1800-talets första hälft

POLITIK OCH ROMANTIK
1800-TALETS FÖRSTA HÄLFT
Johanna Broman Åkesson
FANTASI
DET FÖRFLUTNA
FRIHETSLÄNGTAN
1800-talet
REVOLUTIONSOPERA och FÖRROMANTIK
• Med franska revolutionen krossades den gamla
statiska samhällsordningen och en ny politisk
medvetenhet väcktes bland den franska
befolkningen.
• Den revolutionära perioden skapade en ny typ av
opéra comique om folkliga hjältar som stod upp
för frihet och rättvisa (ex. räddningsoperor).
• Handlingen var historisk men reflekterade tidens
oro och upplysningens humanistiska idéer.
• Övriga Europa, skakad av händelserna i Frankrike,
lockades av dessa operor.
Vattendragaren (Les deux journées), 1800
opéra comique
Musik: LUIGI CHERUBINI
Libretto: Jean-Nicolas Bouilly
Chanson: Un pauvre petit Savoyard
• Operan är enligt librettisten "en lektion i mänsklighet" inte ett
ställningstagande mot revolutionen.
• Mikel, vattenbäraren, står upp för orättvisan var den än visar
sig och hävdar alla människors rätt till frihet
• Genom sitt ämne, strofiska melodier och fantasifyllda
orkestrering blev operan mycket populär.
• Influerade utvecklingen av den tyska romantiska operan.
Baserad på en verklig händelse från skräckväldet, då en
vattenförsäljare räddade en ämbetsman undan döden.
Handlingen är dock förlagd till 1647 och de s.k.
Frondenoroligheterna.
•
•
Premiär på Théâtre Feydeau i Paris
En grupp vattenbärare erbjöd librettisten fri
vattentillförsel under ett år.
•
Fidelio, 1814
”den äktenskapliga kärlekens triumf”
Musik: Ludwig van Beethoven
Libretto: Joseph Sonnleithner, Stephan von
Breuning, Georg Friedrich Treitschke
• Blandning mellan sångspel och opera seria banar väg för den seriösa tyska operan.
• ”Räddningsopera” om befrielse, hängivenhet,
förbrödring.
• Musikaliskt uttryck för despotismens och
fanatismens mörker och upplysningens ljus
• Beethoven ville uttrycka stora känslor och
universella ideal och hade därför svårt att
skriva musik till mer trivial text.
•
•
•
Omarbetades flera gånger. Ursprungsversionerna
kallades Leonore med premiär 1805 (samtidigt som
Napoleons armé intagit Wien) och 1806.
Premiär på Kärntnertortheater i Wien 1814,.
Efter ett fransk libretto av Jean-Nicolas Bouilly: Léonore ou
L'amour conjugal byggd på en verklig händelse från franska
revolutionen om en adelsdam som sägs ha befriat sin äkte
make ur fängelset.
Pga rädslan för att uppfattas ha ”ett revolutionärt sinnelag”
utspelas handlingen under 1600-talets Spanien.
Fidelio, 1814
CHOR DER GEFANGENEN
O welche Lust, in freier Luft
Den Atem leicht zu heben!
Nur hier, nur hier ist Leben!
Der Kerker eine Gruft.
Kör: O welche Lust
ERSTER GEFANGENER
Wir wollen mit Vertrauen
Auf Gottes Hilfe bauen!
Die Hoffnung flüstert sanft mir zu:
Wir werden frei, wir finden Ruh
ALLE ANDEREN
O Himmel! Rettung! Welch ein Glück!
O Freiheit! Kehrst du zurück?
ZWEITER GEFANGENER
Sprecht leise! Haltet euch zurück!
Wir sind belauscht mit Ohr und Blick. -
På Fidelios begäran har fångväktaren Rocco släppt ut fångarna
på fängelsegården, så att Leonora skall kunna söka efter
Florestan bland dem.
Fångarna är överväldigade över sin frihet.
Musiken stiger likt händer som sträcks mot ljuset.
Men i bakgrunden finns hotet att bli inspärrade igen.
PIZARRO
Er sterbe!
Doch er soll erst wissen,
wer ihm sein stolzes Herz zerfleischt
Der Rache Dunkel sei zerriss
sieh her, du hast mich
nicht getäuscht!
Pizarro, den du stürzen wolltest,
Pizarro, den du fürchten solltest,
steht nun als Rächer, hier!
