Fascistisk aktivism ska tas på allvar | Västerbottens-Kuriren
2014-03-24 10:46
Publicerad i fredags kl 16.27
Fascistisk aktivism ska tas på allvar
SMR manifesterar under Karl XII dag 2009.
FOTO: TT
KULTURDEBATT Klok kompetensutveckling inom berörda myndigheter, långsiktigt
gräsrotsarbete och mer forskning – men framför allt en vaken ideologisk debatt. Det är vad
som krävs för att motverka den fascism som vädrar morgonluft, skriver historikern Lena
Berggren.
I onsdags släpptes stiftelsen Expos årsrapport om den rasideologiska miljöns aktiviteter under
2013. Rapporten visar framför allt två saker – att aktivitetsnivån ökar kraftigt för andra året i rad
och att aktiviteterna alltmer koncentreras till två organisationer, Svenskarnas Parti (SvP) och
Svenska Motståndsrörelsen (SMR). Exporapporten är viktig och manar till eftertanke eftersom den
visar på tendenser som måste tas på allvar. Någon kanske invänder att miljöerna är små, men det
rör sig om miljöer med stark kampretorik som ser våld som ett legitimt politiskt medel och har en
hög aktivitetsnivå. Vi har att göra med en fascism som vädrar morgonluft och när SvP i höstens val
ställer upp i minst 30 kommuner är det den högsta siffran för ett öppet fascistiskt parti sedan 1930talet.
Exporapportens resultat kommer inte som någon överraskning. Aktiviteten har ökat i drygt två års
tid. Vi har också kunnat se ett ökat självförtroende vilket har lett till stegrande aggressivitet.
Parallellt med detta har Sverigedemokraterna (SD) kraftigt ökat sitt väljarstöd, vilket också
kommenteras i Expos rapport.
Expos rapport ger inte en heltäckande bild av utvecklingen eftersom den inte mäter
rasideologiskt våld och övrig brottslighet, för detta måste man gå till kriminalstatistiken. I Brå:s
senaste hatbrottsrapport för år 2012 redovisas en viss ökning av hatbrott som kan kopplas till
högerextremism och nationalsocialism. Hur siffrorna här ser ut för 2013 vet vi ännu inte.
Det finns problem med båda rapporterna. I fallet Expo består det i att statistiken bygger på
organisationernas egen rapportering, och i fallet Brå på att statistiken delvis baseras på
problematiska kategoriseringar. Brå-rapporten mäter dessutom inte all brottslighet som är kopplad
http://www.vk.se/1155649/fascistisk-aktivism-ska-tas-pa-allvar?mobil
Sida 1 av 6
Fascistisk aktivism ska tas på allvar | Västerbottens-Kuriren
2014-03-24 10:46
till dessa miljöer. Hot, trakasserier och våld riktat mot journalister, politiker och andra kritiker
omfattas inte, trots att även dessa brott är ideologiskt motiverade.
Ett annat problem är att rapporterna inte analyserar det statistiska materialet. Här finns inga
resonemang om orsaker, samband och konsekvenser. För detta får man gå till offentliga
utredningar och departementsskrivelser, men även här finns det brister.
Det viktigaste är att den rasideologiska miljön klumpas ihop med den vänsterautonoma och den
islamistiska, trots att miljöerna skiljer sig åt. Det finns också en besvärande tendens att ensidigt
peka på socioekonomiska orsaker. Detta leder vidare till att ideologins betydelse tonas ned, vilket
är olyckligt. För om vi vill förstå den fascistiska aktivismen och hitta verktyg för att varaktigt trycka
tillbaka den måste vi förstå rationaliteten bakom. Vi måste lära oss vad fascism är hur den
fungerar, men vi måste också göra oss av med enkla socioekonomiska förklaringsmodeller och
vanföreställningen om att det rör sig om ett ungdomsproblem. Det rör sig om ett komplext politiskt
problem.
Fascismen är inte och har aldrig varit enhetlig. Den har alltid bestått av olika ideologiska varianter
och har förändrats över tid. Den fascism vi möter i dag är alltså inte 1930-talets, även om Sverige
har en obruten fascistisk tradition sedan 1920-talet. Den har också alltid organiserat sig på olika
sätt vilket delvis kan förklaras utifrån skilda ideologiska utgångspunkter och olika organisationer
bör därför hanteras på olika sätt.
