning. En enda kur gör att du får resistenta bak­
terier i tarmen. Den naturliga bakteriefloran eller
ekologiska balansen i tarmen rubbas och du kan få
långvarig diarré och drabbas av en ny infektion.
En annan missuppfattning är att alla infektioner som
orsakas av bakterier kräver antibiotikabehandling.
Halsfluss är ett exempel på när vi kan avvakta eller
helt avstå från antibiotikabehandling utan att riskera
någons hälsa, menar Astrid Lundevall.
– För det första orsakas bara hälften av fallen av
bakterier. För det andra tjänar du i genomsnitt bara 1-2
dygn på att ta antibiotika. Det personliga priset är
högt med tanke på biverkningar och långtidseffekter
men självklart är det patientens allmäntillstånd som
avgör.
– Alla lindriga luftvägsinfektioner ska man i första
hand låta kroppen läka ut själv. Allvarliga infektioner,
som lunginflammation eller öroninflammation hos
vuxna ska alltid behandlas med antibiotika. Bara de
allra minsta barnen med öroninflammation eller barn
med öroninflammation i båda öronen behandlas.
I Stockholm har både föräldrar och husläkare tagit
till sig information om riskerna med onödig antibio­
tika, enligt Astrid Lundevall.
– Det har gjort att förskrivningen till barn 0 – 4 år
har sjunkit med 20 procent de senaste åren. Det är po­
sitivt, men ingen ska behöva få antibiotika i onödan
– det är vårt mål, säger hon.
I Sverige är vårdhygienen bättre än i många andra
länder. Trots det sprids resistenta bakterier mellan
patienter, vilket får allvarliga konsekvenser för vår­
den av exempelvis för tidigt födda.
Även turistresor, migration och varuimport ökar
spridningen av resistenta bakteriestammar. Av dem
som bär på resistenta MRSA-bakterier i Sverige kan
nära hälften ha smittats utomlands. I takt med att res­
andet över stora delar av världen ökar, ökar också ris­
ken att vi får med oss resistenta bakterier hem.
Varje gång du besöker en vårdinrättning bör du
sprita händerna både när du kommer dit och lämnar
lokalen och vara extra noga med hygienen vid toalett­
besök.
– Som patient och besökare kan du skydda både dig
själv och andra från att smittas av resistenta bakterier
genom att tvätta händerna noga, säger Astrid Lunde­
vall.
En annan orsak till att resistensen ökar är köttpro­
duktionen, där man i många delar av världen ger anti­
biotika till djuren för att öka tillväxten och förebygga
sjukdomar. I Sverige är just det inget problem efter­
som vi har strängare lagstiftning på området. n
1177 Vårdguiden nr 4 201515
»
»
Ont i halsen och feber?
Varmt te brukar ha en lenande effekt
i halsen. Glass och yoghurt brukar
också kännas bra. Det finns också
receptfria halstabletter som kan lindra
något genom att de verkar bedövande i
halsen. På apotek finns även receptfria
läkemedel mot smärta och feber.
Om du har mycket ont när du sväljer
finns det receptbelagda läkemedel i
form av gurgelvatten och sugtabletter.
Vid halsont i samband med en infek­
tion är det viktigt att vila. Du bör alltid
vara försiktig med fysisk ansträngning
när du har en infektion med feber och
muskel- och ledvärk.
16
Låt halsinfek
B
ehöver jag antibiotika eller ska jag låta
bli? Spelar det någon roll om jag har
fått en virus- eller bakterieinfektion?
Så här års frodas mikroorganismer­
na som orsakar halsinfektioner. För det mesta är
boven något virus som sätter sig i övre luftväg­
arna och orsakar halsont, hosta och ibland feber.
Även halsfluss kan orsakas av virus. Bara i
hälften av fallen orsakas infektionen av strepto­
kocker, en typ av bakterier som också kan ge
svinkoppor och rosfeber. Barn i förskole­åldern
är särskilt utsatta och kan smittas flera gånger,
eftersom man inte blir immun mot bakterien
efter en streptokockinfektion.
Om din halsinfektion orsakas av virus gör
antibiotika ingen som helst nytta – tvärtom.
Även om infektionen beror på streptokocker re­
kommenderar man numera i lindriga fall att
sjukdomen ska få läka ut av sig själv, eftersom
vinsten är så liten jämfört med risken för biverk­
ningar av läkemedlet (se artikel på s 15). Lungin­
flammation behandlas alltid med antibiotika. n
1177 Vårdguiden nr 4 2015
= antibiotikakänslig bakterie
= resistent bakterie
= antibiotika
I LL: JO H A N N A G US TAVSSO N
Antibiotikaresistens
– så funkar det
Normal bakteriepopulation
Antibiotikabehandling sätts in
Resistenta bakterier gynnas
1. B
akterier förändras hela tiden. De kan till exempel ändra
egenskaper (mutera) så att de blir mer tåliga mot antibiotika
(resistenta). När sjukdomar behandlas med antibiotika får bak­
terierna också en chans att bekanta sig med olika sorters anti­
biotika. Då anpassar de sig till miljön och kan bli resistenta.
