7.3 Vombsänkan
Vombs fure, norra delen
7.3.2 Vombs fure - Vombsjön
Naturförhållanden
Vombs by ligger i ett stort sandområde som avgränsas av lägre och fuktiga marker med Vombsjön i norr,
Vombs ängar i väster och Klingavälsån i söder. De
sandiga markerna som är lättarbetade, men relativt
magra (åkermark klass 3-4), har medfört att byområdet är mycket stort och har präglats av ett ambulerande åkerbruk under mycket lång tid. Stora delar av
området låg ständigt i träda och skapade förutsättningar för en rik och varierad flora och fauna. Under
medeltiden fanns troligen fortfarande kvar en hel del
ekskog, men genom en allt intensivare markanvändning under 1600- och 1700-talen, blev landskapet till
slut helt trädlöst. Detta medförde att sanden blottlades och med vindens hjälp började driva. Både odlingar och betesmark drabbades av sandflykten. För
att minska den omfattande sanddriften började man
sätta upp risgärden där sanden kunde stoppas. Idag
framträder flera av dessa ”sandvallar” som långa,
raka åsar i landskapet. Det var dock först när tallplanteringen tog fart som man mera effektivt kunde
stoppa sandflykten. Detta skedde främst under 1800talet och vid 1900-talets början hade tallskogen ungefär samma utbredning som idag. Den agrara revolutionen med bl.a. införandet av konstgödsel gjorde
de långa trädesperioderna onödiga. Samtidigt fick
skogsbruket successivt större betydelse. På 1940-talet
beslutade man att hämta dricksvatten från Vombsjön
till Malmö vilket föranledde att nästan hela området
förvärvades av staden och vattenverket med vattenreningsdammarna anlades. Idag präglas området av
rationellt skötta barrskogar och på de öppna markerna hästskötsel eller ohävd. Vissa partier av tallskogen innehåller enstaka gamla, grova träd som är värdefulla som boträd för rovfåglar som havsörn och
fiskgjuse.
Landskapsekologi
Kring Bysjön och Häljasjön finns sandiga gräsklädda
marker med värdefull torrängsflora och -fauna. Dessa
arter har relativt bra spridningsförbindelser med andra sandmarker i norr och söder. De populationer som
finns i gläntor inne i skogen har dock svårare att sprida sig och det är främst längs skogsvägarna som detta
sker. Den sällsynta gröna hedvårtbitaren förekommer främst i högt gräs söder och väster om furet
men även kring sjöarna i västra delen av furet. Skog,
åkermark och kortbetad betesmark utgör barriärer
för arten. Kronhjorten har en viktigt population i furet och en del av området är avsatt som djurskyddsområde. Viktiga vandringsstråk för kronhjorten går
söderut mot Romeleåsen, nordöst mot Övedskloster
185
7 Beskrivning och analys
Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820
och västerut mot Klingavälsån. Friluftslivets utnyttjande av området avgör hur mycket hjortarna blir störda.
Kulturmiljövärden
Vombs by är en unik by på Vombsänkans sandmarker med en mycket speciell odlingshistoria och välbevarad bymiljö. Byn som tidigare löd under Övedskloster har en oregelbundet grupperad bebyggelse.
Kyrkan är placerad på en kulle i byns östra del. Den
äldre bebyggelsen består i huvudsak av gatuhus. De
angränsande Vombs ängar hyser ett av landets bäst
bevarade översilningssystem med höga kulturhistoTrakten Vombs fure - Vombsjön med delområden
Häradsekonomiska kartan 1912
riska värden. Ett tidigare extensivt åkerbruk kring byn
har skapat förutsättningar för en mycket speciell fauna
och flora. Tyvärr är delar av landskapet närmast byn
statt i igenväxning. Sanddynerna inne i furet är resultat av de risgärden som byggdes upp för att stoppa
sanddriften på 1700-talet. Skyddsplanteringarna vittnar om 1800-talets kamp mot sanden. Närmast Vombsjön och inne i byn finns en del äldre fritidshus av
kulturhistoriskt intresse.
