Nr 1 mars 2013
Årgång 37
Mats Yderstig gör ett s.k. "stjärntest" för att se om det polerade glaset är färdigt för
aluminisering och snart kan kallas för spegel.
2
Medlem i Göteborgs Astronomiska Klubb
blir du enklast genom att betala in
250 kronor till plusgirokonto: 4 77 03 - 4.
ungdom till och med 19 år: 100 kronor
familj: 350 kronor
skola/bibliotek/institution: 500 kronor*
Glöm inte att meddela namn, adress, telefon, e-post och födelseår (om du är under 18)!
Som medlem får du:
- tillgång till klubbens bibliotek
- gå på 3 - 4 populärvetenskapliga föredrag per termin
- gå på visningar vid klubbens observatorium i Mölnlycke
- komma med på “star parties” på olika ställen i landet
- rabatt på medlemskap i och tidskrifterna från Svenska Astronomiska Sällskapet (SAS) och
Svensk Amatörastronomisk Förening (SAAF)
Är du inte medlem så passa på att betala redan idag. Medlemskapet gäller ett år från det datum
du betalar!
Tilläggsavgifter: (Obs! Angivna tilläggsavgifter gäller för dem som betalar
grundavgift till GAK )
Svenska Astronomiska Sällskapet (SAS): 200:- (ordinarie avgift 240:- )
Då får du tidskriften Populär Astronomi, 4 nummer per år.
Hemsida: www.astro.su.se/sas
Svensk AmatörAstronomisk Förening (SAAF): 150:- (ordinarie avgift 220:- )
Då får du tidskriften Telescopium, 4 nummer per år. Flerårig prenumeration ger
”mängdrabatt”.
Hemsida: www.saaf.se
* Institutioner har fler förmåner. Kontakta ordföranden för mer information!
E-postadresser: [email protected]
Bidrag till denna tidskrift kan sändas till [email protected]
Penninggåvor till GAK-fonden mottages tacksamt när som helst!
Du kan också läsa AURORA via hemsidan.
- Klicka på Aurora i innehållsförteckningen till vänster på hemsidan.
- På Aurorasidan hittar du texten:
”Som medlem kan du läsa de senaste numren via denna länk””(kräver
- Klicka på länken. I år (2013) skall du ange medlem och lösenordet st10iii
Nästa nummer beräknas utkomma i början av juni.
MANUSSTOPP: 1 maj
Omslagsbilden:
Mats Yderstig gör en s.k. "stjärntest" för att se om det polerade glaset är färdigt för
aluminisering och snart kan kallas för spegel. Se artikel sidan 13.
3
GAK:s STYRELSE:
Christian Vestergaard
Claes-Göran Carlsson
Jan Persson
Jan-Gunnar Tingsell
Göran Kajler
Olof Karmedal
Ingemar Ewaldz
(ordf.)
(vice ordf.)
(kassör)
(sekr.)
(obs.-förv.)
(ledamot)
(ledamot)
Gunnar Sporrong
Joaquin Vijil
Christer Brattås
Sven-Göran Lätt
Anders Winnberg
E-POSTADRESSER:
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
Välkommen till
ÅRSMÖTE
2013-03-17
kl.12:00 SV
kl.13:00 GAK
kl. 14:00 föredrag
(ledamot)
(ledamot)
(suppleant)
(suppleant)
(medlemsadm.)
4
KALENDARIUM
8 (9)
mars
19:30
Stjärnhimmelsvisning vid klubbobservatoriet
Johan Linnér 070-313 03 28
e-mail:
[email protected]
17
mars
14:00
22 (23)
mars
20:00
5 (6)
april
21:00
14
april
14:00
Årsmötesföredrag: Sjuhundra
främmande planetsystem - Är vi ensamma?
Professor emeritus Arne Ardeberg, Lunds
Universitet
Stjärnhimmelsvisning vid klubbobservatoriet
Johan Sandqvist 076-209 03 61
e-mail:
[email protected]
Stjärnhimmelsvisning vid klubbobservatoriet
Johan Sandqvist 076-209 03 61
e-mail:
[email protected]
Föredrag: Strindberg och "pekoral-astronomin" Sveriges mest berömde författare på kosmiska
villovägarr
Journalist Ulf R. Johansson, Malmö
ÅRSMÖTENA äger rum söndagen den 17 mars 2013
kl. 12:00 (SV) och kl. 13:00 (GAK) i Slottsskogsobservatoriet,
varefter vi kl. 14:00 får lyssna till föredrag.
