I N V A S I V A
A R T E R
VAD ÄR EN INVASIV ART?
En art som, avsiktligt eller oavsiktligt,
flyttats utanför sitt ursprungliga
utbredningsområde genom människan
och sedan spridit sig så mycket i sin nya miljö
att den orsakar problem för inhemska växter,
djur och ekosystem eller som påverkar
människors hälsa och samhället
negativt.
HÄCKSPIREA
Spirea salicifolia
Häckspirea är en lövfällande buske som blir upp till en och en halv meter. Den grenar sig rikt från basen och bildar lätt
bestånd genom att sprida sig rikligt med rotskott. Liknande arter och korsningar så som luddspirea (S. tomentosa)
klasespirea (S. x billiardii) och rönnspirea (Sorbaria sorbifolia) har liknande växtsätt. Häckspirea och övriga nämnda arter
är vanliga i trädgårdar och hittas ofta kvarstående och mer eller mindre rotskottsspridda vid gamla hus, vägkanter,
banvallar, komposter och andra platser där folk slänger trädgårdsavfall.
S
LLN ING
Ä
T
Så förhindrar du spridning av häckspirea
Det viktigaste för att motverka spireor utanför trädgårdar är att inte slänga uppgrävda rötter
och buskar i naturen eller i den vanliga komposten.
• Röj bort spireorna upprepade gånger med röjsåg eller trimmer tills plantorna dör
• Gräv upp buskarna med rötterna och bränn dem eller kör dem till kommunens återvinningscentral i Må,
som även tar emot trädgårdsavfall
Användandet av kemikalier bör undvikas eftersom det även kan påverka andra arter negativt.
I R
E A B L A D
BLO
M
Häckspirea har fyra till sju centimeter långa, enkelt sågade blad
som sitter strödda på upprättstående kvistar. Blomställningen
är toppställd, tät cylindrisk och smalt konisk med ljusrosa till vita
blommor. Lokalt sprider de sig med rotskott, längre sträckor
sprider de sig främst genom att människor slänger uppgrävda
rotklumpar i naturen. Än så länge (2017) är förvildad häckspirea
och andra rotskottsbildande spireaarter inget stort problem
i Örnsköldsviks kommun, men med sitt växtsätt har de potential
att bli invasiva. Den närbesläktade luddspirean betraktas redan som invasiv
och ett allvarligt ekologiskt problem i kontintala Europa.
P
H Ä C K S
…men, varför ta bort häckspirea, de gör väl ingen skada?
Nej, de gör ingen skada så länge buskarna inte börjar sprida sig okontrollerat utanför trädgårdar och bilda större bestånd.
Om de gör det kan de bli invasiva och svåra att bli av med. Detta kan bli ett allvarligt ekologiskt problem om de börjar
sprida sig till miljöer som är artrika eller viktiga för mer ovanliga eller hotade arter i den naturliga floran.
Förväxlingsarter
Potentiella förväxlingsarter är andra införda, naturaliserade eller förvildade spireor.
Historia
Häckspirea är införd i landet som trädgårdsväxt och kommer ursprungligen från Nordostasien.
Den första fynduppgiften från länet kommer från Torp 1903.
Tänk på...
att det inte är tillåtet att bekämpa växter på annans mark utan tillstånd från markägaren.
Källor och mer information:
http://linnaeus.nrm.se/flora/welcome.html
http://www.artportalen.se
https://www.nobanis.org
Mossberg. B och L. Stenberg, 2003. Den nya nordiska floran. Wahlström & Widstrand. PDC Tangen, Norge.
Persson, B. och F. Olofsson 2010. En kunskapssamanställning av främmande, invasiva växter i Västernorrlands län.
Länsstyrelsen Västernorrland Avdelningen för Miljö och Natur, Rapport 2010:16.