Friluftsliv
Vombs fure är ett av de största sammanhängande
tallskogsområdena i Skåne och erbjuder stora värden för friluftslivet. Terrängen är lättframkomlig och
ett stort antal skogsbilvägar underlättar också tillgängligheten. Konflikter finns dock, främst genom störningsrisken för kronhjort och rovfåglar. Det råder
förbud för motortrafik i skogen förutom för besökare
till de anlagda parkeringsplatserna, vilket uppfattas
av många som förbud mot infart. Längs väg-arna
finns ett 10-tal P-platser med kapacitet för flera hundra bilar, främst i den norra delen närmast sjön. Skogen är tidvis rik på matsvamp. I den sydöstra delen
av furet råder beträdnadsförbud utanför vägarna under kronhjortens fortplantningstid (15.4-30.6).
Fuktängar väster om Vombsjön
186
7.3 Vombsänkan
Förutsättningar för värden i landskapet
Kronhjorten är beroende av ostörda skogspartier för
att kunna trivas i området. En reglering och kanalisering av friluftslivet är därför nödvändig och har delvis
skett genom bildandet av djurskyddsområdet i den
södra delen av Furet. De öppna partierna kring Gröne damm och Bockabacken i väster, är till stora delar
ohävdade och det pågår en långsam igenväxning.
Återupptagen hävd är nödvändig för att bevara värdena. Öppna gläntor behövs också i skogen för ljuskrävande arter.
Utvecklingsmöjligheter
Förslagsvis kan man öppna upp gläntor och stråk i
tallskogen för att gynna den rika floran och faunan
knuten till de sandiga, solbelysta markerna. Det vore
också önskvärt öka skogens omloppsålder innan föryngring sker samt att öka inslaget av lövträd (det
kommer en hel del självsådd björk och ek på vissa
marker) och lämna en del att bli jätteträd. I väster
bör man hävda de öppna gräsmarkerna och skapa
sandblottor genom störning. Det vore också önskvärt att öka tillgängligheten för friluftslivet i vissa delar av furet, samtidigt som man kanaliserar besökarna till markerade strövstigar. Vissa områden bör dock
avsättas med begränsad tillgänglighet under hela året,
för viltets och rovfåglarnas skull. Gamla grova tallar
bör sparas som boträd åt rovfåglar. Reservatsförordnande bör utredas.
Referenser
Larsson, A. & Andersson, J. (Ekokonsult AB) 1979.
Revinge-Vombområdet, vegetation och vegetationsutveckling samt förslag till naturvårdsåtgärder.
Naturvårdsnämnden, Lund.
Troedsson, T. 1964. Barrskogens framryckning i
Vomsänkan. Ett markvårdsproblem. Skånes Natur
51:98-106.
Mindre ljunghedsrest inne i Vombs fure
1 Vombs Norregård - Vombs
Nygård (2)
(7.3.2)
Area: 156 ha
Status: Riksintresse (NV), naturreservat, CWområde, NATURA 2000, strandskydd närmast
Vombsjön.
Fastighet: Vomb 1:3, 1:4.
Naturtyp: Torra betesmarker, fuktängar, dammar
och tallskog
Motiv: N, Z, B, K, F, L
Beskrivning
Sydost om Vombs Norregård finns ett större sandområde med en klar gräns i norr som utgör en fortsättning på den markanta strandvallen söder om
Vombsjön. I södra delen finns gles tallskog med anlagda travträningsbanor. Den mellersta delen består
av välhävdad betesmark med torräng och bortståtelhed. Längst i norr finns en större betesmark på fuktig till frisk mark. Speciellt torrängarna är mycket
artrika med flera rödlistade arter. Bland annat förekommer insekten Asilus crabroniformis. Idag betas
området väl av hästar och nötdjur. Djuren sparkar
upp sandblottor som är viktiga för många arter, dels
kärlväxter som är konkurrenssvaga och krävar hög
marktemperatur, dels grävande insekter som t.ex.
steklar. Travbanorna medför en störning på fältskiktet som gynnar många arter där slitaget är måttligt.
De sydvända skärningar som bildats vid travbanorna
är mycket viktiga för grävande insekter.
Värden
Området hyser en mycket värdefull sandmarksfauna (inkl. lökgroda i vattensamlingar) och -flora. Även
de fuktiga betesmarkerna i norr är värdefulla. Landskapsbilden är tilltalande för friluftslivet som dock är
sparsamt på grund av dålig tillgänglighet. Området
har lång hävdkontinuitet och är därmed av kulturhistoriskt intresse.
