Rätten till kommunikation –
Hur skapar vi en kommunikativ
miljö där alla kan vara delaktiga?
Gotland 13 november 2013
Gunilla Thunberg
Leg logoped Lund 1984
Arbetat på DART sedan starten 1988
Disputerad i Neurolingvistik, Göteborgs
Universitet, med inriktning autism
Förälder till ung man med autism och
utvecklingsstörning
Stort engagemang i frågan om rätten till
kommunikation – flera projekt (föräldrar,
skola, sjukvård & tandvård)
Thunberg 2013
Innehåll
Kommunikation
Rätten till kommunikation
–
–
–
Barnkonventionen
FNs konvention för personer med
funktionsnedsättning
Kommunikativa rättigheter
AKK - Alternativ och Kompletterande
Kommunikation – metodik för att
tillgodose rätten till kommunikation
Thunberg 2013
Forts innehåll
Konkreta exempel på
kommunikationsstöd och metodik
från DART och projekt: KomHIT,
AKKtiv föräldrautbildning, KOMPIS
m fl
Thunberg 2013
Kommunikation = människa
Sociala varelser – födda för att
kommunicera – förutsättning för
att klara sig
Det är i mötet med andra som vi
människor blir till – vi blir någon
Vi mår dåligt av att inte kunna
kommunicera! Klart och starkt
samband mellan kommunikation
och beteendeproblem!
Viktig faktor för delaktighet och
livskvalitet
Thunberg 2013
Kommunikationens två sidor
Att förstå
- kommer först i utvecklingen
- en del personer har dock sämre förståelse än
förmåga att tala (t ex högfungerande autism)
Att uttrycka sig
- andra personer har mer förståelse än förmåga
att uttrycka sig – mycket frustrerande
- tal vår mest avancerade motorik! 150 muskler
används samtidigt i oerhört snabbt tempo
Thunberg 2013
Samspel vid
kommunikationssvårigheter
Är svårt!
När barnet pratar mindre, har färre och svårtolkade
signaler…..så….
Kommunicerar vi mindre med barnet
När vi väl kommunicerar är vi mer styrande och
dominanta. Det klassiska är att vi frågar väldigt
mycket – och svarar själva!
Ger mindre utrymme för barnet – skapar en negativ
cirkel!
Går att bryta genom handledning-utbildning!
Thunberg 2013
Har alla rätt att kommunicera?
Vi har vår lag
Vi har också FNs konventioner som reglerar
rätt för olika grupper
–
–
Barnkonventionen
Konventionen för personer med
funktionsnedsättning
Inom AKK-området har ASHAs
”Kommunikativa rättigheter” använts sedan
90-talet.
Thunberg 2013
Barnkonventionen – garanterar
barnets rätt till
Inflytande
Information
Lika värde
Må bra
Thunberg 2013
Barnkonventionen
http://www.youtube.com/watch?feature=player_
embedded&v=l47fR9kM-Cg
http://www.barnombudsmannen.se/barnkonven
tionen/om-barnkonventionen/
Från 1989
54 artiklar, varav 2, 3, 6 & 12 är huvudprinciper.
Artikel 41- handlar om eftersynen
Arbetet följs och rapporteras. Sverige jobbar
med ökat inflytande just nu
Thunberg 2013
FN-konventionen för personer med
funktionsnedsättning
Antagen jan 2009
50 artiklar, varav de 4
första reglerande, 26
sakartiklar, 20-50
genomförande
http://www.regeringen.se
/sb/d/108/a/132215
Thunberg 2013
FN-konventionen för personer med
funktionsnedsättning
Flera/ de flesta av artiklarna innebär att
kommunikation måste anpassas ,
De 4 första är reglerande och innehåller
också definitioner: i artikel 2 definieras
kommunikation som också omfattande AKK
ALLA artiklar viktiga, men för oss kanske
ändå: 1-4, 8, 9, 13, 19, 21, 24, 25, 26
Thunberg 2013
Bevakning och åtgärder
Regeringskansliet
http://www.manskligarattigheter.se/sv/demanskliga-rattigheterna/vilka-rattigheterfinns-det
Handisam http://www.handisam.se/
http://www.youtube.com/watch?v=B5hdeIisA
Go&feature=g-vrec
http://www.youtube.com/watch?v=WJJLWmk1Jc&feature=related
Thunberg 2013
Artikel 2 - definitioner
”kommunikation” innefattar språk, textning, punktskrift, taktil kommunikation,
storstil, tillgängliga multimedier, kompletterande och alternativa former,
medel och format för kommunikation baserade på textstöd, uppläst text, lättläst
språk, mänskligt tal, tillgänglig informations- och kommunikationsteknik (IT).
