AKK i ett historiskt perspektiv

Från Applar till appar
…AKK i vårt eget
livsperspektiv
Dinosaurierna är:
• Mats Lundälv – DART-startare! Pedagog
med världens största AKK-nätverk? EUprojektare dygnet runt
• Gunilla Thunberg - fil dr, logoped på
DART sedan starten 1988, AKK-morsa
• Britt Claesson, AKK-pedagog, gammal
habiliteringsräv, kan allt om TAKK
• Eva Bergek & Lennart Ulin, företagsuvar
från tidernas start som hittade varandra
på AKK-mässor – driver Frölundadata
När börjar AKKhistorien då?
• För teckenspråk finns mest
dokumenterat
• Finns nästan inget nedskrivet! En
vetenskaplig artikel: Vanderheiden i
Journal of Rehabilitation Research
and Development 2002. Viss
dokumentation i några läroböcker.
• Länge misstänksamhet/oro för att
använda AKK & datorer– hämmar det
talutveckling??? Ibland knappt
tillåtet!
AKK – ett område
sammanflätat av främst tre
viktiga trådar:
Teknisk
utveckling
Attityd
Samhällssyn
Politik
Kunskap
Hjälpmedelsförsörjning
Kunskap om
kommunikation
och språkutveckling
Utveckling av
lågteknologisk
AKK
Tecken
• Fyll på britt!!! Ev fler plåtar??
Lågteknologisk AKK
• Först
bokstavs/ordtavlor:
I USA på 20-talet F
Hall Roe-tavlor
som gjordes i trä
av
välgörenhetsgrupp:
Gora Khan Grotto
• Symboltavlor började
utvecklas och omskrivas
på 60-talet i USA
• 1971 Toronto: Shirley
McNaughton med kolleger
började prova bliss med
sina elever
• 1976 besökte en svensk
grupp Kanada och började
sedan prova bliss: Bräcke
Östergård, Ekhaga i
Linköping
• 1985 lanserades Pictogram
i Sverige
Teknisk utveckling
• Pionjärer viktiga: en typisk sådan är
Vanderheiden själv: tekniker som såg
en utmaning i att kunna hjälpa en
person med funktionshinder – ofta
rörelsehinder – att uttrycka sig
• I Sverige: Karoly Galyas, Sheri
Hunnicutt m fl på KTH i Stockholm,
Ulla Lagerman m fl vid Chalmers Gbg,
O&W i Lund, Rehab C och GEWA i
Sthlm, … och många flera
Skrivmuskedunder kom
först
• Med alternativ
mekanisk och/eller
elektronisk
styrning på olika
fiffiga sätt
• Europa först!
• Ex: POSM från
tidigt 60-tal
• Mats lägger till här
– sannolikt ny bild
Mats lägger till bild
skrivmuskedunder??
• Svenska Luxor ABC 80 från 1978 O&W byggde Desk 80 – första svenska
skrivsystemet för kontaktstyrning
• Apple II-datorerna från 1978 och under
större delen av 80-talet – med åren ett
stort antal program och tillbehör för
personer med FH – däribland Talking
BlissApple, OmniBliss, MacApple
Communicator, AFC, Concept Kbd,
BlissCom-bord, talsynteser …
samarbete med UK och USA …
(videosnutt) …
och så ABC 800, Compis, IBM, Mac, …
Portabilitet gick framåt
”Talking broach”, 1973
Canon communicator, slutet
av 70-talet, första
hjälpmedlet som tillverkades
av ett stort kommersiellt
företag
Tal då?
• Talsyntes först:
pionjärapparater
utvecklades redan
på 1700-talet
• Tog ordentlig fart
med
datorteknikens
utveckling: Sverige
väl framme
(Gunnar Fant vid
KTH)
80-talet
• Talsyntesåterkoppling till
både text och
symbolsystem.
