AKK - GUL - Göteborgs universitet

Kommunikation, språk och
AKK
Specialpedagogik
Gunilla Thunberg
DART – västra Sveriges
kommunikations- och dataresurscenter
för funktionshindrade
Gunilla Thunberg




Leg logoped Lund 1984
Arbetat på DART sedan starten 1988 – mkt
av arbetat har handlat om utbildning och
handledning av/i pedagoger och pedagogisk
verksamhet
Doktor i Neurolingvistik, Göteborgs
Universitet, med inriktning AKK-Autism
Förälder till 17-årig pojke med autism och
utvecklingsstörning
DART–kommunikations- och
dataresurscenter
Alla funktionshinder i alla åldrar
 Multidisciplinärt team: även pedagoger
 Huvudman: sjukvård
 Utredning och utprovning
 Utbildning, information, handledning
 Utveckling och forskning
Hemsida: www.dart-gbg.org - med tips o
material!
Samma lokaler som SPSM – viss samverkan

Dagens föreläsning - hållpunkter








AKK-begreppet
Om kommunikation och språk
FN-konventionen, kommunikativa rättigheter
och kommunikativ miljö
Vem behöver AKK?
Video ”Pekkartan” - om AKK i skolan
Översikt olika AKK fördelar-nackdelar
Olika bild- och symbolsystem
Läs- och skrivutveckling med AKK och
datorstöd
AKK – Alternativ och
Kompletterande Kommunikation



Halvbra översättning av AAC- Augmentative
and Alternative Communication
Kommunikationsstöd
Stöd för både förståelse och uttryck men
ibland kallas förståelsestöd för: bildstöd eller
tydliggörande pedagogik eller TEACCH
historiskt placerats utanför AKK (som
historiskt mest avsett stöd för att uttrycka sig)
AKK omfattar BRO



Brukare –
personen/eleven med
behov av
kommunikationsstöd
Redskap - de olika
tekniker och metoder
som vi behöver
Omgivning – nätverket
kring personen och den
fysiska miljön
Kommunikation = människa




Sociala varelser – födda för att
kommunicera – förutsättning
för att klara sig
I mötet med andra som vi blir
till som människor
Vi är födda med en utrustning
för att lära oss - och att lära
ut! - kommunikation och språk.
Spegelneuron hjälper oss
igång.
Kommunikation = grund för lärande



Kunskapsöverföring och inlärning inte möjlig
utan kommunikation
Ett måste att som pedagog – prioritera
fungerande kommunikation – och språk
Stark koppling beteendeproblematik –
kommunikation (förstå+uttrycka sig). Vi mår
dåligt av inte kunna kommunicera!
Kommunikation – vanlig definition



Att överföra ett budskap och därmed
framkalla en reaktion.
Förr pratade man om en
talkommunikationskedja – men detta var en
teknisk modell som inte har något med
mänsklig interaktion att göra!
Kommunikation mellan människor är ett
samarbetsprojekt. Vi sänder och mottar
samtidigt!
Kommunikation-språk-tal




Kommunikation grunden
Språket
– människans fiffigaste uppfinning? Ett system för att
oberoende av här och nu kunna överföra och
uttrycka budskap. Att kunna diskutera allt möjligt – till
och med det som inte finns!
Talet
– möjliggör snabb kommunikation och utan att vi
behöver se varandra hela tiden.
Skrift
- möjliggör att bevara kommunikation över tid
Den gyllene triangeln – delad
uppmärksamhet - lärandets moder
barnet
1
Dyadeninteraktionen
1
2
Handlingenobjektet
3
Handlingenobjektetinteraktionen
2
3
vuxen
objekt
Utveckling av Theory of Mind
(Gärdenfors, 2000)






Att ha en egen inre värld
Att ha en uppfattning om andras känslor
Att ha en uppfattning om andras uppmärksamhet
Att ha en uppfattning om andras avsikter
Att ha en uppfattning om andras medvetanden
Att ha ett självmedvetande (människan ensam
om)
Kommunikationens två sidor


Att förstå
- kommer först i utvecklingen
- innebär att vi i miljön måste visa användningen av
andra kommunikationssätt som tecken, bilder,
datorhjälpmedel
Att uttrycka sig
- vissa personer har mer förståelse än förmåga att
uttrycka sig – mycket frustrerande
- tal vår mest avancerade motorik! 100 muskler
används samtidigt i oerhört snabbt tempo
Har alla rätt att kommunicera?



