Nationella läkemedelsstrategin
2016–2018
Omvärldsanalys inför
revidering av Handlingsplan NLS 2017
Bilaga 1. Sammanställning av aktiviteter som
bereds vidare enligt handlingsplan 2016
2
CBL-kansliet – Omvärldsanalys 2017
Förslag som bereds vidare inom NLS
Läkemedelsindustriföreningen:
Kartlägga den internationella utvecklingen gällande patientens egen behandling med receptfria
läkemedel
Vad handlar frågan om?
Patientens egen behandling med receptfria läkemedel är en av många åtgärder som kan användas för
att möta de utmaningar som hälso- och sjukvården står inför utifrån ökande vårdbehov, äldre
befolkning och brist på utbildad personal. Att patienter tar ett eget större ansvar för sin
läkemedelsbehandling är en naturlig utveckling sett till allmänhetens ökade kunskapsnivå och enklare
tillgång till information. I ett flertal länder i Europa har regeringar tagit initiativ för att på ett tydligare
sätt understödja och tillgängliggöra egen behandling med receptfria läkemedel med hjälp av en
farmaceut på apotek. I Danmark, har exempelvis hälsoministern uttalat sig positivt om att tillsätta en
utredning som ska värdera om danska apotek kan leverera ut receptbelagda läkemedel utan recept. I
Norge har liknande förslag förts fram, då med namnet ”farmasøytutlevering”, där farmaceutens
rådgivning står som garant för en säker läkemedelsanvändning.
Segmentet benämns internationellt ”pharmacist only” och är prövat med gott resultat i flera länder,
såsom Storbritannien, Nya Zeeland, Australien och Japan. Det senaste landet, som har etablerat en
sådan här kategori är Portugal (sedan årsskiftet 2016). De olika länderna har olika läkemedel i
segmentet, men ett möjligt ”typiskt” läkemedel skulle kunna vara läkemedel som ändrar status från
receptbelagt till receptfria läkemedel, samt läkemedel som idag finns receptfria i lägre styrka.
Användningen av ett ”farmaceutsortiment” säkerställer farmaceutisk rådgivning och bidrar därmed till
en högre patientsäkerhet genom att patienten vet hur han/hon ska ta sitt läkemedel.
Vad vill vi uppnå?
Sverige har förutsättningar att ligga i framkant vad gäller att ta till sig innovation i form av nya sätt att
organisera och tillhandahålla hälso- och sjukvård. Det finns goda skäl till varför Sverige bör utveckla
patientens egen behandling med receptfria läkemedel utifrån en kvalitetssäkrad farmaceutrådgivning
(se NLS aktivitet En samlad kunskapsstyrning för rådgivning kring receptfria läkemedel). Genom att
utnyttja individers egen kunskap och förmåga att egenvårda sig med receptfria läkemedel på ett
patientsäkert sätt kan vården avlastas. Ett sätt att öka patientsäkerheten är att tydliggöra och utveckla
apotekens roll vid användning av receptfria läkemedel. Genom ett förtydligat ansvar för farmaceutisk
rådgivning kan det vara möjligt att utveckla apotekens sortiment av läkemedel som kan lämnas ut utan
recept. Det kan omfatta både receptfria läkemedel som bara bör säljas på apotek och läkemedel som
idag är receptbelagda läkemedel men som under vissa förutsättningar kan expedieras av farmaceut.
För att kunna fatta ett informerat beslut för eller emot en sådan utveckling i Sverige krävs en
kartläggning, analys, värdering och bedömning av den utveckling som sker inom det receptfria
segmentet i andra länder. Aktiviteten syftar till att ta fram ett sådant beslutsunderlag till
Socialdepartementet.
Vilka mål/perspektiv kopplar aktiviteten till?
Patientens egen behandling med receptfria läkemedel är en av många åtgärder för att möta de
utmaningar som hälso- och sjukvården står inför och bidrar till målet en samhällsekonomiskt hållbar
läkemedelsanvändning. En förutsättning för att kunna utveckla patientens behandling med receptfria
läkemedel är att en farmaceut säkerställer en god rådgivning som understödjer en effektiv och säker
läkemedelsanvändning. Genom att utveckla patientens egen behandling med receptfria läkemedel kan
tillgängligheten och jämlikheten i läkemedelsanvändningen förbättras.