Fidelio, 1814
Kvartett: Er sterbe! Doch er soll erst
wissen
FLORESTAN
Ein Mörder steht vor mir!
PIZARRO
Noch einmal ruf ' ich dir,
was du getan zurück,
nur noch ein Augenblick,
und dieser Dolch...
LEONORE
Zurück!
FLORESTAN
O Gott!
ROCCO
Was soll?
• ”Sanningens tjänare har belönats med kedjor” djupt i fängelsehålan.
• Leonore känner inte igen sin make men vill ändå rädda fången – vem han än är.
• Innan ministern kommer för att inspektera fängelset kommer Pizarro dit för att
undanröja Florestan men Leonore kastar sig emellan.
• Just då ljuder trumpetfanfaren - frihetens signal, rättvisan har segrat.
Carl Maria von Weber 1786-1826
• Kapellmästare vid den tyska operan i Prag
och från 1817 som hovkapellmästare i
Dresden.
• En av de första romantiska kompositörerna
• Ville skapa en unik tysk operastil.
• Skapar med sin opera framförallt atmosfär
och känsloupplevelse.
• Utgör en länk mellan tyska sångspel och
Wagners opera.
Friskytten, 1821
Musik: Carl Maria von Weber
Libretto: Friedrich Kind
• Räknas som den första tyska romantiska operan –
folksaga, skogsromantik, nattlig mystik, förbund
med djävulen, drömmar, kvinnans kärlek frälser
mannen.
• Hembygdens trevnad ställs mot det djävulskt onda.
NYHETER:
• Nationalromantiska, lokalfärgade drag i musiken
• Uvertyren som en hel tondikt (som Wagner senare)
• Nya orkesterklanger (låga klarinetter)
Efter Der wilde Jäger ur Gespenster-Geschichten
av Johann August Apel och Friedrich Laun om
legenden om friskytten. Utspelar sig i Böhmen
ca 1650.
•
•
Premiär vid Schauspielhaus i Berlin
Den mest spelade tyska operan under
första hälften av 1800-talet.
Friskytten, 1821
Agathes recitativ och aria:
Wie nahte mir der Schlummer ... Leise, leise
Wie nahte mir der Schlummer,
Bevor ich ihn gesehn?
Ja, Liebe pflegt mit Kummer
Stets Hand in Hand zu gehn!
Ob Mond auf seinem Pfad wohl lacht?
Welch schöne Nacht!
Leise, leise, Fromme Weise!
Schwing dich auf zum Stemenkreise.
Lied, erschalle! Feiernd walle
Mein Gebet zur Himmelshalle!
• I väntan på Max öppnar Agathe fönstret
mot natten och sjunger en ömsom
hoppfull, ömsom orolig sång.
• Recitativets träblåsackompanjemang –
ett drag som Wagner tog upp för att
understryka det ”kvinnliga”.
Friskytten, 1821
•
•
I vargklyften
Jägarnas sång: Was gleicht wohl auf
Erden
• En av de mest dramatiska scenerna i
operahistorien. Publiken hade ALDRIG
varit med om något liknande.
• Nattens skräck skildras genom kontraster
i intensitet, tempo, klanger etc – tystnad
och viskningar ställs mot öronbedövande
orkesterklang.
• Tremolos, dimackord, tritonus
Italiensk Bel canto-opera ca 1810-1840
• I början av 1800-talet, i takt med urbaniseringen,
ökade antal operahus drastiskt liksom efterfrågan på
operor.
• I Italien hade Gluck aldrig slagit igenom; här var bel
canto-sången i fokus – långa, intrikata, virtuost
utformade melodilinjer
• Tenorer intog nu kastraternas hjälteroll
• Bel canto-operans karaktär är i grunden intim – som
gjord för det lilla formatet (”orkestern ackompanjerar
som en gitarr”)
• Belcanto kom att få enormt inflytande på populärmusik
och tonsättare som Chopin.
Gioacchino Rossini 1792-1868
• Italiens dittills mest berömda kompositör.
• Påverkad av wienklassicismen tillförde han ett
”germanskt” drag till orkesterbehandlingen
• Lade grunden till bel canto-traditionen och
utvecklade både opera buffan och serian.
• Etablerade den nya ariascenen med en långsam
cavatina (inåtvänt känslouttryck) som övergår i en
snabbare cabaletta (utåtvänt känslouttryck) med
ornamenteringar.
• Blev direktör för Théâtre italien i Paris 1824 där han
komponerande i den nya stilen ”grand opéra”.
