18. Kultur och företagande

Kultur och företagande
Kulturproduktionens villkor
Karlstad 22 september 2016
Trender
o 
o 
o 
o 
o 
Kultur och media är en tillväxtbransch.
I hela samhället kan vi urskilja en rörelse från stora
organisationer mot projekt och nätverk.
Inom kultursektorn bedrivs allt mer verksamhet i
företagsform av olika slag.
Tillväxten av arbeten inom kultursektorn sker främst i form
av eget företagande.
Kultursektorn är den mest företagstäta sektorn i samhället.
Definitioner av kulturföretag
o 
o 
o 
Med kulturföretag menas ”att företa sig något på det
kulturella fältet”.
Kulturföretag är företag som sysslar med musik, design, film
och tv, media, nya media, interaktiva digitala medier, teater
och dans, konst eller reklam.
Kulturföretag är företag som själva tycker att de är
kulturföretag – ”if they think they are, they are”.
Kulturföretagens struktur
o 
o 
o 
30 procent av dem som är verksamma inom kultursektorn är
egenföretagare jämfört med 14 procent i genomsnitt.
Sektorn domineras av småföretag (mindre än 10 anställda)
och mikroentreprenörer. Antalet mikroentreprenörer ökar.
En bransch som är ekonomiskt lukrativ för ett fåtal men där
flertalet har mycket låga inkomster.
Det småskaliga kulturlivet
Om man betraktar det småskaliga kulturlivet som bransch visar
det sig att:
o  Man är mer dynamisk, flexibel och anpassningsbar än i andra
branscher.
o  Man jobbar ofta i projektform.
o  Man har många olika uppdragsgivare samtidigt.
o  Man går mellan A-skatt och F-skatt.
o  Man arbetar i nätverk snarare än fasta organisationer.
Relationen mellan kultur och ekonomi
o 
o 
o 
o 
Kultur som tillväxtfaktor
Kultur som levebröd
Kultur som ekonomisk onyttighet
Kultur som underhållning
Kulturföretaget har två tyngdpunkter
o 
o 
ett konstnärligt kunnande och
ett ekonomiskt och administrativt kunnande
”Fördomen säger att konstnärssjälen inte kan vara kamrer.”
Kulturföretagets specifika villkor
o 
o 
o 
o 
Självbilden är ofta att man är ”ofrivilliga” företagare.
Kulturföretagarens marknad fungerar inte som andra
marknader utan balanserar mellan två motpoler – ekonomisk
logik och kulturell logik eller ekonomiskt kapital och
kulturellt kapital. För att erhålla kulturellt kapital kan det
ibland vara nödvändigt att avsäga sig det ekonomiska. Den
konstnärliga ekonomin har därför en ”dubbel karaktär”.
Skapandet av konst och kultur styrs inte av marknadens
efterfrågan utan ett kulturföretag är produktorienterat, inte
marknadsorienterat.
Ett kulturföretag måste ständigt skapa nytt och ta nya risker
för att inte hamna i ett konstnärligt bakvatten.
Kulturföretagets specifika villkor
o 
o 
o 
o 
o 
Konstupplevelser följer en ackumulerande logik. Ju mer man
ser, desto mer vill man också se. Marknaden blir därför aldrig
mättad.
Kvalitet och lönsamhet går inte hand i hand.
En inneboende motsägelse mellan det för det konstnärliga
skapandet nödvändiga risktagandet och den för företagandet
nödvändiga strävan att minimera risker.
Personrelaterad kunskap.
Kulturföretag konkurrerar inte med varandra eftersom
produkterna är unika.
”Konstiga företag”
o 
o 
o 
o 
o 
Skapandet av konst styrs inte av marknadens efterfrågan.
Konsten ska vara fri och stå bortom alla kommersiella krav.
Konstverkens komplexitet gör dem unika och svåra att
kommunicera med traditionella metoder.
Konsten har många och oförutsebara målgrupper. Hur ska en
marknadsföringsstrategi då se ut?
Konst är inte något som man nödvändigtvis kan ta till sig.
Konsten följer inte konkurrensens logik.
”Konstiga företag”
o 
o 
I konsten är allt underordnat den konstnärliga visionen,
inklusive ekonomi och marknadsföring.
Många konstverk är unika, de kan inte reproduceras eller
upprepas och måste upplevas på plats.
(Emma Stenström)
Romantisk syn
”Emma Stenström tydliggör konstens komplexitet, men jag tror
inte på en romantisk syn där allt ska utgå från den konstnärliga
visionen, alltså även ekonomi och marknadsföring.”
(Elisabeth Lindfors)
Konstnärskapet ingen frizon
”Konstnärligt skapande har, och har alltid haft, att ta hänsyn till
praktiska förutsättningar, ekonomi, organisation, politik, material
etc.”