3
CBL-kansliet – Omvärldsanalys 2017
Aktiviteten har ett tydligt patientperspektiv och har potential att driva innovation vad gäller
arbetsformer, tjänster och produkter.
Vilka andra aktiviteter kopplar aktiviteten till?
Patientens behandling med receptfria läkemedel har hittills inte varit direkt föremål för aktiviteter
inom NLS och inte heller på ett tydligt sätt ingått i andra aktiviteter som genomförts.
Aktiviteten har indirekt koppling till aktiviteterna:
Säkrare läkemedelshantering för barn
Strukturerade läkemedelssamtal på apotek
Ökad kvalitet och säkerhet på apotek
Miljöbedömning av receptfria läkemedel
Aktiviteten har en direkt koppling till den föreslagna NLS aktiviteten En samlad kunskapsstyrning för
rådgivning kring receptfria läkemedel.
Vilka andra aktörer behöver involveras?
Aktiviteten berör:
Handikappförbunden
Läkemedelsverket
Sveriges Apoteksförening
Läkarförbundet
SKL
Sveriges farmaceuter
Vårdförbundet
LIF
Finns en genomförandeplan/hur skulle en sådan se ut?
Aktiviteten innebär en utredning för att kartlägga vilka initiativ som regeringar i andra länder tagit och
planerar för att utveckla patientens möjlighet till egen behandling med receptfria läkemedel.
Aktiviteten bör genomföras av en eller flera oberoende utredare med god förståelse för området.
Den förslagna NLS aktiviteten En samlad kunskapsstyrning för rådgivning kring receptfria läkemedel
ger förutsättningar för önskvärd utveckling utifrån den föreslagna utredningen.
Är aktiviteten finansierad i nuläget
Ett uppdrag till en/flera utredare är inte finansierad i nuläget men Sveriges Apotekförening, Sveriges
Farmaceuter och LIF kan bidra till aktivitetens framgång inom ordinarie verksamhet.
4
CBL-kansliet – Omvärldsanalys 2017
Läkemedelsindustriföreningen:
Samlad kunskapsstyrning för rådgivning kring receptfria läkemedel
Vad handlar frågan om?
Användning av receptfria läkemedel är en viktig del av egenvården och därmed en självklar del av
hälso- och sjukvården. Behovet av rådgivning är stort då användningen, förutom val av läkemedel,
även omfattar bedömning av vilka tillstånd som lämpar sig för patientens egen läkemedelsbehandling,
ofta utan ordination från läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal. En allt högre generell
kunskapsnivå och dagens tillgång till olika typer av digital information ökar behovet av tillgänglig och
kvalitetssäkrad information.
Rådgivningen kring receptfria läkemedel ges på apotek, i hälso- och sjukvården och via offentliga och
andra upplysningstjänster riktade direkt till patienter och allmänhet. För att säkerställa en effektiv och
säker behandling med receptfria läkemedel är det viktigt att rådgivningen ges utifrån ett
evidensbaserat kunskapsstöd och att patienten erhåller samma råd oavsett hur, var och av vem rådet
ges.
Idag finns det inga nationella heltäckande kunskapsstöd för rådgivning kring receptfria läkemedel i
Sverige. Kunskap inhämtas från flera olika ställen och den kunskapskälla som alla apoteken tidigare
använde ”Symptom Råd Åtgärd” (SRÅ), har inte reviderats på länge. Därefter, har 1177.se blivit den
främsta källan för rådgivning och riktlinjer kring behandling med receptfria läkemedel. Olika apotek
och vård, lägger olika vikt vid olika källor, en del använder fortfarande SRÅ och några går till
Läkarboken samt utgår från landstingsrekommendationer. Att vidareutveckla 1177 genom att samla
övriga källor i ett kvalitetssäkrat och harmoniserat kunskapsstöd kan potentiellt bidra med flera
positiva effekter. Först och främst en tydlighet i vilken rådgivning och riktlinjer som hälso- och
sjukvårdspersonal ska följa på området. Framtagandet av underlaget, som bör användas av flera olika
hälso- och sjukvårdsprofessioner (sjuksköterskor, farmaceuter och läkare) kommer även bidra till en
bättre förståelse för gränsdragningen (triage) mellan egen behandling med receptfria läkemedel och
hur länge den bör pågå samt när patienten måste få vård av sjuksköterska och/eller läkare och på
vilken vårdnivå.