Barberaren i Sevilla, 1816
opera buffa
Musik: Gioachino Rossini
Libretto: Cesare Sterbini.
Premiär på Teatro Argentina
i Rom, då under namnet
Almaviva, o sia L'inutile
precauzione – FIASKO!
Partituret på 600 sidor skrevs på
19 dagar med delvis både lånat
och återanvänt material.
Bygger på Pierre Beaumarchais franska
komedi Le Barbier de Séville (1775).
(Förhistorien till handlingen i Mozarts
Figaros bröllop)
Largo al factotum della città.
Presto a bottega che l'alba è già.
Ah, che bel vivere, che bel piacere
per un barbiere di qualità! di qualità!
Ah, bravo Figaro!
Bravo, bravissimo!
Fortunatissimo per verità!
Pronto a far tutto,
la notte e il giorno
sempre d'intorno in giro sta.
Miglior cuccagna per un barbiere,
vita più nobile, no, non si da.
Rasori e pettini
lancette e forbici,
al mio comando
tutto qui sta.
V'è la risorsa,
poi, del mestiere
colla donnetta... col cavaliere...
Tutti mi chiedono, tutti mi vogliono,
donne, ragazzi, vecchi, fanciulle:
Qua la parrucca... Presto la barba...
Qua la sanguigna...
Make way for the factotum of the city,
Hurrying to his shop for it's already dawn.
Ah, what a fine life, what fine pleasure
For a barber of quality!
Barberaren i Sevilla, 1816
Figaros aria: Largo al factotum
Ah, bravo Figaro!
Bravo, bravissimo!
Most fortunate indeed!
Ready to do everything
Night and day,
Always on the move.
A cushier fate for a barber,
A more noble life, is not to be had.
Razors and combs,
Lancets and scissors,
At my command
Everything's there.
Here are the tools
Of my trade
With the ladies...with the gentlemen...
Everyone asks for me, everyone wants me,
Ladies, young lads, old men, young girls:
Here is the wig... The beard is ready...
Here are the leeches...
•
•
•
Med Figaro skapades det nya röstfacket
baryton
Ett mästerstycke att sjunga med alla dess
upprepade trioler i snabb 6/8-takt och
tungvrickartext.
Sjöngs ofta av Rossini själv i privata salonger.
Una voce poco fa
qui nel cor mi risuonò;
il mio cor ferito è già,
e Lindor fu che il piagò.
Sì, Lindoro mio sarà;
lo giurai, la vincerò. (bis)
Il tutor ricuserà,
io l'ingegno aguzzerò.
Alla fin s'accheterà
e contenta io resterò.
Sì, Lindoro mio sarà;
lo giurai, la vincerò.
Sì, Lindoro mio sarà;
lo giurai, sì.
~~~
Io sono docile, son rispettosa,
sono obbediente, dolce, amorosa;
mi lascio reggere, mi lascio reggere,
mi fo guidar, mi fo guidar.
Ma,
ma se mi toccano
dov'è il mio debole
sarò una vipera, sarò
e cento trappole
prima di cedere
farò giocar, giocar.
E cento trappole
prima di cedere
farò giocar, farò giocar.
A voice a while back
echoes here in my heart;
already my heart has been pierced
and Lindoro inflicted the wound.
Yes, Lindoro shall be mine;
I swear it, I will win. (bis)
My guardian will refuse me;
I shall sharpen all my wits.
In the end he will be calmed
and I shall rest content...
Yes, Lindoro shall be mine;
I swear it, I will win.
Yes, Lindoro shall be mine;
I swear it, yes.
~~~
I am docile, I'm respectful,
I'm obedient, gentle, loving;
I let myself be ruled, I let myself be ruled,
I let myself be guided, I let myself be guided.
But,
but if they touch me
on my weak spot,
I'll be a viper
and a hundred tricks
I'll play before I yield.
And a hundred tricks
I'll play before I yield.
Barberaren i Sevilla, 1816
Rosinas cavatina: Una voce poco fa
•
•
•
Rossini skrev arian för en koloraturmezzosopran.
Utsmyckningarna är i förväg komponerade och har en
stringent och tydlig form som är typisk för Rossinis
klara och osentimentala stil.
Lyssna på de lekfullt skuttande stråkarna.