VÄLKOMNA!
5
Föredragningslista GAK:s årsmöte 17 mars 2013
1.
2.
3.
4.
Årsmötet öppnas
Val av ordförande och sekreterare för årsmötet
Fråga om mötet är utlyst i enlighet med stadgarna
Val av två personer med uppgift att tillsammans med
mötesordföranden justera protokollet för årsmötet
5. Styrelsens verksamhetsberättelse
6. Ekonomisk redovisning för år 2012
7. Revisorernas berättelse för räkenskapsåret 2012
8. Fråga om ansvarfrihet för styrelsen
9. Val av ordförande och styrelseledamöter
10. Val av två ordinarie revisorer
11. Val av klubbens firmatecknare
12. Medlemsavgift för 2014. Förslag: oförändrat
13. Övriga frågor
14. Årsmötet avslutas
FÖRSLAG TILL STYRELSE, ÅRSMÖTET 2013
Christian Vestergaard (ordf.)
Claes-Göran Carlsson (vice ordf.)
Jan Persson
(kassör)
Jan-Gunnar Tingsell
(sekr.)
Göran Kajler
(observatorieförv.)
Olof Karmedal
(ledamot)
Ingemar Ewaldz
(ledamot)
Gunnar Sporrong
(ledamot)
Christer Brattås
(suppleant)
Sven-Göran Lätt
(suppliant)
Anders Winnberg
(medlemsadm.)
Övrig programpunkt under dagen:
KL. 14:00 Årsmötesföredrag: Sjuhundra främmande planetsystem - Är vi ensamma?
Professor emeritus Arne Ardeberg, Lunds Universitet
6
VÅRDAGJÄMNINGEN
inträffar i år den 20 mars klockan 12:02
(svensk normaltid)
”Vårdagjämningen inträffar när solskivans centrum passerar gränsen mellan södra
och norra himmelshalvan, det vill säga passerar himmelsekvatorn. Punkten på
himmelsekvatorn där passagen sker kallas vårdagjämningspunkten.
Vårdagjämningen är inte en dag, utan en ögonblicklig händelse som inträffar vid en
bestämd tidpunkt vid olika klockslag på skilda ställen på jorden, beroende på i vilken
tidszon man befinner sig.
Dag och natt är inte exakt lika långa vid vårdagjämningen. Detta förhållande inträder
något dygn tidigare. Det beror på ljusets böjning i atmosfären, den så kallade
atmosfäriska refraktionen. Refraktionen innebär att solen kan lysa på lite mer än halva
jorden på en gång. Det medför att dagen blir längre och natten kortare än den annars
skulle ha varit. Refraktionen medför också att dag och natt är lika långa först något
dygn efter höstdagjämningen.?”
(Wikipedia)
Dagjämningspunkternas läge (enligt Wikipedia)
Vårdagsjämningspunkten ligger för närvarande i stjärnbilden Fiskarnas projektion på
himmelssfären medan höstdagjämningspunkten ligger i stjärnbilden Jungfrun. Dagjämningspunkterna rör sig dock till följd av jordaxelns precession med en period på
över 25000 år.
Vårdagjämningspunktens rörelse på himmelssfären till följd av jordaxelns precession.
7
STJÄRNSPALTEN APRIL.
Det är nu dags att kika lite på en stjärnbild i allmänhet och en stjärna i synnerhet.
Stjärnbilden är Leo, lejonet som vi nu när mörkret faller hittar ganska högt i sydost.