Vad vill vi uppnå?
Ett stöd för en effektivare och säkrare användning av receptfria läkemedel. Det möjliggörs genom att
beslutet att använda receptfria läkemedel baseras på ett kvalitetssäkrat kunskapsstöd som även ligger
till grund för en harmoniserad, korrekt och individanpassad rådgivning.
Användning av receptfria läkemedel är en viktig del av egenvården och därmed en självklar del av
hälso- och sjukvården. Därför är det en naturlig utveckling att inkludera kunskapsstödet för rådgivning
kring receptfria läkemedel i de strukturer som är under uppbyggnad inom det samlade kunskapsstödet
för hälso- och sjukvården som leds av Socialstyrelsen.
Vilka mål/perspektiv kopplar aktiviteten till?
Aktiviteten har koppling till de tre målen i NLS. En kvalitetssäkrad rådgivning kring receptfria
läkemedel leder till en effektiv och säker läkemedelsanvändning. Det är en förutsättning för att den
ökade tillgängligheten till receptfria läkemedel - som apoteksomregleringen syftade till - inte ska bidra
till försämrad patientsäkerhet. Genom individanpassad rådgivning kan kunskapsklyftor mellan
personer med olika bakgrund och förmåga att söka och bedöma information överbryggas. Det skapar
förutsättning för en jämlik användning. Om fler personer ges bättre möjlighet att hantera mindre
åkommor på egen hand eller med stöd från olika yrkesgrupper inom hälso-och sjukvården kan vården
avlastas. Ett samlat kunskapsstöd för rådgivning kring receptfria läkemedel underlättar utnyttjande av
rätt vårdnivå inom hälso- och sjukvården. Det bidrar till en samhällsekonomiskt hållbar
läkemedelsanvändning. Receptfria läkemedel är även det första segmentet där val av produkter kan
komma att bidra till en miljömässigt hållbar läkemedelsanvändning.
Patientperspektivet är centralt i denna aktivitet liksom e-hälsoperspektivet. En viktig kanal för
rådgivning kring receptfria läkemedel är olika eHälsotjänster som antingen är riktad direkt till
individen eller som utgör stöd för yrkesgrupper i hälso-och sjukvården som ska ge rådgivning. Nya e-
5
CBL-kansliet – Omvärldsanalys 2017
Hälsotjänster kan även skapa möjligheter att få ökad kunskap om användningen av receptfria
läkemedel och dess effekter.
Vilka andra aktiviteter kopplar aktiviteten till?
Patientens behandling med receptfria läkemedel har hittills inte varit föremål för aktiviteter inom NLS
och inte heller på ett tydligt sätt ingått i andra aktiviteter som genomförts.
Aktiviteten har en direkt koppling till arbetet med att etablera en samlad kunskapsstyrning för hälsooch sjukvården och bidrar därmed till kopplingen mellan NLS och de strukturer som utvecklas för
kunskapsstyrningen.
Ett utvecklat kunskapsstöd för rådgivning kring receptfria läkemedel vid förkylning och andra
infektionssjukdomar kan även bidra till att minska onödig användning av antibiotika.
Vilka andra aktörer behöver involveras?
Aktiviteten berör:
Socialstyrelsen
SKL och 1177
Läkemedelsverket
Kund- och patientföreträdare
Sveriges farmaceuter
Vårdförbundet
Läkarförbundet
Sveriges Apoteksförening
LIF
Finns en genomförandeplan/hur skulle en sådan se ut?
Kartlägga befintliga kunskapsstöd för rådgivning kring receptfria läkemedel och identifiera
eventuella kunskapsluckor.
Säkerställa att det samlade kunskapsstödet innehåller:
o kvalitetssäkrat stöd för rådgivning baserat på de frågor som är kritiska att ställa för att
klargöra om och när personen bör uppsöka sjukvården,
o stöd för vilken typ av produkt som bör väljas samt
o stöd för rådgivning kring hur den enskilda produkten ska användas för att nå en
effektiv och säker läkemedelsanvändning.
Utreda vem/vilka aktörer som ska ha ansvaret för det nationella kunskapsstödet.