”språk” innefattar bl.a. talade och tecknade språk och andra former av icke
talade språk.
”diskriminering på grund av funktionsnedsättning” betyder varje åtskillnad,
undantag eller inskränkning på grund av funktionsnedsättning som har till syfte
eller verkan att inskränka eller omintetgöra erkännande, åtnjutande eller
utövande på lika villkor som andra av alla mänskliga rättigheter och
grundläggande friheter på det politiska, ekonomiska, sociala, kulturella och
civila området eller på andra områden. Det omfattar alla former av
diskriminering, inklusive underlåtenhet att göra skälig anpassning.
”skälig anpassning” betyder nödvändiga och ändamålsenliga ändringar och
anpassningar, som inte innebär en oproportionerlig eller omotiverad
börda
”universellt utformade” produkter, miljöer, program och tjänster att de ska kunna
användas av alla.
”Universellt utformade” ska inte utesluta hjälpmedel för enskilda Thunberg 2013
Artikel 21
Konventionsstaterna ska vidta alla
ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa
att personer med funktionsnedsättning kan
utöva yttrandefriheten och åsiktsfriheten,
inklusive friheten att söka, ta emot och sprida
uppgifter och idéer på samma villkor som
andra och genom alla former av
kommunikation som de själva väljer enligt
definitionen i artikel 2 (olika
kommunikationsformer) genom att:
Thunberg 2013
a) utan dröjsmål och extra kostnader förse
personer med funktionsnedsättning med
information som är avsedd för allmänheten i
tillgängligt format och teknologi anpassad för
olika funktionsnedsättningar
Thunberg 2013
B) godta och underlätta användning i
offentliga sammanhang av teckenspråk,
punktskrift, förstorande och alternativ
kommunikation som personer med
funktionsnedsättning själva valt
Thunberg 2013
C) uppmana enskilda leverantörer av tjänster
till allmänheten, däribland genom internet, att
erbjuda information och service tillgängliga
och användbara format för personer med
funktionsnedsättning
Thunberg 2013
D) uppmuntra massmedierna, däribland
leverantörer av information genom Internet
att göra sin tjänster tillgängliga för personer
med funktionsnedsättning, samt
E) erkänna och främja användningen av
teckenspråk
Thunberg 2013
Artikel 24 Utbildning
1. Konventionsstaterna erkänner rätten till utbildning för personer med
funktionsnedsättning. För att förverkliga denna rätt utan diskriminering och på
lika villkor, ska konventionsstaterna säkerställa ett sammanhållet
utbildningssystem på alla nivåer och livslångt lärande inriktat på
a) full utveckling av den mänskliga potentialen och känslan för värdighet och
egenvärde samt förstärkning av respekten för de mänskliga rättigheterna, de
grundläggande friheterna och den mänskliga mångfalden,
b) utveckling av personlighet, begåvning och kreativitet hos personer med
funktionsnedsättning samt av deras mentala och fysiska färdigheter till deras
fulla möjligheter, samt
c) att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att effektivt delta i et
fritt samhälle.
Thunberg 2013
2. För att förverkliga denna rätt,
ska konventionsstaterna säkerställa att:
a)
personer med funktionsnedsättning inte utestängs från det allmänna
utbildningssystemet på grund av funktionsnedsättning och att barn med
funktionsnedsättning inte utestängs från kostnadsfri obligatorisk grundutbildning
eller från undervisning som följer efter grundutbildning, på grund av
funktionsnedsättning,
b) personer med funktionsnedsättning, på lika villkor som andra, får tillgång till en
inkluderande och kostnadsfri grundutbildning av kvalitet och till undervisning som
följer efter grundutbildning på sina hemorter,
c) skälig anpassning erbjuds utifrån personliga behov,
d) personer med funktionsnedsättning ges nödvändigt stöd inom det allmänna
utbildningssystemet för att underlätta deras ändamålsenliga utbildning, samt
e) ändamålsenliga individanpassade stödåtgärder erbjuds i miljöer som erbjuder
största möjliga kunskapsrelaterade och sociala utveckling som är förenlig
med målet fullständig inkludering.
