Sociala medier och läkemedelsbranschens etiska regelverk
Detta är ett tolkningsdokument rörande sociala medier och Läkemedelsbranschens etiska regelverk
(LER) författat av LIFs kansli. Vi presenterar några exempel på sociala medier och olika situationer,
samt frågor och svar, som kan vara till hjälp för läkemedelsföretagen att bedöma huruvida detta är
lämpligt eller ej med avseende på LER. Observera att det ytterst alltid är IGM och NBL som vid en
anmälan avgör huruvida ett förfarande är lämpligt eller ej. Dokumentet får anses vara ett levande
dokument och kan komma att uppdateras. Senaste uppdatering: 2012-02-29
Om Sociala medier
Sociala medier är digitala kommunikationsformer där vi delar upplevelser, åsikter och innehåll.
Kommunikation genom dialog och konversation via till exempel chatt, bloggar, mikrobloggar, sociala
nätverk, uppladdning och delande av bilder, musik och videos, mail, virtuella världar samt wikis.
Bland de mest kända kan nämnas Facebook, Twitter och Youtube.
Frågan är på vilket sätt sociala medier förhåller sig till läkemedelsbranschens etiska regelverk (LER).
Vi kommer här att presentera några exempel på sociala medier och olika situationer samt frågor och
svar som kan vara till hjälp för er att bedöma huruvida detta är lämpligt eller ej med avseende på
LER. Observera att det ytterst alltid är IGM och NBL som vid en anmälan avgör huruvida ett
förfarande är lämpligt eller ej.
Se även dokumentet ”Praxis och rekommendationer för olika slag av information på Internet enligt
regler för läkemedelsinformation mm” från september 2004.
Allmänna rekommendationer
Sociala medier har på 2000-talet tillsammans med antalet användare skjutit i höjden och de kommer
förmodligen att fortsätta utvecklas i snabb takt. Detta är således en relativt ny plattform för
läkemedelsinformation där praxis ännu inte hunnit utvecklats. Det är därför av extra stor vikt att
läkemedelsföretagen även i dessa fora applicerar LER. Det är inte så att information på digitala
medier skulle vara oreglerad eller tillhöra någon slags gråzon. Läkemedelsbranschens etiska regelverk
är medianeutralt och gäller i alla sammanhang oavsett vilka kanaler företaget använder.
I sociala medier är hög etik och transparens oerhört viktiga och grundläggande värdeord som man
som läkemedelsföretag bör lägga stor vikt vid. Sociala medier möjliggör visserligen för den ”oetiske”
att skapa anonyma konton eller göra anonyma inlägg. Det är ett beteende vilket LIF självklart tar
kraftigt tar avstånd från. LIF har stort förtroende för våra medlemsföretags produkter och att de
marknadsförs på ett korrekt, vetenskapligt och etiskt sätt i enlighet med LER. Det bör alltid framgå
vem som är avsändaren när man bidrar med information eller debattinlägg i sociala medier inom sitt
professionella område.
boss11
2
Några grundläggande aspekter:
Om man som företag bidrar till att enskild uppfattning på bloggar m.m. sprids, är man som
företag ansvarig för detta.
Information om receptbelagda läkemedel får inte riktas till allmänheten. Inte heller får man
bidra till att sådan spridning kan förekomma.
Sjukvårdspersonal får förmedla läkemedelsinformation om receptbelagt läkemedel enbart
vid direktkontakt med patient, inte på annat sätt.
Sjukvårdspersonal får inte ge råd och information som kan uppfattas som att man
rekommenderar en viss behandling.
När allmänhet berättar om läkemedelsbehandling med subjektiva värderingar kan det
uppfattas som patientintygande om informationen sprids vidare eller offentliggörs på annat
sätt via läkemedelsföretag.
Om ett företag väljer att följa debatter på t.ex. patientforum så kan de också ha en skyldighet
att rapportera ev. biverkningar som diskuteras om företagets preparat. Företaget bör ha en
policy för hantering av biverkningsfall då information om rapportör eller patient är
ofullständig.