2. Ibland händer det att man får fel sorts antibiotika, eller så kan­
ske man slutar med tabletterna när man känner sig frisk. Det
gör att bakterierna överlever, och nu har de anpassat sig ännu
mer för att stå emot antibiotikan.
3. O
m man får en ny antibiotikakur tar kuren bara död på de bak­
terier som är känsliga för antibiotikan, medan de resistenta
överlever. Upprepade behandlingar med antibiotika har sållat
fram bakterier som är mer eller mindre resistenta.
Resistenta bakterier
ESBL: (Extended Spectrum
beta-lactamas). Bakterierna
har ett enzym som gör att de
kan oskadliggöra vissa anti­
biotika, exempelvis penicillin
och cefalosporiner.
Sprids ofta via mat och vat­
ten. Vanligt att man blir bärare
under utlandsresor, fram­för
allt i Indien, men även i Thai­
land, Egypten och Grekland.
Extra hög risk om man får
antibiotika på resmålet på
grund av diarré. Att ha bakte­
rien i tarmen ger inga symtom,
men den kan sen­are orsaka
framför allt urinvägsinfektio­
ner och även allvarliga infek­
tioner i blodbanan.
MRSA: (Metillinresistenta
Staphylococcus aureus).
Hud- och slemhinnebakterier
som är motståndskraftiga
mot de flesta former av anti­
biotika.
Smittar främst direkt mellan
människor. Tidigare smittades
man oftast inom sjukvården,
men nu ökar spridningen ute i
samhället.
Många stafylokocker ingår
i normalfloran i slemhinnor
och på huden. De orsakar
oftast inte infektion så länge
hud och slemhinnor är intakta.
Stafylokocker kan dock orsa­
ka hud- och mjukdelsinfek­
tioner och även allvarliga
tionen läka ut!
HALSFLUSS, SYMTOM
infektioner i till exempel blod­
banan och på hjärtklaffar.
VRE: (Vankomycinresistenta
enterokocker). Tarmbakterier
som är resistenta mot vanko­
mycin och kan stå emot de
allra flesta antibiotika.
Enterokocker är ”snälla”
tarmbakterier som sällan
orsakar infektioner hos friska
personer. Hos personer med
nedsatt immunförsvar kan de
orsaka allvarliga infektioner,
som urinvägsinfektioner och
protesinfektioner.
Mycket motståndskraftiga
mot städning och sprids lätt
inom sjukvården.
LUNGINFLAMMATION, SYMTOM
•Beläggning på halsmandlarna
•Ömmande lymfkörtlar i käkvinklarna
•Feber över 38,5 grader
•Ingen hosta
• om du tar mediciner som kan
försämra immunförsvaret allvarligt
• om du har en annan sjukdom som
kan försämra immunförsvaret.
När ska jag söka vård?
Ring 1177 eller kontakta vårdcentral
Sök vård direkt på vårdcentral eller
akutmottagning
•om du har mycket ont i halsen när
du sväljer
• om febern inte går ner på två dagar
• om du inte kan svälja din saliv
•om du har mycket ont på ena sidan
av halsen och har svårt att gapa.
•Feber, hosta, tung andning och
plötslig uttalad trötthet
•Det gör ont när man andas djupt.
Man hostar ibland upp slem och
det är vanligt att man blir andfådd
• Hos barn kan symtomen vara
snabb andning och påverkat all­
mäntillstånd. Hosta och andra
luftvägs­symtom kan saknas.
Symtomen kommer ibland efter
en virusförkylning eller influensa,
men kan även börja plötsligt med
hög feber och frossa.
När ska jag söka vård?
Ring 1177 eller kontakta en vård­
central om du har symtom på lung­
inflammation.
Sök vård direkt på vårdcentral eller
akutmottagning om du får hög
feber, frossa och svårt att andas.
1177 Vårdguiden nr 4 201517
Kaffe – nyttigare
än vi trott!
Kaffedrickare lever längre! Det visar en studie i USA
som omfattar över 400 000 personer. En rad andra
studier, både från Sverige och andra länder, tyder på
att kaffe faktiskt är en nyttig dryck.
”K
TEXT KERSTIN OTTERSTÅL FOTO MICHAEL LANDER /NORDIC PHOTOS
affekonsumenter har lägre
risk för hjärt-kärlsjukdom
än de som inte dricker kaffe.”
Det skriver SBU, Statens bered­
ning för medicinsk och social utvärde­
ring, i rapporten ”Mat vid diabetes”.
SBU har utifrån flera forsk­
ningsstudier dragit slutsat­
sen att per­soner med dia­
betes som konsumerar
mer än två koppar kaffe per dag löper lägre risk
att dö i kranskärlssjukdom än personer som
dricker mindre mängder kaffe eller inte alls.
Även i rapporten "Mat vid fetma" konstaterar
SBU att kaffe är bra: "De som dricker kaffe har
lägre dödlighet, oavsett orsak." (Dödligheten är
förstås 100 procent för oss alla, oavsett orsak,
förr eller senare, men citatet gäller ett antal per­
soner över en viss tidsperiod.)