Kunskapsstödet för rådgivning kring receptfria läkemedel skulle kunna utformas som en
nationell kompetensgrupp (NKG) inom Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning
(NSK) på samma sätt som NKG STRAMA1, NKG Värdering av internetbaserade stöd-och
behandlingsprogram och NKG Levnadsvanearbete inom hälso-och sjukvård. Vad vi förstår
utreds andra nya NKG för Sällsynta diagnoser och Smärta. En NKS Rådgivning kring
receptfria läkemedel bör därför kunna utredas på samma sätt.
Planera implementering av kunskapsstödet i de eHälsotjänster som patienter, hälso- och
sjukvården och apotek använder vid rådgivning kring receptfria läkemedel.
Parallellt bör apoteksaktörer och hälso- och sjukvården utreda hur det säkerställs att
rådgivning kring receptfria läkemedel sker av personal med rätt kompetens och förbereda en
plan för implementeringen av det nya kunskapsstödet inom respektive organisationer.
Utreda behov av organiserad utbildning inom grund- och fortbildning samt löpande
kompetensutveckling.
1
https://www.folkhalsomyndigheten.se/documents/publiceratmaterial/konferensdokumentation/stramadagen2015/kunskapsstyrning-strama-som-nationellkompetensgrupp.pdf
6
CBL-kansliet – Omvärldsanalys 2017
Är aktiviteten finansierad i nuläget
Nej, men till viss del bör aktiviteten ses som något som redan ingår i olika organisationers verksamhet
och därmed inte behöver ytterligare finansiering.
Inrättandet av NKG Rådgivning kring receptfria läkemedel bör organiseras och finansieras på samma
sätt som övriga NKG.
7
CBL-kansliet – Omvärldsanalys 2017
Läkemedelsindustriföreningen:
Elektroniska bipacksedlar
Vad handlar frågan om?
Patientsäkerhet är en förutsättning för en korrekt läkemedelsanvändning och ett önskat utfall av
läkemedelsbehandlingen. Ett enkelt sätt att förbättra läkemedelsanvändningen är att säkerställa att
patienten alltid har tillgång till senast godkänd bipacksedel vid expediering av läkemedel på apotek.
Texten i bipacksedeln bygger på informationen i produktresumén som godkänns av LV i samband
med marknadsföringstillstånd för ett läkemedel. Utformningen av bipacksedlar är hårt reglerad på EUnivå. Bipacksedeln är ofta föremål för ändringar. Texten ändras av säkerhetsskäl, men också när nya
eller ändrade indikationer godkänns för läkemedlet. Smärre fortlöpande ändringar förekommer också
som måste föras in i bipacksedeln. För att den nya informationen i bipacksedeln ska finnas tillgänglig i
förpackningarna på apoteken ska den uppdaterade bipacksedel tryckas och packas med vid
tillverkningen av nya läkemedelsförpackningar. I de fall då ändringarna är stora byter
läkemedelsföretagen ut bipacksedlar i befintliga förpackningar eller destruerar befintliga
förpackningar. Beslutet bygger på en subjektiv bedömning av vad som är en tillräckligt stor ändring
och hanteringen medför betydande extrakostnader och en extra hantering med de risker för fel som det
innebär.
Beroende på hur ofta ett visst läkemedel tillverkas kan det dröja upp till 2 år innan förpackningen med
den nya bipacksedeln når patienten. Den gamla och den nya bipacksedeln finnas parallellt under en
tidsperiod som bestäms av LV. För att uppnå högre patientsäkerhet är det viktigt att patienten alltid får
den senaste informationen i bipacksedeln när läkemedlet expedieras.
Patientens tillgång till den senaste informationen i bipacksedeln måste ses i perspektiv av hur
informationskanaler har förändrats sedan kravet på bipacksedlar infördes. En hopvikt bipacksedel
instoppad i läkemedelsförpackningen är ett förlegat sätt att tillhandahålla viktig information.. I dagens
digitaliserade samhälle finns det ingen ursäkt för att patienten ges inaktuell information i form av
fysiska bipacksedlar som inte är uppdaterade. Dagens förfarande är inte tillfredsställande ur
patientsäkerhetssynpunkt och har kanske överlevt sig självt. Med en digital bipacksedel skulle
säkerhetsuppdateringar vara tillgängliga för patienten i samma ögonblick som de publiceras. Ny
informationsteknik har mycket att erbjuda och är idag allmänt tillgänglig även för äldre
läkemedelsanvändare, särskilt i Sverige. I den mån patienten/kunden inte kan ta till sig digital
information bör apoteken kunna skriva ut den senast godkända bipacksedeln vid expedition av
läkemedlet. Detta skulle kunna ske med hjälp av utskriftsautomater någonstans i apotekslokalen för att
inte lägga ytterligare krav på apotekspersonalens arbete.
