Naturbåten på Öresund
Hållbart hav och fiske- lärarhandledning
Naturbåten på Öresund
www.malmo.se/naturbaten
Naturbåten på Öresund
Hållbart hav och fiske- lärarhandledning
Öresund ger fantastiska möjligheter till både intressanta arbeten och en utvecklande fritid.
Samtidigt är det en del av det känsliga Östersjöområdet som vi måste värna. Resultatet av
försurning, varmare klimat, övergödning och utsläpp av miljögifter hotar havet som ekosystem. Genom striktare lagar och förändrade konsumtionsval kan vi istället vända den negativa
trenden för våra hav. I hela Östersjöområdet är torsken hotad. Men det finns ett undantag,
Öresund. Här lever en bärkraftig population, tack vare införandet av trålförbud i Öresund
sedan år 1932. Endast fiske med enklare garn eller fiskespö är tillåtet i sundet mellan Danmark
och Sverige sedan dess.
I denna lärarhandledning ”Naturbåten på Öresund” beskriver vi hur du som lärare kan arbeta med
havet som utgångspunkt i din undervisning, oberoende vilket ämne du undervisar i. Vi vill även inspirera till fortsatt arbete i klassrummet, bl a utifrån ämnena svenska, matematik och naturkunskap/
biologi. Häng mé!
Naturbåten – ett koncept för undervisning inom flera ämnen
Naturbåten är inte en specifik båt utan ett koncept för spännande undervisning på Öresund. Deltagandet ger möjlighet för skolor att stärka lärandet inom fler ämnen. Det är framtaget av pedagoger
och marinbiologer för att vara en spännande del av din undervisning för årskurserna 7-9 samt gymnasiet. Med fördel kan Naturbåtsturer knytas till ämnesintegrerat samarbete inom arbetslaget.
Att lära in ute
Vi lär oss hela tiden. Detta gäller inte minst elever i grund- och gymnasieskola. Genom utomhuspedagogik lär sig eleverna utifrån egna upplevelser och lärandet utgår från platsen. Vi har pratat med tre
pedagoger och frågat dem hur de ser på att låta Naturbåten vara en del av undervisningen.
Bo Lindvall är samordnare Malmö Naturskola, innan dess var han lärare i 20 år på en grundskola:
”Att ta med sig klassen för undervisning utanför klassrummet handlar om
att ge gruppen gemensamma erfarenheter. Dessa erfarenheter kan lärarna
i klassen sedan bygga vidare på för att skapa förståelse och fördjupning
genom reflektion och samtal.”
2
Thomas Thell är lärare i hantverk och naturskunskap på Agnesfrids gymnasium i Malmö:
”Turen med Naturbåten kan absolut vara del av den vanliga undervisningen.
Det passar att göra i nästan alla ämnen, men det ställer krav på att läraren
använder sin kreativitet och får information innan. Vinsten för eleverna blir
att de får göra riktiga övningar utanför klassrummet.”
Zian Ali är lärare i NO och matematik på Munkhätteskolans högstadie:
”Det finns möjlighet till ämnessamarbete genom Naturbåten. Det beror
på vilka övningar som eleverna får innan på skolan och vad vi diskuterar
i klassrummet efteråt. Eleverna lär sig väldigt mycket med naturbåten,
allt från arter och samband i havet till historia och teknik.”
Aktiviteter på båten
Innan vi kastar vi loss från kajen och börjar puttra ut i Öresund hälsar kapten alla välkomna ombord
på båten och går igenom de enkla säkerhetsföreskrifterna igen. Eleverna delas in i mindre grupper
och deltar i olika pedagogiska aktiviteter. Några av eleverna får börja med att fiska under handledning av en fiskeexpert som både instruerar själva fiskandet men också berättar vilka fiskar som lever
i sundet. Tillsammans med fiskaren diskuterar deltagarna fiskbestånd, vad som påverkar dem samt
hållbart fiske. De avslutar med att dissekera fisken. Den andra gruppen träffar samtidigt en Marinbiolog på en annan del av skeppet. Med marinbiologen utför de undersökningar som att möta
siktdjup och salthalten. Förutom det tittar de på växt- och djurarter som lever i sundet som Marinbiologen har med sig exemplar av. Det är både alger, musslor och tång. Marinbiologen knyter ihop
resultaten från undersökningarna med fakta om havet som ekosystem. De båda grupperna byter
aktivitet och alla deltagare gör båda aktiviteterna.
Undersökningar - salthalt och siktdjup
Salthalt och siktdjup visar på havets tillstånd och avgör förutsättningarna för livet i havet. Salthalten
hjälper oss att indikera var vissa organismer trivs bäst medan siktdjupet indikerar levnadsförhållanden under ytan. Siktdjupet mäter eleverna med en siktskiva som de för ner i vattnet. De för den sedan
långsamt upp och avläser längden på repet när de ser skivan igen, detta är siktdjupet. Salthalten mäts
med hjälp av en refraktometer. Eleverna droppar saltvatten på dess prisma, stänger plattan och håller
den mot ljuset. Nu kan de avläsa salthalten.
