NUMMER 3
2013
Brännpunkt
Magnus Emfel, Senior Advisor Green Finance, WWF International
Under de senaste tjugo åren har mer än 300 miljoner hektar regnskog försvunnit för att ge
plats åt jordbruk, gruvor och städer. Hela 60 procent av de ekosystemtjänster, till exempel
sötvatten, fisk i haven och rening av luften, som naturen förser oss med helt gratis, för­valtas i
dag på ett ohållbart sätt. En tredjedel av naturens arter riskerar utrotning om några decennier till följd av klimatförändringen. Den här utvecklingen måste hejdas och vändas nu för att
undvika skador som inte går att reparera i framtiden.
Innovativa finansieringsmodeller
– ett sätt att undvika ”fossilbubblan”
Effekterna av mänsklig aktivitet på
jordens livs­uppe-hållande system är
tydliga och synliga med blotta ögat.
Forskningen har sedan länge visat på
de negativa trenderna och några viktiga frågor är: Vilka är drivkrafterna i
denna nedåtgående spiral och hur kan
de användas för att i stället stödja en
hållbar utveckling?
Två faktorer som har avgörande betydelse för utvecklingen på jorden är
att vi människor blir allt fler och får
allt högre inkomster per person. Båda
dessa faktorer är i princip tecken på en
positiv utveckling; människor väljer
att bilda familj och får bättre möjligheter att försörja sig.
Men mer inkomster leder auto-
matiskt till en ökad konsumtion. När
denna konsumtion tillgodoses av ett
produktionssystem som är baserat på
hög förbrukning av ändliga resurser
drivs utvecklingen i en ohållbar riktning.
Det bränslet som gör den nuvarande ekonomiska tillväxten – och
ökade konsumtionen – möjlig, är de
investeringar som runt om i världen
görs i växande städer, energisystem,
livsmedelsproduktion med mera. Investeringar behövs för att möta samhällets behov men frågan är: i vilka
lösningar?
Klimatförändringen är ett exempel som gör utmaningen tydlig. De
slutsatser forskarna kommit fram till
SÄRTRYCK FRÅN WWF EKO NUMMER 3 2013 Världsnaturfonden WWF [email protected]
är att klimatutsläppen måste minska
med 80 procent för att hålla den globala uppvärmningen under två grader.
Den internationella energibyrån, IEA,
har fastslagit att 2/3 av de i dag kända
olje-, gas- och kol­reserverna måste
lämnas intakta under jord för att vi
ska klara detta. Mot den bakgrunden
kan vi inte fortsätta att investera i
samma lösningar som hittills.
Inlåsningseffekt
Ur ett naturvårdsperspektiv är följderna uppenbara. Fortsatta investeringar i en infrastruktur som är
beroende av fossila bränslen – och
som kommer stå kvar inte bara i tio,
tjugo utan kanske femtio eller hundra
Foto: WWF
WWF EKO
SÄRTRYCK
år – skapar en inlåsningseffekt med
fortsatt skenande global uppvärmning
och katastrofala följder för människor
och miljö.
Även ur ett finansiellt perspektiv
börjar insikten vakna om riskerna
med investeringar i fossila bränslen.
När ansvaret, och därmed kostnaderna, för klimat­förändringen ökar
och hårdare lagstiftning begränsar
användningen av fossila bränslen, så
förlorar stora delar av världens oljeoch kolreserver sitt värde. Analyser
från den brittiska tankesmedjan Carbon Tracker visar att endast 20–25
procent av de reserver som utgör ”tillgångar” i börsnoterade bolag världen
över kan utvinnas och förbrukas.
Fossilbubblan
Fenomenet kallas för ”fossilbubblan” och effekten blir precis som med
”fastighetsbubblan”: värdet på så gott
som alla världens börser och pensionsfonder sjunker dramatiskt, vilket hotar stabiliteten på den globala
finansmarknaden.
Trots dessa insikter avsatte de 200
största olje-, gas- och gruvbolagen 674
miljarder dollar under 2012 för att leta
efter och utvinna nya reserver.
Flera analyser, bland annat från
WWF, har visat att ett energisystem
baserat på 100 procent förnybara och
hållbara källor är fullt möjligt och därför nödvändigt. En värld som är betydligt mer resurseffektiv än dagens
och som drivs av hållbar energi kommer kanske inte att se så annorlunda
ut, men den kommer fungera annorlunda – inte minst ur ett finansiellt
perspektiv.