Den är ena v de tolv stjärnbilderna i zodiaken och är faktiskt en stjärnbild som liknar
förlagan i faunan. Lejonets framkropp ser ut som ett stort, bakvänt frågetecken där
stjärnan Regulus markerar slutpunkten eller hjärtat på Lejonet. Bakkroppen är en
triangel bas slut utgörs av 2:a magnitudstjärnan Denebola. Strax under Lejonets
bakkropp hittar vi för övrigt just dessa kvällar den ljusstarka planeten Saturnus (kom
ihåg den gyllene regeln, planeter blinkar inte, det gör stjärnor). Lejonet är en de allra
äldsta stjärnbilderna och har sitt ursprung i främre orienten. Faktum är att stjärnbilden
fanns redan när man började odla upp marken i tvåflodslandet vid Eufrat och Tigris
för 6000 år sedan. Grekerna såg i Lejonet det fruktansvärda Nemeiska lejonet som var
osårbart och som ramlade ner på jorden från månen.
Det blev det första av hjälten Herakles tolv
stordåd att strypa lejonet. Sedan klädde han sig
alltid i dess fäll som gjorde honom osårbar. Att
Herakles stordåd just var tolv ser en del lärde
som en urgammal påminnelse om solens
årliga, skenbara vandring genom djurkretsen.
På den tiden, för ungefär sextusen år sedan så
inträffade sommarsolståndet när solen stod i
Lejonet. Numera p.g.a. precessionen, den 25 600 år långa ”vobblingen”av jordens
polaxel orsakade av samspel mellan solens och månens gravitation, inträffar
sommarsolståndet när solen har Tvillingarnas stjärnbild som bakgrund, och faktiskt är
på väg in i Oxen vid tidpunkten när solen står som högst för oss på norra halvklotet.
Kom då ihåg att söder om ekvatorn så är det vintersolstånd på samma datum. Undrar
just hur det påverkar de arma satar som har råkat födas i Australien eller Argentina om
nu astrologin skulle stämma?
Regulus betyder ”Den lille konungen” och betraktades fordomdags som en av de fyra
”kungliga” stjärnorna (de andra tre är Aldebaran i Oxen, Antares i Skorpionen samt
Fomalhaut i Södra Fisken). För blotta ögat ligger Regulus på 21 plats bland himlens
ljusstarkaste stjärnor. Det är en stjärna av spektralklass A (kom ihåg hur ordningen år
från de ljusstarkaste och hetaste stjärnorna till de svalaste, O,B, A,F, G,K, M,R,N där
solen är en stjärna av spektralklass G2). Regulus ligger 77 ljusår från vårt solsystem.
Det innebär att ljuset du ser ikväll lämnade stjärnytan 1932, när det rådde en likadan
8
eller kraftigare ekonomisk världsdepression, och den blivande presidenten Franklin D.
Roosevelt just skulle väljas till den första av fyra presidentperioder i USA. Regulus
har en ljusstyrka som motsvarar ungefär 140 gånger solens. Den är också ungefär fem
gånger större i diameter än vår beskedliga moder sol. Dess yttemperatur ligger på
12 000 grader ( solens 5700 grader). Allt det här sammantaget gör att jämfört med vår
sol så har Regulus en livlängd som stjärna på bara några hundra miljoner år. Jämfört
med solens beräknade livslängd på mellan 9-10 miljarder år, kom ihåg sanningen, i
stjärnvärlden gäller ”The bigger they are, The harder they fall”. En annan sak som är
märklig med Regulus är dess extremt snabba rotation runt sin egen polaxel. Den tar
bara 15.9 timmar att jämföra med vår sols 25 dygn vid ekvatorn och 36 dygn vid
polerna. Faktum är Regulus rotation är 160 gånger snabbare än solens. Regulus roterar
så snabbt så att den uppnår 86 % av den hastighet där centrifugalkrafterna skulle slita
isär stjärnan. Regulus är också en trippelstjärna där kompanjonerna har de blygsamma
magnituderna 7.7 0ch 13. Den förra ligger hela 3 bågminuter från Regulus och är
synlig i vanlig fältkikare.
Slutligen, just för att Regulus position ligger nästan på ekliptikan så okulteras stjärnan
relativt ofta av månen och ibland av någon planet. För att se sådant som väl låter sig
göras med blotta ögat så se i Astronomisk Kalender för just det år och datum det
gäller. Ett sista tips, ovanför Regulus i framkroppen, just två ”pinnhål” upp ligger den
mycket vackra dubbelstjärnan Algieba. Det är två gulorange jättestjärnor som kretsar
runt varandra med en omloppstid på 600 år. Ett litet teleskop avslöjar den här
ädelstenen bland stjärnor. Använd gärna relativt hög förstoring. Lycka till.
