Kommentarer till klassificeringen av växtplankton enl remissutgåvan 2007
Klassificeringen bygger på 3 sätt att tolka resultaten
1. Den totala biomassan
2. Framräknandet av TPI trofiskt planktonindex
3. Andelen cyanobakterier av den totala biomassan
För varje moment använder man sig av både de värden som anges ovan och även av en
ekologisk kvot som beräknas med utgångspunkt från vissa statistiska indelningar (se
remissutgåvan).
Klassificeringen är indelad i 5 olika sjötyper varav två är aktuella inom detta område. Det är
1. Södra Sverige, klara sjöar
2. Södra Sverige humösa sjöar
Gränsen mellan dem är satt vid färgtalet 30 mg Pt/l eller en absorbans på 0,06 av filtrerat
prov. Det flesta sjöarna betraktas som humösa. Dessa olika sjötyper har olika referensvärden
som grund för klassificeringen.
När det gäller den totala biomassan är det egentligen inga konstigheter. Den totala mängden
plankton klassificerar sjön. Det finns dock en typ av sjöar, humösa sjöar, där Gonyostomum
semen (gubbslem) kan massutvecklas och ge en mycket hög biomassa som är riktigt relevant
för sjöns trofiska status. I vårat fall gäller det sjöarna Fläten, Hunn och Östjuten.
Beträffande TPI så bygger det på ett antal arter som har tilldelats ett indikatortal. Problemet
med det är att det är förhållandevis få arter som har ett sådant tal och det gör att beräkningen
kan komma ganska snett ibland. I bedömningsgrunderna har man angivit att minst 4 arter
måste ingå i beräkningen, men även det är i minsta laget. Det finns betydligt flera arter som
har ”eutrofa indikatortal” än oligotrofa. Dessutom brukar de oligotrofa inte finnas i så stor
mängd att de kommer med i den kvantitativa beräkningen. Klassificeringen sker här i 4
klasser, medan det för de övriga momentet görs i 5 klasser.
För andelen cyanobakterier (blågrönbakterier) så gäller den procentuella andelen av
cyanophyta i förhållande till hela biomassan oavsett trofisk affinitet.
Egna reflektioner:
Systemet med dessa index är knappast perfekt. Framför allt är jag kritisk till att man endast
har två sjötyper som grund för referensvärden i södra Sverige. Klara och humösa sjöar. Det
innebär i praktiken att extremt oligotrofa sjöar som t.ex. Vättern kommer att jämföras med
samma måttstock som slättsjöar av typen Öljaren, Yngaren, Hallbosjön och Långhalsen. De
senare har ju definitivt inte en chans att uppnå hög eller god status enligt dessa kriterier
p.g.a. att de har helt andra förutsättningar när det gäller sediment, tillrinningsområde
hydromorfologi etc. Dessa sjöar kan ju ha en ”god status” ur andra utgångspunkter t.ex. en
hög biologisk produktion som ger en bra avkastning för fisket.
Ska man använda index måste man därför göra det med mycket stor andel sunt förnuft, och
med en klar inställning om hur man vill att sjön ska fungera. Det ska naturligtvis inte vara så
att man har så hög trofigrad att man får problem med långa perioder av syrebrist, fiskdöd
mm. Men man ska heller inte ställa orimliga krav på att gör en naturligt eutrof sjö till en
oligotrof. Det kan aldrig fungera.
Båven
Båven visade på en mycket låg biomassa (klass 1) och andelen cyanobakterier var också
mycket liten (klass 1). Det gick däremot inte att räkna fram TPI på grund av för få arter med
indikatortal. Ser man till den kvalitativa mätningen så kan man konstatera att det var tämligen
få arter ( 23 st) som dominerades av eutrofa och indifferenta arter. Båven är alltså inte extremt
oligotrof utan ligger snarare lite åt det mesotrofa hållet.
Klassificering blir ändå hög status (klass 1).
Dunkern
Dunkern visade också på en mycket låg biomassa (klass 1). Artsammansättningen medförde
dock att Dunkern hamnade i klass 4 och 3 (ekologisk kvot) när det gällde TPI. Den höga
andelen cyanobakterier (50%) medförde att sjön hamnade i klass 4 och 5 (ekologisk kvot) vid
den bedömningen. Den kvalitativa bestämningen visade på stora likheter med Båven. Endast
22 arter och de dominerades av indifferenta och eutrofa arter. Här blir det lite svårare att göra
en helt korrekt klassificering, men jag bedömer att den bör hamna i klass 2 främst beroende på
den låga biomassan.
Klassificering: god status
Forssjösjön
Forssjösjön uppvisade en måttligt hög biomassa (klass 3). Det var för få antal arter med
indikatortal så något TPI kunde inte beräknas. Andelen cyanobakterier var förhållandevis låg
(16%) vilket gav klass 2, men beräkningen av den ekologiska kvoten hamnade i klass 4.
