7.3 Vombsänkan
Vombs ängar 2002. Vy mot NO från Öbacken
7.3.3 Klingavälsåns dalgång
Naturförhållanden
Klingavälsån flyter över Vombsänkan i ett mycket
flackt landskap. Stora delar av åsträckan från Sövdesjön till Kävlingeån, strax väster om Vombsjön, är
opåverkad av regleringar och ån har ett naturligt
meandrande lopp som omges av vidsträckta fuktängar.
Hela sträckningen i Lunds kommun ingår i Klingavälsåns naturreservat. Från den gamla järnvägsbron
öster om Veberöd och österut till Klostersågen, utgör
ån kommungräns mot Sjöbo kommun. Denna sträcka
är delvis opåverkad och omges av öppna fuktängar
som betas eller slåttras. Vid Hemmestorps mölla finns
ett dämme som också utgör vandringshinder i ån.
Mellan järnvägsbron och dämmet söder om Vombs
ängar har ån en naturlig sträckning i den övre delen
men den är sänkt och delvis rätad i den nedre delen.
Nivåskillnaden mellan normalvattenstånd och åsläntens övre kant är här ca 1,5 meter. I den övre delen
finns en hel del alskog kring ån som gränsar till Ljungen, ett större hagmarksområde på sandig mark öster
om Veberöd (se område 3.3.3). Den nedre delen
omges av åkermark som på Vombsidan till stor del
ligger i träda. Markförhållandena är sandiga med
överlagrade torvmarker kring ån. Vid Vombs ängar
har den norra delen av åsträckningen restaurerats
2001 och den tidigare fördjupade och uträtade åfå-
ran har fyllts igen. För att minska sedimentationen
från den nya åfåran ut i Kävlingeån, har en grund, ca
3 ha stor, sedimentationsdamm anlagts i den nya åfåran. Samtidigt har den gamla åfåran bevarats i norr,
som vandringsväg för fisk.
År 1922 ”upptäcktes” områdets rika fågelliv av ornitologen Erik Rosenberg och redan 1923 förklarade
länsstyrelsen området som fridlyst naturminnesmärke. År 1937 gav vattendomstolen tillstånd till Kävlingeåns vattenavledningsföretag att gräva ur Kävlingeån och nedre delen av Klingavälsån. Övedskloster m.fl. markägare ansökte samtidigt om att få reglera även den övre delen av Klingavälsån. Genom
ingripande från naturvårdens företrädare, med bl.a.
prof. Gustaf Rudebeck i spetsen, samt Kammarkollegiet, förhindrades en torrläggning av Klingavälsåns
övre delar.De nedre delarna reglerades dock med tidigare tillstånd och 1944 slutfördes arbetsföretaget
som medförde en sänkning av Klingavälsån med drygt
1 m, samt en därpå följande uttorkning av Vombs
ängar. Malmö stad köpte ängarna på Vombsidan i
samband med att man fick rätt att utnyttja Vombsjön
som vattentäkt. Staden ansökte sedan flera gånger
om att fridlysningen skulle upphävas så att ängarna
kunde odlas upp, men 1968 förklarade slutligrn Länsstyrelsen Klingavälsåns dalgång mellan Sövdesjön och
195
7 Beskrivning och analys
Kävlingeån som naturreservat. År 1971 utpekas
området som internationellt betydelsefullt våtmarksområde, s.k. CW-område (CW=Convention on Wetlands) och sedan 1996 är hela Klingavälsåns dalgång
även utpekad som SPA-område enligt EU:s fågeldirektiv och ingår i nätverket NATURA 2000.