Förberedelse och efterarbete – exempel på övningar
Det är viktigt att eleverna är väl förberedda när de ska ut med Naturbåten på Öresund. Då vet de vilka
aktiviteter de kommer vara en del av på Naturbåten. Samtidigt blir det tydligt för eleverna att aktiviteterna är en del av den ordinarie undervisningen. För många elever är det första gången de lämnar
stranden och ger sig ut på havet. Det är många nya intryck och en gemensam upplevelse att utgå från
i kommande undervisning. Genom efterarbetet i klassrummet får eleverna möjlighet att bearbeta
och reflektera över de praktiska aktiviteterna de gjort på båten. Förberedelseövningar är obligatoriska
medan ni själva väljer hur ni vill efterarbeta turen.
3
Övningar
1. Förarbete med ordlista – Obligatorisk
Gå igenom orden på bifogade ordlistan och diskutera och förklara vad de innebär. Lägg till ord om ni
vill. Om ni vill fördjupa uppgiften så se Ordbok på websidan: www.havochvatten.se samt se på filmer
från Baltic2020 (http://www.balticsea2020.org).
2. Förbered frågor - Obligatorisk
Skapa en gemensam tankekarta i klassen där ni skriver upp vad ni vet om havet och Öresund innan
turen (välj ett ämnesmässigt snävare tema om du önskar). Utgå sedan från tankekartan och låt eleverna formulera egna frågor om havet och Öresund som de skulle vilja ha svar på. Under Naturbåtsturen
har de möjlighet att ställa sina frågor. Denna övning kan med fördel föranledas av en presentation av
havet och Öresund. Läs mer om Östersjön hos bland annat WWF (www.wwf.se/hav).
3. Ta ställning i debattsoffan – frivillig övning
Dela upp eleverna i grupper om 4-6 st. Hälften av eleverna i varje grupp är för ett förslag och häften
av eleverna är emot. Dela ut förslagen till de olika debattgrupperna eller låt dem själva välja mellan
ett antal alternativ. Eleverna förbereder sig sedan med sin partner eller sina partners. Instruktionen är
att de ska ta fram minst tre bra argument för sin ståndpunkt, de ska dessutom komma på vilket som
kommer vara motståndarnas bästa argument och hur de bemöter det.
Debattlagen inleder debatten med var sin inledning där de kort redogör för sin ståndpunkt. Uppmuntra dem att använda diagram och lättillgänglig fakta. Efter inledningen släpps debatten fri och en
moderator fördelar ordet, antingen du som lärare eller en annan elev. Resten av klassen är publik.
Förslag på teman att debattera:
-Det är politikernas ansvar att förändra världen!
-Stoppa trålning i hela Östersjön!
-Förbjud konstgödsel för att minska övergödningen!
-Endast vegetarisk mat i skolmaten!
4. Hållbar kock med schysst matsedel!
Låt eleverna göra en matsedel för antingen en dag eller en hel vecka. Temat kan vara t ex ”Min
favorit-matsedel” eller ”Sämsta för miljön”-matsedel. Ge dem sedan i uppgift att räkna ut vilka
konsekvenser deras matsedel skulle ha för klimatet och miljön. Ta gärna www.klimatkontot.se till
hjälp. WWF tipsar också om vilka fiskar vi bör undvika på sin websida. Låt sedan eleverna göra om
matsedel till hållbar ur miljösynpunkt. Eleverna kan diskutera med varandra vilka olika råvaror de
valt och vilken påverkan dessa råvaror skulle ha beroende på om de är från den första eller den
andra, mer hållbara matsedeln.
4
5. Redovisa resultat med väggtidning!
Låt eleverna göra en väggtidning där de utifrån bilder från Naturbåtsturen redovisar resultatet från
undersökningarna och resonerar vad dessa svar skulle kunna säga om ex övergödningen i havet,
eller ekosystemets tillstånd. De kan också redovisa källor tydligt. En digital variant är att de skriver ett
blogg-inlägg och publicerar på ex klassens eller skolans blogg.
Läroplanskopplingar, Naturbåten
Skolans verksamhet utgår från de styrdokument som reglerar skolan. Naturbåten är framtaget för att
stödja lärare att fördjupa och förstärka lärandet för sina elever. Vi har gjort en liten sammanställning
över kopplingen till läroplanen för grundskolan respektive gymnasiet. För att inspirera har vi valt
att i denna skrift lyfta fram exempel från ämnena biologi, svenska och matte för grundskolan samt
naturkunskap, svenska och matte för gymnasiet. Självklart kan lärare som undervisar andra ämnen
också använda Naturbåten i sina ämnen.