Förutsättningar för bevarande
Fortsatt beteshävd och störning för att blottlägga sandytor på sandig mark.
Utvecklingsmöjligheter
Tallskogen kan gärna glesas ut för att på sikt skapa
ett savannlandskap med glest stående och grupper
av gamla tallar. Detta gynnar den rika floran och faunan som är knuten till hög solinsntrålning. Fler groddammar kan grävas.
Referenser
Huggert, L. 1989, Sammanställning av intressanta och
skyddsvärda insektsbiotoper inom Lunds kommun.
Larsson, A. & Andersson, J. (Ekokonsult AB) 1979.
Revinge-Vombområdet, vegetation och vegetationsutveckling samt förslag till naturvårdsåtgärder.
Naturvårdsnämnden, Lund.
187
7 Beskrivning och analys
(7.3.2)
2 Vombsjön (2)
Area: 582 ha (endast Lunds kommuns del)
Status: Riksintresse (NV, yrkesfiske), vattenskyddsområde, strandskydd, CW-område (delvis).
Fastighet: Vomb 1:2, 50:73.
Naturtyp: Sjö och strandvall
Motiv: N, F, L, G
Beskrivning
Vombsjön är en reglerad, eutrof slättsjö som sedan
1940-talet utgör dricksvattentäkt, främst för Malmö
stad. Sjöns största djup är 15 m. Tillflödet sker främst
via Björkaån i öster och Borstbäcken i norr. Utloppet
ligger i nordväst till Kävlingeån och bildar kommungräns mot Eslöv. I Vombsjön finns möjligheter till bad
och fiske; bl.a. bedrivs här yrkesfiske. I sjön rastar
en hel del sjöfågel under höst, vinter och vår; både
havsörn och fiskgjuse ses regelbundet jaga i området. Den skogklädda strandvallen i söder är mäktig
och stupar på vissa platser 15-20 m ned mot sjön.
Från strandvallen har man fina utblickar norrut över
sjön, mot Hjälmaröd och Övedsklosters bokskogar.
Södra halvan av sjön ligger i Lunds kommun medan
den norra halvan delas mellan Eslövs och Sjöbo kommuner.
Värden
Viktig rastlokal för fåglar, attraktivt för friluftslivet strövande, skridsko, bad och fiske. Sjön har en hög
fiskproduktion och är viktig för yrkesfisket.
Förutsättningar för bevarande
Ingen negativ påverkan på vattenkvaliteten, så naturlig vattenreglering som möjligt.
Utvecklingsmöjligheter
Kanalisera friluftslivet bort från de mest störningskänsliga områdena vid strandvallen i söder. Bättre
angöringspunkter (P-plats, fågeltorn) längs västra
stranden.
Referenser
Almestrand, A. 1965. Några limnologiska synpunkter på
de skånska sjöarnas framtida användning för
vattenförsörjningsändamål. Skånes Natur 52:.54-72.
Andersson, G., Berzins, B., Björk, S. & Gelin, C. 1968.
Vombsjöns sommargröna vatten. Skånes Natur 55:5768.
Eklöv, A. 2003. Fiskar och fiske i Lunds kommun. Lärande
Natur, Tekniska förvaltningen i Lund.
Persson, K. 1979. Sjöinventering i Malmöhus län.
Länsstyrelsen i Malmöhus län, Naturvårdsenheten. Medd.
nr 1979:3
Weijman-Hane, G. 1970. Vattenvårdsplan för Kävlingeån, Generalplan. Kävlingeåns vattenvårdsförbund.
Wetterhall, S. & Dackman, T. 1965. Skånes framtida
vattenförsörjning. Skånes Natur 52:39-53.
188
(7.3.2)
3 Bysjön (3)
Area: 20 ha
Status: Riksintresse (NV), strandskydd
Fastighet: Vomb 1:4
Naturtyp: Sjö, strandskog
Motiv: N, L, F
Beskrivning
Bysjön ligger direkt nordväst om Vombs by och omges av en gles strandskog med främst klibbal och
björk. Sjön är förmodligen en dödissjö och ligger på
sandig mark. Sjöns omgivningar utnyttjas intensivt för
träning av travhästar. Tämligen rik fiskfauna.
Värden
Värdefulla geologiska och limnologiska förhållanden.
Förutsättningar för bevarande
Ingen negativ påverkan på vattenkvaliteten.