Från patientens perspektiv är det många gånger svårt att komma ihåg den information som gavs från
vården eller från apoteket. Då blir bipacksedeln den enda skriftliga information som kan kopplas till
förpackningen. Idag är det mycket text att förhålla sig till som patient eftersom bipacksedeln idag är
omfattande och innehåller mycket mer än praktisk information. Information om hur medicinen ska tas
ex: med vätska eller får endast tas med mjölk är av stor betydelse för framgångsrik
läkemedelsbehandling. Ur patientens perspektiv är det viktigt att just praktisk information om hur
medicinen ska administreras finns i bipacksedeln framöver och att den är lätt att förstå och läsa.
Vad vill vi uppnå?
Ett stöd för en effektivare och säkrare användning av läkemedel med så få restnoteringar som möjligt
och en mindre påverkan på miljön. Den elektroniska bipacksedeln möjliggör att patienten får tillgång
till den senaste informationen på ett mer användarvänligt sätt, att färre kassationer av läkemedel pga
utdaterad information sker samt att det blir en mindre påverkan på miljön genom att stora mängder
papper inte behöver slängas. Syftet med aktiviteten är att på lång sikt övergå till att bipacksedeln
innehåller mer praktisk information om hur medicinen ska hanteras och administreras och att övrig
information runt läkemedelsbehandling finns som en digital bipacksedel. Det är ett naturligt steg mot
ett digitalt samhälle och det är naturligt att en så informationsintensiv produkt som läkemedel
prioriteras i utvecklingsarbetet.
8
CBL-kansliet – Omvärldsanalys 2017
Vilka mål/perspektiv kopplar aktiviteten till?
Aktiviteten har koppling till de tre målen i NLS. Bipacksedeln är den huvudsakliga källan för
patientens information om det läkemedel och därmed väsentlig för patienters följsamhet till förskriven
behandling. Bipacksedeln är även av central betydelse för att patienten ska kunna använda receptfria
läkemedel på ett säkert och korrekt sätt. Detta leder till en effektiv och säker läkemedelsanvändning.
Frekvent uppdatering av bipacksedlar ökar risken för restnoteringar pga kassation. Det finns även en
risk att produkter som säljs i små volymer tas från marknaden på grund av att de landsspecifika
förpackningarna blir för dyra att hantera. Med en digital bipacksedel påverkas inte produktionen av
ändringar i texten vilket ger mindre kassation av tillverkade produkter. Därmed ökar möjligheten att
tillhandahålla ”låg-volym”-produkter på marknaderna genom att nyttan med en flerspråkig
ytterförpackning förstärks. Detta ger en ökad tillgänglighet till läkemedel på den svenska marknaden.
Genom individanpassade bipacksedlar (textstorlek, sökbar text, klickbar innehållsförteckning med
länkar, textuppläsning för synskadade, förklaring av medicinska termer) kan kunskapsklyftor mellan
personer med olika bakgrund och förmåga att söka och bedöma information överbryggas. Det skapar
förutsättning för en jämlik användning. Som nämnts ovan kan även miljön påverkas positivt vilket
bidrar till en miljömässigt hållbar läkemedelsanvändning.
Patientperspektivet är centralt i denna aktivitet liksom e-hälsoperspektivet.
Vilka andra aktiviteter kopplar aktiviteten till?
Elektroniska bipacksedlar har hittills inte varit föremål för aktiviteter inom NLS och inte heller på ett
tydligt sätt ingått i andra aktiviteter som genomförts.
Vilka andra aktörer behöver involveras?
Aktiviteten berör:
Läkemedelsverket
Kund- och patientföreträdare??