Thunberg 2013
3. Konventionsstaterna ska göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att lära
sig praktiska och sociala färdigheter för att underlätta deras fulla och likvärdiga
deltagande i utbildning och som samhällsmedlemmar. I detta syfte ska
konventionsstaterna vidta ändamålsenliga åtgärder, bl.a. för att
a) underlätta inlärning av punktskrift, alternativ skrift, förstorande och alternativa
former, medel och format för kommunikation samt rörelse- och orienteringsförmågan
och underlätta kamratstöd och mentorskap,
b) underlätta inlärning av teckenspråk och främja dövsamhällets språkliga identitet, samt
c) säkerställa att utbildning av personer, särskilt av barn, med synskada eller
dövblindhet eller som är döva eller hörselskadade, ges på de mest ändamålsenliga
språken, formerna och medlen för kommunikation för den enskilde och i miljöer som
maximerar kunskapsrelaterad och social utveckling.
Thunberg 2013
4. För att säkerställa förverkligandet av denna rättighet
ska konventionsstaterna vidta ändamålsenliga
åtgärder för att anställa lärare, även lärare med
funktionsnedsättning, som är kunniga i teckenspråk
och/eller punktskrift, och för att utbilda yrkeskunniga
personer och personal som är verksamma på alla
utbildningsnivåer. Denna utbildning ska omfatta
kunskap om funktionshinder och användning av
lämpliga förstorande och alternativa former,
medel och format för kommunikation,
utbildningstekniker och material för att stödja
personer med funktionsnedsättning.
Thunberg 2013
Artikel 25 Hälsa
Rätt att till bästa möjliga hälsa utan diskriminering. Tillgång till hälso- och sjukvård
med jämställdhet,hälsorelaterad rehabilitering.
Samma utbud, kvalitet och standard i gratis eller subventionerad hälso- och
sjukvård, insatser och behandling som andra, även om reproduktiv hälsa och
offentliga folkhälsoprogram; särskild hälsoservice p g a funktionsnedsättning,
tidig upptäckt och ändamålsenliga insatser, och service för att begränsa och
förebygga vidare nedsättning, bl.a. för barn och äldre; hälso- och
sjukvårdstjänster så nära hemort som möjligt, även på landsbygd.
Vård av samma kvalitet som till andra, inbegripet med fritt och
informerat samtycke.
Höja medvetande om mänskliga rättigheter, värdighet, självständighet och behov,
genom utbildning och utfärdande av etiska normer för offentlig/privat hälsoservice;
förbjuda diskrimineringi fråga om sjuk- och livförsäkringar, vilka ska erbjudas på
rättvist och skäligt sätt.
Förhindra underlåtenhet att erbjuda hälso- och sjukvård eller mat och dryck på
grund av funktionsnedsättning.
Thunberg 2013
Artikel 26 Habilitering och
rehabilitering
Åtgärder, däribland kamratstöd, för att uppnå och vidmakthålla största möjliga oberoende,
fysisk, mental,
social och yrkesmässig förmåga samt fullt inkluderande och deltagande i livets alla
aspekter. Heltäckande
habiliterings- och rehabiliteringsstöd och- program, särskilt inom hälsa, sysselsättning,
utbildning och social
service.
Tjänster och program börjar tidigt och grundas på tvärvetenskaplig bedömning av vars
och ens
behov och förmåga, stöder deltagande och inkluderande i samhället och alla aspekter och är
frivilliga och
tillgängliga för personer med funktionsnedsättning så nära hemorter som möjligt, även på
landsbygden.
Främja utveckling av grundutbildning och vidareutbildning för specialister och annan
personal som är
verksamma med habiliterings- och rehabiliteringsstöd. Främja tillgång till, kännedom om
och användning
av hjälpmedel och teknik som är utformade för personer med funktionsnedsättning som främjar
habilitering och rehabilitering.
Thunberg 2013
Rättigheterna mer i praktiken
Kommunikativa rättigheter - publicerade av
ASHA – amerikanska logopedförbundet
tillsammans med brukarorganisationer
http://www.asha.org/NJC/bill_of_rights.htm
http://www.dartgbg.org/public/anpassningar/Ratten_att_kom
municera.pdf
Lite mer konkret och detaljerat utifrån en
kommunikationssituation–men är inget som
är antaget av riksdagen
2013
Har vi använt som underlag i flera Thunberg
projekt
Kommunikativ miljö
En attityd och inställning hos oss!
Vilja att tillgodose allas kommunikativa
rättigheter och möjlighet till delaktighet
Beredskap hos oss för att kunna kommunicera
med personer med funktionsnedsättning –
tillgodose rätten enligt FNs konventioner –
dvs att kommunicera på det sätt och med det
språk man valt för att ge information,
uttrycksfrihet, inflytande och delaktighet
Övning/Diskussion i par
Hur ser det ut med kommunikationsrätten
hos er?
Har ni en kommunikativ miljö?
Vad behöver ni för att kunna åstadkomma en
kommunikativ miljö?
Thunberg 2013
Så vad behövs – hur gör vi?