Vi har vår lag
Vi har också FNs konventioner som reglerar
rätt för olika grupper
Viktiga:
–
–
Barnkonventionen
Konventionen för personer med
funktionsnedsättning

Antogs av Sveriges riksdag 2009
Kommunikativa rättigheter



Publicerade av ASHA – amerikanska ”logoped –
talpedagog- audionom – förbundet” inom ramen för
ett arbete i en kommitté NJC – där olika aktuella
brukarorganisationer är samlade
http://www.asha.org/NJC/bill_of_rights.htm
Utgångspunkt i FNs skrivningar om mänskliga
rättigheter: barnkonventionen, Konventionen för
personer med funktionsnedsättning
FN-konventionen för personer med
funktionsnedsättning


Flera/ de flesta av artiklarna innebär att
kommunikation måste anpassas ,
men främst kanske artikel 21 som behandlar
yttrandefrihet och åsiktsfrihet och tillgång till
information – förstås även artikel 24 om
utbildning
Artikel 21

Konventionsstaterna ska vidta alla
ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa
att personer med funktionsnedsättning kan
utöva yttrandefriheten och åsiktsfriheten,
inklusive friheten att söka, ta emot och sprida
uppgifter och idéer på samma villkor som
andra och genom alla former av
kommunikation som de själva väljer enligt
definitionen i artikel 2 (olika
kommunikationsformer) genom att:

a) utan dröjsmål och extra kostnader förse
personer med funktionsnedsättning med
information som är avsedd för allmänheten i
tillgängligt format och teknologi anpassad för
olika funktionsnedsättningar

B) godta och underlätta användning i
offentliga sammanhang av teckenspråk,
punktskrift, förstorande och alternativ
kommunikation som personer med
funktionsnedsättning själva valt

C) uppmana enskilda leverantörer av tjänster
till allmänheten, däribland genom internet, att
erbjuda information och service tillgängliga
och användbara format för personer med
funktionsnedsättning


D) uppmuntra massmedierna, däribland
leverantörer av information genom Internet
att göra sin tjänster tillgängliga för personer
med funktionsnedsättning, samt
E) erkänna och främja användningen av
teckenspråk
Artikel 24 Utbildning
1. Konventionsstaterna erkänner rätten till utbildning för personer med funktionsnedsättning. För att förverkliga denna rätt utan diskriminering och på lika
villkor, ska konventionsstaterna säkerställa ett sammanhållet utbildningssystem på alla nivåer och livslångt lärande inriktat på
a) full utveckling av den mänskliga potentialen och känslan för värdighet och egenvärde samt förstärkning av respekten för de mänskliga rättigheterna, de
grundläggande friheterna och den mänskliga mångfalden,
b) utveckling av personlighet, begåvning och kreativitet hos personer med funktionsnedsättning samt av deras mentala och fysiska färdigheter till deras fulla
möjligheter, samt
c) att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att effektivt delta i ett fritt samhälle.
2. För att förverkliga denna rätt, ska konventionsstaterna säkerställa att
a)
personer med funktionsnedsättning inte utestängs från det allmänna utbildningssystemet på grund av funktionsnedsättning och att barn med
funktionsnedsättning inte utestängs från kostnadsfri obligatorisk grundutbildning eller från undervisning som följer efter grundutbildning, på grund av
funktionsned–sättning,
b) personer med funktionsnedsättning, på lika villkor som andra, får tillgång till en inkluderande och kostnadsfri grundutbildning av kvalitet och till
undervisning som följer efter grundutbildning på sina hemorter,
c)
d)
skälig anpassning erbjuds utifrån personliga behov,
personer med funktionsnedsättning ges nödvändigt stöd inom det allmänna
utbildningssystemet för att underlätta deras ändamålsenliga utbildning, samt
e) ändamålsenliga individanpassade stödåtgärder erbjuds i miljöer som
erbjuder största möjliga kunskapsrelaterade och sociala utveckling som är
förenlig med målet fullständig inkludering.
Artikel 24 Utbildning forts
3. Konventionsstaterna ska göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning
att lära sig praktiska och sociala färdigheter för att underlätta deras fulla och
likvärdiga deltagande i utbildning och som samhällsmedlemmar. I detta syfte
ska konventionsstaterna vidta ändamålsenliga åtgärder, bl.a. för att
a) underlätta inlärning av punktskrift, alternativ skrift, förstorande och alternativa
former, medel och format för kommunikation samt rörelse- och
orienteringsförmågan och underlätta kamrat–stöd och mentorskap,
b) underlätta inlärning av teckenspråk och främja dövsamhällets språkliga identitet,
samt
c) säkerställa att utbildning av personer, särskilt av barn, med synskada eller
dövblindhet eller som är döva eller hörselskadade, ges på de mest
ändamålsenliga språken, formerna och medlen för kommunikation för den
enskilde och i miljöer som maxi–merar kunskapsrelaterad och social utveckling.

4. För att säkerställa förverkligandet av denna rättighet ska konventionsstaterna
vidta ändamålsenliga åtgärder för att anställa lärare, även lärare med
funktionsnedsättning, som är kunniga i teckenspråk och/eller punktskrift, och för
att utbilda yrkeskunniga personer och personal som är verksamma på alla
utbildningsnivåer. Denna utbildning ska omfatta kunskap om funktionshinder
och användning av lämpliga förstorande och alternativa former, medel och
format för kommunikation, utbildningstekniker och material för att stödja
personer med funktionsnedsättning.