Från Karolinska Institutet kommer forskning
som visar att kvinnor som dricker en kopp kaf­
fe eller mer om dagen har uppemot 25 procents
lägre risk att drabbas av stroke. Forskare vid KI
har också funnit att kvinnor som dricker kaffe
varje dag har en lägre frekvens av bröstcancer än
de som sällan dricker kaffe.
Tillsammans med forskare i Finland har de
också upptäckt att risken för demens och Alz­
heimers sjukdom minskar med 60 procent för
medel­ålders personer som dricker mellan tre
och fem koppar kaffe om dagen.
18
Från övriga världen strömmar studier av kaf­
fets nyttigheter in. Det rapporteras om att per­
soner som dricker mycket kaffe löper minskad
risk att få såväl levercancer, tarmcancer och ma­
lignt melanom (hudcancer) som diabetes typ
två. Och att kaffedrickare lever längre har alltså
amerikanska forskare visat.
Men visst finns det en del nackdelar med den
bruna bönan. Den som är van att dricka mycket
kaffe kan å ena sidan få huvudvärk av att låta bli,
men kan å andra sidan drabbas av sur mage av
för ihärdigt kaffepimplande. Och dricker du mer
än sju koppar kaffe om dagen riskerar du inte
bara hjärtklappning och darrhänthet utan löper
också ökad risk att se eller höra saker som inte
finns, det vill säga få hallucinationer.
kaffe är inte heller lika bra för alla. Gravida
är känsligare för koffein. Personer som är oroliga
och har nära till ängslan och ångest likaså, efter­
som koffeinet kan öka graden av deras ångestre­
aktioner. Hur koffein påverkar unga hjärnor är
inte särskilt väl studerat, så unga bör också ta det
lugnt med kaffe och andra drycker med koffein
i, som energidrycker. Och för den som har myr­
krypningar i benen eller sömnsvårigheter kan
det vara klokt att dra ner på kaffekonsumtionen.
Men sånär som på de här undantagen pekar
alltså alltmer på att kaffe verkar vara positivt för
hälsan. Tryggt att veta för inbitna kaffeälskare!
Ska vi ta en fika? 
1177 Vårdguiden nr 4 2015
Kaffefakta
• En kopp kaffe = 1,5 dl.
• I Sverige dricker vi i genomsnitt tre och
en halv kopp kaffe per person och dag. Det
blir nästan 10 kilo kaffe per person och år.
•S
verige och övriga nordiska länder
ligger i topp i världen när det gäller
kaffekonsumtion.
• De största kaffeproducenterna i världen är
Brasilien, Vietnam och Colombia.
• En normalstor kopp kaffe innehåller cirka
100 mg koffein. En liten burk Coca Cola (330 ml)
innehåller cirka 50 mg koffein. En kopp svart te
(150 ml) innehåller också cirka 50 mg koffein.
Energidrycker innehåller också koffein. Mängden
varierar men en burk kan innehålla lika mycket
koffein som två koppar kaffe.
Kissar du
på dig?
Springer du ofta på toa? Läcker du när du hostar?
Urininkontinens är en folksjukdom som drabbar en
fjärdedel av alla vuxna. Idag finns metoder som kan
bota nästan alla besvär.
TEXT GUNILLA ELDH FOTO SANDRA HENNINGSSON ILLUSTRATION JANETTE BORNMARKER
en fjärdedel av alla vuxna i Sverige får
problem med urinläckage någon period i
livet. De flesta yngre och medelålders med
inkontinens är kvinnor. Bland äldre är näs­
tan lika många män som kvinnor drabbade.
Ansträngningsinkontinens är den vanli­
gaste formen av inkontinens och den
drabbar främst kvinnor. Den innebär att
man läcker urin vid fysisk ansträngning.
Riskfaktorerna är främst förlossningar,
övervikt, tunga lyft och kronisk luftvägs­
infektion som ger hosta.
Ansträngningsinkontinens efter förloss­
ning kan ofta botas med träning av bäcken­
bottenmuskulaturen, så kallade knipöv­
ningar. Om det inte hjälper kan besvären
behandlas med kirurgi.
Allt fler drabbas och det beror bland
annat på att vi lever längre och att andelen
överviktiga ökar. En annan orsak är att
kvinnor skjuter upp barnafödandet tills
kroppen börjat åldras och inte återhämtar
sig lika lätt efter graviditet och förlossning.
Ibland behövs operation
Efter en svår förlossning kan musklerna
runt urinröret brista. Om du drabbats av så
20
kallad muskelruptur i underlivet hjälper det
inte att träna med knipövningar, utan då
krävs operation.
Ingreppet görs under lokalbedövning
och du får lämna sjukhuset samma dag. Ope­
rationen går till så att kirurgen gör tre små
snitt och drar igenom ett tunt band bakom
urinröret. Bandet är det stöd som behövs
för att det inte ska läcka urin när du an­
stränger dig.
Risk för framfall
Kvinnor som får den här typen av ansträng­
ningsinkontinens drabbas också oftare av
framfall senare i livet.
Framfall beror på att vävnaderna i bäcken­
­bottnen eller slidväggarna ger vika. Nästan
var tionde vuxen kvinna uppger att de har
sådana besvär. Riskfaktorerna är desamma
som för ansträngningsinkontinens.