Utvecklingsmöjligheter
Öka tillgängligheten för friluftslivet.
Referenser
Eklöv, A. 2003. Fiskar och fiske i Lunds kommun. Lärande
Natur/Tekniska förvaltningen.
Persson, L. 1973. Populationsundersökningar över ruda
i Bysjön. Limnologiska institutionen, Lunds Universitet.
Vombsjöns södra strand
7.3 Vombsänkan
(7.3.2)
4 Häljasjön (3)
Area: 53 ha
Status: Riksintresse (NV), vattenskyddsområde,
strandskydd
Fastighet: Vomb 1:2.
Naturtyp: Sjö, strandskog, torrhed och kärr.
Motiv: N, F, K, G
Beskrivning
Häljasjön med omgivande strandskogar och sandiga
öppna gräsmarker. Sjön är belägen vid norra gränsen
av det s.k. Vomb-Sjöbofältet, ett stort isälvsfält som
till stora delar är uppbyggt av sand. Sjösänkan är troligen en dödishåla som är nästan rund med en diameter på ca 400 meter. Det största djupet är hela 12 m
och direkt söder om sjön höjer sig landskapet till ca 6
m över sjöytan. På skånska rekognosceringskartan
(1812-20) har sjön en bred naturlig förbindelse med
Klingavälsån. Häljasjön fungerar idag som infiltrationsdamm för vattenverket, men är också populär
som bad- och sportfiskesjö.
Värden
Limnologiska, geologiska och rekreativa värden.
Förutsättningar för bevarande
Ingen negativ påverkan på vattenkvaliteten
Utvecklingsmöjligheter
Bättre tillgänglighet för badande.
Referenser
(7.3.2)
5 Torrängar SO Vombs by (3)
Area: 11,2 ha
Status: Riksintresse (NV)
Fastighet: Vomb 1:2
Naturtyp: Torräng
Motiv: N, K
Beskrivning
Området utgörs av öppna gräsmarker strax sydost
om Vombs by. Marken är sandig och det har utvecklats torrängsvegetation. Delar av området betas av
främst hästar och har en kortbetad vegetation. Stora
delar är dock ohävdade och domineras av högvuxen
knylhavre.
Värden
Kulturhistoriska och biologiska värden knutna till de
sandiga gamla åkermarkerna.
Förutsättningar för bevarande
Fortsatt bete.
Utvecklingsmöjligheter
Återupptagen hävd i någon form på ohävdade ytor.
Referenser
Larsson, A. & Andersson, J. (Ekokonsult AB) 1979.
Revinge-Vombområdet, vegetation och vegetationsutveckling samt förslag till naturvårdsåtgärder.
Naturvårdsnämnden, Lund.
Dahlberg, N.1979. Geoinventering, Lunds kommun.
Naturvårdsnämnden, Lund.
Eklöv, A. 2003. Fiskar och fiske i Lunds kommun.
Lärande Natur/Tekniska förvaltningen.
Badplatsen vid Häljasjön
Torrängar sydost om Vombs by
189
7 Beskrivning och analys
(7.3.2)
6 Vattenverksdammarna (3)
(7.3.2)
7 Vombs Raby (3)
Area: 73 ha
Status: Riksintresse (NV), vattenskyddsområde
Fastighet: Vomb 1:2, 50:31.
Naturtyp: Anlagda infiltrationsdammar, torräng.
Motiv: N
Area: 112 ha
Status: Riksintresse (NV), vattenskyddsområde
Fastighet: Vomb 1:2, 50:31
Naturtyp: Torräng, tallskog
Motiv: N
Beskrivning
Inne i tallskogen finns ett långsträckt område med ett
30-tal anlagda infiltrationssdammar som utnyttjas för
rening av Vombsjövatten, innan det pumpas upp från
grundvattenbrunnar och distribueras som dricksvatten. Vattennivån varierar mellan dammarna och över
året vilket skapar gynnsamma miljöer för bl.a. vadarfåglar och groddjur. Tidigare har här lekt strandpadda men de senaste åren har inget spel hörts. Nattskärra, sommargylling och mindre strandpipare är
några av de fågelarter som förekommer i området.
Runt dammarna finns en torrängsvegetation som slås
för att hindra igenväxning.
Värden
Viktigt område för fåglar och groddjur.