Jan Sandström
9
EN STJÄRNA BLAND VÄRMLÄNNINGAR HAR
SLOCKNAT
Vid nyår möttes vi av beskedet att Jan Sanström avlidit. Jan har
varit en flitig bokrecencent bland annat i Aurora. Han var också
den drivande kraften bakom det årligen återkommande
Värmland Star Party. En mycket kunnig och engagerad
folkbildare.
Björn Stenholm skrev i Populär Astronomi 2004:
Att stjärnhimlens ljusaste stjärna, Sirius, även är Värmlands
landskapsstjärna kanske inte är allom bekant. Men att Jan Sandström är
landskapets klart lysande stjärna bland amatörastronomer torde nog vara
känt för astronomiintresserade i landet.
Vid Arvikas 100-årsjubileum 2011 utsågs ”lokalhistorikern Jan Sandström som 100årsprofilen”.
Foto: Arvika Folkblad
10
BO EKSTRÖM IN MEMORIAM
Mitt första möte med den legendariske
amatörastronomen Bo Ekström var när
jag som föreläsare var inbjuden till
Gislaveds astronomiska sällskap GAS
lokal för att berätta om händelserna
vid Tunguska. Bo var mycket
karismatisk och han hade full koll på
vad som gjordes och om det fanns
minsta tendens till felaktigheter så
påpekade han dem omgående, slipad
som han var så lyckades han med att
värva mig till föreningen och på så
sätt slippa att betala arvode för min
föreläsning, när det som han sa ”Var i
föreningens egen regi”.
Nåja, Bo var även en person, som jag
såg upp till mycket, han byggde sina
egna kikare och hade en fin liten
urmakarsvarv som jag många gånger
sneglat lite avundsjukt på. Allt
eftersom tiden gick och jag lärde
känna Bo så trädde bilden av en
mycket
vetenskapligt intresserad
människa fram, det var inte mycket
som undgick honom och han satte ofta
samman föreläsningar och vetenskapliga reportage till föreningens
möten, vilka han styrde med järnhand.
Det, som jag tyckte var bäst, var ju
förstås varje gång som jag träffade Bo
så fick jag något projekt som han inte
lyckats med att bygga färdigt, och som
jag som modellbyggare och prototypmakare lyckades avsluta (främst
genom att börja om med hela projektet
från början) till Bos stora belåtenhet.
Jag kommer särskilt ihåg en gång när
jag berättade att jag hade flera
årgångar med Sky and Telescope och
Astronomy, då gick han upp på vinden
och kom ned med låda efter låda mad
tidningar, en komplett samling med
dessa amerikanska tidningar från 1954
och framåt och de hade han ju inte
någon nytta av längre, så dem fick jag
gärna ta över sa han och samtidigt så
hade han hittat tillsammans ned
tidningarna en låda med speglar som
han inte använt. ”Dessa kan du bygga
en kikare med nesmyth fokus ” sa han,
som om jag visste vad det var, men
jag är ju inte den som tackar nej till en
utmaning så jag antog den. Några
veckor senare hade jag byggt den
kikare som Bo talade om och eftersom
han inte hade någon info om
förhållandet mellan speglarna så fick
11
jag ju själv mäta så att allt skulle
fungera. Så kommer Bo hem och som
vanligt inspekterar han mitt arbeta och
säger ”Jaha, då skall vi se på pappret
här om du har gjort rätt. ”Pappret?
Rätt??!” Han hade informationen hela
tiden men ansåg att detta var mitt
gesällprov på att bygga kikare, vilket
jag enligt Bo ”klarade galant”.
För att på något sätt kunna göra
rättvisa av allt jag fått av Bo så
började jag med ett projekt som gick
ut på att omställa alla hans bilder, det
var tusentals glasplåtsnegativ till
digitala bilder. Så jag började scanna
och bildbehandla tills alla bilder var
klara och dessa ställde jag senare
samman till en stor utställning
tillsammans med en del av den
utrustning och vissa av Bo:s alla
böcker ut på industrimuseet i
Gislaved, vilka nu har en permanent
plats på naturgalleriet i Tånnö.