Det är skillnad på SvP och SMR både ideologiskt och organisatoriskt. SMR är en elitistisk,
nationalsocialistisk kamporganisation och SvP är ett parti som de senaste åren försökt skapa en
mer respektabel fasad genom att byta namn, rensa bland symbolerna, tona ner den grövsta
retoriken – bland annat är antisemitismen i dag osynlig i officiella sammanhang men artikuleras
fortfarande under möten och i kommentarsfält – och klä sig i kostym. Ideologiskt är partiet dock
fortfarande tydligt fascistiskt. Det är samma omvandling som SD gått igenom, men den påminner
också om den förvandling som de så kallade Lindholmsnazisterna gjorde 1938, då i syfte att
distansera partiet från Nazityskland.
SD:s ideologiska omvandling har gått betydligt längre, och det råder i dag delade meningar om hur
partiet ska beskrivas. Partiet har djupa rötter i den rasideologiska miljön och 2010 gick man till val
på ett program med klara influenser från den fascistiske ideologen Per Engdahl. Sedan
riksdagsinträdet har partiet strategiskt arbetat för att röra sig bort från sitt fascistiska arv mot en
mer acceptabel socialkonservativ position i syfte att maximera sitt väljarunderstöd, men det
uppvisar fortfarande fascistiska drag.
Trots att fascismen alltså inte är en och enhetlig delar de olika varianterna samma ideologiska
kärna. Denna kärna består i en strävan efter nationens revolutionära pånyttfödelse. I den
revolutionära processen – som inte behöver vara våldsam, det revolutionära innebär att fascismen
eftersträvar en genomgripande nyordning av samhället som även kan uppnås via det
parlamentariska systemet – måste allt som hotar denna pånyttfödelse och allt som inte passar in i
det kommande lyckoriket bekämpas, i förlängningen avlägsnas. Här hittar vi både politiska
motståndare och olika hot mot den nationella enhetskulturen som alla blir ideologiskt legitima
måltavlor för den aktivism som i dag alltså ökar.
http://www.vk.se/1155649/fascistisk-aktivism-ska-tas-pa-allvar?mobil
Sida 2 av 6
Fascistisk aktivism ska tas på allvar | Västerbottens-Kuriren
2014-03-24 10:46
SD, SvP och SMR definierar den nationella enhetskulturen på olika sätt och kampen mot
motståndarna ser olika ut. Men Exporapporten understryker att den ökar i intensitet. Det är
oroande, framför allt för de som utsätts för den intolerans, trakasserier och hat på individnivån och
här behövs politiska incitament och resurser för att skapa ett starkt polisiärt tryck mot rörelsen.
Polisen måste också ges möjlighet att arbeta med kontinuitet och långsiktighet, tillfälliga satsningar
vet vi är rätt värdelöst.
Kontinuitet och långsiktighet behövs även i andra sammanhang, för kampanjer och projekt
fungerar inte, det borde vi ha lärt oss från 1990-talet. Vi borde även ha lärt oss att vi måste arbeta
brett och varierat för det finns ingen enkel patentlösning. Och vi borde ha lärt oss att stigmatisering
och moralisk panik är kontraproduktivt. I stället behövs klok kompetensutveckling inom berörda
myndigheter, långsiktigt gräsrotsarbete – exempelvis det arbete som Expo bedriver – och mer
forskning.
Men det krävs också en uppryckning från de etablerade partierna. SD är i dag det enda svenska
riksdagsparti som lyfter fram en tydlig politisk vision och talar om grundläggande värderingsfrågor.
Övriga partier verkar mest ägna sig åt att likna varandra så mycket som möjligt, fastna i sakfrågor
och glömma allt vad ideologisk debatt heter. Det duger inte. Om fascismen effektivt ska kunna
bekämpas vid valurnorna måste den mötas av tydliga politiska alternativ som är förankrade i goda
värderingar. Detta saknas tyvärr i dag, men låt oss, inte minst för demokratins skull, hoppas att
svensk ideologidebatt snart vaknar till liv. Det behövs!
Lena Berggren
Docent i historia vid Umeå universitet
Västerbottens Kuriren
[email protected]
090-17 60 10
217
Rekommendera
0
Tweeta
Visa kommentarer
8
Visa kommentarer
NYHETER
http://www.vk.se/1155649/fascistisk-aktivism-ska-tas-pa-allvar?mobil
Sida 3 av 6
