HÄLSOKUNSKAP 3

advertisement
6.9.2013
HÄLSOKUNSKAP 3
Hälsa och forskning
Nina Westerback
Hygien och vaccinationer
• Under början av 1900-talet koncentrerade man sig på att
förebygga smittsamma sjukdomar
• Upplyste om sunda, hygieniska vanor
• Efter 1945 var smittsamma sjukdomar fortfarande största
dödsorsaken I Finland
• Tuberkulos, kikhosta, gulsot, syfilis, tyfus, polio, difteri och gonorré
LEKTION 6 -
Hälsofrämjande arbete efter andra
världskriget
• 1940 utvecklades moderskaps- och barnrådgivnings
verksamheten – vi har idag en av de lägsta
barndödligheterna i världen
• Började utveckla skolhälsovården
• Gratis skolmåltider vid 1940 –talet var viktig del av
hälsofrämjande arbetet
Utvecklingen av sjukvårdssystemet
Folkhälsoarbetet
• 1960-1970 –talen låg tyngdpunkten på att utveckla
 Prioriteringarna förändradespå 1970 –talet
sjukhusnätverk, mycket nya vårdplatser
• Läkarutbildningen utökades – tre nya medicinska
fakulteter grundades I Finland
• Sjukförsäkringssystemet utvecklades
 Tidigare gick 90% av resurserna till specialsjukvården
och 10% till basservicen
 Hålsovården och utvecklades – främja regional och social
jämlikhet i.o.m. tillgång till och utnyttjande av
hälsovårdsservice
 Kunskap om levnadsvanornas betydelse ökade –
hälsoupplysningen prioriterades
 Bl.a. Norra Karelen – projektet startade
1
6.9.2013
Målen för hälsoprogrammet
”Hälsa 2015”
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Barnens välbefinnande ökar
Rökning bland ungdomar minskar och att alkohol och
droganvändning inte ökar
Dödsfall och olyckor bland unga män minskar
Den arbetsföra befolkningens funktionsförmåga förbättras
Funktionsförmågan hos >75åringar fortsätter att förbättras
Finländarna lever 2 år längre friska
Finländarna är lika nöjda med hälsovårdstjänsterna som
nu
Skillnaden i dödlighet minskar
VÄLBEFINNANDE I
ARBETET, ERGONOMI
Sid 70-74
Funktionsförmåga
Välbefinnande i arbetet
• En människas förmåga att klara av de krav som
• Påverkas av
• Funktionsförmågan
• Arbetsorganisationen
• Arbetsuppgifterna
det dagliga livet ställer på henne hemma, på
arbetsplatsen och på fritiden
• Hälsa, ålder, levnadsvanor, arbete och
arvsmassa är faktorer som påverkar
funktionsförmågan
• Hur krävande
• Hur intressanta, mm...
• Cheferna och arbetskamraterna
• Personalpolitiken
Välbefinnande i arbetet
Ergonomi
• Kan utvecklas > förbättrar både trivsel och resultat
• Handlar om att förebygga och undanröja problem i arbetet
• S.k. TYKY-verksamhet (”UUA-verksamhet”,
upprätthållande och utvecklande av arbetsförmåga)
• Behovskartläggning
• Säkerhet
• Arbetsförmåga
• Arbetsgemenskap
för att minska arbetsbelastningen och arbetshälsoriskerna
• Studerar interaktionen mellan människan, arbetet och
tekniken
• I arbetsskyddslagen: konstruktionerna på de platser där
arbetet utförs och arbetsredskap ska väljas,
dimensioneras och placeras på ett ergonomiskt
ändamålsenligt sätt
• Öppen kommunikation
2
6.9.2013
Fysisk ergonomi
Kognitiv ergonomi
• Man granskar arbetsställningar, materialhantering,
• Man granskar bl.a. psykisk belastning, beslutsfattande,
repetitiva rörelser, arbetsrelaterade sjukdomar i stöd- och
rörelseorganen, planritningen för arbetsplatsen, säkerhet
och hälsa
interaktioner mellan människa och dator, tillförlitligheten i
mänskligt beteende, arbetsstress och utbildning
Organisatorisk ergonomi
Tillämpningar
• Man granskar kommunikationen, personaladministration,
Att anpassa
• arbetets innehåll
• arbetsredskap
• arbetsställen
• arbetsmiljö
• arbetsmaterial
• teknik
så att människan lättare skall klara av och
utvecklas i sitt arbete
arbetets utformning, arbetstidsarrangemang, teamarbete,
deltagande planering, samarbete, nya arbetsmodeller,
organisationskultur, distansarbete…
Fundera parvis/grupper på tre…
• På minst fyra faktorer i skolans utrymme/organisation som
är ergonomiskt uttänkt
• På minst fyra faktorer som inte fungerar.