Jag använder fortfarande hans
utrustning till att ta många fina bilder
med och tillverkar utrustning det gör
jag med hans fina lilla urmakarsvarv,
som numera står i mitt arbetsrum,
hans kikare står i mitt observatorium
och fungerar som den gjorde när den
först kom ut 1957. Även om Bo är
borta så kommer han alltid att ha en
stor plats hos mig, för han var en
personlighet som man aldrig glömmer.
Clement Svensson
Novaobservatoriet i Tånnö
GUNNAR SPORRONG I RADIO
Slottsskogsobservatoriets förre ordförande har hörts en hel del i radio
under hösten och intresset hos
medierna fortsätter nu under våren.
Det är Gunnar Sporrong som
medverkar en gång i månaden i
P4/lokalradion vid 10-tiden i programmet Radiohuset.
Dessutom finns hans fasta tid i programmet Karlavagnen, torsdagar i
inledningen av Karlavagnen.
Därutöver kan ju tilläggas att det i någon form tillkommer 13 händelser på
himlen under 2013, också det i P4.
12
RECENSIONER
Jämtlandsnatt, Göran Strand
Jengel Förlag AB, Samuel Permans Gata 9,
831 31 Östersund, 2012, ISBN 978-91-8867285-8, inbunden, 116 sidor
Jag vågar påstå att den här bedövande vackra
boken är ett unikum i sitt slag i Sverige. Så
vitt jag vet är det här den första svenska boken
någonsin som ägnar sig åt astrofotografering.
Låt oss se på de yttre ramarna först. Storleken
27.5 x 27.5 centimeter gör den nästan till en
”Coffee-table” bok. Därtill inbunden, papper
av bra kvalitet och ett sidomfång på 116 sidor.
Boken är indelad i fem huvudavsnitt som dock
är lite flytande. Det är Solen, Nattlandskap,
Månen, Norrsken och Vintergatan. I förordet
berättar fotografen själv Göran Strand,
boendes på Frösön hur han redan som barn
blev biten av astronomin och natthimlens
skönhet. Hur han som 15-åring första gången
fick se Saturnus i en fågelkikare och därefter
var fast.
På 1990-talet började han fotografera och år
1998 när han köpt sitt första teleskop föddes
planerna på att börja med astrofotografering.
Resultatet ser vi här. De flesta av bilderna,
varav många sträcker sig till dubbeluppslag,
har en skönhet av episk klass. Här och där
ser vi dock att herr Strand även behärskar att
fotografera svåra detaljer av närmast
vetenskaplig karaktär. Jag tänker på ett
dubbeluppslag av solen som visar en otrolig
detaljrikedom. Även om de flesta
fotografierna är tagna under dygnets mörka
timmar, spänner boken över himmelska
fenomen som man kan observera även
dagtid. Göran Strand berättar hur han i de
flesta fall försöker att noggrant planera och
välja vyer i förväg. Sedan är det bara att
hoppas på att vädergudarna samarbetar.
Texterna är sparsmakade, informativa och
också lite reflekterande, nästan meditativa.
Boken är tvåspråkig, med ackompanjerande
engelsk följetext.
Säkert kommer en och annan tekniskt
sinnad amatörastronom och astrofotograf
att grumsa för att författaren inte anger
exponeringstider,
bländaröppningar,
kameror och annat, men i en sådan här
vacker bok tycker jag att det bara känns
skönt att kunna lägga allt sådant åt
sidorna och bara försjunka in i motiven.
För den som vill ha teknisk information
går det säkert bra att kontakta författaren.
Själv är jag mer än nöjd med att få ta del
av stjärnhimlen, prunkande norrsken och
annat genom Göran Strands kameralinser.
De astronomiskt intresserade i vårt
avlånga land kan också ta del av Göran
Strands fotografier i våra svenska
astronomimagasin. Jag hoppas verkligen
att den här fantastiska boken mottas som
den förtjänar och att vi också i framtiden
får njuta av flera publikationer av denne
nattligt orienterade jämte. Boken kan
endera beställas från Förlaget (se
ingressen) eller direkt från författaren.
