MILJÖMAGASINET Nr 29/30 • 29 JULI 2016
INRIKES
3
Framtidens solceller blir till
Q Forskare har lyckats mäta hur solenergi flödar i och mellan olika
delar i en fotosyntetisk organism. Donatas Zigmantas och Jakub
Dostál, Lunds universitet, och Jakub Pšenčík, Charles University i
Prag, har visat att solenergin transporteras effektivare inuti en cells
olika beståndsdelar än mellan delarna. Tekniken kan användas inom
solcellsteknologin enligt Zigmantas i Nature Chemistry. MM/BT
”Vi måste trygga kontanter”
CH Hermansson död – blev 98
Q Skotten i Ådalen år 1931 blev starten för Carl-Henrik Hermanssons politiska bana. Det var en tid av kamp mot fascism och
nazism. Hermansson kritiserade Warszawapaktens intåg i i Ungern
1956 och i Tjeckoslovakien 1968. Under hans ordförandeskap bröt
Vänsterpartiet med Sovjetunionen och solidariserade sig med befrielserörelser i världen.
MM/BT
Dilemma; suggor blir ammor
Q Suggor får allt fler kultingar per kull i Sverige samtidigt ökar
smågrisdödligheten. Både i Danmark och Sverige används grissuggor
som ammor. Det väcker frågor säger veterinären Emma Andersson
till Sveriges Radio.
– Vi ser ett problem med de stora kullarna som finns och som kommit under de senaste decennierna i aveln. Vi har smågrisar som inte
överlever vid födsel och har svårt att överleva fram till avvänjning.
I svensk grisuppfödning kan en grissugga i dag få 15 eller fler
kultingar per kull. Det är vanligt att grisuppfödare lägger över
nyfödda griskultingar från suggor som fått många till andra suggor
som har plats över.
– Det är ju ett etiskt dilemma också för dem som jobbar med
grisarna att se detta.
I Danmark har en del uppfödare ett system där utvalda suggor
blir ammor åt andras kultingar och därmed förlänger amsuggorna
sin digivningsperiod. Systemet med amsuggor fungerar bra för kultingarna, enligt forskningen. Men hur mår suggorna? Det frågar sig
Emma Andersson.
– Under den här tiden som kullstorlekarna gått upp så har hållbarheten hos suggan gått ner. Så det är också en viktig del att se hur
klarar suggan detta.
MM
Foto: Kerstin Persson-Wester
Q ”Vi måste trygga medborgarnas kontanter”. Så lyder rubriken på
en debattartikel från miljöpartisterna Per Bolund, Agneta Börjesson
och Stefan Nilsson i Hallandsposten den 20 juli.
”Det är viktigt att kontanter även framöver ska kunna användas,
parallellt med att digitala betaltjänster blir allt vanligare.” Så skriver
Stefan Nilsson på Facebook och fortsätter: ”Pensionärer, nyanlända
och personer med funktionsnedsättningar är grupper där möjligheten att kunna använda kontanter är extra viktig.”
För många innebär digitala lösningar att det går snabbare att
handla eller betala räkningar. I dag görs fyra av fem köp elektroniskt
eller med kreditkort. Men behovet att kunna använda kontanter
kommer att fortsätta finnas under en överskådlig tid och övergången
till ett samhälle med allt mindre kontanter måste därför ske i en takt
så att ingen lämnas efter, poängterar debattörerna.
Till hösten kommer regeringen att tillsätta en parlamentarisk
utredning av det penningpolitiska ramverket och riksbankslagen.
Utredningen ska bland annat få i uppdrag att se över Riksbankens
ansvar för kontanthantering, skriver debattörerna.
Länsstyrelsen och Innovationsmyndigheten har även inlett en
upphandling för att ta fram nya lösningar som ska underlätta för
människor att använda sig av digitala betaltjänster.
MM
Algblomning i
Östersjön
Det varma vädret sätter fart
på algblomningen. Enligt
SMHI: s algkarta är algerna
i full blom i nästan hela
södra Östersjön.
Mycket sol och lite vind är de
allra mest gynnsamma förutsättningarna för algblomning.
I Östersjön är det vanligast
med det som tidigare kallades
blågröna alger, cyanobakterier.