• Eventuella lösningar?
FRÅN DIAGNOS TILL
SJUKDOM
Sid 76-92
3
6.9.2013
Hälsa och sjukdom
Från diagnos till sjukdom
• Befinner sig på ett kontinuum, och gränsen mellan dem
Anamnes
Ana = upp, mnesis = minne (hågkomst)
• Insamling av förhandsuppgifter.
• Hur länge patienten har haft symptom
• Vilken typ av symptom
• Vilka problem symptomen medfört
• Tidigare symptom
• Tidigare sjukdomar
• Medicinering
• Livsföring...
kan ibland vara svår att definiera
• Läkaren börjar med att samla in patientuppgifter anamnes
Från diagnos till sjukdom
• Sedan undersöks patienten
• Fysisk rutinundersökning
• Blodprov
• Endoskopi
• Biopsi
• Röntgen
• Funktionsprov
Colonoskopi/sigmoideskopi s.85
Gastroskopi s.84
• Ett böjligt optiskt rör förs genom svalj och matstrupe till
magsäcken och läkaren kan se matstrupsväggen och
magsäckens slemhinna. Med en tång som är fäst i röret
kan provbit tagas vid behov.
Artroskopi s.85
• Titthålsundersökning. Litet hål görs i huden och läkaren
• Rör förs genom analöppningen in i tarmen
för in ett spegelförsett rör i t.ex. knäleden
• Vid diagnostisering av t.ex.:
• Crohns sjukdom eller kronisk infektion i tjocktarmen
• Divertikulos (påsbildning i tjocktarmen)
4
6.9.2013
PAD s.86
PAPAprov s.87
• Patologisk anatomisk diagnos.
• Tre olika cellprov som tas från livmodermunnen.
• Görs sedan 1963 på alla 25-60-åriga kvinnor. Man har på
• Mikroskopundersökning som görs på provbit av suspekt
vävnad (biopsi)
• Lever, hud, njurar, prostata
detta sätt förebyggt ca 80% av livmodercancer och
hindrat ca 200 dödsfall i cancer/år i Finland.
• Namn efter den grekiska läkaren George Nicholas
Papanicolaou 1883• 1=normal
• 2=infektionsförändringar
• 3=suspekt förändring
• 4=myket suspekt misstänkt
• 5= troligen cancer
Rtg s.88
Radioisotoper s.89
• Wilhelm Conrad Röntgen född 1845 i Tyskland. Dog
• Samlas i vävnad som man vill fotografera
1923.
• 1895 märkte han att en viss typ av strålar penetrerade
människokroppen bättre ju mindre täthet vävnaden hade.
X-rays.
• Användes först för att diagnostisera lungtuberkulos
• Datortomografi är en form av röntgenundersökning
• Kontraströntgen
• Injiceras t.ex. i blodomloppet.
Magnetröntgen
Ultraljudsfotografering
• MRT - magnetresonanstomografi
• Ben och luft hindrar ultraljud att fortplantas
• Fett och vatten avbildas ljusa
•  Sänds tillbaka som eko som avbildas på skärm
• Ben och gas avbildas svarta
• Ex. Sköldkörtelundersökning,fosterdiagnostik
• Ex. PET. Radioaktivt druvsocker i hjärnans blodomlopp
• De radioaktiva isotopernas dras till områden med livlig
blodcirkulation t.ex. p.g.a.infektion, tumör...
• Tex. Förskjuten mellanskiva i ryggraden: Vid ischias
trycker den på nerv.
5
6.9.2013
Kontraströntgen av kranskärlen
Funktionsprov
• EKG = elektro kardio gram
• Kontrastämne injiceras i blodkärl och rtgfotograferas.