Förutsättningar för bevarande
Anpassad vattennivå för de prioriterade arterna. Hålla
öppet kring dammarna.
Utvecklingsmöjligheter
Skapa sandblottor för insekter.
Referenser
Beskrivning
Öppna gräsmarker och skogsbryn på sandig mark
vid Vombs fures västra sida. Området avgränsas av
Vombs Rabyvägen i väster och tallskogen i öster.
Värden
Sandiga gräsmarker med värdefull flora och fauna.
Kulturhistoriskt intressant markhistoria. Förekomst av
bl.a. grön hedvårtbitare, fältpiplärka och kronhjort.
Förutsättningar för bevarande
Någon form av hävd är nödvändig, antingen slåtter,
bete eller återkommande upplöjning. Hela området
bör inte hävdas lika intensivt varje år utan det är viktigt att det finns större ytor i träda med hög gräs- och
örtvegetation hela tiden.
Utvecklingsmöjligheter
Området borde stängslas och betas för att gynna de
sandlevande arterna. I betesmarkerna finns det sedan möjlighet att skapa sandblottor genom plöjning
eller schaktning. Tillgängligheten för friluftslivet borde också förbättras genom markerade strövstigar och
parkeringsplatser. För att gynna strandpaddan som
tidigare fanns i vattenverksdammarna kan grunda
dammar grävas i skogskanten.
Referenser
Troedsson, T. 1964. Barrskogens framryckning i
Vombsänkan. Ett markvårdsproblem. Skånes Natur
51:98-106.
Wetterhall, S. & Dackman, T. 1965. Skånes framtida
vattenförsörjning. Skånes Natur 52:39-53.
Cavallin, B. 1979. Mitt första Vomb. Skånes Natur 66:1825.
Troedsson, T. 1964. Barrskogens framryckning i
Vombsänkan. Ett markvårdsproblem. Skånes Natur
51:98-106.
Strandpadda
190
Hedblomster
7.3 Vombsänkan
(7.3.2)
8 Grusgropen (2)
Area:33,5 ha
Status: Riksintresse (NV), djurskyddsområde,
vattenskyddsområde
Fastighet: Vomb 1:2
Naturtyp: Tallskog, igenväxande grustag
Motiv: G, N, K
Beskrivning
I södra delen av Vombs fure ligger en igenväxande
grustäkt som var i drift fram till 1980-talet. Täktgropen är ca 3-4 meter djupare än kringliggande mark i
norra delen för att succesivt höja sig söderut. I nordost finns en sandbrink som ännu hålls öppen av hjortdjurens slitage men som idag skuggas av uppväxande tall och björk. Fortfarande finns öppna gläntor i
den norra delen där det även tippas jordmassor. Innan igenväxningen tog fart fanns här en mycket rik
insektsfauna med bland annat flera mycket sällsynta
myrarter.
Värden
Kulturhistoriska, geomorfologiska och zoologiska.
Förutsättningar för bevarande
Motverka igenväxningen och bevara solbelysta sandblottor.
Utvecklingsmöjligheter
Röjning av den uppväxande slyskogen i norra och
nordöstra delen för att återskapa goda förutsättningar för en sandlevande insektsfauna.
Referenser
P. Douwes, muntl.
(7.3.2)
9 Klostersågen (2)
Area:70 ha
Status: Riksintresse (NV), djurskyddsområde
Fastighet: Vomb 1:2.
Naturtyp: Tallskog på sanddyner, bokskog
Motiv: G, N, K
Beskrivning
Ett större område med sanddyner i tallskog norr om
väg 11 och bokskog söder om vägen. Dynerna har
främst uppkommit under 1700-talet genom sanddrift.
Skyddsplanteringar av tall etablerades under 1700och 1800-talen. Idag består tallskogen av varierad
ålder och bestånden har blivit utglesade genom stormfällning under de senaste decennierna. Dynerna är
de största inom Vombområdet och breder ut sig över
ett ganska stort område. Viktigt område för kronhjort.
Värden
Kulturhistoriska, geomorfologiska och zoologiska.
Förutsättningar för bevarande
Ingen täktverksamhet och bevarande av äldre tallar.
Utvecklingsmöjligheter
Öka andelen lövträd och avsätt en del av tallbeståndet för fri utveckling. Tillgängligheten för friluftslivet
kan förbättras och kanaliseras, bl.a. genom en säkrare in- och utfart från parkeringen. Service i form
av toalett, bänkar och bord, soptunnor och markerade strövstigar kan iordningställas.