Sveriges farmaceuter
Vårdförbundet
Läkarförbundet
Sveriges Apoteksförening
LIF
FGL
Finns en genomförandeplan/hur skulle en sådan se ut?
Kartläggning av hur ofta det händer att kunden inte får den senaste bipacksedeln
En förstudie av vad en omställning från fysiska till digitala bipacksedlar skulle kräva och
innebära för patienter, hälso- och sjukvården, företag, apotek och myndigheter.
En förstudie av vilken och hur information sak utformas i den tryckta information som ska
följa med förpackningen, om hur läkemedel ska administreras
Ta fram förslag på hur information om hur praktisk läkemedelsinformation ska utformas. Med
hjälp av fokusgrupp med patienter utveckla informationen.
En förstudie – med fokus på den praktiska hanteringen - av hur utskrift av den digitala
bipacksedeln på apotek skulle kunna användas som en back-up vid en övergång till digitala
bipacksedlar.
Undersökning om viss nödvändig information om hur man hanterar läkemedlet kan ges till
patienten på annat sätt; kort information i form av bipacksedel, information på
apoteksetiketten, information tryckt på förpackningen mm
9
CBL-kansliet – Omvärldsanalys 2017
Läkemedelsverket:
Kort om aktiviteter som bereds vidare inom Handlingsplan 2016 NLS
Hållbarhetstider för läkemedel
LV har tillsammans med flera aktörer i konstruktiv dialog genomlyst om förlängda hållbarhetstider är
en möjlig väg fram för att minska kassation av läkemedel. LVs uppfattning är att arbetsgruppens
konklusion är att just förlängda hållbarhetstider inte löser de grundläggande problemen. Däremot har
det framkommit andra idéer kring eventuella fortsatta aktiviteter inom området.
När läkemedlet når apoteket/konsumenten kvarstår vanligtvis en mindre del av läkemedlets totala
hållbarhetstid. Den måste dock vara tillräcklig för att med marginal täcka en behandlingsperiod. Den
legala grunden för att besluta om hållbarhetstider baseras på EU-gemensamma krav samt att det är
betydligt fler faktorer än den aktiva substansens stabilitet som påverkar den godkända
hållbarhetstiden. Läkemedelsmyndigheten har inget legalt stöd för att kräva längre stabilitetsstudier än
de som görs idag.
Arbetsgruppen har identifierat att en faktor som påverkar är systemet med periodens vara där lägsta
pris ”vinner” och batcher med kort hållbarhet kan hålla ett lägre pris. Det har under arbetet även
framkommit att användandet av startförpackningar kan vara en åtgärd som skulle minska kassationen.
För att minska kassation av läkemedel skulle orsakerna till kassation kunna behöva utredas ur ett
flödesperspektiv, och åtgärder därefter föreslås. En sådan utredning skulle t ex kunna inbegripa
inventering av kassationsflödet beträffande volymer och orsaker inom slutenvård och partihandel.
Ett annat förslag är att utveckla användning av elektroniska bipacksedlar. Detta är en viktig och stor
fråga och i framtiden kan vi förvänta oss att information i elektronisk form kommer användas i högre
utsträckning. Redan idag finns elektroniska bipacksedlar tillgängliga, och det finns eventuellt
möjlighet att använda dessa i större utsträckning på sikt. Det är grundläggande att bipacksedeln är
aktuell och korrekt översatt till svenska oavsett elektronisk eller pappersform.
LV stödjer LIFs förslag att genomföra en inventering och förstudier för att bedöma förutsättningar för
framkomliga vägar för elektroniska bipacksedlar. Det är dock viktigt att även här bättre förstå de olika
aktörernas förväntningar och möjligheter. En sådan förväntan förefaller vara att även begränsad
skriftlig information lämnas av apotekspersonal i samband med utlämnande från apotek.
Egenvård med fokus på receptfria läkemedel
Egenvård med läkemedel innebär möjligheter och risker och därför behövs kompetent rådgivning.
Felaktig användning kan skapa eller förvärra hälsoproblem. Korrekt använt förenklar egenvård för
individen och avlastar sjukvården. För att utveckla egenvården behövs nya former för samverkan kring
en enhetlig och kvalitetssäkrad rådgivning i hela hälso- och sjukvårdskedjan. Informationen om
egeninitierad läkemedelsbehandling kan förbättras liksom förståelsen för vikten av att rapportera
läkemedelsbiverkningar vid egenvård.