Typiskt för framfall är känslan att något
buktar ut ur slidan. Det kan också trycka på
eller skava. Känner man sådana obehag bör
man söka för besvären.
När vävnaderna inte orkar hålla emot kan
livmodern eller urinblåsan sjunka ner. Då
kan man få svårt att tömma blåsan, forts. s 22
»
1177 Vårdguiden nr 3 2015
Botad på
15 minuter
Efter andra förlossningen kunde Linda
Wemmert inte hålla tätt. När knip­
övningarna inte hjälpte blev ett enkelt
ingrepp hennes räddning.
När Linda Wemmert var på kontroll efter sin andra
förlossning fick hon rådet att träna upp sina bäcken­
bottenmuskler.
– Jag tränade efter det schema som jag fått, men det
hjälpte inte. Jag läckte så fort jag ansträngde mig. Som
kvinna anklagar man sig själv; det måste vara jag som
slarvar med träningen, säger Linda Wemmert.
Efter åtta månader fick hon nog och bokade tid hos
en gynekolog.
– Det var en stor lättnad när hon sa ”det är inget fel
på ditt knip, du gör helt rätt”.
Trots problemen hade Linda kvar sin lust att träna
på gym och i löparspåret.
– Jag använde inkontinensskydd men de kändes inte
bekväma.
Vändpunkten kom en dag när hon tränade löpning
”Jag har träffat kvinnor som
gått i tio år innan de sökt hjälp
och fått rätt behandling.”
med en grupp. En kvinna som var med berättade att
hon haft samma problem och blivit bra efter en enkel
operation.
– Eftersom jag hade haft problem vid båda förloss­
ningarna, funderade jag på om jag verkligen ville bli
opererad. Men när jag fick veta att det bara skulle ta 15
minuter på operationsbordet, bestämde jag mig, säger
Linda.
Efter ingreppet, som gick ut på att stötta upp urin­
röret med tunna band, kunde kunde Linda äntligen
hålla tätt igen. Vardagslivet kretsade inte längre kring
kissandet.
– Nu kan jag vara spontan och gå långa skogsprome­
nader utan att vara orolig för att läcka. Jag slipper kissa
på mig vid minsta nysning .
Bara en tredjedel av de kvinnor som har inkontinens
söker hjälp, ofta för att de inte tror att det går att bota.
– Jag har träffat kvinnor som gått i tio år innan de
sökt hjälp och fått rätt behandling. Många drar sig nog
för att ta upp problem med underlivet på vårdcentralen.
Linda Wemmert bestämde sig tidigt för att vara öp­
pen med att hon hade inkontinens.
– Om ingen annan berättar som det är, så håller du
själv tyst, säger hon. n
1177 Vårdguiden nr 3 201521
Så tränar du musklerna i bäckenbottnen
•T
räna bäckenbottnen kan man
göra när och var som helst, men
många behöver hjälp att hitta
musklerna. Det handlar inte om
att spänna skinkorna eller mag­
musklerna, utan själva ”golvet”
i bäckenet, från anus till blygd­
benet och upp till slidans topp.
Ett knep är att tänka att man kra­
mar om och försöker hålla fast
något eller någon …
•L
igg på rygg med böjda och lätt
särade ben eller ha benen upp­
»
lagda i rät vinkel. Slappna av i
rygg, skinkor, ben och mage.
• Knip ihop muskeln runt ändtar­
men. Kvinnor kniper sedan framåt,
uppåt, runt slidan och urin­
rörsmynningen, och män mot
pungen och penis. Håll kvar kni­
pet i några sekunder.
• Till en början är det bra att ligga
ner och träna. När du är van kan
du träna var som helst.
eller tvärtom bli kissnödig ofta. Man kan
också få svårt att tömma tarmen.
Framfall blir vanligare med stigan­
de ålder och risken ökar om du är
myck­­et överviktig, har ett tungt fys­
iskt arbete, kronisk hosta, återkom­
mande förstoppning eller att du inte
återhämtat dig efter tidigare förloss­
ningar. Om din mamma eller mormor
haft framfall är risken stor att du också
får det eftersom svag bindväv är ärftligt.
Direkt efter graviditet och förlossning kan
man få framfall, men när vävnaderna i bäcke­
net får tillbaka sin elasticitet efter några måna­
der, går besvären ofta över.
Stödring alternativ till operation
I Sverige görs varje år 6000 framfallsoperatio­
ner. Då hängs slidväggen upp med hjälp av ett
plastnät och får på det sättet stöd. De allra flesta
som opererats för framfall klarar sig livet ut,
men en del kan behöva opereras igen.
Om man planerar att föda fler barn är det bätt­
re att vänta med operation. Risken är annars stor
att framfallet kommer tillbaka.
Ett alternativ till operation är att sätta in en
ring i plast eller silikon i slidan, som lyfter upp
framfallet. För många fungerar det bra, men
en del kan få biverkningar i form av skavsår och
flytningar.