Landskapsekologi
Klingavälsån har genom sin begränsade påverkan av
regleringar en rik fisk- och limnisk fauna. I ån förekommer bl.a. grönling, bäcknejonöga, stensimpa (inplanterad) och stationär öring (s.k. bäcköring). Stora
delar av ån saknar trädvegetation och har en rik starr, ört- och vassvegetation längs stränderna. Dämmet
söder om Vombs ängar utgör tidvis ett vandringshinder för t.ex. öring. Under vinterhalvåret svämmar ån
Skånska rekognosceringskartan 1812-20
Häradsekonomiska kartan 1812
Trakten Klingavälsåns dalgång med beskrivna
delområden
196
7.3 Vombsänkan
över de låglänta ängsmarkerna ffa. på Vombs ängar
och ängarna öster om Hemmestorps mölla. Dessa
områden är mycket betydelsefulla för rastande våtmarksfåglar som gäss, änder och vadare.
Kulturmiljövärden
Fram till början av 1800-talet täcktes stora delar av
ängarna av hävdad alsumpskog vilket framträder tydligt på den Skånska rekognosceringskartan från 181220. I mitten av 1800-talet röjdes det mesta av alskogen bort och på 1860-talet anlades ett ängavattningssystem med kanaler och dämmen. Delar av detta
system finns kvar på Vombs ängar och är det enda
fun-gerande i sitt slag i landet. Dessutom utgör ängarna kring ån ett av de största hävdade fuktängsområden som finns kvar i Skåne, med stora kulturhistoriska värden. Vid Ljungen finns ett mycket ålderdomligt landskap med ekdungar och öppna sandiga marker som tidigare varit extensivt utnyttjade för åkerbruk. Landskapet har här genomgått mycket små
förändring sedan Linné besökte platsen för drygt 250
år sedan.
Landskapsbild
Landskapsbilden karaktäriseras av vida utblickar över
de flacka ängsmarkerna, där Romeleåsen i söder och
höjdsträckningen norr om Vombsänkan syns i horisonten. I de mellersta delarna finns en albård längs
ån i övrigt är åns sträckning inte särskilt tydlig i landskapsbilden. De många staketen kring betesmarkerna ger karaktär åt landskapet.
Friluftsliv
Tillgängligheten till ån är dålig och vattenföringen är
oftast inte tillräcklig för att ta sig fram med kanot.
Dessutom är risken stor för störningar på fågellivet
under en stor del av året. Ett fågeltorn och två obsplattformar finns vid Ängavägen som går över Vombs
ängar och dessa är flitigt utnyttjade av fågelskådare
och andra naturintresserade. Sandåsarna i väster, t.ex.
Öbacken, är också bra utsiktsplatser för att se ut över
ängarna. Beträdnadsförbud råder på Vombs ängar
under hela året. Upplevelsevärdena är särskilt stora
under vår och höst genom det stora antal våtmarksfåglar som då uppehåller sig i området.
Förutsättningar för värden i landskapet
Större delen av naturreservatet ägs av Staten eller
Malmö stad och förutsättningarna för att bevara
områdets stora naturvärden är stora. Bibehållen och
utökad hävd genom bete och slåtter, samt återkommande översvämning/översilning utgör grunden för
områdets värden.
Utvecklingsmöjligheter
Restaurering av de återstående reglerade sträckorna av Klingavälsån. Återskapa hävdade fuktängar
på åkermark inom reservatet. Återskapa alsumpskog
med naturlig vattenfluktation i anslutning till Ljungen.
Förbättra friluftslivets tillgänglighet genom fler observationspunkter kring vattendraget. Nuvarande reservatsförordnande behöver revideras och en skötselplan för reservatet fastställas.
Referenser
Cavallin, B. 1979. Mitt första Vomb. Skånes Natur 66:1825.
Emanuelsson, U. 1986. Ängavattningen i Vomb. Skånes
Natur 73:219-228.
Hanström, B. 1945. Regleringen av Kävlingeån i Skåne
och dess konsekvenser ur naturskyddssynpunkt.
Sveriges Natur 36:9-17.
Jeansson, N.R. 1964. Kulturlandskapet kring Krankesjön
1815-1962. Skånes Natur 51:53-70.
Karlsson, J. 1972. Vombs ängar – förändringar i markanvändning och häckfågelfauna. Medd. SkOF 11:65-73.