• Blissbord
• MultiTalk – lite
mer portabelt…
Pratapparater
• Kom i slutet av 80talet
• DARTs första:
• AllTalk, IntroTalker
• Ofta med digitalt
inspelat tal – ibland
också talsyntes
• Är sig lika, men:
bättre ljud,
tåligare, något
mindre
Styrsätt
• Datorn som hjälpmedel i sig
• Alternativa styrsätt – tillbehör:
• Tangentbordplattor, styrplattor,
tangentbordersättningar, kontakter, alternativa
pekdon – pekskärm,huvudmus, ögonstyrning
…
• Programvara i datorn
• Scanning, skärmtangentbord, skärmkartor …
• Kombinationerna
• Speciella tillbehör – och/eller
tillgänglighetsstöd som standard
Andra viktiga händelser
för AKK-området
• 1983 - Bildandet av
föreningen ISAAC –
International Society for
Augmentative and
Alternative Communication
• 1984 – första ISAACkonferensen (svenska
deltagare!)
• 1985 – vetenskapliga
tidskriften AAC
• 1988 – svenska ISAAC
bildades
REDAH-projektet
Dataresurscenter
• Mitten av 80-talet olika initiativ till att
prova och utveckla teknik bl a på
Bräcke östergård, AMU Hadar
• 1988 tog HI (Hjälpmedelsinstitutet)
ansvar för en gemensam ansökan till
Allmänna Arvsfonden.
• Aug 1988 startade REDAH (och DART):
arvsfondsmedel + medel från
skolmyndighet (nuvarande SPSM)
• Multidisciplinärt redan från början!
Kommunikationscenterprojektet 1993-95 och
Datatekens start
• Startades mestadels i
anslutning till REDAH-center
• KomP i Göteborg
• Fokus på metodutveckling
• Första böckerna skrevs
Projektande hit
och projektande dit
• Ja all dessa projekt :-p






små lokala projekt (lokala huvudmän och stiftelser)
regionala projekt (landsting, VG)
nationella projekt (HI, SIL-SIT-SPSM, Allm.Arvsfonden, m fl)
nordiska projekt (NNH, NUH)
bilaterala internationella projekt (DART-SIL-ACE)
… och till stora EU++-projekt
• Utvecklingsprojekt och så småningom
forskningsprojekt (samverkan mellan många olika aktörer –
offentliga, privata, klinisk/pedagogisk verks., högskola, företag …)
• Stimulerande, men samtidigt ett frustrerande hoppande från
sten till sten – brist på möjligheter till långsiktig uppföljning –
”the valley of death” (Gregg V) – bilden av en ökenväg …
Från speciellt till
generellt
• Det kommer alltid att behövas särskilda
lösningar för mycket speciella behov, men …
- i början var allt med IT, tillgänglighet och AKK något
mycket, mycket speciellt och märkvärdigt
- nu kan och måste alltmer göras generellt tillgängligt
- vi är ju alla beroende av IT och kommunikation - IKT
- därför behöver teknik och tjänster göras därefter !?
Borde man t ex inte som AKK-användare kunna
skriva med symboler i ett vanligt kontorsprogram ?
Det kanske man kan
snart?
Vad betyder den integrerade
och mobila IKT-användningen
för AKK ?
• … Inte bara traditionella datorer !
• … Android- och iPhone-mobiler, och läs-, surf-,
media- och allt-i-allo-plattor !
• … ständig uppkoppling till näten !
• … integrering av IKT i alla miljöer/apparater !
• … nya sorters tjänsteutbud via/för allt detta !
• … nya möjligheter, men också nya beroenden ?
• … vi letar och finner möjligheterna – men låt oss
ändå inte glömma att länge leve den
lågteknologiska kommunikationen!
Tecken i ett
helhetsperspektiv
Branchens
utveckling
Kommunikation
i fokus!!
• AKK-området har alltid präglats av
samverkan över
• Yrkesgränser
• Specialiteter & kunskapsfält
• Nationsgränser
• Garanterar väl en fortsatt spännande
framtid – och fler möjligheter i
• KOMMUNIKATIONSSAMHÄLLET!