Referenser
Troedsson, T. 1964. Barrskogens framryckning i
Vombsänkan. Ett markvårdsproblem. Skånes Natur
51:98-106.
Norra delen av ”Grusgropen”
Sandås vid Klostersågen
191
7 Beskrivning och analys
10 Stora sandåsen - Gröne
damm (2)
(7.3.2)
Area: 22 ha
Status: Riksintresse (NV), djurskyddsområde,
vattenskyddsområde
Fastighet: Vomb 1:2
Naturtyp: Sanddyn med tallskog, fattigkärr och
damm.
Motiv: N, K, G, F
Beskrivning
Markant sandås, ca 4-5 m hög och 12-15 m bred,
som löper i NV-SO- riktning. På åsen växer främst
tallskog med inslag av gran. Flera av tallarna är närmare 200 år gamla. Fältskiktet är hedvegetation på
den sandiga marken. Eventuellt har sanddynen uppkommit kring människoskapad hägnad då den går rakt
i landskapet och fortsätter åt nordväst.
Värden
Gamla tallar, geomorfologiska och kulturhistoriska värden
Förutsättningar för bevarande
Ingen täktverksamhet, spara de gamla tallarna.
Utvecklingsmöjligheter
Skydda sandåsen och röja bort träd på delar av åsen
där ljunghed kan utvecklas. Övriga delar bör lämnas
för fri utveckling vilket dock på sikt kommer att skada sandåsen genom rotvälter (därför parti med mer
kulturhistorisk skötsel).
Referenser
Skogsvårdssstyrelsen i Södra Götaland. 2002. Nyckelbiotopsinventeringen.
Risinger B. 1984. Sanddyner i Malmöhus län.
Länsstyrelsen i Malmöhus län, Naturvårdsenheten, medd.
nr. 1984:1.
Den stora, långa sandåsen i furets mellersta del
192
(7.3.2)
11 Tyges håla (2)
Area: 3 ha
Status: Riksintresse (NV), djurskyddsområde,
vattenskyddsområde
Fastighet: Vomb 1:2
Naturtyp: Tallskog, ljunghed
Motiv: N, K
Beskrivning
Äldre gles tallskog med ljunghed längs skogsvägen.
6-7 tallar är troligen närmare 250 år och skulle i så
fall vara från den första generationen tall som planterades i Vombs Fure. I en tall har en fläder slagit rot
7-8 meter upp och flera träd har bohål i sig.
Värden
Mycket stora tallar ger förutsättningar för rovfåglar
och hackspettar att bygga bo. Ljunghed är sällsynt i
kommunen och hyser en del intressanta arter. I området finns även nattskärra.
Förutsättningar för bevarande
Tallarna lämnas för fri utveckling medan viss gallring
av ungskog kring träden kan behövas.
Utvecklingsmöjligheter
Bevara beståndet som biotopskyddsområde.
Referenser
Skogsvårdssstyrelsen i Södra Götaland. 2002. Nyckelbiotopsinventeringen.
Troedsson, T. 1964. Barrskogens framryckning i
Vombsänkan. Ett markvårdsproblem. Skånes Natur
51:98-106.
Gamla tallar vid Tyges håla
7.3 Vombsänkan
(7.3.2)
12 Eriksro (3)
Area: 8 ha
Status: Riksintresse (NV), djurskyddsområde, vattenskyddsområde
Fastighet: Vomb 1:2
Naturtyp: Rad med lövträd
Motiv: N, K
Beskrivning
Längs vägen västerut från Eriksro finns en rad med
äldre lövträd, främst ek och björk, som börjar nå en
ålder då de är mer intressanta för lägre fauna och
flora. Trädraden omges av barrskog och bidrar även
till att släppa ner mer ljus till skogsvägen och göra
den mer attraktiv för friluftslivet.
Värden
Biologiska och rekreativa värden.
Förutsättningar för bevarande
Att trädraden vårdas och bibehålls.
Utvecklingsmöjligheter
Plantera nya lövträd i luckorna.
Referenser
Skogsvårdssstyrelsen i Södra Götaland 2002. Nyckelbiotopsinventeringen.