Larsson, A. 1979. Klingavälsåns dalgång – värdefull
klenod i det skånska landskapet. Skånes Natur 66:2637.
Larsson, A. 1971. Vegetationen inom Klingavälsåns
dalgång. En översikt över vegetationen inom den södra
delen. Medd. Nr 8 från forskargruppen för skötsel av
naturreservat. Avd. f. Ekologisk botanik. Lunds
Universitet.
Larsson, T. 1972. Fågelnventering . Vombs ängar och
Karups ängar, Klingavälsåns naturreservat, Malmöhus
län. Statens Naturvårdsverk, Naturvårdsbyrån.
Malmberg, T. 1956. Vombs ängars öde – ett
naturskyddsärende av principiell räckvidd. Skånes Natur
43:96-101.
Malmberg, T. 1961. Vandring längs Kävlingeån. Svenska
turistföreningens årsbok 1961:281-304.
Mathiasson, S. 1958. Vombs ängar – omstritt fågelparadis, vanhelgat naturminnesmärke. Skånes Natur
45:46-57.
Mathiasson, S. 1958. Fåglar kring Vombsjön. Skånes
Natur 45:58-90.
Rosenberg, E. 1924. Ornithologiska anteckningar från
år 1924. Fauna & Flora 19:245.
Rudebeck, G. 1975. Ornitologiska skåneminnen: att gå
Klingvallsån. Anser 14:1-10.
Rudebeck G. 1949. Klingvallsådalen, en lämplig
utgångspunkt vid diskussionen om svenskt naturskydd.
Skånes Natur 36:49-55.
Rudebeck G. 1939. Fågelfaunan i Klingavälsåns dalgång.
Skånes Natur 26:13-26.
Skogsvårdsstyrelsen i Malmöhus län. 1981. Förslag till
skötselplan för naturreservatet Klingavälsåns dalgång i
Lunds och Sjöbo kommuner.
Swanberg, P.O. 1929. Våmbs ängar. Skånes Natur 16:1118.
Ulfstrand, S. 1969. Något om fågellivet längs Klingavälsån.Skånes Natur 56:9-12.
Schmitz, A. 1980. Den sista slättån… Sveriges natur
71:90-91.
Wingstrand, K.G. 1947. Krankesjön och Våmbs ängar. I:
Hanström, B. & Curry-Lindahl, K (red.), Natur i Skåne,
sid. 147-160. Svensk Natur.
Wolf, Ph. 1956. Utdikad civilisation. Skrifter utgivna av
Lax- och Laxöringsföreningen. Malmö.
197
7 Beskrivning och analys
(7.3.3)
1 Vombs ängar (1)
Area: 236 ha
Status: Riksintresse (NV), naturreservat, CWområde, NATURA 2000, strandskydd, vattenskydds-område
Fastighet: Kungsholmen 1:1, Silvåkra 1:34.
Naturtyp: Betade och slåttrade fuktängar, slättå
Motiv: N, K, L, G, F
Beskrivning
Vombs ängar är ett stort fuktängsområde med mycket
stor betydelse för rastande och häckande fåglar. Fram
till 1820-talet var stora delar av området täkt med
gles, slåtterhävdad alskog. Därefter röjdes stora delar och på 1860-talet infördes ett översilningssystem
på ängarna. Översilningen upphörde i samband med
regleringen av Klingavälsån på 1940-talet. Vombs
ängar fridlystes 1923 och 1968 blev hela Klingavälsån naturreservat. I reservatet ingår Vombs ängar
med 180 hektar. 1995 köpte staten Vombs ängar av
Malmö stad och 1996 förklarade regeringen området
som särskilt skyddsområde i enlighet med EU:s fågeldirektiv. Området föreslås ingå i det europeiska
naturvårdsnätverket NATURA 2000. År 1998 beviljade regeringen Lunds kommun lokalt investeringsbidrag för att restaurera Vombs ängar. Under 19992000 restaurerades översilningssystemet på den södra
delen av ängarna och under 2001 grävdes Klingavälsån om med en grund, öppen och meandrande fåra,
ca 2,5 km över den norra delen av området. Samtidigt lades den gamla åfåran igen och den trädbård
som vuxit upp längs åfåran togs bort .