(Elisabeth Lindfors)
Två olika verksamheter
o 
o 
”Problemet inom många konstföretag är att två olika
verksamheter blandas ihop, verksamheten som konstnär och
verksamheten som konstföretagare.”
”Konsten kommunicerar med sin publik i mötet med
densamma. Konstföretagarens uppgift är att väcka intresse för
mötet, att öppna publikens ögon.”
(Elisabeth Lindfors)
Växer som alger, inte som träd
o 
o 
o 
o 
o 
”En sektor där 85 procent av organisationerna har färre än
fem anställda växer som alger, inte som ett träd.”
Algtillväxt är svår att få syn på, svår att hejda och omöjlig att
styra.
Kreativ verksamhet kräver kräver dynamik, flexibilitet och
autonomi, vilket är lättare att uppnå i små organisationer.
Inom de kreativa näringarna gör man affärer på ett nytt sätt,
men de offentliga stöden fungerar ofta på gamla, industriella
sätt.
En politik på det här området bör tillhandahålla resurser och
mötesplatser.
Mellan stolarna
Kulturföretaget hamnar mellan tre olika politiska sakområden:
o  Kulturpolitik
o  Arbetsmarknadspolitik
o  Näringspolitik
(Karlsson och Lekvall)
Strukturella problem för kultursektorn
o 
o 
o 
o 
o 
o 
o 
Brist på information, sammanhållning och självmedvetande
inom sektorn.
Brist på finansiering och brist på öppenhet kring de
möjligheter som faktiskt finns.
Den lokala marknaden är mättad och det saknas hjälp med att
utveckla nya marknader.
Begåvningsflykt.
Fysiska platser i staden försvinner – gentrifiering.
Kommunen etc. gör inga långsiktiga åtaganden för sektorn.
Det saknas en instans som kan representera alla oberoende
kulturutövares behov.
(Karlsson och Lekvall)
”Kulturarbetaren i en
tillväxtfokuserad samhällsdiskurs”
Zambrellis frågeställningar
o 
o 
Hur kan samhällsdiskursen kring kultur och tillväxt skönjas i
kulturarbetares föreställningar om och förståelse av den
kulturella ekonomin?
Hur ser verksamma inom kultursektorn på sin yrkesroll samt
hur bidrar arbetet inom kultursektorn till deras
identitetskonstruktion?
Utgångspunkter
Kulturens allt större betydelse i samhällsutvecklingen, kulturell
ekonomi.
Att den starkare betoningen av kulturens nyttoaspekt – kultur som
lokaliseringsfaktor, attraktion, produktivitetsfaktor,
kreativitetsfaktor, resurs för turismen, etcetera – påverkar
samhällets syn på kulturen och dess utövare.
Utgångspunkter
De fyra perspektiv på relationen kultur – ekonomi som Karlsson
och Lekvall urskiljer, perspektiv som inte utesluter varandra
utan snarast är parallella:
o  Kultur som tillväxtfaktor
o  Kultur som levebröd
o  Kultur som ekonomisk onyttighet
o  Kultur som underhållning
Utgångspunkter
Karlsson-Lekvalls tes att det i många kulturföretagares ögon är
skillnad på att driva ett kulturföretag och ett annat företag och
att de i sin självbild inte är ”vanliga” företagare utan i många
fall motsträviga, ”ofrivilliga” företagare.
Enkät till kulturarbetare
o 
o 
o 
Vad anser du skiljer synen på arbete inom kultursektorn
jämfört med arbete i andra sektorer?
Hur tror du att yrkesrollerna inom kultursektorn kommer att
förändras i framtiden?
Många ser gärna kultursektorn som betydelsefull, till och med
som ”motor” för tillväxt. Vad är din reaktion på detta? Hur
ser kopplingen mellan kultur och ekonomi ut för dig?
Den egna synen på arbete i kultursektorn
o 
o 
o 
o 
o 
o 
o 
o 
o 
Fritt
Komplext
Varierat
Goda relationer inom
sektorn – stark samhörighet
Hård konkurrens
Knappa resurser
Idealism
Låg ersättning till utövarna
Genuint intresse
o 
o 
o 
o 
o 
o 
Starka drivkrafter: lust att
berätta, förändra, ställa
frågor, roa, oroa, etcetera
Stark vilja att påverka
människor positivt med
kultur
Offentliga bidrag ett måste
Avsaknad av ekonomiska
incitament
Yrkesvalet starkt kopplat
till identitet
Vag gräns mellan arbete
och fritid
Den egna synen på arbete i kultursektorn
o 
o 
o 
o 
Måste ständigt förklara och försvara sin yrkesroll
Kulturarbete uppfattas som flummigt av omvärlden
Kulturarbetare anses jobba med sin hobby och deras arbete
anses inte vara något riktigt jobb
Kulturarbetare uppfattas som lite udda
Några slutsatser
o 
o 
o 
o 
Hur ser de kulturarbetare som har svarat på Zambrellis enkät
på samhällsdiskursen kring kultur och tillväxt?