Google AdWords
Är förvisso inget socialt medium, men är i sammanhanget ändå värt att nämnas. Det fungerar
kortfattat att man betalar Google när en internetanvändare klickar på en länk som Google lagt upp
(detta kallas PPC, Pay Per Click). Annonsören anger till Google vilka ord eller begrepp som ska gälla
för att deras länk ska aktiveras (exempelvis diabetes) samt vilket det högsta belopp som annonsören
är villig att betala för.
Vad som gör det hela mer komplicerat är att systemet har utvecklats till vad Google kallar för
Placement Targeted Advertisment. Detta innebär att en annonsör kan först ange vilket begrepp som
är relevant, exempelvis dating och mode, sedan domännamn, exempelvis Blondinbella och
Aftonbladet Klick, sedan ämnen exempelvis gravid, sedan en demografisk profil exempelvis kvinnor
ålder 15-35. Google gör en målanalys av vilka hemsidor, bloggar, microbloggar osv. som är relevanta
för den de sökord annonsören angivigt för att sedan placerar företagets annonser på dessa sidor.
Detta kallas cost per impression (CPI).
Detta sker per automatik via Googles databaser och mjukvaruprogram, det sker inte genom
handpåläggning av Google personal. Problemet med detta är att man inte har full information om
vilka dessa oönskade mål är och Googles mjukvaruprogram känner inte till ordet etik. Det finns dock
en möjlighet till handpåläggning från företaget men det kräver konstant övervakning av systemet.
LIF är inte emot användandet av Google AdWords, men eftersom detta mjukvaruprogram inte vet
vad etik innebär är det fullt möjligt att era länkar dyker upp på opassande sidor. Därför
rekommenderar LIF att företagen regelbundet går igenom bruttolistorna där deras länkar framgår, så
att man kan ta bort olämpliga sidor om detta blir aktuellt. Som ett exempel kan nämnas hemsidan
www.fasse.se (ej längre ett problem), där vissa av LIFs medlemsföretag dykt upp just via Google
AdWords. Observera också att eventuella länkar endast får gälla terapi- och utbildningsinriktad
hemsida eller hybridsida. Länkning (pull) får förekomma till någon av dessa ovanstående hemsidor
2015-11-1729
3
om man själv söker på t.ex. en sjukdom, men man får däremot inte genom länkning dirigeras in
(push) på en hemsida som direkt handlar om ett receptbelagt läkemedel.
Annonser för receptbelagda läkemedel via AdWords strider mot LER. Enligt 114 får man inte aktivt
sprida information om receptbelagda läkemedel på förhandsgodkänd hemsida, det betyder att man
inte får sponsra länkar till sådan sida eller aktivt marknadsföra hemsidan i fråga.
Facebook
Facebook är en nätgemenskap med ca 500 miljoner användare världen över. På Facebook kan vem
som helst skapa en grupp där alla eller vissa användare på forumet kan bli medlemmar. Det finns
grupper för olika sjukdomar t ex MS och bröstcancer. Blir man medlem i en grupp kan man starta en
”marknadsundersökning” och ställa ett antal frågor till alla medlemmar i gruppen. Naturligtvis bör
man alltid vara transparant med sin företagstillhörighet. Enligt artikel 114 skall
läkemedelsinformation vara selektiv och endast riktas till mottagare som kan tänkas ha behov eller
intresse av informationen i fråga. Det skulle t ex kunna vara OK att som företag ställa vissa frågor till
medlemmarna av en sådan grupp gällande t ex utformning av sprutor. Det är också viktigt att man i
dessa sammanhang är öppen med vem man är och vad som är syftet med de frågor man ställer.
Betänk dock att det inte är tillåtet att ställa frågor eller att sprida information om receptbelagda
läkemedel (artikel 102).