När ängarna skyddades första gången 1923 var det
främst förekomsten av rödspov som betingade platsens höga värdering. Efter regleringen minskade antalet par men några höll sig kvar ända in på 1970talet. Kärrsnäppan och brushanen klarade dock inte
av förändringarna utan försvann på 1940-talet.
Art
Tofsvipa
Enkelbeck.
Storspov
Rödspov
Rödbena
Kärrsnäppa
Brushane
Gulärla
Årta
Skedand
1930
100 par
allmän
10-12
5-12
flera par
flera par
ca 30 hannar
mkt vanlig
spridda par
spridda par
1971
5 par
0
5 par
2 par
0
0
0
5-7 par
2002
35-40 par
6-9
10-12
0-1
15-18
0
30-50 hannar
30-35 par
0
3-4
0
2-3
Värden
Området har mycket stora värden för fågellivet och
är av internationell betydelse. Den ålderdomliga landskapskaraktären och det unika översilningssystemet
198
har stora kulturhistoriska värden. Åns naturliga meandring är av geologiskt värde. Den stora fågelrikedomen gör att många söker sig till området som får
betydelse för friluftslivet.
Förutsättningar för bevarande
Fungerande översilning varje vår. Bibehålla betesdriften och eventuellt utöka slåtterarealen.
Utvecklingsmöjligheter
Höja vattennivån från dämmet till bron vid ängavägen och eventuellt meandra vattendraget, vilket även
kan ske nedströms sedimentdammen. Eventuellt kan
några grunda dammar grävas för att skapa permanent vattenyta åt änder och groddjur.
Referenser
Bengtsson, S., Larsson, H. & Petersson, S. 1972. Vombs
ängar - vegetation, fågelliv, markanvändning samt
synpunkter
på
restaurering
och
skötsel.
Miljövårdsprogrammet vid Lunds universitet & tekniska
högskola / Länsstyrelsen i Malmöhus län.
Cavallin, B. 1994. Översilning på Vombs ängar fångar
både kväve och stork!. Skånes Natur 81:94-100.
Eklöv, A. 2001. Fiskundersökningar i Klingavälsån, Lunds
kommun. Eklöv Fiske och Fiskevård.
Jönsson, P.E. 2002. Vombs ängars pånyttfödelse. Skånes
Natur 89:47-53.
Olsson, A. 2002. Fågelinventering på Vombs ängar 19992001. Tekniska förvaltningen i Lund.
(Se vidare under 3.3)
Översvämning på Vombs ängar, sedd norrifrån, 29 mars
1999. Foto: Ingvar Nilsson, stadsbyggnadskontoret
7.3 Vombsänkan
(7.3.3)
2 Östra Tvets ängar (2)
Area: 191 ha
Status: Riksintresse (NV), naturreservat, NATURA 2000, CW-område, militärt övningsområde,
strandskydd, vattenskyddsområde
Fastighet: Silvåkra 1:34, Ö. Tvet 2:9
Naturtyp: Hävdade fuktängar, sumpskog
Motiv: N, K, L
Beskrivning
Området utgörs av öppna fukt- och friskängar som
delvis betas och delvis slåttras. De fuktigaste partierna ligger i NV med smörblomma m.m. Vegetationen domineras av tuvtågeläng och skiljer sig en del
från Vombs ängar genom att t.ex. ängsbräsma inte
är särskilt vanlig. Häckfågelfaunan är relativt artfattig med enstaka par av storspov, tofsvipa, gulärla och
ängspiplärka.Ett storkhägn finns vid Ö. Tvets gård
och flera frihäckande par finns i omgivningen. Storkar brukar proviantera på ängarna och rovfåglar ses
ofta jaga över området. Området avgränsas av torra
höglänta marker på det militära övningssfältet i väster och Veberödsbäcken i öster. Lavelundsbäcken går
i västra delen av området och har lite fuktigare partier som slåttras väster om bäcken. Vattenledningen
från Vomb skär rakt genom området.Vid Prästamossen söder om Öbacken går en bit av sumpskogen in i
området.