• EEG = elektro enkefalo gram
• Förträngningar syns och man kan t.ex.blåsa upp dem
• ENMG = elektro neuro myo grafi
• genom ballongutvidgning
Egna mätinstrument
• Febertermometer
• Blodtrycksmätare
• PEF-mätare
• Blodsockermätare
ARBETA INOM HÄLSOOCH SJUKVÅRDEN
• Stegräknare
• Pulsmätare
• Våg
• Måttband
Ansvarsfullt arbete
Utbildning på olika nivåer
• Viktigt arbete för enskilda personer och för hela
• Yrkesskola
samhällets välbefinnande
• Målet: vårda, främja, förebygga sjukdomar samt bota
sjuka och lindra deras plågor
• Förutsätter en yrkesutbildning som ger behörighet för
yrket
• Stadganden om yrkesutbildade personer i lagen för att
förbättra patientsäkerheten och kvaliteten på hälso- och
sjukvårdstjänsterna
• T.ex. närvårdare eller tandlaborant
• Yrkeshögskola
• T.ex. Sjukskötare, barnmorska,hälsovårdare,
röntgenskötare, laboratorieskötare eller bioanalytiker,
tandhygienist, fysioterapeut, ergoterapeut, osteopat,
naprapat, fotterapeut, optiker…
• Universitetet
• T.ex. Läkare, tandläkare, talperapeut,
hälsovårdskandidatier och –magistrar.
• Specialistläkarexamen och doktorsexamen avläggs på
universitet
6
6.9.2013
Fortbildning
• 250 000 personer arbetar inom hälsovårdsbranchen
• Branchen domineras av kvinnor (87%), men antalet män
har ökat
• Läkarkåren: 44% kvinnor år 1995, tio år senare var
andelen 53,2%
• 90 % arbetar inom offentliga sektorn
• Arbetsplatser: sjukhus, hälsovårdscentraler, A-kliniker,
ålderdomshem, barnhem, mentalvårdsbyråer, daghem
• Den offentliga sektorn kompletteras av den privata
• Privata sjukhus, läkarcentraler, läkarmottagningar,
privata ålderdomshem, anstalter för utvecklingsstörda,
daghem, laboratorium, sjuktransportföretag
• Hälften av tandläkarna arbetar inom privata
sektorn
• Mest vanligt för fysioterapeuter
• Finlands anslutning till EU har gjort det lättare att
arbeta utomlands inom EU – finländska
arbetstagare har varit speciellt eftertraktade i
Storbritannien, Norge och Danmark
Prioriteringens etiska principer.
• Utmaningarna kan vara att:
• Fatta svåra beslut (rätt/fel)
• Förmåga att tillämpa yrkeskunskapen i praktiken
• Lära sig kontinuerligt om nya arbetsmetoder och redskap
• Tvungen att hantera känslor som väcks i arbetet, ofta ger patienter
utlopp för depression och rädslor
• Komma överens med och acceptera alla patienter oberoende av
ålder, personlighet, social ställning, religion, nationalitet, kultur
• Varje människa är lika värdefull
• Man måste alltid ge vård ifall vårdbehov fastställs
• Samma vård för samma vårdbehov
• Vid val av undersöknings- och vårdalternativ väljs de som är
mest nyttiga
• Patienten har rätt att bli informerad
• Patienten har rätt att vägra gå med på vård och
undersökning
• Beslut gällande hälsovård görs så att patienterna känner till
vad de grundar sig på och kan påverka beslutsprocessen.
Motion som yrke
• Förtroendefull relation med patienten och anhöriga
förutsätter förmågan att sätta sig in i patientens situation
samt samtala och lyssna
• Ofta fysiskt ansträngande jobb – största delen av
yrkessjukdomarna är belastningsskador
• Även en liten risk för smitta
• Skiftarbete har nackdelar – sömnrubbningar, trötthet och
svårigheter i familjelivet
• Fördelarna är däremot att arbetstiden och fritiden varierar
• Planerar, marknadsför, organiserar och leder fysiska
aktiviteter
• Arbetar inom skolor, idrotts- och fritidsväsendet i
kommuner, motionsanläggningar, idrottsorganisationer
och –föreningar samt företag
• Yrkesexamen på andra stadiet (yrkesskolor):
• Idrottsinstruktör (kan även avläggas som
yrkeshögskoleexamen)
• Idrotts- och hälsovetenskapliga fakulteten vid
Jyväskylä universitet utbildar sakkunniga inom idrott
• Lärare som undervisar idrott som huvudämne
förutsätts en magisterexamen i gymnastik- och
idrottsvetenskaper med idrottspedagogik som
huvudämne
7
6.9.2013
Arvo Ylppö arkiater (1887-1992)
Kost som yrke
• Näringsterapeut (dietist) / Ravitsemusterapeutti
• Magister i livsmedelsvetenskaper
• Kostterapeut / Ravintoterapeutti
• Kostrådgivare / Ravintoneuvoja, Ravintovalmentaja m.fl.