Antalet arter i den kvalitativa bestämningen blev 37 som får betecknas som måttligt högt. De
indifferenta och eutrofa dominerar, men det fanns även 4 arter som betecknas som oligotrofa.
Sammantaget ger detta en bild som gör att sjön bör hamna i klass 3.
Klassificering: måttlig status
Högsjön
Högsjön uppvisade en låg biomassa, klass 1 och 2 (ekologisk kvot), medan TPI hamnade i
klass 4. Andelen cyanobakterier var 23 % (klass 2) men den ekologiska kvoten hamnade i
klass 4. Den kvalitativa undersökningen visade på att sjön var artrik. Eutrofiindikatorer och
indifferenta arter dominerade men här fanns även 6 oligotrofa arter. Här fanns också
Gonyostomum semen med 10% av biomassan. Det hela gör att sjön blir lite svårbedömd, men
borde hamna i klass 2 eller 3.
Klassificering: god till måttlig status.
Kolsnaren
Kolsnaren hade en mycket hög biomassa (klass 5). TPI hamnade i klass 4, och andelen
cyanobakterier var 74 % vilket medförde klass 4 och 5 om man ser till motsvarande
ekologiska kvot. Den kvalitativa analysen uppvisade endast 24 arter av vilka var eutrofa och
10 indifferenta. Endast en art var oligotrof.
Sammantaget ger detta bilden av en mycket eutrof sjö och ska då hamna i klass 5 enligt
kriterierna.
Klassificering: dålig status
Tisnaren
Tisnaren hade en biomassa som hamnade i klass 2. Det var för få arter med indikatortal för att
beräkna TPI. Andelen cyanobakterier var låg (12 % - klass 1) men motsvarande EK hamnade
i klass 3. Sjöns färgtal gör att den ligger på gränsen mellan klar och humös.
Den kvalitativa analysen visade på 39 arter varav 14 betecknas som eutrofa och 5 oligotrofa.
Sammantaget bör sjön bedömas ha god status och hamna i klass 2.
Klassificering: god status
Långhalsen, Torpfjärden
Den totala biomassan var måttligt hög, medan TPI visade klass 4-värden. Biomassan bestod
nästan uteslutande av cyanophyta (99%) och med den grunden kan det bara bli klass 5. Den
kvalitativa analysen gav 39 arter varav 15 utgjordes av eutrofiindikerande arter och 3
oligotrofa arter.
Lägger man ihop den informationen så bör sjön hamna i klass 4.
Klassificering: otillfredsställande status
Yngaren
Yngaren hade en måttligt hög biomassa, ungefär som Torpfjärden (klass 3). Beräkningen av
TPI visade på klass 4, men den ekologiska kvoten på klass 3. Andelen cyanobakterier var 33
% (klass 3), men motsvarande ekologiska kvot medförde klass 5. Den kvalitativa analysen
visade på ett relativt stort antal arter, 50 st, varav 23 var eutrofa och 1 oligotrof.
De något spretiga resultaten indikerar ändå att sjön bör hamna i klass 3-4.
Klassificering: måttlig till otillfredsställande status
Valdemaren
Den totala biomassa i Valdemaren var låg (klass 2), men TPI hamnade i klass 4 både som tal
och ekologisk kvot. Andelen cyanobakterier var 22 % vilket gav klass 2., men klass 4 för den
ekologiska kvoten. Sjön var artrik med 57 noterade arter varav 22 var eutrofa och 6 oligotrofa.
Valdemaren bör hamna i klass 2, men är ganska nära klass 3.
Klassificering: god status
Öljaren
Öljaren hade den högsta biomassan av samtliga 20 sjöar vilket medförde klass 5. TPI-värdena
hamnade i klass 4 (någon klass 5 finns inte definierad). Andelen cyanobakterier var hela 98
%, vilket inte ger något utrymme för någon annan klassning än nr 5. Den kvalitativa analysen
visade på ett litet antal arter, 21 st, varav 10 var eutrofa och ingen oligotrof.
Klassningen blir ganska uppenbart nr 5
Klassificering: dålig status
Fläten
Fläten är en humös skogssjö. Absorbansen ligger 0,124 vilket innebär ett betydligt färgat
vatten. Biomassan var låg (klass 2) och utgjordes till 85 % av Gonyostomum semen
(gubbslem). TPI kunde inte beräknas p.g.a. för få arter med indikatortal. Andelen
cyanobakterier var försumbar. Det totala antalet arter som erhölls i den kvalitativa analysen
var måttligt högt med 32 st. Av dessa var endast 4 eutrofa medan 7 var oligotrofa. Resten var
indifferenta.
Sammantaget ger sjön ett klart oligotroft intryck och bör således hamna i klass 1.