Dessa ser vid blomningen ut
som en gröngul röra. Speciellt
vid Öland och Gotland har det
rapporterats om bälten av alger.
Algerna ska även spridit sig långt
uppe i Bottniska viken.
Cyanobakterier
SMHI har ett expeditionsfartyg
i Östersjön för att ta prover på
algblomningen. Stora sjok av
cyanobakterier har observerats
väster om Bornholm. Liknande
rapporter har inkommit gällande
sträckan Visby-Nynäshamn.
– Generellt krävs fosfor i vattnet
samt att det är varmt och lugnt
väder för att det ska bli stora algansamlingar. Så väderförhållandena har varit gynnsamma, säger
Magnus Wenzer, oceanograf på
SMHI, till Dagens Nyheter.
Skadliga alger?
Om detta handlar om skadliga
alger eller inte är ännu oklart.
Enligt Magnus Wenzer kan giftigheten hos algerna också variera mycket inom samma art.
– Man kan inte med blotta
ögat se om algerna är giftiga. Det
krävs ett mikroskåp, säger han.
Det går att bada i vattendrag
med algblomning. Men råden
lyder att det är viktigt att inte
svälja vatten och det är bra att
att ta en dusch efter badet, för
att slippa hudirritationer.
MM
CYANOBAKTERIER
Cyanobakterier är organismer
som förr kallades blågröna
bakterier, blågröna alger eller
blågrönalger. Alla arter är
emellertid inte blågröna och
de är inte alls alger. Flera arter
är giftiga, och vid masstillväxt av
vissa planktoniska arter, så kallad
algblomning, ansamlas ofta en
grötig massa av cyanobakterier
vid kuster och stränder.
Wikipedia
Foto: Martin Pettitt / Flickr CC BY 2.0
Alla får ha kjol på jobbet
Anställda ska själva få välja
mellan manlig och kvinnlig
uniform på jobbet. Det slår
fackförbundet Unionen fast
i en rättsutredning rapporterar Dagens Nyheter.
I dag kan en sugga i Sverige få 15 eller fler kultingar per kull.
Thorbjörn Fälldin har avlidit
Q Den tidigare statsministern och lantbrukaren Thorbjörn Fälldin
är död. Under lördagskvällen avled han i sitt hem i Ramvik i Ångermanland. Hustrun Solveig och hans tre barn var närvarande då han
somnade in. Den sista tiden var han mycket trött och sliten på grund
av sjukdomar och till sist tog åldern ut sin rätt. Hans liv blev långt
och innehållsrikt, Fälldin blev 90 år gammal.
MM/KG
– Vi vill säga till dem som inte
är öppna på jobbet – de ska veta
att de har rätten på sin sida, säger
Peter Tai Christensen, likabehandlingsexpert på fackförbundet Unionen, till DN.
I måndags presenterade Fackförbundet Unionen en rättsutredning i samband med Pridefestivalen. Rubriken löd: ”Vilka
möjligheter har en arbetsgivare
att påverka en anställds klädsel,
särskilt med avseende på könsidentitet och könsuttryck?”
– Vi insåg att det fanns en
gråzon, vi vill skapa tydlighet
och hoppas att fler människor tar tillvara sina rättigheter,
säger Peter Tai Christensen.
Från nästa år måste arbetsgivare jobba aktivt för att förebygga diskriminering av personer
som klär sig könsöverskridande
och främja deras rättigheter.
Det är förbjudet att diskriminera personer som har en
könsöverskridande identitet eller
uttryck. Det betyder att en person som bryter mot normen om
hur kvinnor och män förväntas
vara och klä sig inte får behand-
las sämre i arbetslivet. Men i dag
anmäler få diskriminering av
könsidentitet/könsuttryck.
I november 2015 stämde Diskrimineringsombudsmannen,
DO, ett bolag i Malmö efter att
arbetsgivaren trakasserat en anställd. Cheferna kommenterade
att den anställda mannen såg ut
som en kvinna och ifrågasatte
att han använde smink. Han
misshandlades av en kund och
tyckte inte att han fick stöd av
sina chefer. Arbetsgivaren stämdes i Arbetsdomstolen och DO
yrkade på att bolaget ska betala
125 000 kronor i skadestånd.
Fallet har ännu inte prövats.
MM
