13-01-10
Teoretiska skäl
att tro på Gud
1
13-01-10
• A priori, oberoende av
erfarenheten.
• Poäng: Det ligger i
själva begreppet om
Gud att Gud måste
existera.
Det ligger i begreppet
om Gud att Gud är
ett absolut fullkomligt väsen.
Det är omöjligt att
tänka sig något som
är fullkomligare än
Gud. René Descartes
1596-1650
2
13-01-10
Anselm av Canterbury
(1033-1109)
① Gud är det som är sådant att något
fullkomligare inte kan tänkas.
② Det är fullkomligare att existera i
verkligheten än att existera enbart som en
idé.
③ Om Gud inte existerar i verkligheten, så kan
man tänka sig något som är fullkomligare än
Gud.
④ Det är omöjligt att tänka sig något som är
fullkomligare än Gud.
⑤ Alltså: Gud existerar (i verkligheten och inte
enbart som en idé).
3
13-01-10
Gaunilo från
Marmoutier
framställde
ett reductio
ad absurdumargument mot
Anselms
gudsbevis
① Den försvunna ön är den mest storslagna ö
man kan tänka sig.
② Det är mera storslaget att existera i verkligheten än att existera enbart som en idé.
③ Om den försvunna ön inte existerar i verkligheten, så kan man tänka sig en mera storslagen ö.
④ Det är omöjligt att tänka sig en ö som är
mera storslagen än den försvunna ön.
⑤ Alltså: Den försvunna ön existerar (i verkligheten och inte enbart som en idé).
Den perfekta
pizzan är den
största pizza
man kan tänka
sig…etc.
4
13-01-10
Kritik från filosofiskt håll
KANT – ”Existens” är inte en
egenskap. Föreställ dig att
du har 100 daler i din
tomma byxficka. Du kan
bilda dig en fullständig
uppfattning om myntens
egenskaper, trots att de inte
existerar. Uppfattningen
(eller begreppet) om mynten
har ingenting med deras
existens att göra.
• Upp
Begreppet om Gud har
ingenting att göra med
frågan om Gud existerar
eller inte existerar.
5
13-01-10
• Härleder Guds
existens utifrån det
faktum att världen
(eller kosmos)
existerar.
• Finns i flera olika
varianter – bl a hos
Thomas av Aquino
(1225-1274).
• Allt som sker (allt som finns) har en orsak.
• Orsaken är i sin tur en verkan av något,
vilket i sin tur är en verkan av något, etc.
• Kedjan av orsaker och verkningar måste
ha en första början någonstans – den kan
inte vara oändlig.
• ALLTSÅ: Gud måste finnas, såsom den
första orsaken (”den orörde röraren”),
alltings urgrund.
6
13-01-10
”Kontingensbeviset”
① Vi kan erfara att saker uppstår och förgås.
② Det finns alltså sådant som är kontingent – som
både har möjlighet att existera och att inte
existera.
③ Om det inte finns något som existerar med
nödvändighet, finns det ingen tillräcklig grund för
att det kontingenta skulle existerar.
④ Det kontingenta existerar.
⑤ Alltså: Det måste finnas något som existerar av
nödvändighet (= ”Gud”) och som är en tillräcklig
grund för existensen av det kontingenta.
Varför kan inte kedjan av orsaker
och verkningar vara oändlig?
7
13-01-10
Även om (det som sker i) världen måste ha en
första orsak eller grund, så följer inte att denna
måste vara en gudom med medvetande och vilja.
• A posteriori-argument
• Grundat på observationer av världens
ordning
• ”Intelligent design”
8
13-01-10
Det finns en planmässig och
ändamålsenlig ordning överallt i
naturen, på alla nivåer.
Det är osannolikt att denna
ordning har tillkommit av en
slump, utan den måste vara
skapad av en intelligent
upphovsman, Gud.
Skeptisk filosof – ateist eller
agnostiker?
Religiösa trosföreställningar
behövs inte — vare sig för
vetenskapens eller moralens
skull
Varför religionsfilosofi?
Befria mänskligheten från
vidskepelse och fördomar
Förstå religiösa trosföreställningars ursprung och funktion
9
13-01-10
Kritisk skeptisk hållning
Lekfullt ifrågasättande, ironisk
Ror hem alla fina poänger
Humes ”alter ego”
10
13-01-10
• Kleanthes framför en variant av det
teleologiska gudsbeviset: ändamålsargumentet – the argument from design.