Läkemedelsverket stödjer utvecklingen mot ensad information från sjukvårdsupplysning till
apotekshylla
Förtydligande kring det regulatoriska godkännandets ställning i offentlig kunskapsstyrning
Läkemedelsverket tycker det har varit värdefullt att belysa de behov och utmaningar som berör dessa
kunskapsstyrningsfrågor och få en ökad förståelse för de olika aktörernas perspektiv. CBL har på ett
förtjänstfullt sätt facilliterat dessa diskussioner på ett konstruktivt sätt. Vi ser att det kan vara lämpligt
att fortsätta denna dialog såväl mellan myndigheterna som mellan övriga involverade aktörer inom
NLS. Vid sidan om denna önskvärda fortsatta dialog inom NLS har myndigheterna gemensamt tagit
ytterligare initiativ för samverkan i denna fråga. Bl.a. har en arbetsgrupp mellan Socialstyrelsen och
Läkemedelsverket tillskapats för att utveckla processer och underlag för rekommendationer och
riktlinjer.
10
CBL-kansliet – Omvärldsanalys 2017
Förbättrad läkemedelsanvändning för sårbara patientgrupper – äldre och läkemedel
För att arbeta mot det långsiktiga målet effektiv och säker läkemedelsanvändning är det naturligt att
fokusera på de mest sårbara patientgrupperna. Barn och läkemedel är redan ett aktivitetsområde inom
strategin. Läkemedelsverket, SBU och Socialstyrelsen såg ett behov av att lyfta möjligheter till
förbättringsaktiviteter för äldre populationen inför föregående omvärldsanalys. Under ett fåtal
diskussionsmöten i en myndighetsgemensam ad hoc-grupp utarbetades ett förslag att genomföra en
inventering och behovsanalys tillsammans med professionen och patient/anhörig föreningar och
formulera prioriterade aktivitetsförslag. En sådan förstudie har genomförts under våren 2016 och
resulterat i sju aktivitetsförslag (se bifogade rapport). Dessa förslag har presenterats för och diskuterats
av den myndighetsgemensamma ad-hoc gruppen. Även om samtliga förslag är angelägna förslag så
ansåg ad hoc gruppen att tre aktivitetsförslag kunde ha bäst förutsättningar att uppfylla kriterierna som
lämpliga NLS projekt.
En av dessa handlar om att sammanställa en praktiskt användbar checklista med vetenskaplig
ansats som listar symtom hos äldre som kan ha med pågående läkemedelsbehandling att göra
eller som kan leda till felaktig läkemedelsanvändning.
En annan prioriterad aktivitet handlar om att utveckla ett stöd för kommunikation om nyttarisk till patienter som underlättar patienters och anhörigas delaktighet i vården gällande
läkemedelsbehandling.
Den tredje utvalda aktiviteten är att utveckla en arbetsmodell för att kontinuerligt följa och
värdera läkemedelspanoramat hos äldre samt skapa ett forum för kommunikation där flera
aktörer kan bidra för att möjliggöra åtgärder för förbättrad läkemedelsanvändning.
Det var också gruppens uppfattning att det kan finnas möjligheter att kombinera delar av dessa
aktivitetsförslag. NLS saknar i dagsläget aktiviteter som gäller äldres läkemedelsbehandling och det
kan därför finnas anledning att överväga att gå vidare med någon av aktiviteterna ovan som har
förankrats inom profession och med patient- och seniorföreningar.
För ytterligare information, se ”Bilaga 2. Förstudierapport NLS Sårbara patientgrupper (äldre)”.
Ordnad utfasning av läkemedel på samhällsnivå
Läkemedelsverket ser ett behov av att bättre förstå aktörernas olika förväntningar och behov avseende
ordnad utfasning och har fått in aktörssynpunkter som nu sammanställs.
Vissa av problemställningarna berörs i Läkemedelsverkets rapport (maj 2015) ”Restnoteringar av
läkemedel – fortsatt utredning” men det finns också andra perspektiv. Möjligen kan vissa av dessa
frågeställningar inrymmas inom andra aktiviteter.
11
CBL-kansliet – Omvärldsanalys 2017