Patientslikeme
Patientslikeme.com är en hemsida (USA) där patienter lägger upp och delar med sig av information
om sig själva och hur de upplever sin sjukdom, medicinering och biverkningar. Informationen är
tillgänglig för alla. Det går även att läsa sammanställningar om hur patienterna på detta forum
upplever sina respektive läkemedel, vilka doser de står på eller vilka biverkningar de upplever. Sidan
samlar in informationen som läggs upp och säljer den vidare till läkemedelsföretag och
försäkringsbolag. Det finns så vitt vi vet ingen svensk motsvarighet. Dock kan naturligtvis även
patienter från Sverige registrera sig på denna hemsida.
Betänk dock att ni inte kan länka direkt till en persons personliga uppgifter, då detta skulle uppfattas
som ett brott mot artikel 108 då som dokumentation inte får åberopas intyg av enskilda patienter.
Fallbeskrivningar skall vara utformade som typfall så att den enskilda patienten inte kan identifieras
och vara fria från subjektiva värderingar från patienten. Här till kommer ett eventuellt brott mot
artikel 102 och förbudet av marknadsföring av receptbelagda läkemedel gentemot allmänhet dvs.
man kan inte länka direkt till sammanställningen om ert företags läkmedel. Företaget kan inte heller
fråntas ansvaret genom eventuella ”disclaimers”. Däremot borde det vara fullt möjligt att länka till
forumets huvudsida om den är neutral jmf hybridsida.
Wikipedia
Wikipedia är en populär informationskälla där vem som helst har möjlighet att uppdatera eller skapa
ett nytt ämne utan förhandsgranskning. Här kan ni som företag lägga upp information om ert företag
samt era receptfria produkter. Det är dock viktigt att detta görs på ett seriöst, vetenskapligt och
etiskt sätt. Med största sannolikhet bryter det mot förbudet mot reklam gentemot allmänheten att
lägga upp information om receptbelagda läkemedel, detta är alltså inte möjligt.
2015-11-1729
4
Möjligheten finns att det redan existerar information och ni kan naturligtvis undersöka huruvida
informationen stämmer och eventuellt uppdatera med korrekta uppgifter. Men detta betyder också
att det är fullt möjligt att som företag skapa en anonym användare och ”krydda” vissa uppgifter t ex
att överdriva behandlingsresultat, utesluta viktig information som t ex biverkningar eller att lägga
upp information om receptbelagda läkemedel. Ett sådant förfarande är naturligtvis något LIF tar
avstånd ifrån.
Som exempel kan nämnas att ett läkemedelsföretag enligt Wikipedia (USA) och ”WikiScanner”
anklagats för att medvetet redigerat och vinklat artiklar som rörde deras område. Ett sådant
förfarande skadar hela branschens förtroende och rykte. Det är en helt annan sak att korrigera
uppenbara felaktiga påståenden med vetenskapligt underbyggda fakta. T ex att någon påstår att
dubbeldos av ett visst läkemedel ger bättre effekt där så inte är fallet utan det i själva verket endast
leder till en ökad risk för biverkningar. Här bör man dock som företag vara försiktig, då detta lätt
annars kan uppfattas som marknadsföring. Ett förfarande som annars är lämpligt är att då ange t ex
"För korrekt information om våra läkemedel kontakta företaget NN + kontaktuppgifter" alternativt
hänvisa till Fass.se.
Frågor och svar
1. Kan vi gå in som företag och lägga upp t.ex. en PIL, Fass-text för en produkt i Wikipedia?
Svar: Nej, inte genom att ”klippa och klistra” från Fass.se, eftersom det är viktigt att
informationen är uppdaterad vilket lätt kan glömmas bort. Däremot lämpar sig en länkning
till t ex bipacksedel eller Patient-Fass på Fass.se.
2. Får vi gå in och korrigera sakfel om våra receptbelagda produkter i Wikipedia med hjälp av
Fasstexten? Självklart har vi konto där det framgår vilka vi är och kontaktuppgift.
Svar: Ja, om det är för att korrigera uppenbara felaktiga påståenden med vetenskapligt
underbyggda fakta. T ex att någon påstår att dubbeldos av ett visst läkemedel ger bättre
effekt där så inte är fallet utan det i själva verket endast leder till en ökad risk för
biverkningar.