• Demea och framför allt Philo kritiserar
argumentet.
• Diskussionen löper genom större delen av
dialogerna.
”Se dig omkring i världen. Begrunda helheten
och alla dess delar: Du kommer då att finna
att den ingenting annat är än en stor maskin
uppdelad i ett oändligt antal mindre maskiner
som i sin tur medger uppdelning i en
utsträckning långt bortom det människans
sinnen och själsförmögenheter kan spåra och
förklara. Alla dessa maskiner och till och med
deras minsta beståndsdelar är anpassade till
varandra med en exakthet som hänför var
och en som någonsin reflekterat över dem”. (sid 102)
FORTS.
11
13-01-10
”Den märkliga anpassningen av medel till mål
överallt i naturen liknar exakt, fastän den vida
överträffar dess ändamålsenlighet, produkten av
den mänskliga uppfinningsrikedomens tanke, vishet
och intelligens. Eftersom verkningarna liknar varandra (…) leds vi att, efter analogins alla regler,
sluta oss till att orsakerna också liknar varandra och
att naturens upphovsman är tämligen lik det
mänskliga sinnet, fastän utrustad med mycket finare
sinnen, avpassade efter storslagenheten i det han
skapat. Med hjälp av detta argument, a posteriori,
och med hjälp av detta argument allena, bevisar vi
på en gång Gudomens existens och dess likhet
med människans sinne och intelligens”. (sid 102-103)
Ändamålsargumentet – exemplifiering
”Begrunda och analysera ögat,
granska dess struktur och konstruktion och säg mig utifrån din
egen uppfattning om inte tanken på
en konstruktör omedelbart
strömmar mot dig med samma kraft
som en sinnesförnimmelse?” (s. 113)
12
13-01-10
Egenskaper hos ändamålsargumentet
1. Erfarenhetsgrundat
(induktivt)
Baserat på observationer av
världens ordning
Världen som helhet
-naturen
-universum
har en ordning
Alla delar av världen
har en ordning
2. Ändamålsenlighet
Avpassning mellan delar
Avpassning mellan delar och
helhet
Avpassning av medel till mål
3. Analogislut
Världen = maskin (analogi 1)
Princip: ”Lika verkningar bevisar
lika orsaker”
Världen måste ha en intelligent
upphovsman, precis som maskiner
har det.
Guds = världsskaparens intelligens
är av samma slag som människans
intelligens (analogi 2) – men perfekt (eller åtminstone storslagen).
Princip: Orsaken måste vara
proportionerlig i förhållande till
verkan
Kritiska frågor
• Är analogin värld/maskin stark? Eller haltar
den?
• Finns det alternativa hypoteser? Kan
världens ”ordning” ha uppstått slumpmässigt?
Kan man förklara världens ordning utan att
referera till intelligenta avsikter?
• Förutsätter talet om en ”ändamålsenlig
ordning” det som skall bevisas? (Att världen
är ”skapad” enligt en ”plan”.)
13
13-01-10
Philos kritik mot ändamålsargumentet
Hållpunkter
1) Analogin (universum/maskin) är för
svag. Krav på exakt likhet (del 2)
2) Analogin likställer helheten med en del
av helheten, istället för att jämföra två
separat existerande företeelser (del 2).
3) Ordning är inte i sig ett bevis för avsiktlig
ändamålsenlighet (del 2)
4) Ändamålsargumentet fungerar inte som
kausal slutledning, då det handlar om en
unik orsak (Gud) och en unik effekt
(universum). Krav på upprepad
erfarenhet (del 2)
5) Guds ordning (plan, avsikt etc) är i minst lika
stort behov av förklaring som världens ordning
(del 4)
6) ”Anpassa orsaken till verkan!” Man får inte
sluta sig till mer än vad som behövs för att
förklara verkan. T.ex. inte dra slutsatsen att
världen skapare är fullkomligt eller ändligt
perfekt, att världens skapare är EN snarare än
FLERA, etc (del 5)
7) Det finns alternativa analogier/hypoteser som
är minst lika träffande och starka som
maskinanalogin (del 6-8)
8) Det ondas problem (teodicéproblemet) och
dess särskilda tillämpning på ändamålsargumentet (del 10)
14