Motiv
Främst biologiska och kulturhistoriska värden knutna
till ängamarkerna och fuktängarna.
Förutsättningar för bevarande av värden
Fortsatt bete och slåtter utan gödselpåverkan eller
negativ påverkan på hydrologin. Sumpskogen bör lämnas för fri utveckling.
Utvecklingsmöjligheter
Restaurera vattendragen genom meandring och höja
grundvattennivån. Utöka slåtterarealen.
Referenser
Olsson, A. 2002. Fågelinventering på Vombs ängar 19992001. Tekniska förvaltningen.
Östra Tvets ängar
(7.3.3)
3 Ljungen (2)
Area: 84 ha
Status: Riksintresse (NV), naturreservat (del),
CW-område, NATURA 2000, strandskydd, vattenskyddsområde
Fastighet: Veberöd 7:2, 7:3, 7:11 m fl
Naturtyp: Trädrik hagmark, lövskog, strandskog,
torrhed och öppna fuktängar
Motiv: N, K, F, L
Beskrivning
Söder om Klingavälsån, intill gamla Sjöbovägen, öster om Veberöd, finns ett omväxlande hagmarkslandskap med träddungar och öppna betesmarker på sandig mark. Hagmarken domineras av ekdungar medan de ohävdade träddungarna har en blandlövskog
där boken är vanlig. Öster om området finns en hel
del tallplanteringar. Den gamla banvallen för järnvägen mellan Dalby och Sjöbo går genom området. Floran i området präglas av torrängs-arter som ex. blåmonke, blåklocka, gulmåra, backtimjan, backsippa,
fårsvingel m.m. Ekarna växer långsamt på den magra sandiga marken och är troligen ganska gamla trots
att de inte är speciellt grova. Historiskt sätt har området präglats av ett extensivt åkerbruk med långa
trädor mellan odlingstillfällena.
Värden
Stora kulturhistoriska och biologiska värden.
Förutsättningar för bevarande av värden
De norra delarna ägs av naturvårdsverket och ingår
i naturreservatet. Där är förutsättningarna mycket
goda för bevarande av värden. I de södra delarna är
gödselpåverkan större i hagmarken och floran mer
utarmad. Här finns också risk för skogsbruksåtgärder som minskar de stora biologiska värden i förekomsten av gamla träd och död ved.
Utvecklingsmöjligheter
Införliva de södra delarna i Klingavälsåns naturreservat alt. bilda ett nytt reservat.
Referenser
Larsson, A. & Andersson, J. (Ekokonsult AB) 1979.
Revinge-Vombområdet, vegetation och vegetationsutveckling samt förslag till naturvårdsåtgärder.
Naturvårdsnämnden, Lund.
Den gamla banvallen genom Ljungenområdet
199
7 Beskrivning och analys
(7.3.3)
4 Veberöds ängar (3)
Area: 35 ha
Status: Riksintresse (NV), naturreservat, strandskydd, vattenskyddsområde
Fastighet: Veberöd 23:13, 25:2
Naturtyp: Åker.
Motiv: N, K, L
Beskrivning
Mellan Klingavälsån och Ö. Tvets ängar finns en smal
remsa åkermark som ligger i Veberöds socken. Området var ängsmark på 1910-talet och uppodlingen
har troligen påbörjats någon gång mellan de båda
världskrigen. I området rastar en hel del gäss och
området är viltrikt med både kronhjort och vildsvin.
Området avgränsas av Veberödsbäcken i väster och
Klingavälsån i öster.
Värden
Landskapsbildsvärden och kulturhistoriska värden.
Förutsättningar för bevarande av värden
Ingen skogsplantering.