3. På Twitter, bloggar & Facebook : Information kan spridas genom bookmarks & share
funktioner. Om det finns artiklar om något av våra läkemedel i dagspressen får vi då som
företag sända dessa vidare genom dessa funktioner?
Svar: Nej, då detta strider mot reklamförbudet av receptbelagda läkemedel. Se även fråga
10.
4. Får vi som företag ha en sluten mötesplats i Facebook dit vi bjuder in viktiga doktorer och
diskuterar läkemedel som har marknadsföringstillstånd i Sverige (endast godkända
medlemmar får acess)?
Svar: Nej. I flera fall t ex Twitter "äger" företaget information om dem som ansluter sig och
bl.a. Twitter anger att man har rätt sprida information vidare om användarna men även få
citera i t ex annons från bloggarna (”Twitter collects personally identifiable information
about its users and shares it with third parties. The service considers that information an
asset, and reserves the right to sell it if the company changes hands. While Twitter displays
no advertising, advertisers can target users based on their history of tweets and sometimes
may quote tweets in ads”).
2015-11-1729
5
Även om Facebook inte äger informationen och inte har rätt att sprida informationen är
slutna mötesplatser för hälsosjukvård för knippat med generella svårigheter. Om läkarna t ex
börjar diskutera off label-förskrivning för era läkemedel är detta något ni i så fall kan fällas
för. Ett läkemedelsföretag får inte låta hälso- och sjukvårdspersonal medverka i
läkemedelsinformation och uttala sig som garant för ett visst läkemedel eller förorda en viss
behandling. Om forumet t ex skulle innehålla allt för mkt information om ett visst läkemedel,
skulle detta indirekt kunna tolkas som marknadsföring av ert läkemedel. Detta skulle betyda
att ni som företag måste bevaka forumet och redigera bort olämpliga inlägg, vilket är
tidskrävande, då förmodligen de flesta inlägg sker på kvällar och helger etc.
5. Får vi som företag ha en öppen mötesplats på Facebook där vi erbjuder allmänheten att
ställa frågor om våra produkter? (Inga personliga hälsoråd förstås, de hänvisar vi till
sjukvården).
Svar: Nej, det blir lätt en form av patientintygande i strid med artikel 108 och/eller
marknadsföring där förtjänster/fördelar med produkten framhålls. Däremot finns ju
möjligheten till ett produktneutralt forum för frågor på era hemsidor, där frågorna dessutom
inte ställs i realtid samt inte kan spridas enligt fråga 4 ovan. Om ett företag tillhandahåller ett
öppet diskussionsforum (via en sjukdomsupplysande hemsida) där frågor ställs i realtid kan
detta uppfattas som patientintyg.
Läkemedelsföretag är enligt produktansvarslagen/produktsäkerhetslagen skyldiga att svara
på frågor om sina produkter. Men det är naturligtvis en skillnad på att ställa en fråga, och att
erhålla ett svar, i ett forum jmf med direktkontakt via e-post eller telefon. Att svara på frågor
som inkommer via mailfunktionen i Facebook, borde därför vara OK.
6. Får vi gå in och kommentera det journalister skriver om våra produkter eller om företaget?
Möjlighet att kommentera erbjuds ofta.
Svar: Nej, inte om det gäller receptbelagda läkemedel. Detta är viktigt, då det kan fällas som
försök till marknadsföring. Dock anser vi att det finns möjlighet att rätta rena sakfel, se fråga
2.
I ett forum avsedd för sjukvårdspersonal t ex hemsidan för Dagens Medicin bör man dock
kunna använda kommentars rutor i en större utsträckning då dessa inte riktar sig till
allmänheten.
7. Vilket ansvar har vi om någon bloggar om våra produkter t.ex. på twitter (t.ex. genom att
länka till företaget X)?
Svar: Om privat namngiven person skulle blogga om någon av Era produkter eller t o m länka
till Ert företag är detta inget som ni kan hållas ansvariga för. Det kan dock i värsta fall
uppfattas/misstänkas som att personen är bulvan för Ert företag, men det beror på
omständigheterna, och ofta svårt att bevisa.