Gymnasiet
Undervisningen i ämnet naturkunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla…Förmåga att
använda kunskaper om naturvetenskap för att diskutera, göra ställningstaganden och formulera olika
handlingsalternativ. (GY11)
Undervisningen i ämnet matematik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla förmåga att…relatera matematiken till dess betydelse och användning inom andra ämnen, i ett yrkesmässigt, samhälleligt och historiskt sammanhang. (GY11)
Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla…Förmåga att tala inför
andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen samt att delta på ett konstruktivt sätt i
förberedda samtal och diskussioner. (GY11)
Årskurs 7-9, Grundskolan
Genom undervisning i ämnet Biologi ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
använda biologins begrepp, modeller, och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i
människokroppen, naturen och samhället. (LGR11)
Genom undervisning i ämnet Matematik ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för
frågeställningar, beräkningar och slutsatser. (LGR11)
Genom undervisning i ämnet Svenska ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
formulera sig och kommunicera i tal och skrift…(samt) anpassa språket efter olika syften, mottagare
och sammanhang. (LGR11)
5
Liten ordlista, Havet
(utdrag från Ordbok Havs- och vattenmyndigheten, www.havochvatten.se)
Alg -Växter av olika storlek som lever fritt flytande eller fastsittande i vatten, eller som fastsittande
även på fuktiga ytor på land.
Bestånd-En eller flera populationer (grupper av individer) av en art fisk/skaldjur som kan avgränsas
geografiskt.
Biologisk mångfald-Variationsrikedomen bland levande organismer, inom arter, mellan arter och av
ekosystem.
Bottendöd-Sker i bottenområden med mycket låga syrehalter eller total syrebrist.
Brackvatten-Med sötvatten från nederbörd och floder mer eller mindre ”utspätt” saltvatten.
Eutrofiering/övergödning-Tillförsel av för mycket näringsämnen, främst kväve, fosfor och kisel.
Fosfor-Ett av de viktigaste näringsämnena för växter.
Fytoplankton/växtplankton/planktonalger-Små växter (alger) som flyter fritt i havens och sjöarnas
övre vattenlager.
Försurning- Svavel- och kväveoxider sänker pH-värdet i vattnet.
Grundvatten-Vatten som fyller hålrummen i berg och jord och som nedåt begränsas av ett ogenomträngligt lager.
Habitat-De speciella ekologiska förhållanden som utgör livsmiljö för en särskild organism eller
grupper av organismer.
Hårdbotten-En sjö- eller havsbotten som består av klippor, stenblock eller mindre stenar.
Invasiv art-En främmande art som varit för framgångsrik i att anpassa sig till sin nya livsmiljö.
Knop-Mått på ett fartygs hastighet. 1 knop = 1 nautisk mil per timme eller 1 distansminut per timme
(~ 1,85 km/tim).
Meandring-Meandrar bildas av lugnt flytande vattendrag i områden med lätteroderade sediment,
naturliga bågar.
Miljögift-Långlivade organiska ämnen (POPs) samt tungmetaller.
Miljökvalitetsmål-Uttryck för den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt.
Mjukbotten-Mjuka sedimentavlagringar av bl a sand och lera.
Nedbrytning-Bakterier, bakterieätande organismer och svampar är de mikroorganismer som sköter
nedbrytningen.
Oligotrof-Näringsfattig. Motsatsen är näringsrik (eutrof ).
pH-värde-Mått på halten vätejoner i en lösning. Vid pH lägre än 7 är lösningen sur.
Primärproduktion-(vattenmiljö): När alger och andra vattenlevande växter fotosyntetiserar och
delar sig.
Salthalt-Salthalten uttrycks i psu (practical salinity unit, ”tillämpad salthaltsenhet”) eller i promille
(tusendelar).
6
Salthaltssprångskikt/haloklin-En mer eller mindre permanent barriär som bildas mellan vattenmassor med olika salthalt (salinitet).
Sedimentation-Nedfall av organiskt och oorganiskt material faller ner till botten.
Sekundärproduktion-Djurplankton utgör sekundärproduktionen.
Siktdjup-Vattnets genomskinlighet.
Sötvatten-Vatten som inte är salt eller bräckt. Det har en salthalt som understiger 0,5 psu.
Temperatursprångskikt-Säsongsbundet gränsskikt som bildas mellan vattenmassor med olika
temperatur.
Ålgräs-En blomväxt i havet. Förekommer som stora ålgräsängar på mjuka, sandiga kust- och
strandnära grunda bottnar.
Text: Erik Lensell
Bilder: Ina Alm, Erik Lensell
Denna skrift är framtagen av Malmö Naturskola
och Miljöförvaltningen, Malmö stad, i samarbete
med Sea-U.
PEDAGOGISK INSPIRATION MALMÖ
Malmö Naturskola
Rönnbladsgatan 1b,
205 80 Malmö
tel: 040-34 31 31
e-post: [email protected]
www.malmo.se/naturskola
Grafisk form: Pedagogisk Inspiration Malmö, Malmö Naturskola version 12/2014
Frågor? Kontakta [email protected]