Utvecklingsmöjligheter
Området bör återställas till ängs- eller betesmarker
för att binda ihop Ö. Tvets ängar med Vombs ängar.
Veberödsbäcken bör restaureras till ett meandrande
lopp med högre vattenyta.
Referenser
Larsson, A. & Andersson, J. (Ekokonsult AB) 1979.
Revinge-Vombområdet, vegetation och vegetationsutveckling samt förslag till naturvårdsåtgärder.
Naturvårdsnämnden, Lund.
Klingsvälsån i anslutning till Veberöds ängar
200
(7.3.3)
5 Skytteskogen, Veberöd (3)
Area: 49 ha
Status: Delar av området omfattas av detaljplan
Fastighet: Veberöd 15:159 m.fl.
Naturtyp: Tallskog, betesmark och lövblandskog
Motiv: F, N
Beskrivning
I östra delen av Veberöd finns ett skogsområde med
angränsande öppna marker som utgör ett mycket viktigt närströvområde för boende i tätorten. Ett elljusspår finns anlagt och området genomkorsas av flera
stigar. Den gamla banvallen skär rakt genom området. I väster dominerar tall på de sandiga markerna.
I öster finns en hel del lövskog, främst björk och al på
fuktigare marker. Allra längst i öster finns en öppen
betesmark på f.d. åkermark. Hela området var markerat som åkermark 1912.
Motiv
Området har stor betydelse för närrekreationen i
Veberöd.
Förutsättningar för bevarande av värden
Naturvårdsanpassat skogsbruk.
Utvecklingsmöjligheter
Öka tillgängligheten med fler markerade stigar och
information för besökare.
Referenser
Larsson, A. & Andersson, J. (Ekokonsult AB) 1979.
Revinge-Vombområdet, vegetation och vegetationsutveckling samt förslag till naturvårdsåtgärder.
Naturvårdsnämnden, Lund.
Skytteskogen med elljusspår
7.3 Vombsänkan
(7.3.3)
6 Hasslemölla N (2)
Area: 14 ha
Status: Strandskydd
Fastighet: Veberöd 24:2, Hasslemölla 1:1
Naturtyp: Ädellövskog, hagmark, sumpskog
Motiv: N, K
Beskrivning
Norr om Hasslemölla finns ett lövskogsparti, och ängsmarker upp mot den gamla banvallen och gården som
ligger norr om denna. I skogspartiet finns en hel del
bok med inslag av björk, al m.m. Området utgör ett
viktigt stråk längs Skoghusbäcken söder om gamla
Sjöbovägen och Ljungen i anslutning till Klingavälsån. Området har lång trädkontinuitet och det finns
anledning att titta närmare på flora och fauna i området.
Värde
Främst biologiska värden.
Förutsättningar för bevarande av värden
Naturvårdsanpassat skogsbruk och fortsatt betesdrift.
Ingen negativ påverkan på bäckens hydrologi.
Utvecklingsmöjligheter
Stängsling och beteshävd.
Referenser
Larsson, A. & Andersson, J. (Ekokonsult AB) 1979. Revinge-Vombområdet, vegetation och vegetations-utveckling samt förslag till naturvårdsåtgärder. Naturvårdsnämnden, Lund.
Ängsmarker och skog norr om Hasslemölla
7 Klingavälsån Ö och V
Hemmestorps mölla (1)
(7.3.3)
Area: 129,5 ha
Status: Riksintresse (NV), naturreservat, CWområde, NATURA 2000, strandskydd, vattenskydds-område
Fastighet: Kungsholmen 1:1, Veberöd 7:2, Vomb
1:2, 50:30.
Naturtyp: Öppna hävdade fukt- och torrängar.
Motiv: N, K, L
Beskrivning
På ängarna öster om Hemmestorps mölla (själva
möllan ligger i Sjöbo kommun) finns en välbevarad
fuktängsvegetation som på några platser har kalkfuktängskaraktär med många orkidéer. Området har
en mycket lång hävdkontinuitet som översilad slåtteräng och de senaste 100 åren även som betesmark.
