Ett exempel på en näringskedja: KRETSLOPP

VAD ÄR EKOLOGI?
Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande
organismerna och den miljö de lever i. Det kan handla om hur djur och
människor påverkar den omgivande miljön och hur den omgivande miljön
påverkar oss.
LINNE DELADE IN DJUREN OCH VÄXTERNA
För 300 år sedan föddes en pojke som hette Carl i en liten stuga i Småland. Hans
pappa var mycket intresserad av växter så Carl fick ofta följa med honom ut i
naturen. När Carl var fem år fick han en egen liten trädgård att odla växter i.
Carl pappa var präst och hoppades att Carl också skulle bli det men han blev
istället så intresserad av naturen att han blev naturforskare istället.
Det fanns natur forskare före Linné, men ingen hade fått
riktig ordning på kunskaperna om alla djur och växte. Ett
djur kunde ha ett namn i Skåne och ett helt annat i
Dalarna. Linné gav alla växter och djur nya namn på
latin. Latin var ett språk som många kunde på den tiden,
både i Sverige och i andra länder. Carl von Linné blev
också berömd för att han upptäckte hur de olika växterna
och djuren är släkt med varandra.
NÄRINGSKEDJOR
Växter och djur kan delas in i olika fack. Dagdjur, nattdjur, växtätare och
köttätare etc.
De ordnas sedan i något som vi kallar för näringskedjor. En näringskedja visar
vem som äter vem. En grön växt, t.ex. en tall framställer själv den näring den
behöver för att leva och växa. En del av näringen går sedan vidare till
växtätaren, tallbarren blir uppätna av en tjäder. Tjädern blir sedan uppäten av en
räv. Där kan det vara slut på näringskedjan om inte räven blir tagen av ett lodjur
eller en örn. Då går näringen från tallen vidare till räven och sedan till lodjuret
eller örnen.
Ett exempel på en näringskedja:
KRETSLOPP
Allt i naturen ingår i ett kretslopp. Det betyder att ingenting egentligen
försvinner utan allt finns kvar.
Ett av kretsloppen i naturen kan se ut som följande:
En hare mumsar i sig en maskros på en äng. Plötsligt smyger en räv fram och
äter upp haren. När räven sedan dör, förmultnar den (med hjälp av nedbrytare
som maskar och bakterier) och blir till jord. Efter ett tag växer det upp en ny
maskros ur jorden som en gång var en räv. En dag skuttar det fram en hare till
maskrosen och så börjar allt om från början igen. Näringen går på så sätt runt,
runt i naturen.
Kretsloppets motor
Det finns både stora och små kretslopp i naturen. Solen fungerar som motor i
kretsloppen och får dem att snurra, först genom att ge växterna näring i en
process som kallas för fotosyntes.
Fotosyntesen innebär att växterna kan skapa sin egen näring med hjälp av sol,
luft och vatten som finns i jorden. Man kan skriva detta som en formel.
Solljus + Koldioxid (CO2) + Vatten
Syre (O2) +
Socker
Det är tack vare att denna process finns som
människor och djur kan leva. Vi behöver ju
syre för att kunna leva och vi andas i vår tur ut
koldioxid som växterna tar hand om.
MYLLRANDE MÅNGFALD
Den biologiska mångfalden på vår jord är resultatet av flera miljarder års
utveckling. Nu ser det ut på ett visst sätt här på jorden och ni lever vi människor
här. För ett antal miljoner år sedan fanns det många andra djur och växter. I en
avlägsen framtid kommer antagligen jordens djur- och växtliv att se helt
annorlunda ut. Under årmiljonerna har det uppstått olika former av liv. Många
har utvecklats och många har försvunnit. Så kommer det alltid att vara.
Vi kan bara gissa hur många olika växter och djur
som det egentligen finns. Forskare har olika
teorier om antalet. Några tror att det finns 3
miljoner arter medan andra tror att det finns 50
miljoner arter. Hittills har vi människor beskrivit
och gett namn åt 1.4 miljoner olika arter.
Varför ser alla då så olika ut? Detta beror på att
kampen för att klara av klimatet, hitta mat, finna
en partner, skydda sin avkomma, gömma sig för
fiender, har utvecklat olika kluriga lösningar i
naturen. Detta kallar man för Evolution.
Fundera på följande:
 Hur kommer det sig att en fågelart har tjock och kraftig näbb medan en
annan fågelart har en lång och spetsig?
 Hur kommer det sig att många kattdjur har vassa klor?
 Varför kan en kameleont byta färg?
Svara på följande frågor:
1. Vem var Carl Von Linne?
2. Ge ett exempel på en näringskedja som kan finnas i naturen.
3. Varför spelar fotosyntesen så stor roll på vår jord?
4. Hur kommer det sig att det finns så många olika arter på vår jord och inte bara
några stycken?