8. Får vi kommentera på andras tweets?
Svar: Nej, dock anser vi att det finns möjlighet att rätta uppenbara sakfel, om det är möjligt
på det begränsade utrymme som finns till förfogande. Att kommentera produktneutrala
tweets bör dock vara OK .
2015-11-1729
6
9. Om man lägger upp något på Youtube (OTC) vilket ansvar har man då för kommentarerna?
Svar: Samma risk för patientintygande med subjektiva värderingar om förträffligheten kan
uppkomma.
10. Det förekommer terapiinriktade hemsidor där företag enbart informerar om sjukdomen
och inte om produkter; ett rum som är avsett för allmänheten. Dessa sidor brukar/kan ha
ett rum ”för sjukvårdspersonal” som sjukvårdspersonal klickar på och då det kommer upp
en pop-up, där man får bekräfta att man är sjukvårdspersonal och för att komma in på
denna del. Sjukvårdsrummet kan innehålla produktinformation. Som jag förstått så är det
inte ok att ha facebookikoner på sjukvårddelen men är det ok att lägga upp
facebookikoner på den terapiinriktade delen som är till för allmänhet (men som också
innehåller ett rum med pop up för sjukvårdspersonal)?
Svar: Man får ju annonsera i dagspressen för sina sjukdomsupplysande sidor. Det borde
därför vara ok att lägga upp facebookikoner för den terapiinriktade delen för allmänheten.
Å andra sidan finns risk att personer som använder Facebook och skickar vidare info och
länkar även i sammanhanget adderar påståenden och subjektiva värderingar om sin eller
annan läkemedelsbehandling i strid med artikel 108. Om företag bidrar till spridning av
någon form av subjektiva värderingar har man ansvar för det enligt artikel 127 och 128.
Företaget måste i så fall ha fullständig kontroll över vad som sägs i sammanhanget vilket är
ogörligt. Dessutom skall läkemedelsinformation, de flesta sjukdomshemsidor innehåll något
om behandlingsmöjligheter, vara selektiv och riktas enbart till dem som antas ha behov eller
intresse av den (art. 114).
Slutsats: Det är således svårt att ge ett heltäckande svar på denna fråga.
11. Är det tillåtet att ha en app på hemsidan som patienter kan ladda hem för att komma åt
att se en instruktionsfilm för beredning och administrering av en av våra produkter?
Svar: Ja, men det förutsätter att materialet som laddas ner enbart innehåller rena
instruktioner beträffande handhavandet och inga produktfördelar eller annan
ändamålsenlighet.
Detta torde alltså vara möjligt från allmänhetsingången för en s.k. hybridsida, men även från
en s.k. lösenordskyddad hemsida som riktar sig till patienter. Däremot är det inte lämpligt
med en dylik app på en s.k. terapiinriktad hemsida, då denna skall vara problemorienterad,
produktneutral och endast nämna terapigrupper.
12. Vi utvecklar en app vars syfte är att vara ett hjälpmedel för veterinären hur läkemedlet ska
doseras utifrån ett antal parametrar. Appen kommer att läggas ut på appstore som ju är
allmänt tillgänglig. Appen kommer inte att kosta något utan är fri att laddas ned. Den
kommer att marknadsföras i fackpressannonser och i samband med säljbesök. Kan appen
innehålla reklam t ex en flik med förpackningsbild och targets points (som naturligtvis
följer regelverket?) Svar: Om en applikation läggs ut på Appstore kan den laddas ned av vem
som helst, även allmänheten. I så fall måste man vara mkt tydlig med att appen riktar sig till
veterinärer, då det annars kan betraktas som marknadsföring av receptbelagt LM mot
allmänhet (artikel 102).Risken för brott mot artikel 102 torde även vara större om appen
innehåller reklam och targetpoints samt är gratis att ladda ned.
Betänk dock att en mjukvara (app) för ett dosplaneringsverktyg för humanläkemedel kan ses
2015-11-1729
7
som ett medicintekniskt hjälpmedel (medical device). Då krävs CE-märking och för regler
kring detta hänvisas till expertis inom området.