Klingavälsån har här delvis fått behålla sitt naturliga
lopp med meandrande åfåra och avsnörda korvsjöar.
Fågellivet är rikt med många häckande och rastande
arter. Bl.a. förekommer många vadare och gulärla.
Den gamla banvallen utgör gräns i norr och ån som
kommungräns i söder. Det ligger ett storkhägn vid
Hemmestorps mölla. Kronhjort förekommer regelbundet i området.
Värden
Stora biologiska och kulturhistoriska värden. Den
naturligt meandrande ån har även geologiska värden.
Klass 1 i ängs- och hagmarksinventeringen.
Förutsättningar för bevarande
Fortsatt betes- eller slåtterhävd utan gödsling eller
påverkan på hydrologin. Naturreservatet ger goda
förutsättningar att värdena skall bevaras.
Utvecklingsmöjligheter
Restaurering av översilningssystemet, ökad tillgänglighet till Hemmestorps mölla.
Referenser
Larsson, A. & Andersson, J. (Ekokonsult AB) 1979.
Revinge-Vombområdet, vegetation och vegetationsutveckling samt förslag till naturvårdsåtgärder.
Naturvårdsnämnden, Lund.
Klingavälsån uppströms Hemmestorps mölla
201
7 Beskrivning och analys
(7.3.3)
8 Vombs boställe (3)
Area: 78 ha
Status: Riksintresse (NV), naturreservat, vattenskyddsområde, CW-område, NATURA 2000
Fastighet: Del av Vomb 1:2.
Naturtyp: Torrängar
Motiv: N, K, L
Beskrivning
Öppna gräsmarker och skogsbryn på sandig mark
söder om Vombs fure. Tidigare har här bedrivits extensivt åkerbruk men idag ligger delar ohävdade och
dominerad högörtäng medan andra delar nyligen har
börjat betas av får igen. Riksväg 11 går i norra delen
av området. I området finns den sällsynta gröna hedvårtbitaren som har sin svenska utbredning koncentrerad till Vombsänkan. När den upptäcktes för ca
20 år sedan hade den sin huvudutbredning just inom
detta område och längs furets västsida. Tallen sprider sig sakta ut från brynet och röjning har genomförts vid ett par tillfällen. Öppna gräsmarker och trädesmarker är idag sällsynta då merparten har planterats med tall.
Värden
Sandiga gräsmarker med värdefull flora och lägre
fauna. Kulturhistoriskt intressant markhistoria.
Förutsättningar för bevarande
Någon form av hävd är nödvändig, antingen slåtter,
bete eller återkommande upplöjning. Hela området
bör inte hävdas lika intensivt varje år utan det är viktigt att det finns större ytor i träda med hög gräs- och
örtvegetation hela tiden.
Utvecklingsmöjligheter
Hela området borde stängslas och betas för att gynna de sandlevande arterna. I betesmarkerna finns det
sedan möjlighet att skapa sandblottor genom plöjning
eller schaktning. Tillgängligheten för friluftslivet borde också förbättras genom markerade strövstigar och
parkeringsplatser. Då vägen byggs om bör en ekopassage skapas för djurlivet, ffa. kronhjorten.
Referenser
Larsson, A. & Andersson, J. (Ekokonsult AB) 1979.
Revinge-Vombområdet, vegetation och vegetationsutveckling samt förslag till naturvårdsåtgärder.
Naturvårdsnämnden, Lund.
9 Odlingsmarkerna mellan
Vombs Norregård och väg 11 (3)
(7.3.3)
Area: 235 ha
Status: Riksintresse (NV), naturreservat, CWområde, NATURA 2000, vattenskyddsområde,
strandskydd
Fastighet: Delar av Vomb 1:2, 1:3, 1:4, 1:5, 50:31.