(7.3.2)
13 Björkekullarna, syd (2)
Area: 5,4 ha
Status: Riksintresse (NV), vattenskyddsområde
Fastighet: Vomb 1:2
Naturtyp: Tallskog med enstaka björkar.
Motiv: N, K, G
Beskrivning
Sanddyner med tallskog och en mycket stor björk (>
100 år) som står ensam i tallskogen längst i norr.
Området benämns näbblinjen i nyckelbiotopsinventeringen där det fått naturvärdesklass. Här står flera
gamla vidkroniga tallar varav några är uppemot 200
år gamla. Sannolikt av stort värde för bl.a. insektsfaunan. Några grova björkar och björklågor finns i
området.
Värden
Geomorfologiska, kulturhistoriska och entomologiska
Förutsättningar för bevarande
Inga ingrepp från skogsbruk mer än för att gynna de
större träden.
Utvecklingsmöjligheter
Viss gallring av ungtall kring de äldre tallarna behövs.
Björkarna bör ges större utrymme i framtiden. Den
stora björken i norr bör frihuggas något för att kunna
leva så länge som möjligt.
Referenser
Skogsvårdssstyrelsen i Södra Götaland 2002. Nyckelbiotopsinventeringen.
193
7 Beskrivning och analys
(7.3.2)
14 Äskebäskan (2)
15 Ö Äskebäskan (3)
Area: 4,2 ha
Status: Riksintresse (NV), vattenskyddsområde,
strandskydd
Fastighet: Vomb 1:2
Naturtyp: Ädellövskog, sumpskog
Motiv: N, K
Area: 26 ha
Status: Riksintresse (NV), vattenskyddsområde,
strandskydd
Fastighet: Vomb 1:2
Naturtyp: Öppen betesmark
Motiv: N, L
Beskrivning
Brant nordsluttning vid Vombsjöns SÖ hörn, med gammal ädellövskog och äldre alsumpskog. I alkärret finns
grova och gamla träd med delvis hög sockenbildning.
Området sluttar mot norr och är tydligt genomsilat av
ytligt grundvatten. Några hålträd förekommer liksom
högstubbar, lågor och några spärrgreniga, äldre bokar. Hassel växer i buskskiktet. På träden har påträffats krushättemossa och mossor av släktet Porella. Skärmstarr växer i fältskiktet.
I branten växer främst mycket gamla och grova bokar med inslag av enstaka ekar. Här finns flera lågor
och grova högstubbar trots att viss avverkning har
förekommit tidigare. I nedre delen finns flera källor
som springer fram och översilar alkärret nedanför.
Beståndet är inte speciellt brett, ca 30-40 meter men
ganska långt, ca 400 meter. Den östra delen ligger i
betesmark med öppen undervegetation. I söder växer ung lärkskog planterad på 1980-talet. Beståndet
har ett fint sydbryn som troligen kan bestå trots att
lärkskogen växer upp.
Värden
Stora biologiska och geologiska värden.
Förutsättningar för bevarande
Att inga fler ingrepp görs i området annat än för att
gynna de gamla träden.
Utvecklingsmöjligheter
Viss röjning i mötet mot lärkskogen kanske kan behövas för att behålla sydbrynet. Området bör skyddas som naturreservat eller biotopskyddsområde.
Referenser
Beskrivning
Betesmarker som i söder består av torrängar på sandig sluttning ner mot flacka och mer fuktiga marker i
norr. Nyligen har spridda tallar i den torra betesmarken avverkats för att gynna den sällsynta gröna hedvårtbitaren. Troligen har området till större delen varit uppodlad i början på 1900-talet. I sydöstra kanten
förekommer den rödlistade mossan sandnäbbmossa
rikligt i gles tallskog.
Värden
Sandiga miljöer och fuktig betesmark med intressant
flora och lägre fauna.
Förutsättningar för bevarande
Fortsatt bete med återkommande röjningar och putsning av tuvor på de fuktigare partierna. Bevara förutsättningarna för mossfloran på marken.
Utvecklingsmöjligheter
Återkommande röjningar för att hålla efter tallplantor i betesmarken.
Referenser
Skogsvårdssstyrelsen i Södra Götaland 2002.
Nyckelbiotopsinventering.
194
(7.3.2)
Tyler, T. 2002. Värdefulla mosslokaler i Lunds
kommun, stencil.