I hur stor utsträckning uppfattar de sig som företagare?
Vilket av Karlsson-Lekvalls fyra perspektiv på relationen
mellan kultur och ekonomi syns tydligast bland dem?
Hur värderar Zambrelli det perspektivet?
Motor för tillväxt
Respondenterna var allmänt positiva till att använda kultur som
en motor för tillväxt men såg långsiktiga och insiktsfulla
satsningar från politiskt håll på kultur som en förutsättning.
De uppmärksammade dock i allmänhet inte kulturarbetarnas
möjlighet att bidra till ekonomisk tillväxt.
”Marknadsanpassa” synen på den egna rollen
Zambrelli drar slutsatsen att det krävs en hel del för en generell
förändring till en mer ”marknadsanpassad” syn på den egna
rollen. Samtidigt, menar hon, är en sådan förändring en
förutsättning för både ett rikt kulturutbud och en kreativ
näringslivsutveckling i framtiden.
Kulturföretagare
Ingen uppfattade spontant sig själv som kulturföretagare.
Levebrödsdiskursen dominerar
Den diskurs som syns tydligast i hennes studie är
levebrödsdiskursen. Man betonade möjligheten att utveckla
både former och innehåll för att kunna leva på sin
kulturverksamhet.
”Meningsdiskurs”
Zambrelli menar att levebrödsdiskursen måste kompletteras med
en ”meningsdiskurs”. Den uttrycks genom
kulturföreträdarnas stora engagemang för att skapa värde och
mening för andra, något som är viktigare än egen ekonomisk
vinning. Meningsdiskursen och levebrödsdiskursen, mer eller
mindre integrerade, är viktiga förutsättningar för en fortsatt
positiv utveckling av den kulturella ekonomin.
”Konstruktionen av ett kulturarv”
Utgångspunkter
Från industrisamhälle till tjänstesamhälle, till
informationssamhälle, till upplevelsesamhälle….
§ 
§ 
§ 
§ 
Vad styr lokaliseringen av upplevelsetjänster?
Kan konst betraktas som en råvara?
Vad innebär de transformationsprocesser som näringslivet
genomgått för kulturens funktion i samhället?
När kultur blir ekonomi och ekonomi blir kultur, var befinner
sig då den kulturarbetare som vill utöva sitt konstnärskap?
Empiriska exempel
o 
o 
En studie om kvinnor som driver företag inom turistnäringen
på Öland.
”Mitt I - konst och kunskap i Ölands Världsarv”, ett
utvecklingsprojekt som syftar till förbättrade besöksmål med
nya aktiviteter, konstutställningar på hög internationell nivå,
forskarseminarier och möten mellan konst och kunskap för
barn, vuxna, konstnärer och forskare.
Artikelns syfte
Att diskutera på vilket sätt kreativa miljöer utgör en potential för
regional och lokal utveckling i mötet mellan kultur och
ekonomi.
Mitt I – konst och kunskap i Ölands Världsarv
Projektet ger möjlighet att få svar på frågor som :
o  Hur kan kultur/konst leda till lokal utveckling på kort och
lång sikt?
o  Var finns de främsta förespråkarna respektive motståndarna
när det gäller att använda konst som ett medel för att nå
regional utveckling.
o  När nu kultur i högre grad än tidigare anses vara en motor i
den regionala utvecklingen, märker konstutövaren av det?
Mitt I – konst och kunskap i Ölands Världsarv
o 
o 
o 
o 
o 
Ambition att bryta den traditionella bilden av Öland som bad
och sol.
Lyfta fram nya platser för besöksnäringen.
Ölands odlingslandskap blev världsarv år 2000.
Ölands världsarv representerar både gårdagens försörjning
och den nu levande bondekulturen och mat- och
agrartraditionen representerar platsens äkthet och kulturella
traditioner.
Komplement till bundenheten till sommarsäsongen.
Mitt I – konst och kunskap i Ölands Världsarv
Tydliggöra världsarvets kultur- och naturvärden genom att
tillsammans med bybor och andra intressenter utveckla ett
antal platser till att bli mer representativa besöksmål för
världsarvet genom kunskap och konstnärlig gestaltning.
Projektet inbegriper en process av platsskapande eller
platsutveckling, dvs. att utveckla platsen så att nya bilder av
den uppstår och att nya aktiviteter tar form.
Gestaltning och kunskap står i fokus i projektet och löper som en
röd tråd på olika plan och med olika målgrupper.
Mitt I – konst och kunskap i Ölands Världsarv
o 
o 
Seminarier, där kompetens från olika områden – konstnärer,
länsstyrelse, universitet och högskolor, etcetera – diskuterar
konstens och kulturens betydelse i ett lokalt och regionalt
sammanhang.