Naturtyp: Åkermark i hävd och i träda
Motiv: K, L, N
Beskrivning
Området ligger öster om Vombs ängar och Klingavälsån, mellan Vombs Norregård i norr och väg 11 i
söder, och består av åkermark där bara vissa delar
odlas idag. Markerna är sandiga och intill Vombs vattenverk och infiltrationsdammarna ligger åkermarken
i träda bl.a. för att minimera risken för föroreningar i
grundvattnet. I skyddsområdet är det inte tillåtet att
ha betesdjur. De norra delarna, intill Vombs ängar,
används som vall och genom stora delar av området
löper träningsspår för travhästar. Området gränsar
till tallskog och Vombs Rabyvägen i öster där tallskogen etablerar sig i brynet. Den sällsynta, gröna hedvårtbitaren, förekommer i skogskanten, medan den
starkt hotade fältpiplärkan häckar i låg vegetation
kring travbanorna. Kronhjorten har ett viktigt uppehållsområde mellan Klinagvälsån och furet. Omkring
år 1820 utgjorde området övergångszon mellan de
blöta ängsmarkerna kring Klingavälsån och de torra
extensivt odlade markerna söder om Vombs by. Ca
1912 hade hela området odlats upp under de utskiftade gårdarna från Vomb.
Värden
Kulturhistoriska och landskapsestetiska värden i ett
område som gränsar till stora biologiska värden
(främst kronhjort, fältpiplärka och hedvårtbitare).
Förutsättningar för bevarande
Vårtbitaren vill ha tillgång till högre gräs omväxlande
med lägre gräsytor för att trivas. Visst slitage för att
gynna sandlevande arter.
Utvecklingsmöjligheter
En del åkermarken bör överföras till ängs- eller betesmark. Nygrävning av småvatten för groddjur.
Fläckodling av fodergröda för kronhjort.
Referenser
Larsson, A. & Andersson, J. (Ekokonsult AB) 1979.
Revinge-Vombområdet, vegetation och vegetationsutveckling samt förslag till naturvårdsåtgärder.
Naturvårdsnämnden, Lund.
202
7.3 Vombsänkan
10 Klingavälsån mellan
Vombs ängar och Ljungen (2)
(7.3.3)
Area: 24 ha
Status: Riksintresse (NV), naturreservat, NATURA 2000, strandskydd, vattenskyddsområde, CWområde
Fastighet: Vomb 1:2, 50:31, Veberöd 23:13 m.fl.
Naturtyp: Delvis meandrande slättå.
Motiv: N
Beskrivning
Området avser sträckan mellan dämmet söder om
Vombs ängar och Ljungen i söder. Längs åns södra
del finns en hel del äldre alpartier som förmodligen är
rester av den stora alstubbskottängen som täckte större delen av området för 200 år sedan. I hela sträckan
är ån sänkt och i norr även rätad. Stora delar av den
södra delen har dock fortfarande en ursprunglig
sträckning med ett krokigt och meandrande lopp. Större delen av åsträckan kantas av åkermark som på
Vombsidan ligger i träda. Området är viltrikt med både
vildsvin och kronhjort. Kungsfiskare förekommer tidvis i ån.
Värden
Ån har främst biologiska värden knutna till den limniska miljön och de äldre albestånden längs ån.
Förutsättningar för bevarande
Ingen negativ påverkan på vattenkvalitet och vattenföring. Bevarande av de äldre albestånden.
Utvecklingsmöjligheter
Restaurering av ån genom meandring av den rätade
åfåran. Återföring av åkermark till ängsmark och
återskapande av delar av alsumpskogarna.
Referenser
Larsson, A. & Andersson, J. (Ekokonsult AB) 1979.
Revinge-Vombområdet, vegetation och vegetationsutveckling samt förslag till naturvårdsåtgärder.
Naturvårdsnämnden, Lund.
Klingavälsån vid dämmet söder om Vombs ängar
Klingavälsån
Vattenledningen från Vomb korsar Klingavälsån
Stora alrötter i åkanten
203
7 Beskrivning och analys
Norra delen av Vombs ängar med den restaurerade Klingavälsån (maj 2002). Foto: Patrik Olofsson, EcoImages.
204