5. Konventionsstaterna ska säkerställa att personer med funktionsnedsättning
får tillgång till allmän högre utbildning, yrkesutbildning, vuxenutbildning och
livslångt lärande utan diskriminering och på lika villkor som andra. I detta syfte
ska konventionsstaterna säkerställa att skälig anpassning erbjuds personer
med funktionsnedsättning.
Rättigheterna mer i praktiken




Kommunikativa rättigheter - publicerade av
ASHA – amerikanska logopedförbundet
tillsammans med brukarorganisationer
http://www.asha.org/NJC/bill_of_rights.htm
Utgångspunkt i FNs skrivningar om
mänskliga rättigheter.
Lite mer konkret och detaljerat –men är inget
som är antagen av riksdagen
Har vi använt som underlag i flera projekt
Kommunikativ miljö 



O
Beredskap för att kunna tillgodose de
kommunikativa rättighetera och kommunicera med
alla genom alla tillgängliga kanaler. Vi använder
också AKK till personerna!
Personerna i miljön viktigast!
Tillgång till resurser och redskap: kunskap om t ex
Tecken som AKK (TAKK), bilder och foton +bildoch symbolprogamvaror mm+datorstöd
All kommunikation utvecklar språk och tal!
Video Pekkartan – en väg till
kommunikation
Elevinflytande via AKK – alternativ påverkan





Inger Andersson & Kristina Jansson
Ludvika Särskola
@ludvika.se
0240-86441
Ett mycket bra exempel på hur långt vi kan komma
med rätt inställning; vad kommunikation betyder och
vad förbättrad kommunikation ger!
Glöm delvis det negativa kring bliss
Vem behöver AKK?
B
Von Tetzschners 3 grupper:
1.


AKK som medel för att uttrycka sig:
Personer med god språkförståelse i
kombinations med stora
uttryckssvårigheter
Ofta bestående behov
Exempel: Person med CP-skada utan
utvecklingsstörning
Person med muskelsjukdom
Vem behöver AKK?
Von Tetzschners 3 grupper:
AKK som stöd för uttryck+förståelse

Nedsatt språkförståelse

Behov av AKK både för att förstå och för att
använda språk

Ibland övergående behov – på väg mot tal

Ibland situationsberoende – när talet/förståelse inte
räcker till
Exempel: Person med Aspergers syndrom som har
svårt att förstå muntlig instruktion
Person med CP och/el utvecklingsstörning som kan
prata med personer de känner väl – men där andra
inte förstår
2.
Forts. vem behöver AKK?
3. AKK för uttryck och förståelse
 Nedsatt språkförståelse
 Behov av AKK både för att förstå och för att
använda språk
 Ofta bestående behov
Exempel: Person med grav utvecklingsstörning
och/eller autism
Olika AKK-sätt
R
Kroppskommunikation
 Föremål
 Tecken
 Bilder/symboler
 Text
 Talande hjälpmedel
Kombinationer av låg- och högteknologi behövs
alltid! Datorn gett nya möjligheter som måste
tillvaratas! Multimodal AKK bäst för barnet!

Olika bild/symbolsystem –
förståelsehierarki (vanligast)





Naturligt föremål
Foto
Tecknade bilder i färg (PCS t ex)
Miniatyrföremål
Svart-vita tecknade bilder:
–
–
–
PCS
Rebus
Pictogram
Bliss
 Text
(Mirenda&Locke 1993)

Symboltyp:
Bliss
Dynasyms
Foto
PCS
Pictogram
Begrepp
hund
kläder
sova
vem?
ev.
teckenspråkstecken
teckenspråk
vill (ha)
saknas
Rebus
Läsa och skriva - kommunikation


Viktigt med funktionellt tänk - varför skall
man lära sig att läsa och skriva – vad är det
vi gör?
Vi är oftast alltför fixerade vid vårt eget sätt
att skriva/läsa och hur vi lärde oss!! Hindrar
ibland att se möjligheter - andra sätt att läsa
och skriva ses inte sällan som mindre giltiga,
som ”fusk” eller sämre – varför?
Varför dator?





Multimodal – flera kanaler: bild, ljud – ger
möjlighet att kompensera!
Underlättar uppmärksamhet/koncentration
Motorisk avlastning – kunna använda
energin till syn, inlärning och förståelse!!
Även ”typiska” barn lär sig att läsa och skriva
snabbare med dator (norsk studie: Trageton
2003)
Dagens papper och penna! Funktionellt!
AKK för att läsa och skriva






Talsyntes
Bild/symbol
Ord/fraser – i tavlor eller listor
Prediktion
Förkortningsexpansion
Stavningskontroll
Exempel på programvaror + försäljare




Symwriter (www.hargdata.se) el Widgit
symbolskrift. Möjlighet att skriva genom att
klicka på foton/bilder/helord/fraser och få
talsyntesåterkoppling. Möjlighet att få
bildstöd+talsyntes till text (även i InPrint
www.hargdata.se).
Talsyntesstöd för att läsa och skriva:
WordRead+(www.svensktalteknologi.se) ,
ViTal (www.frolundadata.se)
Saida ordprediktion (frolundadata.se).
Stava Rex (frolundadata.se).
Med frågor kring AKK och
datorstöd vänd dig till:
www.dart-gbg.org
www.spsm.se