Modersmål, språkproblem och användning av AKK Luz Solano & Maria Krafft Helgesson, Projekt TAKK för Språket, 2012 Kan man använda modersmålet med barn som har svårt att prata? Om ett barn har problem med att uttala, förstå eller använda det talade språket så beror inte detta på att barnet har växt upp med flera språk. Barn med flera språk börjar inte tala senare än enspråkiga barn. Det kan ta lite längre tid att utveckla ett ordförråd på mer än ett språk, men detta gäller alla flerspråkiga barn. En språkstörning innebär att barnet kan ha problem med uttalet och grammatiken, med att lära sig att använda nya ord och att förstå vad andra säger. En språkstörning beror aldrig på att barnet är flerspråkigt. Ibland hänger språkproblemen ihop med en annan diagnos, till exempel kognitiva funktionsnedsättningar, hörselnedsättning eller cerebral pares (CP-skada). Det finns barn som har en specifik språkstörning och det betyder att det inte finns andra diagnoser som är anledning till språkstörningen. Ibland kan man som förälder vara rädd för att det ska bli för svårt för ett barn med en funktionsnedsättning att möta två eller fler språk. Man är orolig för att barnet kan bli språkligt förvirrat och ha svårare att lära sig svenska. Den forskning som finns och erfarenheter från föräldrar visar att barn som har en språkstörning visst kan lära sig flera språk. Språkutvecklingen är långsam på grund av språkstörningen och inte på grund av att barnet möter flera språk. Om man tar bort ett språk går språkutvecklingen fortfarande långsamt, fast på ett språk i stället för två. Vad behövs för att ett barn ska kunna utveckla två eller flera språk? Det som krävs är att barnet får höra och använda båda språken i så många situationer som möjligt. Man kan lätt tappa ett språk som inte används. Barn med språkstörning behöver höra nya meningar många fler gånger för att lära sig, jämfört med barn som har en vanlig språkutveckling. Det betyder att både föräldrar, personal på förskolan eller skolan, modersmålslärare och andra personer som barnet träffar behöver hjälpas åt för att utveckla barnets båda språk. _______________________________ MiM Kunskapscentrum Box 111 37 404 23 Göteborg Tel. 031 – 338 94 20 [email protected] www.mimkunskapscentrum.se www.takkforspraket.se För barn som är sena i sin utveckling av språket, har det visat sig att det är viktigt att den vuxne anpassar sitt sätt att prata efter barnets förmåga. Bra sätt att underlätta kommunikationen är t.ex. att använda korta meningar, vänta på barnets svar, läsa av barnets kroppsspråk och att använda kompletterande kommunikation (exempelvis bilder eller tecken). Vad är Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation? Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) betyder att man använder andra vägar än talet för att kommunicera. När personen använder tecken som alternativ eller komplement till kommunikationen benämns det ofta Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (Tecken som AKK). Tecken som AKK är inget eget språk utan ett stöd till talat språk. Tecknen som används är samma som i svenskt teckenspråk. Eftersom tecken är visuella kan de vara mer konkreta och lättare att förstå än bara talspråk. Handrörelsen och tecknet minns personen lättare än bara ljudet. Tecken som AKK används för att förtydliga, förstärka och utveckla talspråket, men många som använder Tecken som AKK har svagt utvecklat eller inget tal alls. Det betyder att de personerna använder tecken som ett komplement till sin övriga form av kommunikation som kan vara mimik, blick, ljud etc. Tecken kan fungera som ett verktyg för att bygga språket. Genom att använda Tecken som AKK både hör, ser och känner barnet språket. Eftersom barnet får flera olika sinnesintryck samtidigt, blir inlärningen ofta mer effektiv. Vilken betydelse har omgivningen? Alla nyfödda barns hjärnor har förberetts för att utveckla ett språk, barnet imiterar och härmar det språk som finns i omgivningen. För att språket ska utvecklas är det helt nödvändigt med en omgivning där alla deltar och att språket uppmuntras och används i så många situationer som möjligt. Personen med kommunikationssvårigheter behöver förebilder som visar hur man kommunicerar med tecken som AKK eller med bilder, på precis samma sätt som alla barn behöver förebilder för att lära