I en fossilbaserad ekonomi har all
slags produktion höga bränslekostnader och stor klimatpåverkan under
hela sin livslängd. Produktion och system baserade på förnybar energi ger
möjlighet till låga driftskostnader och
lägre klimatpåverkan under hela livslängden sedan den initiala investeringen är gjord. Därför är investeringar och
finansieringsmodeller nyckeln i omställningen. Vi har helt enkelt inte råd
att avstå från att använda investeringsverktyget i vår strävan efter ett gott liv
för allt levande på vår jord. Tvärtemot
vad man kan tro, råder det ingen brist
på pengar i världen; de globala finansiella tillgångarna uppgår till över
120 000 miljarder dollar, varav cirka
7 000 miljarder dollar används till
investeringar i lån och aktier varje år.
Den fråga vi bör ställa oss är: vem beslutar om vad dessa pengar investeras
i och hur investeras de?
Klimatobligationer
För att möta klimatutmaningen behöver ytterligare 500–1 000 miljarder
dollar investeras årligen i energieffektivisering och förnybar energi. Ett sätt
att kanalisera stora summor pengar
till kapitalintensiva projekt för exempelvis förnybar energi är via klimat­
obligationer. En obligation är ett avtal
om ett lån från ett stort antal långivare. Den som erbjuder obligationen ger
en garanterad ränta under en längre
period, exempelvis tio år.
Så kallade ”gröna obligationer”
skapas till exempel av Världsbanken som förutom ränta även utlovar
mätbara miljö- och klimatvinst­er. År
2010 ställdes klimatobligationer ut
till ett värde av 16 miljarder dollar.
Trots att det är en enorm summa så
var det bara 0,3 procent av det totala
värdet utställda obligationer år 2010!
Här finns således stor potential för att
kanalisera mer pengar till klimatinvesteringar.
På senare tid har även privatpersoner fått möjlighet att investera
hållbart genom klimatobligationer i
mind­re format, exempelvis via Ecotricity i Storbritannien och SolarShare i
Kanada.
De som hellre investerar direkt
i entreprenörsbolag har också fått
möjlighet att göra det genom vad som
kallas ”equity crowdfunding”. Med
hjälp av en internettjänst som exempelvis Symbid i Holland eller Funded­
ByMe i Sverige går ett stort antal investerare ihop och köper ägarandelar
i nystartade eller växande bolag.
Smarta finansieringstjänster
När det gäller entreprenörerna kan de
tänka i nya inno­vativa banor som inte
SÄRTRYCK FRÅN WWF EKO NUMMER 3 2013 Världsnaturfonden WWF [email protected]
bara handlar om deras egen produkt,
till exempel försäljning av solpaneler,
utan också kring hur deras kunder kan
finansiera sin installation. I stället för
att ”bara” sälja solpaneler till en fastighetsägare kan de tillhandahålla solenergi som en tjänst. Så gör bland annat
SolarCity med solpaneler till fastigheter i Kalifornien liksom svenska Solelia. Solelia erbjuder ren solenergi för
laddning av elbilar i form av ett avtal
där deras kunder betalar för ett visst
antal kilowattimmar per månad.
Fördelen är att kunden slipper den
initiala investeringen och i stället får
allt-i-ett: produkt, installation, finansiering, bygglov och underhåll.
Regeringar och myndigheter kan
på många olika sätt påverka att investeringar leder till en hållbar utveckling. Ett sätt är genom de ramverk
som formar marknadens spelregler,
ett annat genom att använda offentlig finansiering för att åstadkomma
en hävstångseffekt som attraherar
privata investeringar i den omfattning
som utmaningarna kräver.
Finansmarknaden har alltid haft
och fortsätter att ha en central roll i
samhällets historiska utveckling och
i dagens globala marknadsekonomi.
Utan dess aktiva medverkan i omställningen till en hållbar framtid är
det tveksamt om vi lyckas i tid. Därför var det hoppfullt att tidigare i år
höra en hållbarhetsansvarig från en
stor ledande pensionsförvaltare säga:
”Finansbranschen behöver gå från att
tjäna på samhället till att tjäna samhället.”
Men vi behöver se finansmarknadens aktörer gå från ord till handling
på ett helt annat sätt än nu. För att
det ska ske måste både politiker och
finansmarknadens företrädare nås av
röster från såväl väljare som kunder
som menar att långsiktig avkastning
och hänsyn till vår jord i realiteten
inte står i motsats till varandra utan
tvärtom samverkar.
Så ta kontakt med din bank, fondförvaltare eller riksdagsledamot och
fråga: ”Vad gör mina besparingar med
vår planet, och hur skyddar ni min
pension mot en fossilbubbla?”