Trängningsinkontinens
En annan typ av urinläckage är trängningsin­
kontinens. Den beror på att blåsan drar ihop
22
• Knip hårt fem–sex sekunder, vila
minst lika länge och upprepa till
en början två, tre gånger och tio
gånger när du fått in rutinen.
• För att förebygga urinläckage
behöver du göra övningarna två
gånger varje dag. Om du redan
har besvär behöver du göra öv­
ningarna fyra gånger om dagen.
sig okontrollerat. Den reagerar
helt enkelt för snabbt på de
nerv­impulser som signalerar
att du är kissnödig.
En uroterapeut, som är spe­
­c ialist på bland annat in­
kontinens, kan ge råd om
hur man kan ändra sin livs­
stil för att slippa en del av be­
svären. Det är till exempel vik­
tigt för blåsfunktionen att
även tarmen fungerar
bra.
Besvären har länge behand­lats med läkeme­
del, blåsträning och elektrostimulering. Om
det inte hjälper kan man numera få behandling
med botulinumtoxin, en metod som godkän­
des av Läkemedelsverket för bara ett par år sedan.
Då sprutar man in små doser av ett nervgift i
urinblåsans vägg som gör att sammandragning­
arna blir lugn­are och man hinner till toaletten.
Urinläckage kan bero på sjukdomar
Trängningsinkontinens är lika vanligt hos
män som hos kvinnor från 60 års ålder. Hos
medelålders män och äldre män som utvecklar
symtom är det viktigt med en läkarundersök­
ning för att få reda på om det är en förändring
av prostatan som ligger bakom urinläckaget.
Ansträngningsinkontinens är ovanligare
bland män, men de som drabbas kan också
Rätt muskler? Testa!
Många gör fel i början och spänner
lår och skinkor i stället för bäcken­
bottnen. För att hitta de rätta musk­
lerna kan du pröva att ”knipa av”
strålen en kort stund när du kissar.
Men använd det inte som en trä­
ningsmetod, eftersom det kan störa
den reflexmässiga tömningen av
urinblåsan. Kvinnor kan även känna
efter med ett finger i slidan om
musklerna dras ihop när de kniper.
vara hjälpta av bäckenbottenträning. Vid så
kallad överrinningsinkontinens kan man inte
tömma blåsan ordentligt. Det beror oftast på
en förstorad prostata som trycker ihop urin­
röret. Det går att operera.
Vissa neurologiska sjukdomar, som MS och
demens, kan göra att nerverna till urinblåsan
inte fungerar och det leder till inkontinens
som inte går att behandla. Inkontinens kan
också vara en biverkan av läkemedel.
MER INFORMATION
 1177.se/inkontinens-kvinna
 1177.se/inkontinens-man
 1177.se/framfall
När ska jag söka vård?
Kontakta en vårdcentral eller en
gynekologmottagning om du
• ofta är kissnödig, även om du precis har
kissat
• läcker urin när du hostar, nyser, springer
eller anstränger dig på annat sätt
• känner att någonting buktar ut som ­
en bulle i slidmynningen
• har svårt att kissa
• kissar skvättar
Du kan alltid ringa telefonnummer 1177
för att få sjukvårdsrådgivning.
1177 Vårdguiden nr 4 2015
Hiv-behandling effektiv
mot smitta
I Sverige har nästan 7 000 personer
en känd hiv-diagnos. Av dem får
över 90 procent behandling för sin
hiv-infektion. Med en väl­inställd
behandling kan man idag leva lika
länge som icke hiv-smittade.
TEXT GUNILLA ELDH FOTO GRAFFOTO
när hiv först uppmärksammades på 1980-talet fanns
ingen effektiv behandling. De flesta som bar på viruset dog
i aids, det sista stadiet av infektionssjukdomen. Idag är hiv
inte längre en dödlig sjukdom utan kan jämföras med en
kronisk infektion med livslång behandling.
Dagens kombinationsläkemedel är så effektiva att de
sänker virusnivån i blodet till praktiskt taget noll. Det inne­
bär att man kan bära på viruset utan att smitta andra.
– Eftersom läkemedlen minskar virusets smittsamhet
har behandlingen också gjort att överföringen av hiv minskat
överlag. Risken för att hiv överförs sexuellt från en person
med effektiv hiv-behandling är mycket låg, säger Louise
Mannheimer, chef för Enheten för hälsa och sexualitet på
Folkhälsomyndigheten.
”hiv i sverige” är en attitydundersökning som görs med
jämna mellanrum sedan 1987. Den senaste, som gjordes
2011, visar att okunskapen fortfarande är stor när det gäl­
ler sjukdomen.
– Det finns fortfarande en obefogad rädsla för att bli smit­
tad av människor som lever med hiv. Risken för överföring
av hiv från mor till barn är mindre än 0,5 procent om den
gravida kvinnan har en välinställd behandling i god tid före
förlossningen. Utan behandling smittas nio av tio barn vid
förlossningen. Då förstår man hur effektiv läkemedels­
behandling vi har idag, säger Louise Mannheimer.