13. När det gäller patient appar är min fråga, är det enligt regelverket möjligt att göra en
patient app med information om läkemedlet? I den ska information om läkemedlet finnas,
dvs. motsvarande patientinformation som är lättare för patienten att förstå jämfört med
hur patient fass fungerar. Vid nedladdning kan en fråga "poppa upp" där man behöver
bekräfta att man har fått läkemedel x utskrivet för att ta del av informationen.
Svar: Appen bör således kunna likställa med en ”Patientbroschyr” men i app-format”. Sådana
får dock endast ges ut av läkaren till patienten vid förskrivningsögonblicket/besöket.
Problemet med appar är att de behövs laddas ned från en allmän sida där alla kan ladda ned
den, ej bara patienter utan en bred allmänhet, således kan de inte överräckas. Även om man
får intyga att man är patient är detta inte tillräckligt, utan skulle tolkas som marknadsföring
av receptbelagt LM mot allmänhet (artikel 102).
Man skulle ev. kunna tänka sig en app där man inte kommer någonstans vidare utan att först
ha knappat in batchnumret, jmf t ex lösenordskyddade hemsidor för receptbelagda
läkemedel där man kan nå info på sådant sätt. Detta har dock inte prövats av IGM/NBL ännu
beträffande en app, men om man ändå vill göra detta (trots osäkert utfall IGM/NBL) måste
en sådan app, dess innehåll och vad den leder till för slags information granskas som
pliktexemplar av IGM.
14. a) Fråga: ”En fråga om icke receptbelagda läkemedel på facebook. Jag vill gärna t ex slå ett
slag för våra förkylningsläkemedel som är traditionellt växtbaserade läkemedel eller
naturläkemedel under förkylningssäsongen. Men måste jag då ha med hela ”plikttexten”?
Svar: Ja, det betraktas som marknadsföring och då gäller minimininfo (117). Säg t ex att ni
har en sida för ert företag på Facebook, här vill ni nu berätta om olika receptfria LM vid
förkylning – ni skriver då en ”statusuppdatering” som nämner något om en OTC produkt - då
måste minimiinfo finnas med. Dessutom måste troligen minimiinfo finnas i varje
”statusuppdatering” där ni nämner OTC produkten. Minimiinfo skall vara lätt att hitta och i
anslutning, därför bör det gälla samtliga statusuppdateringar – även om informationen redan
kan finnas någon annanstans på sidan i en annan statusuppdatering. Status uppdateringar på
Facebook behandlar oftast helt olika saker och kan således ses som separata ”annonser”.
Sedan gäller såklart även alla andra artiklar i LER t ex 102, 104 m.m.
b) Fråga: ”Och om någon konsument kommenterar och är positiv – måste jag då ta bort
detta inlägg”?
Svar: Ja, troligen, annars finns en risk att det uppfattas som patientintyg vilket inte är tillåtet
(artikel 108).
15. Fråga: ”Kan kliniker i sin rekryteringsstrategi i framtiden i sina ansökningar för kliniska
prövningar komplettera ansökningar om annonsering i Facebook (komplettering till
tidningar (vilket redan godkänns eftersom man ser annonserna i tidningar regelbundet)
och till den sida på klinikens webbplats de redan har) och då komplettera med Facebook
annonseringar (där annonslänken styrs direkt till klinikens webbplats där all information
och intresseanmälan finns (finns ju redan idag)”?
Svar: Ja, det är möjligt att söka personer till sina studier/prövningar via sociala medier. Detta
skall då framgå i ansökan till etikprövningsnämnden vilka kanaler som är avsedda för
annonsering t.ex. tidningar, radio, tv eller sociala medier. Liknande annons och ordalag
används då oberoende av medium – dock får den vara kortare för sociala medier. Annonsens
utformning är neutral/informativ och fokuserar på studien och sjukdomen. Om den inte är
2015-11-1729
8
det riskerar det att bryta mot LER och t ex marknadsföring av receptbelagda läkemedel mot
allmänhet.
2015-11-1729