Klassificering: hög status
Hunn
Hunn har en låg biomassa (klass 1) där 50 % utgjordes av Gonyostomum semen. Liksom i
Fläten kunde inget TPI beräknas p.g.a. för få arter med indikatortal. Andelen cyanobakterier
var 11 % (klass 1) men beräkningen av den ekologiska kvoten visade på klass 3. Den
kvalitativa analysen visade på ett måttligt antal arter, 32 st. Av dessa var 9 eutrofa och 6
oligotrofa. Hunn är inte riktigt lika humös som Fläten men har en absorbans på 0,108. Den är
inte heller riktigt lika oligotrof, men bör hamna i gränslandet mellan klass 1 och 2
Klassificering: hög till god status
Östjuten
Östjuten har ungefär samma vattenfärg som Hunn. Biomassan var dock betydligt högre än i
både Hunn och Fläten men hamnar ändå i klass 2. Hela 92 % av biomassan utgjordes dock av
Gonyostomum semen. TPI hamnade i klass 3, medan andelen cyanobakterier var mycket låg,
0,2 % vilket innebär klass 1. Vid den kvalitativa analysen noterades 26 arter varav 8 var
oligotrofa och 5 eutrofa. Sammantaget och med hänsyn till den stora andelen Gonyostomum
så bör Östjuten hamna i klass 1.
Klassificering: hög status
Tisaren
Tisaren är den västligaste sjön av de 20 som undersöktes. Den totala biomassan var förhållandevis låg (klass 2). Beräkningen av TPI hamnade i klass 4 och andelen cyanobakterier var
25 % vilket innebär klass 2. Den ekologiska kvoten hamnade dock i klass 4. Ser man till
resultatet från den kvalitativa analysen så får man också en bild av lite högre näringsstatus.
Av de 25 arter som noterades var 15 eutrofa och 1 oligotrof. Den samlade bilden ger därför ett
mesotroft intryck och Tisaren bör hamna i klass 3.
Klassificering: måttlig status
Runnviken
Den totala biomassan i Runnviken var hög (klass 4). I samma klass hamnade även TPI, medan
den höga andelen cyanobakterier (85 %) medförde klass 5 för detta moment. Vid den
kvalitativa analysen påträffades 27 arter och av dessa var 17 eutrofa och ingen oligotrof. Den
samlade bilden blir därför en sjö med höga näringsvärden och den gör således hamna i klass
4-5.
Klassificering: otillfredsställande till dålig status
Sibbofjärden
Sibbofjärden är lite av en katt bland hermelinerna. Det är lite svårt att bedöma den eftersom
den är ett mellanting mellan sjö och en Östersjövik. Den totala biomassan var mycket låg,
endast 0,34 mm3/l, vilket var det lägsta värdet av alla 20 sjöar. TPI blev också lågt och
hamnade i klass 2, men den höga andelen cyanophyter medförde klass 4 och 5 för den
ekologiska kvoten. Ser man till resultaten från den kvalitativa analysen så noterades endast 10
arter varav 7 var eutrofa. Flera alger indikerar brackvattenförhållanden.
Sammantaget blir det därför svårt att klassificera Sibbofjärden, men med viss tvekan kanske
den borde hamna i klass 3.
Klassificering: måttlig status ???
Storsjön
Storsjön uppvisade en hög total biomassa i klass med Runnviken (klass 4). TPI hamnade i
klass 4, men den ekologiska kvoten i klass 3. Med en andel av 90 % cyanobakterier så blir
den bedömning klass 5. Den kvalitativa analysen gav ett lågt artantal (14 st) och av dem
utgjordes 8 av eutrofa arter och ingen var oligotrof.
Sammanfattar man dessa resultat så borde Storsjön hamna i klass 4-5.
Klassificering: otillfredsställande till dålig status.
Visnaren
Visnaren visade på en måttligt hög biomassa (klass 3). TPI visade på klass 4 och den totala
dominansen av cyanobakterier medförde klass 5. Det totala artantalet var uppskattades till 23
st, varav 12 var eutrofa och ingen oligotrof. Cyanobakterierna dominerade helt och utgjorde
98 % av biomassan.
Trots den måttliga biomassan måste nog Visnaren betraktas som en klart eutrof sjö och bör
ligga i klass 4-5.
Klassificering: otillfredsställande till dålig status.
Långsjön
Långsjön hade en mycket låg biomassa (klass 1). TPI hamnade dock i klass 4, medan den
ekologiska kvoten noterades till klass 3. En hög andel cyanobakterier 71 % innebar klass 4
och motsvarande ekologiska kvot klass 5. Vid den kvalitativa analysen noterades 30 arter. Av
dessa var 13 eutrofa och 3 oligotrofa. Det är alltså en ganska spretig bild, och det naturliga
valet blir då kanske klass 3.
Klassificering: måttlig status
Nedingen
Nedingen uppvisade en låg biomassa (klass 2), men TPI blev högt (klass 4). En hög andel
cyanobakterier gjorde att sjön med den utgångspunkten hamnade i klass 5. Artantalet var
tämligen lågt med 23 noterade arter. Av dessa var 9 eutrofa och 3 oligotrofa.
Även Nedingen uppvisade alltså lite motsägelsefulla resultat. Syntesen borde då bli att sjön
ligger i klass 3-4.
Klassificering: måttlig till otillfredsställande status