Även inom hälso- och sjukvården finns brister i kunska­
pen om vad en hivinfektion
innebär i dag. Det kan leda till
en ogrundad rädsla för hiv och till
diskriminering av personer som lever
med hiv.
det är viktigt att alla som misstänker
att de kan ha fått hiv testar sig för att kunna få
behandling. Ju tidigare i sjukdomsförloppet
som behandlingen påbörjas desto bättre.
– Ju längre man haft sjukdomen innan man får behand­
ling, desto mer hinner kroppens immunförsvar ta skada,
säger Louise Mannheimer.
MER INFORMATION
 hividag.se (till allmänheten)
 folkhalsomyndigheten.se/hividag (till vårdpersonal)
Hiv i Stockholm
Hiv i världen
• Drygt 3000 personer i Stockholms län har hiv. Varje år upptäcks 140–200 nya
fall. Bara var femte av dem som fick dia­gnosen förra året smittades i Sverige.
Runt 37 miljoner människor i världen
beräknas leva med hiv. Enligt WHOs
millennie­mål skulle minst 15 miljoner av
dem ha tillgång till behandling mot viruset
år 2015, och det målet upp­nåddes i somras.
Tack vare de globala insatserna har
30 miljoner människor sluppit smittas av
hiv sedan millenie­målen antogs år 2000.
• Nio av tio smittades via sex, framför allt män som har sex med män, men
den gruppen minskade tydligt 2014.
• Färre än tio narkotikamissbrukare per år smittas genom att de delat spruta
med någon som har hiv, mycket tack vare sprutbytesprogram som finns i
bland annat Stockholm.
• År 2014 rapporterades tio fall av aids i länet.
1177 Vårdguiden nr 4 201523
Resfeber?
Ska du resa från kylan till
värmen? Läs det här först
om du ska åka till länder
där det finns malaria.
TEXT KERSTIN OTTERSTÅL FOTO JOHNÉR
M
alaria finns i Afrika, Sydamerika
och Asien. Risken att bli smittad
är störst i Afrika. I turistländer
som Thailand, Vietnam och Bali
är risken för malaria mycket liten, så länge du
vistas i städer och hotellområden. Ute på lands­
bygden, i bergsområden och i tropiska skogar
ökar risken. Den kan också variera mellan oli­
ka årstider. Även om risken för malaria är liten
är det klokt att undvika myggstick, eftersom
myggor sprider andra sjukdomar också.
Gömmer sig i levern
Det finns flera typer av malaria. De sprids via
myggor som för över parasiter till människor
när de sticker. Den allvarligaste formen av mala­
ria bryter oftast ut inom fyra veckor. Med andra
typer av malaria kan det ta längre tid, upp till
ett år och ibland ännu längre. Det beror på att
parasiterna från myggan kan gömma sig i le­
vern en tid innan de börjar infektera de röda
blodkropparna.
När man blir sjuk får man hög feber som
kommer och går, man fryser och svettas om
vartannat. Man kan också ha ont i kroppen, få
huvudvärk, må illa, kräkas och ha diarré.
Förebygg i tid
Om du ska resa till områden med stor risk för
malaria, till exempel Afrika söder om Sahara,
gäller det att planera i god tid. Det finns olika
läkemedel som man tar i förebyggande syfte,
som Klorokin, Doxycyklin, Lariam och Mala­
rone. Vilket läkemedel du behöver beror på vil­
ken typ av malaria som finns i området dit du
ska åka, och om du tål läkemedlet i fråga. Flera
behöver du börja att ta före din avresa. Alla
läkemedel mot malaria kan ha biverkningar.
24
1177 Vårdguiden nr 4 2015
Frysesjuka, koldesot, växelfeber…
På 1800-talet var malaria en ganska vanlig sjukdom i Sverige.
Den kallades oftast frossan, men hade även många andra namn.
Men från 1930-talet blev sjukdomen sällsynt, troligen tack vare
ett förändrat jordbruk.
Malaria är den sjukdom
som tar flest liv i världen.
FNs världshälsoorganisa­
tion, WHO, beräknade år
2010 att 220 miljoner
människor smittas varje år,
och att 780 000 dör, främst
barn under fem år.
Men det finns hopp: Tack
vare en behandling som
kallas ACT, en kombination
av två läkemedel mot mala­
ria och impregnerade mygg­
nät, kunde WHO i fjol
rapportera att dödlig­heten
i malaria har minskat med
47 procent världen över, och
med 54 procent i Afrika.
Att ACT-metoden var så
effektiv bevisade ett inter­
nationellt forskarlag under
ledning av professor Anders
Björkman vid Karolinska
Universitetssjukhuset. I
ett projekt på den östafri­
kanska ön Zanzibar utan­
för Tanzania fick hela be­
folkningen, cirka 1 miljon
männi­skor, full tillgång till
gratis malariabehandling
med ACT-metoden. På
bara tre år minskade fallen
av malaria med hela 77 pro­
cent, och den totala barna­
dödligheten halverades.
– Vi trodde inte våra ögon
när vi såg resultaten, säger
Anders Björkman.
Lariam kan till exempel orsaka sömnproblem,
oro och depression. Läs på om malaria och hur
du skyddar dig mot sjukdomen på 1177.se.