• Lärare i t.ex. Hälsokunskap, Huslig ekonomi
• Hotell- och restaurangbranschen...
•
•
•
•
•
Professor i pediatri (läran om barnsjukdomar) 1920
Omtyckt barnläkare; Finlands rådgivningssystems fader.
Deltog i utbildningen av hälsovårdspersonal
Startade finskspråkig barnvårdarutbildning
Utarbetade definition på ”prematurer” (för tidigt födda)
som upptagits av WHO.
• Bidrog till uppkomsten av Barnkliniken i Helsingfors och
andra barnsjukhus.
• Upphörde med sin kliniska verksamhet som 102-åring.
• Dog vid 104-års ålder
Frågor:
Hur vårdar Finland?
• Vilket är ditt drömyrke inom hälsovårdsbranchen? Vilka
• Vårdern i Finland delas in i:
• Första sektorn (offentliga sektorn) är staten och övrig offentlig
sektor
• Andra sektorn är den privata sektorn (inklusive alla olika
sammanslutningar vars grundläggande drivkraft och syfte är att ge
avkastning på insatt kapital)
• Tredje sektorn består av idéburna organisationer, föreningar m.m.
egenskaper behöver man i det yrket? Vilka är fördelarna
och nackdelarna med det yrket?
Privata sektorn
• Strävar efter att erbjuda patienterna just det alternativ de
önskar sig
• Hur mycket skall samhället finansiera kostnaderna för
privat service via FPA?
• Utgör en femtedel av besöken
• Särskilt specialiteter ss. gynekologi, ögonsjukdomar och
kirurgi
• Utnyttjas när den offentliga hälso- och sjukvården inte
fungerar tillfredsställande, tider inte passar eller när man
vill träffa en viss läkare
• I genomsnitt ersätter FPA upp till 30 % av utgifterna
Tredje sektorn
• Frivilligorganisationer, föreningar, stiftelser,
aktionsgrupper, självhjälpsgrupper, grupper av likställda
• Ex. Folkhälsan, Röda korset, studenternas
hälsovårdsstiftelse, invalidförbundet
• En tredjedel är frivilligarbete
• Penningautomatföreningen (RAY) betalar ett betydande
verksamhetsunderstöd till organisationer inom social- och
hälsobranchen (år 2005 300 milj €)
8
6.9.2013
Utveckling
Utveckling
• 1943 Lag om centralsjukhus
• Sjukhusnätet byggdes ut efter kriget och fr.o.m.
• 1938 – 38 rådgivningar
1956 ägs de av kommunförbunden.
• Mentalsjukhusen övergick i kommunförbundens
ägo 1952.
• 1960-1972 grundades tre nya medicinska
fakulteter
• 1963 infördes sjukförsäkringssystemet då man
försökte lägga tyngdpunkt på öppen vård och på
så sätt sänka sjukvårdskostnaderna, vilket inte
då ännu lyckades.
• 1072 Folkhälsolagen
Vårdinrättningar
• 1954 – 3000 mödrarådgivningar
•
3700 barnrådgivningar
• 1945 – 4,1 läkare/ 10 000 invånare
• 2006 – 34 läkare/ 10 000 invånare s.96,97
Utmaningen inom vården i Finland
• 95% av patienterna sköts på hälsocentralerna
• 5% skickas vidare till specialsjukvård
• 21 sjukvårdskretsar med centralsjukhus där specialister
inom de olika områdena finns
• 5 universitetscentralsjukhus
Företagshälsovård
• Arbetsgivare är tvungna att ordna företagshälsovård för
sina anställda
• Uppgift: Vilka är utmaningarna inom vården i Finland
idag?
Andra länder
• http://gamapserver.who.int/mapLibrary/Files/Maps/TotPer
centGDP_2011.png
• Grunda en egen företagshälsovårdscentral
• Gemensam företagshälsovårdscentral tillsammans med andra
arbetsgivare
• Köpa sin företagshälsovård av hälsovårdscentralen (hälften)
9
6.9.2013
Lagen om patienternas rättigheter (1992):
Lagen om patienternas rättigheter (1992):
• Patienten har självbestämmanderätt och kan
• Alla personer som är bosatta i Finland har rätt till den
hälsovård som hans/hennes hälsotillstånd kräver, utan
diskriminering
• Kommunerna är skyldiga att arrangera vårdservice
• Vården skall ges inom ramen för de tillbudsstående
resurserna.