Norma,1831
tragedia lirica
Musik: Vincenzo Bellini
Libretto: Felice Romani
Premiär på La
Scala i Milano
Cavatina: Casta Diva
• Allegori över Italiens frihetskamp mot
Österrikes ockupation
• Norma – ett mycket komplext kvinnoporträtt;
i hennes kamp mellan plikt och kärlek är det
tragiska slutet ofrånkomligt.
• Bellinis kännetecken – långa känsloladdade
fraser och cantilenor.
• Musiken tycks rastlös söka en vilopunkt men
stegras istället i spänning.
• Operan liksom annan bel canto blev stor
succé i USA. Sjöngs av bl a Jenny Lind och
gjordes om till körsånger och sällskapsvisor.
Efter tragedin Norma, ou L’infanticide av
Alexandre Soumet, om druiden Norma, i det
antika Gallien, som mot sin religion haft en
hemlig kärleksaffär med en romersk ledare
(fienden) och fött två barn.
Norma,1831
Guerra guerra!
• Översteprästen Oroveso, ledaren för ett
förtryckt folk väntar på ett himmelskt
tecken till uppror - föregångare till Verdis
frihetskämpar.
• Enskilda stycken kunde användas i
nationalistiska syften som vid firandet av
Siciliens befrielse från Bourbon 1848.
Lucia di Lammermoor, 1835
dramma tragico
Musik: Gaetano Donizetti
Libretto: Salvadore Cammarano
Sextett: Chi mi frena in tal momento
•
•
•
Skotsk kultur med dess våldsamma
och mytomspunna historia och
storslaget ödsliga natur passade
romantiken.
Historien innehåller ingredienser som
borgar, vålnader, mord, kyrkogård,
vansinnesscen, varggrotta.
Slutet: de älskande förenas genom
döden.
Löst baserat på sir Walter
Scotts roman Bruden från
Lammermoor, 1819
Premiär på Teatro San Carlo i Neapel
EDGARDO
(Chi mi frena in tal momento?...
Chi troncò dell'ire il corso?
Il suo duolo, il suo spavento
Son la prova d'un rimorso!...
Ma, qual rosa inaridita,
Ella sta fra morte e vita!...
Io son vinto... son commosso...
T'amo, ingrata, t'amo ancor! )
EDGARDO
(Who restrains me in such a moment?
Who cut short the course of my anger?
Her grief, her terror
are proof of remorse!
But, like a wilting rose
she stands between life and death.
I am overcome . . . I am moved . . .
•
I love you, ungrateful woman, I love you still!)
ENRICO
(Chi trattiene il mio furore,
E la man che al brando corse?
Della misera in favore
Nel mio petto un grido sorse!
È il mio sangue! io l'ho tradita!
Ella sta fra morte e vita!...
Ah! che spegnere non posso
Un rimorso nel mio cor!)
ENRICO
(Who holds back my fury
and the hand which leapt to my sword?
In the unhappy girl's behalf
a cry rose in my heart!
She is my blood! I have betrayed her!
She stands between life and death.
Alas, that I cannot quench
the remorse in my heart!)
LUCIA
(Io sperai che a me la vita
Tronca avesse il mio spavento...
Ma la morte non m'aita...
Vivo ancor per mio tormento! -Da' miei lumi cadde il velo...
Mi tradì la terra e il cielo!...
Vorrei pianger, ma non posso...
Ah, mi manca il pianto ancor! )
LUCIA
(I hoped that my terror
would have ended my life . . .
But death does not help me;
I still live, for my torment!
The veil has fallen from my eyes:
Heaven and earth have betrayed me!
I would weep, but I cannot . . .
Even tears fail me!)
•
Lucia di Lammermoor, 1835
Sextett: Chi mi frena in tal momento
Lucia och Edgardo älskar varandra men Lucia har lurats av
sin bror Enrico att tro att Edgardo är gift varvid Lucia luras
in i ett äktenskap med en annan. Hon börjar bli tokig.
Precis när hon har skrivit på äktenskapskontraktet rusar
Edgardo in i rummet…
Lyssna på hur rösterna liksom rider på orkesterns vågor.
Lucia di Lammermoor, 1835
I varggrottan: Orrida è questa notte
•
•
Edgardo liknar sitt öde
vid stormen.
Enrico anländer och
utmanar Edgardo på
duell.
• Från ca 1830 blir Paris operametropolen.
• Tre operahus: Grand Opéra (Académie Royale de Musique),
Théâtre-Italien och Opéra-Comique.