Vi börjar med oss själva
Attityder och
värderingar
Kunskap och
medvetenhet
–Om
rättigheter,
kommunikation
–Hur vi
kommunicerar
Även tillgång till redskap - AKK
Thunberg 2013
Responsiva strategier
Underlättar kommunikation hos personer
med kommunikationssvårigheter evidensbaserat
Titta & lyssna: se vad personen gör
Vänta & förvänta: stanna upp och
visa förväntsfull väntan – ansiktekropp! Minst 20 sekunder
Tolka & bekräfta: tolka och bekräfta
vad personen kommunicerar eller
Thunberg 2013
gör
UGGLA!
AKK - Alternativ och Kompletterande
kommunikation
=Kommunikationsstöd
Eftersom tal är så svårt behöver många
personer med funktionsnedsättning AKK i sin
kommunikativa miljö
För att förstå – eller att uttrycka sig – och oftast
båda delarna!
Tar aldrig bort möjlighet till tal – ökar
förutsättningar för tal!
Thunberg 2013
AKK-sätt
Kroppskommunikation; gester, mimik, blick,
hållning, röst
Föremål
Tecken
Foton/bilder/symboler/skrift
Talande hjälpmedel/datorer
Alla AKK-sätt är bra och det bästa är om vi kan
erbjuda kombinationer – men för att kunna
möta många olika barn med
kommunikationsproblem har vi valtThunberg
bilder
2013–
Fördel bildkommunikation
Kan användas av många och på olika sätt
Kräver mindre motorik än tal och tecken
Kräver inte så mycket minne och inlärning
Ger stöd för minne och struktur –
varaktigt!
Ger idéer och gemensamt underlag för
kommunikation!
Thunberg 2013
Universal Design och AKK – dagens
möjligheter – exempel från projekt
Kommunikativ
miljö-projekt
Kunskapsbas/kurser och färdiga
material
AKKtiv föräldrautbildning – hemmet
– KOMPIS – skola & förskola
– KomHIT – sjukvård och tandvård –
nationell resurs
–
Thunberg 2013
Kommunicera Mera på Ågrenska
Utbildning till personal
Översyn över miljö – tydlighet
Kommunikationsstöd till och för olika
aktiviteter - särskilt använt under
familjeveckorna
Inspirationsbok rekommenderas!
www.agrenska.se
Thunberg 2013
AKKtiv föräldrautbildning
KomIgång grundutbildning: 8 tillfällen:
kommunikation, strategier, lek & ASK
KomIgång kartor på DARTs hemsida:
http://www.dartgbg.org/tips_material/tm_bild_symbolmaterial/tm_bil
d_symbolmaterial_komigang_kartor/tm_bild_symbol
material_komigang
Här beställer du boken:
http://www.vgregion.se/sv/Habilitering-ochhalsa/Om-Habilitering-ochHalsa/informationsmaterial/bocker/
Thunberg 2013
Exempel film hemmiljö- bild&tecken
Thunberg 2013
KOMPIS
Utbildning utformad för att genomföras i ett
arbetslag: 6 tillfällen
Kommunikationskartor i olika format att ladda
ner från DARTs hemsida. Du behöver
programvaran InPrint (widgit software) för att
öppna dem: http://www.dartgbg.org/tips_material/tm_bild_symbolmateria
l/tm_bild_symbolmaterial_kompis
Thunberg 2013
Exempel träningssärskola
C:\Documents and Settings\gunth11\Mina
dokument\Mina videoklipp\Mina
videoklipp\Kvibergsnäs\VIDEO_TS\VIDEO_T
S.IFO
Thunberg 2013
Exempel film förskola
C:\Documents and Settings\gunth11\Mina dokument\Mina videoklipp\Mina
videoklipp\Rösekullen\MjölkPecs.wmv
Thunberg 2013
Projekt KomHIT – Kommunikation i
barnsjukvård och tandvård med stöd
av hjälpmedel och IT
Syfte: tillgodose barnets rätt till
kommunikation enligt Barnkonventionen och
Funktionshinderkonventionen och öka
barnets aktivitet och delaktighet under
sjukhusvistelse och tandvård
Skapa en nationell webbresurs!
Även habilitering! Material från er????