sig tala. För att ett barn ska lära sig tecken är en tecknande miljö förutsättningen. Ibland tecknar inte omgivningen för att personen själv inte uttrycker sig via tecken men ju fler som tecknar runtomkring personen, desto snabbare kommer teckenanvändningen igång hos den unga. Idag är språkforskare överens om att alla språkliga uttryck befruktar varandra vilket innebär att ett sätt att uttrycka sig aldrig står i vägen för ett annat. Ett exempel på det är tecken som AKK som kompletterar talet och är ett stöd för att talet ska utvecklas om det är så att barnet har förutsättningar för det. _______________________________ MiM Kunskapscentrum Box 111 37 404 23 Göteborg Tel. 031 – 338 94 20 [email protected] www.mimkunskapscentrum.se www.takkforspraket.se Är det bra för talutvecklingen att använda TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterade Kommunikation)? Ibland kan man tro att barnet kommer att välja bort talet om det lär sig att använda tecken. Så är det inte. Barnet uppmuntras av att ha hittat ett sätt att kommunicera med andra. Motivation och självförtroende till att våga använda andra kommunikationssätt kommer också att öka. Det är viktigt att ha tålamod och fortsätta teckna till barnet även om barnet själv inte använder tecken. Barnet behöver tid på sig för att lära sig tecknen och vad de betyder. Det kan ta flera månader, ibland år innan barnet gör sitt första tecken, men det kommer förr eller senare. Även om barnet inte själv tecknar, underlättas förståelsen hos barnet om omgivningen tecknar. Fortsätt att använda tecken även efter att barnet har börjat prata. Eftersom tecken är enklare att ta till sig än ord, är tecken ett bra sätt för barnet att utveckla sin förmåga att uttrycka sig och ta initiativ till samtal. Dessutom kan talet som utvecklas vara svårt att förstå, och då blir tecken ytterligare ett sätt för barnet att förklara vad det vill säga. Blir barnet inte förvirrat om jag tecknar på svenska och pratar modersmålet? Föräldrar som har använt svenska tecken tillsammans med modersmålet berättar att tecknen fungerar som en bro mellan barnets två olika språkvärldar. Att använda samma tecken hemma och i skolan men med olika språk, ger barnet en bekräftelse på att tecknen finns och på vad tecknen betyder. Barnet kan skilja mellan två språk och tecknen blir ett sätt att få kontakt mellan språket. Tips att tänka på vid användning av Tecken som AKK Ge ditt barn tid! Att vänta ut och ge förutsättningar för ditt barn att teckna är viktigt. Vi tar alla olika lång tid på oss att uppfatta, förstå och sen använda tecken. Ge rätt tecken! Om ditt barn tecknar ”fel” tecken för ett ord, rätta inte, utan ge det rätta tecknet tillbaka. Tecken och tal följer samma utveckling och barnet kan inte alla tecken eller ord direkt utan behöver pröva sig fram. Bekräfta ofta! Upprepa både tecken och tal ofta och ge bekräftelse till ditt barn. Ge gärna bekräftelse tillsammans med ett föremål eller en bild så skapar du bra förutsättningar för att förstå tecknet och dess betydelse. _______________________________ MiM Kunskapscentrum Box 111 37 404 23 Göteborg Tel. 031 – 338 94 20 [email protected] www.mimkunskapscentrum.se www.takkforspraket.se Referenser Calderon, L.(2006).(Red). Komma till tals/flerspråkiga barn i förskolan. Myndigheten för skolutveckling. Jederlund, Ulf (2002) Musik och språk Ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling Stockholm: Runa förlag Johansson, Iréne (1988) Språkutveckling hos handikappade barn Lund: Studentlitteratur Landberg, G.(1999). Tvåspråkig, flerspråkig eller bara enspråkig? Stockholm, Pedagogik & Språk. Landh, Söderholm, C.( 2004). Med språket i bagaget. Örebro, Specialpedagogiska Institutet. Lindö, Rigmor (2009) Det tidiga språkbadet Lund: Studentlitteratur Salameh, E-K. (2006). Språkstörning i kombination med flerspråkighet. Läsning nr 2, 413, utgiven av SCIRA (Swedish Council of the International Reading Association). Tisell, Anneli (2009) Lilla boken om tecken som ett verktyg för kommunikation och språkutveckling Stockholm: Hatten Förlag Von Tetzchner, Stephen (2005) Utvecklingspsykologi Barn och ungdomsåren Danmark: Narayana Press _______________________________ MiM Kunskapscentrum Box 111 37 404 23 Göteborg Tel. 031 – 338 94 20 [email protected] www.mimkunskapscentrum.se www.takkforspraket.se