Stockholms läroverk under 1800-talet
Församlingsskolor
1. Jacobs skola (Vasarealskola) 16592. St. Olofs (Adolf Fredriks) skola 1707-1872
3. Johannes skola 1764-1825
4. Klara skola 1649-1880, → Norra latinläroverket
5. Södermalms pedagogia 1654-1658 → Maria skola och Katarina realskola.
6. Maria skola 1658-1879 → Södra latinläroverket
7. Katarina realskola 16588. Ulrica Eleonora (Kungsholmens) skola 1672-1868 → Kungsholmens läroverket
9. Hedvig Eleonora (Ladugårdslands) skola 1671-? → Östra real läroverket
Latinläroverk
1. Stockholms stads trivialskola, grundad under medeltiden -1821 → Stockholms
gymnasium (Besluten hänger ihop och lokalerna är detsamma, men gymnasiet är en ny skola)
2. Stockholms gymnasium 1821-1880 → Norra latinlärov. och Södra latinläeov.
3. Norra latinläroverket 1880- ← Klara skola och Stockholms gymnasium
4. Södra latinläroverket 1879- ← Maria skola och Stockholms gymnasium
5. Kungsholmens läroverk 1902- ← Ulrica Elenora (Kungshomens)
Realläroverk
1. Östra realläroverket 1903- ← Hedvig Elenora (Ladugårdlands)
2. Norra realläroverket 1876- ← Lägre Nicolai apologistskola, som 1823 bildades som
efterföljare till Katedralskolan (upphörde 1820).
Stockholms äldsta skola
Stockholms stads trivialskola, Stadsskolan, Storskolan, Katedralskolan och S:t Nikolai skola, Storkyrkoskolan 1200?-1821
Skolan hade alltså många namn och var under mycket lång tid huvudstadens enda offentliga skolinrättning. Den grundades troligen i slutet av 1200-talet och låg då nära Storkyrkan.
Skolan flyttade 1551 till de gamla klosterbyggnaderna på Riddarholmen och drygt 100 år senare,
1666, till Själagårdsgatan. 1814 flyttade skolan åter till Riddarholmen. Trivialskolan var länge nära
knuten till kyrkan och främst avsedd att ge blivande präster kunskaper i latin och läsning.
Under 1600- och 1700-talen ökade konkurrensen från andra skolinrättningar och eleverna kom i
allt högre grad från samhällets lägre klasser. I den högsta skolklassen, “rektorsklassen”, läste man
bl.a. teologi, logik och moral, hebreiska, grekiska och latin, och eleverna (scholares) kunde beviljas
fortsatta studier vid en akademi, i regel Uppsala universitet.
I den lägsta skolklassen, “skrivarklassen”, gick elever som skulle arbeta med handel, hantverk och
andra praktiska yrken. Undervisning i sång och musik förekom dagligen och pojkarna sjöng varje
söndag vid gudstjänster och begravningar vilket bidrog till deras försörjning.
Trivialskolans sigill på 1500-talet
När grundskolan inrättades 1962 och gymnasieskolan 1971 fick Sverige ett mer enhetligt skolsystem. Innan
dess fanns det en mängd olika skolformer, flera av dem överlappade varandra. Redovisningen nedan gäller
skolformer i Stockholm och är något förenklad. Den gör inte heller anspråk på fullständighet.
Malmskolor, barnskolor, lancasterskolor
År 1820 fick Stockholm allmänna barnskolor, eller “malmskolor”, som de också kallades. Där undervisades
fattiga barn i kristendom, läsning, skrivning och räkning. Eftersom skolorna hade skral ekonomi använde
man sig av den engelska "Bell-Lancastermetoden", en växelundervisningsmetod: En lärare skötte - tillsammans med äldre elever - all undervisning i hela skolan. Samtidigt. Utbildningen var fyraårig. I och med att
folkskolan infördes på 1840-talet, minskade intresset för dessa barnskolor och de försvann helt 1861.
Apologistskolor, högre och lägre, elementarläroverk, allmänna läroverk
År 1821 infördes apologistskolorna för att fylla ett ökat behov av en bredare utbildning. Kyrkskolorna reformerades så att undervisningen omfattade kristendom, svensk grammatik, rättskrivning, välskrivning,
matematik, historia och geografi. De högre utbildningarna hade också språken franska och tyska. Skolorna
kallades “aplogistskolor” (från grekiskans grek. apologizesthai med betydelsen räknelärare). De hade i princip
funnits som klasser i trivialskolan (som skolans mera praktiska utbildning) sedan 1650-talet, men blev alltså
en egen skolform 1821. År 1849 avskaffades apologistskolorna och omvandlades till “elementarläroverk”,
lägre och högre. 1878 var det åter dags för namnbyte och nu blev skolorna “allmänna läroverk”. På Norra
Reals och Södra Latins fasader kan man läsa “högre allmänna läroverk”, vilket betydde att skolan hade gymnasieundervisning, rätt att utdela “mogenhetsexamen”
Flickskolor
Under 1700-talet bildades privata "fruntimmerspensroner” i syfte att ge flickor från högre samhällsklasser
en salongsbildning efter fransk förebild. De undervisades i kristendom, sedelära och språk, särskilt franska.