• Som svar på den växande borgarklassens krav på
underhållning har stilen grand opéra utvecklats…
• …storslagen opera i stil och form – fem akter, större
balettinslag, körer, masscener, avancerat teatermaskineri,
virtuosa solonummer.
• Melodramatisk, våldsam handling med en historisk kontext
som speglade samtidens politiska oro.
• Här föds kostymdramat – avbildning av specifika historiska
miljöer och tidstrogna dräkter.
• Operascenen blir större och tredimensionell med
nedsläckta salonger.
• Operarösten utvecklas mot en öppnare, starkare klang idag standard.
• Grand opéra kom att influera både Verdi och Wagner.
Fransk ”grand opéra”
Den stumma från Portici, 1828
Musik: Daniel Auber
Libretto: Eugène Scribe
Marsch: Honneur et glorie!
• Ansedd som den första ”grand opéra” –
historiskt tema med frihetlig politisk
undertext, spektakulär iscensättning,
populära melodier och pantomim.
Om den stumma fiskarflickan
som förförs av en spansk prins
under spanska ockupationen av
Neapel 1647.
•
•
Premiär på Paris Opéra
Blev i Bryssel en tändande gnista för
belgarnas revolution 1830.
Judinnan, 1835
Premiär på Paris Opéra
Musik: Fromental Halévy
Libretto: Eugène Scribe
•
•
•
•
Rachel! Quand du seigneur
En av 1800-talets mest populära operor.
Scribes och Halévys, liksom Meyerbeer,
var alla judar och behandlade ofta
religiösa motsättningar vilket speglade
samtidens konflikter.
Gigantisk produktion som kostade 150
000 francs – med 300 statister, kör och
hästar på scenen.
Om den omöjliga kärleken mellan en kristen
man och en judisk kvinna. Handlingens
bakgrund är konciliet i Konstanz 1414 som
medförde kyrkliga reformer.
Rachel skall avrättas för att hon haft ett förhållande med en kristen
man. Juden Eléazar som uppfostrat henne som sitt eget barn vägrar
avslöja att Rachel egentligen är kardinalens dotter. Först när hon har
kastats i den kokande kitteln avslöjar han för kardinalen att hon var
hans dotter, alltså en kristen.
Giacomo Meyerbeer 1791-1864
• Född i Berlin och studerade för Vogler tillsammans
med Weber och hade med kontakt med Sailieri.
• Bodde nio år i Italien och gjorde operor i Rossinis stil
• I Paris blir han sedan, i samarbete med Eugène
Scribe, den största inom grand opéra-genren.
• Meyerbeers musik utgör en sammansmältning av
tyska, italienska och franska drag.
• Massverkan var hans styrka.
Les Huguenots, 1836
Musik: Giacomo Meyerbeer
Libretto: Eugène Scribe
•
•
•
•
Kräver sju sångare av världsklass som
behärskar belcanto.
Skildring av den religiösa fanatismens
terror.
I många länder fick man skriva om
historien så den inte upprörde kyrkan
(katolsk/protestantisk)
Martin Luthers koral Vår Gud är oss en
väldig borg är ett genomgående tema.
Kärleken mellan den katolska Valentine och
hugenotten Raoul med bakgrund i
Bartolomeinatten i Paris 1572 då tusentals
hugenotter dödades av katoliker.
•
•
Premiär på Paris Opera
En av 1800-talets mest populära operor
(framfördes 1000 gånger fram till 1906)
Les Huguenots, 1836
Katolska nunnor: Vierge Marie
Valentine gifter sig med greve Never
fast hon älskar Raoul.
• Olika grupper konfronteras på ett
torg: Hugenottsoldater sjunger en
kampsång "Rataplan." Brudkorteget
följs av katolska nunnor som sjunger
en medeltida litania. Några
människor skriker åt hugenotterna.
Andra trallar.
• Den musikaliska konfrontationen
speglar oron i samhället och är
illavarslande för det nygifta paret…
•
Les Huguenots, 1836
Savez-vous qu’en joignant vos mains
Abjurez, huguenots, le ciel l'ordonne!
Mitt under massakern (då
Never har råkat dödas) går
Valentine med på att
konvertera för att få kunna
gifta sig med Raoul. Hans
betjänt Marcel viger dem
(endast en basklarinett
ackompanjerar och kören
intonerar Vår Gud är oss en
väldig borg). Strax efteråt
dödas båda av hennes egen
fars män.
Musiken finns på Spotifylistan:
4. 1800-talets första hälft: Politik och romantik
[email protected]
www.skonakonster.se