Men kanske är det lovvärt att fråga efter
den i er lokala bokhandel. På så sätt får ju
fler människor upp ögonen i bokstavlig
bemärkelse för universum.
Jan Sandström
13
BARNDOMSDRÖMMEN SOM BÖRJAR BLI VERKLIGHET
I Lysvik, under Värmlands mörka himmel, bara ett stenkast från platsen för stjärnträffen
Värmland Starparty, står en färdigbyggd observatoriebyggnad och väntar på att Sveriges
största amatörteleskop ska bli färdigt för installation. En barndomsdröm som efter
många års hårt arbete snart ska bli verklighet!
Kring år 2000 hade jag förmånen att få träffa Sveriges spegelslipare nummer ett, Joel von
Knorring. Detta inspirerande möte var den tändande gnistan till att förverkliga drömmen
om ett stort teleskop. Jag lyckades samtidigt engagera en kamrat från Torsby, Lars
Engström som hängde på.
Teleskopets läge i observatoriet!
1. 1,5-meters hjul för drift i
rektascension.
2. 0,9 meters hjul för drift i
deklination.
3. Läge för boogieupphängda hjul.
4. Polaxel.
5. Sammanhållande konstruktion.
6. Justerbar infästning för
polinställning.
7. Betongfundament.
14
Fryksdalsobservatoriet 2012
I mitten syns det ej färdigställda 30-tumstelskopet (F4,1) tillsammans med en 16-tums
Meade och några mindre instrument. Observatoriet har
45 kvm golvyta och taket rullar på räls. Till våren ska teleskopet monteras på plats
permanent.
År 2005, efter en tids planläggning av projektet så beställdes pyrexglaset från Firma
Reginato i Italien som skulle handslipas och bli huvudspegel i instrumentet. Diametern är
760 mm och öppningsförhållandet 4,1. Teleskopet är av klassisk Newtonprincip, där det
kommer att finnas två fokuserare, en för kameror och annan utrustning med stor
komakorrektor och en för visuellt bruk. Förmodligen kommer ljuset att länkas till de båda
fokuserarna genom att sekundärspegeln blir roterbar.
Teleskopet är av ekvatoriell typ upphängt i en gaffel och kommer förstås att ha GoTofunktion för enkelt handhavande med styrning från ett uppvärmt utrymme. Driften sköts
med friktion vilket är nödvändigt för snabb respons vid lägesförändringar. Teleskopet är en
ytterst stabil stålkonstruktion och serruriertuben håller den tunga optiken i ett exakt läge.
15
Värmeutvidgningen kommer att kontrolleras av en sensor som ser till att kamerasensorn
ligger exakt i fokus under hela nattens fotografering.
Teleskopet och observatoriet ska förutom för rent privat bruk också användas för publika
visningar och till uthyrning. En ordentlig hemsida kommer förstås också att skapas och i
förlängningen kan det bli fråga om fjärrstyrning av teleskopet men detta blir en senare
fråga.
Två av de fyra boogieupphängda
gummihjulen som ska supporta den
med rostfritt stål belagda kanten på
1,5-m. RA-hjulet. Hjulen är vulkade
med ett specialgummi som är en
kompromiss mellan friktion och
flexibilitet. Ett av hjulen
kommer att sköta driften i
rektascension.
27-punkters spegelcell till primärspegeln med 8 st. kullagrade kantstöd i boogieupphängning.
Kullagren som ligger an mot spegelns masscentrum förhindrar att det uppstår friktion mot
spegelkanten.
Tre inbyggda fläktar håller spegeln i samma temperatur som omgivningen och körs vid behov.
16
Joel och jag i första stadiet av slipprocessen.
Pyrexglas, 760 mm diam. Tjocklek: 52 mm.
Teleskopet och observatoriet ska förutom för rent privat bruk också användas för publika
visningar och till uthyrning. En ordentlig hemsida kommer förstås också att skapas och i
förlängningen kan det bli fråga om fjärrstyrning av teleskopet men detta blir en senare
fråga.
Jag kommer att skriva en större och mer komplett artikel när allt är klart! Tidpunkten för
detta är svår att förutsäga för sådana här stora byggprojekt men jag lovar att det kommer att
märkas.
Mats Yderstig (Lysvik)