Först i början av 1800-talet tillkom offentliga skolor för fattiga flickor. Det dröjde fram till 1800-talet innan
riktiga flickskolor startade. De var privata och det fanns ett antal i Stockholm. Mest känd är Wallinska skolan,
grundad 1831, som 1872 utexaminerade Sveriges första student.
Folkskolor
År 1842 fick Sverige en obligatorisk skola inrättades för alla barn. De ersatte i praktiken de allmänna barnskolorna och fri- och fattigskolor. De var avsedda för fattiga barn som började där när de var 5-10 år gamla.
Folkskolestadgan 1882 fastställde skolåldern till 7-14 år. 1919 infördes obligatorisk 7-årig folkskola i Stockholm och fortsättningsskolan blev en obligatorisk, yrkesinriktad skolform avsedd för elevernas påbörjade eller kommande förvärvsarbete. Vid samma tid upphörde ersättningsskolan. Fortsättningsskolan avskaffades i
samband med grundskolans införande 1962. År 1944 infördes obligatorisk 8-årig folkskola. Enhetsskolan var
en försöksskola med 9-årig skolgång som påbörjades i vissa folkskolor i Stockholm 1949.
År 1901 bestämdes att folkskolans skolformer i Stockholm skulle bestå av:
Folkskolan (“lägre folkskolan”) omfattande årskurserna 1-6 (terminskurserna 1-12) varav “småskolan” utgjorde årskurs 1-2.
Högre folkskolan omfattade årskurs 7-8 (terminskurserna 13-16) och var en frivillig påbyggnad av folkskolan. Fortsättningsskolan (tidigare benämnd “afton- eller söndagsskolan”) omfattade 2 terminskurser motsvarande högre folkskolans terminskurs 13-14. Den var förlagd till kvällstid och avsedd för barn som efter att
ha fyllt 12 år och genomgått 6 årskurser hade lämnat folkskolan, ofta p.g.a. förvärvsarbete.
Ersättningsskolan omfattade 4 terminskurser motsvarande högre folkskolans kurs 11-14. Den var avsedd för
barn, fyllda 12 år, som p.g.a. synnerlig fattigdom fick tillstånd att lämna den dagliga folkskolan trots att de
inte hade slutfört 6 årskurser.
Fri- och fattigskolor
Stockholms första fri- och fattigskola startade 1794 i Storkyrkoförsamlingen. "Friskola" innebar att skolan var
kostnadsfri. År 1807 utfärdades en "fattigvårdsstadga" i Stockholm som innebar inrättandet av fri- och fattigskolor i övriga församlingar. Skolorna var öppna för pojkar och flickor i 6-13-årsåldern vilka undervisades
i skilda klasser. Störst vikt lades vid undervisningen i kristendom samt i slöjd. Andra ämnen var läsning,
skrivning och räkning. 1862 upphörde fri- och fattigskolan och integrerades med folkskolan.
Gymnasium
Ett gymnasium inrättades i början av 1600-talet i klosterhusen på Riddarholmen, men flyttades redan 1668
till Gävle. 1669 inrättades ett gymnasium som inhystes i Klara församlings skolhus. Skolan kallades "Collegium Claraemonatum" eller "Collegium Illustre" och upphörde ca 1695. Stockholms gymnasium öppnades 1821 och ersatte Stockholms stads trivialskola (se ovan), l gymnasiet undervisades endast pojkar i ca
15-20-årsåldern. Exempel på ämnen som förekom är astronomi, grekiska, latin, botanik, historia, filosofi,
vetenskapernas encyklopedi, moderna språk och moralitet (religiöst skådespel om laster och dygder med
allegoriska rollfigurer). Gymnasiet ersattes av "allmänna läroverk" 1878 och 1971 genomgick de ytterligare en
metarmorfos och blev “gymnasieskolor”.
