SUPERNOVOR – EXPLODERANDE STJÄRNOR
(Slöjnebulosan: (Bakgrundsbild reserv)
http://hubblesite.org/newscenter/archive/releases/nebula/2007/30/image/d/
Bakgrundsbilden visar en liten del av Slöjnebulosan, en rest efter en supernova som exploderade för
ungefär tiotusen år sedan.)
Cassiopeia A (Bakgrundsbild)
http://chandra.harvard.edu/photo/2005/casa/
Bakgrundsbilden visar Cassiopeia A, en rest efter en supernova som exploderade för drygt 300 år
sedan. Bilden är en sammansättning av tre olika bilder tagna i infrarött (rött), optiskt (gult), och
röntgen (grönt och blått).
SN1987A:
http://hubblesite.org/newscenter/archive/releases/star/supernova/2007/10/image/a/
SN1987A exploderade 1987 i vår satellitgalax Stora Magellanska Molnet. Det var den första
supernova man sett med blotta ögat på nästan 400 år. I centrum av bilden kan man se den svagt
lysande gasen som kastades ut vid själva explosionen. Det omgivande 'pärlhalsbandet' är resultatet
av kollisionen mellan supernovan och gas som stjärnan förlorade ca 20 000 år innan den
exploderade.
Krabbnebulosan:
http://www.eso.org/esopia/images/html/phot-40f-99.html
http://chandra.harvard.edu/photo/1999/0052/
År 1054 sågs en ny stjärna, en 'gäststjärna', i Oxens stjärnbild av bl.a. kinesiska astronomer. Idag
vet vi att det var en supernova som exploderade och lyste så starkt att den var synlig för blotta ögat i
2 år. Idag ser vi ett vackert expanderande moln av stjärngas och i dess centrum en neutronstjärna
som roterar 30 varv per sekund!
Supernova 1994D:
http://hubblesite.org/newscenter/archive/releases/1999/19/image/i/
Den starkt lysander 'pricken' nere till vänster i bilden är en supernova i utkanten av sin värdgalaxen.
Här kan man se att en supernova kan lysa ungefär lika starkt som alla galaxens stjärnor (ca 100
miljarder stjärnor) tillsammans!
Supernovor
Tunga stjärnor slutar sina liv i supernovaexplosioner. Supernovor är ett av de mest energirika
fenomen som vi känner till i universum. Förutom att vara spektakulära skådespel på stjärnhimlen
kan vi även lära mycket om bildandet av tunga grundämnen, neutronstjärnor och svarta hål, och om
universums utveckling och öde.
I en stjärnas centrum slås lätta ämnen samman till tyngre, s.k. fusion. Då alstras den energi som får
stjärnan att lysa. Under sin livstid kan tunga stjärnor slå samman allt tyngre ämnen och bilda kol,
syre, kisel, kalcium osv hela vägen upp till järn. En supernova lämnar sen efter sig ett expanderande
moln av stjärngas, berikad på de nybildade tyngre grundämnena. Gasen rör sig snabbt utåt och kan
kollidera med den omkringliggande gasen. Vid explosionen kan det även bildas en neutronstjärna
eller ett svart hål.
Gammablixtar är korta utbrott av mycket energirik gammastrålning. Det var länge ett mysterium
vad som orsakade dessa blixtar. Nu tyder forskning på att åtminstone vissa av dessa utbrott uppstår
när en mycket massiv stjärna exploderar som en supernova och lämnar efter sig ett svart hål.
Forskning
Vid Stockholms Observatorium bedrivs forskning om supernovor och gammablixtar. Genom
observationer, med bl.a. HST och VLT, och med hjälp av datormodeller studeras supernovor och
de rester som de lämnar efter sig. Den utkastade gasen och dess växelverkan med omkringliggande
gas, och även nybildade neutronstjärnor, analyseras.
Användandet av en speciell typ av supernovor inom kosmologin studeras också. Eftersom
supernovor är så ljusstarka kan de observeras över stora delar av det synliga universum och kan
användas för att mäta stora avstånd och undersöka universums barndom.