• Ifall vården inte kan ges med detsamma bör patienten
hänvisas till att köa för vård eller erbjudas vård på annan
ort
• Patienten bör informeras om orsaken till ev. dröjsmål.
vägra ta emot vård
• Patienten har rätt att få uppgifter ur sin
sjukberättelse och förklaring till vårdförslag.
• Vårdgaranti. Maximal väntetid.
• Känsliga uppgifter (ss patientens etniska
ursprung, religiösa övertygelse, politiska
inriktning, invaliditet och användning av sociala
tjänster) får anges endast i det fall de är
nödvändiga för rådgivning och vård.
Läkararbetets generella principer:
Patientskador
• Lagen om patientskador 1986 & 1998
• Patientskadeförsäkring
• Patientombudsman
• Rätt till ersättning om skadan sannolikt uppkommit pga
undersökning, vård eller behandling eller försummelse
• Skälighetsparagraf
• Att uppehålla och befrämja hälsa
• Att förebygga sjukdom
• Att bota sjuka
• Att lindra deras plågor
Läkare
Hälsovården i Finland
Läkarnas rättigheter:
• Att ge diagnos och besluta om vård
Läkarnas skyldigheter:
• Tystnadsplikt
• Läkaretik: Läkared (frivillig) s.111
• Mer sjukvårdspersonal än någonsin
• Bra, billig, ganska rättvist fördelad
• Ju mer resurser desto mer irrationell verksamhet
 MEDIKALISERING
• Vi använder allt mer resurser på att sköta allt
friskare, allt missnöjdare och allt oroligare
patienter
• Etiken försämras  mer businessmedicin
M Myllykangas
10
6.9.2013
Medikalisering
Medikalisering
• Allt flere naturliga företeelser ses som sjukdom
Allt fler naturliga företeelser ses som sjukdom
• förökning, födelse, utveckling, ålderdom, död
• självmord, homosexualitet, våld i hemmen,
kriminalitet
Vård av friska
• Trötthet, impotens, sorg, spelberoende,
flintskallighet, missnöje med utseende...
• Vård av friska
• Risker blir sjukdomar
• Gränsen för sjukdom sänks
• Motion på recept
•
M Myllykangas
M Myllykangas
Medikalisering
Medikalisering
Risker blir sjukdomar
• Hypertoni, högt kolesterol, osteoporos
Gränsen för sjukdom sänks
• ADHD, depression, mild Alzheimer
Motion på recept
• Innefattar kritik mot hälsovården. ”Jag vet bäst
•
M Myllykangas
själv”
• Samtidigt får medicinen mer makt och
människornas förmåga till egenvård försämras
• Paramedikalisering ökar (kvacksalvare och
alternativ hälsovård)
• Sjuklighet ökar trots att befolkningens hälsa inte
förändras
M Myllykangas
Medikaliseringens följder:
Hälsoläskunnighet
• Hälsovårdskostnaderna ökar
Att kunna:
• Analysera
• Tolka
• Förstå
• Plocka ut det väsentliga
ur mängden av information – för att kunna dra hälsomässig
nytta av det
• Binder allt mer hälovårdspersonal
• Behovet av prioritering ökar
• Förtroendet för hälsovården minskar då man använder
den för problem som inte hör till den och som den inte
kan lösa
M Myllykangas
11
6.9.2013
Hälsoläskunnighet
Social aspekt
Prioriteringens etiska principer.
• Varje människa är lika värdefull
• Man måste alltid ge vård ifall vårdbehov fastställs
• Auktoriteter
• Samma vård för samma vårdbehov
Tidigare litade man på auktoriteter
I dag översvämmas vi av information och har svårt att
urskilja auktoriteter
• Vid val av undersöknings- och vårdalternativ väljs de som är
mest nyttiga
• Patienten har rätt att bli informerad
• Patienten har rätt att vägra gå med på vård och
undersökning
• Beslut gällande hälsovård görs så att medborgarna känner
till grunderna till dem och kan påverka beslutsprocessen.
12
Download
Random flashcards
organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Fgf

5 Cards oauth2_google_07bf2a28-bcd3-42a3-9eef-1d63e3edcbe8

Create flashcards