Thunberg 2013
Exempel: DART & 320
Exempel från DART – vår
kommunikativa miljö
Bild- och ljudbrev
Kommunikationskartor i våra lokaler
Pratapparat med inspelade meddelanden för
att fråga och kommentera
Bildschema
Samtalsmatta för att uttrycka åsikter
Reda-ut-häfte vid
kommunikationssammanbrott
Thunberg 2013
Välkommen till DART
Thunberg 2013
Träffa Margret
Thunberg 2013
Vi pratar och tittar oss omkring
Thunberg 2013
Saft och bulle
Thunberg 2013
Prova dator
Thunberg 2013
Hejdå
Thunberg 2013
Situationskarta väntrummet
Thunberg 2013
Situationskarta för att gå runt på DART
Thunberg 2013
Schema
Thunberg 2013
Samtalsmatta
-
en metod som möjliggör att uttrycka åsikter och
känslor med hjälp av visuellt stöd
Fördelar:
Tydlig struktur och ram för öppna frågor
Kan användas vid olika åldrar och
kommunikativa och kognitiva svårigheter
Thunberg 2013
En samtalsmatta
Visuell skala
samtalsämne
frågeställningar
Thunberg 2013
Kommunikationsstöden på 320
Material
Används
Informationsbrev med bilder
Skickas till samtliga familjer
Bildkarta och översiktsschema+
instruktion
Bildkarta
Schema-bok
Samtalsmatta STAI (oro)
Används som stöd genom pekprat vid
information/samtal
Till alla barn 7 år och under + äldre med
kommunikativa svårigheter. Ha med sig under
dagen. Bilder tas bort successivt. Kan
anpassas
Till forskningsbarn
Thunberg 2013
Välkommen till Dagoperation 320
Information - kallelsebrev
Dagoperation 320 finns på plan 2.
Räkna med att vistelsen här tar hela dagen.
Mera information finns på Sahlgrenska
Universitetssjukhuset hemsida:
www.sahlgrenska.se/barnsjukhuset . Information
till barn om sjukhusbesöket, klicka på Dunderikonen längst ner till höger på sidan. Ytterligare
information finns på www.narkoswebben.se
Hinder för operationen
Har du snuva, hosta eller feber?
Har du sår på den kroppsdel som ska opereras?
Finns det vattenkoppor i omgivningen, förskolan
eller skolan?
Har du haft kikhosta de senaste 6 månaderna?
Om du svarar JA på någon av ovanstående frågor
måste du snarast kontakta oss på telefon:
031-343 45 20 mellan klockan 10:00 och 11:30
Vi ringer er vardagen närmast före operation
mellan klockan 13:00 och 17:00. Då får ni veta
vilken tid ni ska vara hos oss.
Thunberg 2013
Bildschema över dagen
Thunberg 2013
Pekkarta – i kallelse
används också på avdelningen
Thunberg 2013
Pekpratsmetoden
Bildkartan används som stöd när ni pratar
om vad som ska hända.
Samtidigt som du pratar, pekar du på
någon/några bilder för att förtydliga.
Kanske kan också barnet peka på kartan
för att fråga eller kommentera något.
Thunberg 2013
Information om projektet och instruktion till
bildmaterialet
Thunberg 2013
6-sidig schemabok
Bilderna fästs med kardborre
Barnet kan bära med sig boken hela vistelsen
Bilderna kan tas bort efter hand och läggas i plastficka längst bak
Thunberg 2013
Exempel Barnneuropsykiatrisk
utredning
Thunberg 2013
Hur väljer man och utformar man
kommunikationsstöd
Utgår från en process och olika
situationer/aktiviteter
Vad brukar jag säga/skriva till barnet i denna
situation och vad brukar barn vilja
kommunicera?
Vilka är huvudorden/nyckelorden som jag
behöver (och där objekten inte finns nära att
peka på eller visa för dig eller barnet)
Vilka bilder/foton kan användas?
Thunberg 2013
Samtalsmatta i förskola
C:\Documents and Settings\gunth11\Mina
dokument\Mina videoklipp\Mina
videoklipp\Rösekullen\SamTalsMatta.wmv
Thunberg 2013
Studie gruppsamtal vinter med och
utan matta
C:\Documents and Settings\gunth11\Mina
dokument\Mina videoklipp\Filmer i
originalformat\Inspelningsomgång 1\Gr2
Vinter med matta.MTS
C:\Documents and Settings\gunth11\Mina
dokument\Mina videoklipp\Filmer i
originalformat\Inspelningsomgång 2\Gr2
Vinter utan matta.MTS
Thunberg 2013
Resultat studie
http://dartgbg.org/public/anpassningar/Beijbom_Waner
skog_2013.pdf
Barnen och även pedagogen
uppmärksammade varandras åsikter i
betydligt högre grad med matta
Barnens kommunikation höll sig mer inom
samtalsämnet
Tendens till jämnare fördelning av
samtalsutrymmet
Thunberg 2013
www.dart-gbg.org
Här hittar du mer information om
projekt och material för kommunikativ
miljö