Hantverksskolor
Den första hantverksskolan inrättades 1806 i Storkyrkoförsamlingen Hantverksskolor kom efter hand till
i församlingarna Maria, Jakob och Johannes, Katarina, Hedvig Eleonora och slutligen år 1828 i Klara. Det
fanns alltså ingen hantverksskola på Kungsholmen.
Kateketskolor
De första kateketskolorna i Stockholm inrättades 1784. Skolorna var till för äldre barn som arbetade i fabriker
eller inom hantverksyrken och därför saknade tillfälle till daglig skolgång. l kateketskolan, som var kostnadsfri, undervisades eleverna varje sön- och helgdagseftermiddag i stavning, innanläsning och Luthers lilla
katekes. 1883 avskaffades kateketskolorna.
Kyrkskolor, barnskolor eller malmskolor
Den första kyrkskolan inrättades i Klara församling 1649. De offentliga kyrkskolorna tog emot pojkar från
fattiga hem. Utöver kristendomsundervisning fick barnen i de lägsta klasserna lära sig läsa, skriva och räkna
och i den högsta klassen förekom latin och etymologi (= läran om ords härledning). Elevernas ålder varierade
mellan 8 och 15 år. Det var vanligt att barn i skilda åldrar gick i samma klass. Skoldagarna omfattade vanligen
8 timmar. Skolformen upphörde 1821 då kyrkskolorna omvandlades till högre eller lägre apologistskolor.
Läroverk (högre och lägre allmänna läroverk)
Skolformen "läroverk" stadgades 1878 och var en högre skola skild från folkskolan, men tog delvis emot
elever i samma ålder. Man började i läroverket i 10-11-årsåldern efter några års skolgång i folkskolan eller
privatskolan. Begreppet "allmänna" avsåg att de var "statliga". De högre allmänna läroverken ledde fram till
studentexamen som var inträdeskravet för uni­versitetsstudier. Reallinjen infördes också år 1878 och innebar
att man kunde ta studenten utan att läsa latin. 1929 inrättades även särskilda högre allmänna läroverk för
flickor i Stockholm.
Privata skolor
Under 1700-talet startade flera privatskolor där pojkar undervisades av en eller flera lärare. Flickor fick viss
undervisning i s.k. "fruntimmerspensioner". Barnen kom från välbärgade familjer. Runt mitten av 1800-talet
grundades ett flertal privatskolor för flickor i Stockholm. Avgångsbetyg från elementarskolans åttonde klass
gav de flickor som inte fortsatte i gymnasiet s.k. "normalskolekompetens". Det innebar att de fick tillträde
till vissa seminarier (lärarutbildning) och till en del statliga tjänster. Pojkar hade rätt till inträde i allmänna
läroverk efter småskolan. Under 1800-talet startades även privata högre skolor för pojkar, t.ex. Beskowska
skolan, grundad 1867.
Realskolor
1905 års läroverksstadga innebar att statens allmänna läroverk skulle bestå av realskola och gymnasium.
Realskolan byggde på folkskolans tredje klass och omfattade ursprungligen 6 årskurser som avslutades med
realexamen. Redan från femte klassen kunde eleverna övergå till gymnasiet. Det fanns också realskolor som
inte hade en gymnasieavdelning.
Trivialskola (stadsskola, storskola och katedralskola)
Trivial (latin "trivium") = en plats där tre vägar möts, i överförd bemärkelse avsågs ursprungligen tre ämnen
som var undervisningens grund: grammatik, retorik och logik. Den äldsta skolan i Stockholm, Stockholms
stads trivialskola, tillkom troligen i slutet av 1200-talet och var belägen i Gamla stan. Under medeltiden var
skolan nära knuten till kyrkan och främst avsedd att ge blivande präster kunskaper i latin och läsning. Från
1600-talet till 1800-talet kom i regel eleverna från fattiga förhållanden. De familjer som hade det bättre ställt
bekostade privatundervisning åt sina barn. Trivialskolan fungerade nu dels som allmän barnskola för barn i
Gamla stan, dels som trivialskola för hela staden och var i flera avseenden likvärdig ett gymnasium. Skolan
var länge Stockholms enda "lärdomsskola" vilket innebar att den syftade till högre studier vid universitet eller
seminarier (lärarutbildning). Det fanns även en "skrivarklass" för elever som skulle arbeta med handel, hantverk och andra praktiska yrken. Genom den nya läroverksorganisationens tillkomst i Stockholm upphörde
trivialskolan 1821 och ersattes av Stockholms gymnasium.
Källor:
Hellgren, Christina Skolformer, Stadsarkivet
Stolpe, Herman, Stockholms äldsta läroverk
Några underrättelser om Stockholms undervisningsverk, G.W. Carlson 1836