Möten på lokal nivå på de platser som inbegrips i projektet.
Konstens ekonomisering
Under ett seminarium lyfte flera konstnärer frågor om konstens
ekonomisering till debatt:
o  Gynnas konsten för sina kulturella värden eller för sin
förmåga att främja ekonomisk utveckling?
o  Om nu konst är så viktig för regional utveckling, varför
förväntas då konsten vara gratis?
o  Ska man som konstnär vara egen företagare eller inte?
Gynnas konsten för sina kulturella värden eller för sin
förmåga att främja ekonomisk utveckling?
Frågan handlar om konst är en process, en rörelse i syfte att
beskriva, ifrågasätta och utforska världen, eller om konsten är
en vara som kan beställas med en beskrivning av vilket syftet
med den ska vara? Kan dessa intressen kombineras? Kan
konst fungera som en motor för lokal och regional
utveckling?
Svaret blev:
Ja, men konsten måste vara fri. Då kan den öppna upp för
förändringsbenägenhet och stimulera nytänkande vilket
gynnar lokal utveckling. Konsten kan också hjälpa till att se
en annan sorts intelligens – handens intelligens.
En motsättning mellan kultur och ekonomi
Frågan om konstnärernas ekonomiska situation rymmer en
motsättning mellan kultur och ekonomi. Konstnärerna
upplevde att man vill att konstnärer ska medverka i olika
sammanhang men det finns inte pengar avsatta för det.
Konstnärer betraktas alltså som viktiga för regional ekonomisk
utveckling och anlitas som professionella men det finns sällan
med i beräkningarna att uppdragsgivaren ska betala för
konstnärens kunskap.
Slutsatser
Turismen har stor betydelse för Öland och jordbrukets traditioner
är en viktig del av den vara som säljs. Med andra ord blir den
lokala kulturen en vara, som säljs ut i form av kulturturism.
Så långt är utvecklingen i samklang med den
regionalpolitiska retoriken där konst och kultur ges allt större
betydelse för regional och lokal utveckling.
Slutsatser
Konstnären har getts betydelsen av råvara i en upplevelsebaserad
ekonomi, men de ekonomiska villkoren för konstnären har
inte förändrats utan konstnären betraktas som en offentlig
tillgång. Ekonomiseringen av kulturen har alltså inte fullt ut
nått konstnären. De politiska tongångarna är positivt till
kultur som ekonomisk drivkraft men ekonomiska satsningar
på kultur blir ofta ifrågasatta.
Slutsatser
Det finns en rad svårigheter i att använda kultur som drivkraft för
ekonomisk utveckling.
En är frågan om konsten ska vara en ekonomisk vara eller om
konst är till för dess egen skull.
En annan är svårigheterna att mäta det ekonomiska mervärdet av
kultursatsningar eftersom de ofta uppstår som sekundära
effekter i form av t.ex. sysselsättning inom servicenäringen
eller i form av ett kreativare klimat.
Slutsatser
Konstnärerna är inte en del av den kulturekonomiska diskursen
utan följer snarare den äldre kulturpolitiska diskursen om
konstens tillgänglighet för alla som övergripande mål.
Konstnärerna betonar konstens betydelse för den lokala
utvecklingen, men lokal utveckling behöver inte syfta på
ekonomisk utveckling, utan kan t.ex. också vara en starkare
bygemenskap eller ett friare tänkande som leder till ett mer
”tillåtande” klimat.
Stickspåret: Fundera över
o 
o 
o 
Vilka är aktörerna?
Vad karaktäriserar dem?
Vilka är hindren respektive framgångsfaktorerna?
Inlämningsuppgift 2
Beskriv vad som är typiskt för kulturföretaget och diskutera hur
konstnären/kulturarbetaren ser på sin roll som företagare.
Uppgiften redovisas skriftligt på 2 – 3 A4-sidor, Times Roman
12 p, enkelt radavstånd. Inlämning per e-post till
[email protected] senast den 28 september.
Litteratur:
Aronsson, Lars, ”Kartor över kulturella ekonomier”, i Kulturell ekonomi, s. 15
– 40
Entreprenörskap och företagande inom Kulturrådets verksamhetsområde
Foghagen, Christer, och Johansson, Susanne, ”Konstruktionen av ett världsarv
– samspelet mellan kultur, ekonomi och lokal utveckling”, i Kulturell ekonomi,
s. 135 – 163.
Inlämningsuppgift 2
Litteratur, forts:
Karlsson, David, En kulturutredning: pengar, konst och politik (delar av)
Karlsson, David, och Lekvall, Lotta, Den ofrivillige företagaren
Zambrell, Katarina, ”Kulturarbetaren i en tillväxtfokuserad samhällsdiskurs”, i
Kulturell ekonomi, s. 227 – 256.