Vänd dig till en vaccinationsmottagning för
råd. De ska även vara väl uppdaterade på smitto­
läget i det land du ska besöka. Du kanske inte ens
behöver ta läkemedel mot malaria, ett mygg­
nät kan vara nog.
Myggmedel och nät
Tabletterna mot malaria ska tas regelbundet
under resan. En del ska tas varje dag, andra en
gång i veckan. Hur många tabletter du behöver
beror på hur gammal du är och hur mycket du
väger.
Om du mår illa och kräks direkt efter att du
har tagit läkemedlet kan du ta en ny tablett för
att inte missa skyddet. Har du diarré finns
skyddet kvar och du behöver inte ta någon ny
tablett.
Även om du tar läkemedel i förebyggande
syfte är det viktigt att du försöker undvika
Det ena av de två läkemed­
len i ACT-behandlingen
heter Artemisinin.
Nobelpris i medicin
Årets Nobelpris i medicin
eller fysiologi går till bland
andra Tu Youyou från Kina.
På jakt efter läkemedel mot
malaria sökte hon i gamla
örtmedicinrecept och fann
växten Artemisia annua,
sommarmalört. Tu You­you
lyckades få fram det verk­
samma ämnet i växten, ut­
vecklade ett sätt att rena det
och fick fram Artemisi­nin,
som är ett mycket effek­tivt
läkemedel mot malaria.
myggstick. Risken att få malaria minskar vis­
serligen, men läkemedlen skyddar inte till 100
procent. Använd myggmedel och sov under
myggnät.
Minst lika noga är det att fortsätta med tab­
letterna när du har kommit hem, mellan en
dag och upp till fyra veckor beroende på vilket
läkemedel du tar.
Varje år upptäcks ungefär ett hundratal fall
av malaria i Sverige. I Stockholms län brukar
25 – 30 personer per år drabbas. Alla har smit­
tats utomlands. Det är mycket ovanligt att man
dör av malaria i Sverige, men det är viktigt att
söka vård genast om man får hög feber efter att
ha rest i länder med malaria. n
MER INFORMATION
 1177.se/malaria
 1177.se/skydd-mot-malaria
 1177.se, sök på Reseråd
1177 Vårdguiden nr 4 201525
Aktuellt i vården
Hej då remsan!
– nu samlar vi dina stämplar
elektroniskt
Snart slipper du remsan för högkostnadsskydd när du söker vård. Vi håller reda på
när du når gränsen för fri vård.
1177.se/sthlm-e-frikort
Spara pappersremsan så att du får den registrerad i det nya systemet.
F OTO: I DA FR I EDM A N N
Från november 2015 till mars 2016 införs en elektronisk hantering
av högkostnadsskydd och frikort för besöken i den öppna sjukvår­
den i länet. Till öppen vård hör till exempel vårdcentraler och när­
akuter, men inte när du blir inlagd på sjukhus.
Nästa gång du besöker vården registreras de stämplar och belopp
som du redan har på din pappersremsa för högkostnadsskydd. Vid
varje besök registrerar systemet de avgifter som ingår i högkost­
nadsskyddet. När du har betalat 1 100 kronor når du gränsen för fri­
kort. Det betyder att du under resten av tolvmånadersperioden,
räknat från första besöket, inte behöver betala något för de mot­
tagningsbesök som ingår i högkostnadsskyddet. Du behöver
bara visa legitimation.
Under en övergångstid (november 2015 till mars 2016) kom­
mer mottagningarna att fortsätta utfärda inplastade frikort även
när du har fått ett e-frikort. Det är för att du ska kunna söka vård
både på de mottagningar som är med i systemet och de som inte
har kommit med ännu.
När systemet med elektroniska frikort är genomfört, i april 2016,
behöver du ett inplastat frikort bara om du söker vård i ett annat län.
Då kan du beställa ett sådant frikort på 1177.se. Du kan också be
kassa­personalen på din vårdcentral beställa ett frikort som skickas
hem till dig.
Om du loggar in på 1177 Vårdguidens e-tjänster kan du se alla upp­
gifter om dina avgifter, högkostnadsskydd och frikort.
En av tre använder 1177 Vårdguidens e-tjänster
Nästan var tredje stockholmare använder
e-tjänsterna på 1177 Vårdguiden – för att till
exempel boka tid eller förnya recept. Bara i år
har användandet ökat med cirka 20 procent.
– Om du känner dig sjuk kanske du googlar
på symtomen och läser om dem på 1177.se.
Därifrån klickar du dig vidare till din vård­
cent­ral, loggar in och bokar tid för besök. Och
när du väl varit hos doktorn och kanske fått
26
recept på läkemedel, kan du få receptet förnyat
på nätet, säger Ida Wellner, 1177 Vård­guiden.
Det är enkelt och bekvämt.
En viktig fördel med 1177 Vårdguidens
e-tjänster är att de kan användas för att utbyta
känslig information. Tack vare den säkra in­
loggningen är det tillåtet enligt lag att skicka
patientuppgifter via e-tjänsten, till skillnad
från mejl och sms.
Många vårdgivare i Stockholms län har samma
grundutbud av e-tjänster, som att boka tid,
avboka tid och förnya recept. En del mottag­
ningar har också egna e-tjänster, som att du
kan fråga om din remiss har kommit fram,
eller vad ett provsvar visar.
Namnet Mina vårdkontakter är borttaget.
Men tjänsterna finns kvar på 1177 Vårdguiden.
Välkommen att logga in på 1177.se!
1177 Vårdguiden nr 4 2015
Ett fönster till
din vård
Känner du dig piggare, eller har kroppen blivit
stelare sedan du bytte medicin? Nu kan du
som har till exempel MS, Parkinsons sjukdom
eller ALS följa din egen vård och rapportera
symtom och biverkningar direkt på webben.
– Du bestämmer själv vilka uppgif­
ter du vill bidra med. Det kan hand­
la om allt från hur rörlig du känner
dig just idag till vilka biverkningar
du får av din läkemedelsbehandling,
säger Jan Hillert, professor och regis­
terhållare för Svenska neuroregister.
Att fylla i formuläret i patientpor­
talen inför vårdbesöket kan vara till
hjälp när du ska prata med din läkare.
Du kan också titta i ditt eget ”föns­
ter” tillsammans med läkaren.
– Jag hoppas att det ska bli en kanal
för insyn och kunskap. Patienten
kommer att kunna kommunicera
med sin läkare om sin sjukdom på ett
annat sätt och vara mer delaktig i be­
sluten, säger Jan Hillert.
Svenska neuroregister och andra
kvalitetsregister ger unika möjlighe­
ter att utveckla och förbättra vården,
jämföra vårdens kvalitet och forska
om sjukdomar och behandlingar.
– Syftet med registren är att vår­
den ska bli bättre och mer jämlik, sä­
ger Jan Hillert.
Så här gör du
För att komma igång med att regist­
rera i patientportalen PER måste du
finnas med i Svenska neuroregister.
Hör av dig till din sjuksköterska eller
läkare som registrerar din e-post­­­
adress eller ditt mobilnummer. Du
får sedan ett personligt lösenord
sänt till dig från registret.
 [email protected]
F OTO: H A NS G E I J ER
I Sverige finns ett hundratal Natio­
nella kvalitetsregister, där sjukvård­
personal registrerar bland annat dia­
gnoser och behandlingsresultat. Nu
satsar flera av dem på att öka pa­­
tienternas delaktighet i vården gen­
om en ny patientportal, PER (Patien­
tens Egen Registrering). Det gäller
bland annat Svenska neuro­register,
där exempelvis MS, Parkin­sons sjuk­
dom och ALS ingår. Här kan du som
är patient titta in i ditt eget ”fönster”.
Äldre mår bättre
Rapport om folkhälsan
i Sverige 2014
För befolkningen som helhet utvecklas folkhälsan positivt.
Medellivslängden fortsätter att öka, vilket framför allt beror på
att dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar har minskat kraftigt,
mer bland män än bland kvinnor.
•Kvinnor lever fortfarande längre än män, men skillnaderna
mellan könen minskar: År 2013 nådde för första gången
männens medellivslängd över 80 år.
•I takt med att färre i befolkningen dör i hjärt- och kärlsjuk­
domarna har cancer relativt sett blivit en vanligare dödsorsak,
men även dödligheten i cancer har minskat något under de
senaste decennierna. Detsamma gäller dödsfall i trafiken.
•Personer över 65 år har haft en bättre hälsoutveckling
än yngre åldersgrupper. Bland både kvinnor och män över
65 år har fallen av stroke minskat.
•Bland personer mellan 35 och 44 år av båda könen har fallen
av stroke i stället ökat något.
Intyg via nätet
•Även insjuknande i hjärtinfarkt har minskat mest bland
personer över pensionsåldern.
Nu kan du som är patient på en barnmorskemot­
tagning, mödravårdscentral eller en förlossnings­
enhet enkelt och säkert hantera dina läkarintyg
via 1177 Vårdguidens e-tjänster.
Du kan logga in med exempelvis bank-id
eller e-legitimation.
Gå in på 1177.se, sidan ”Läs, ladda ner
och skicka ditt läkarintyg”.
•Äldre rapporterar även mindre besvär av psykisk ohälsa,
något som ökat bland de yngre.
Hälsan är fortfarande ojämnt fördelad, och skillnaderna mellan
grupper med olika utbildning är tydliga. Alla stora dödsorsaker
i befolkningen – hjärtsjukdom, stroke, cancer, olyckor, själv­
mord och alkoholrelaterade diagnoser – är van­ligare bland
personer med kort utbildning. Den gruppen rapporterar också
sämre allmänt hälsotillstånd och har mer psykisk ohälsa.
I LL: JA N E T TE BO RN M A RK ER
Hela rapporten, Folkhälsan i Sverige 2014, finns att läsa på
folkhalsomyndigheten.se.
1177 Vårdguiden nr 4 201527
1177.se
– öppet dygnet runt
Använd 1177 Vårdguidens e-tjänster. Här kan du som
vårdnadshavare sköta dina barns ärenden med din
egen inloggning. Du kan även förnya recept, beställa
hjälpmedel och mycket annat via e-tjänsterna.