NATURKnutar Tornfalk fångar kväve och lockar fåglar Häger Kråkor är smarta fåglar. De drar nytta av människans besök. Om någon fågel skräms upp från boet eller bort från sina ungar är kråkan där för att få ett skrovmål. Så när ni är på besök - försök störa så lite som möjligt! Knölsvan Sothöna Rödbena Strandskata Gravand Skedand www.malmo.se Björkelundadammen – Sävsparv Tofsvipa Vassen är viktig för många av dammens fåglar, både som skydd och bomaterial Grågås Kaja I en gåsflock finns det en vaktpost som håller utkik efter faror medan de andra kan äta i lugn och ro. Björkelundadammen är en kvävedamm som skapades 1999. Den fångar upp näringsämnen, som kväve och fosfor, ur vattnet som kommer från åkrar och vägar. Dammen lockar också till sig fåglar, där den ligger som en oas i ett enformigt jordbrukslandskap. Kajan fodrar sitt bo med allt möjligt den hittar. Gärna lite mjuk ull från fåret. Ett torrlagt landskap För 200 år sedan fångades jordbrukets näringsämnen upp i slingrande vattendrag, våtmarker och dammer. När det nya effektiva jordbruket växte fram på 1800-talet rätades vattendragen ut och våtmarkerna torrlades. Storken förlorade sina jaktmarker på de våta ängarna och försvann från Skåne. Vi började använda konstgödsel och överflödet av näringsämnen strömmade fritt genom de raka vattendragen och ut i sundet. Våra kustvatten har på det sättet fått för mycket näring. Idag har vi problem med för kraftiga algblomningar och sundets ålgräsängar som mår dåligt av övergödningen. Sothönan har de märkligaste fötter. De spretande tårna gör att den kan gå på mjuk dy utan att sjunka och simhudsflikarna gör den till en god simmare. Sothönan kan vara ganska argsint på våren när de har ägg och ungar att vakta. Hanarna hamnar ofta i bråk om revir och slåss då med näbbar och klor. Alnarps fälad Tågarp Öresund n Alnarpså Tågarps hed Li lla Växer och djur till kvävelagring Se ge å 1812 rann Segeå ut i Öresund efter en slingrande väg genom landskapet. Idag går vattnet genom raka diken och bitvis under jord. Strandskatans kofot Skedandens sil Hägerns dolk a or St Se Arlöv å ge Dammens växter och djur är som små lagerlokaler för kväve och fosfor. I dem lagras näringsämnena, istället för att rinna ut i sundet. Övergödningen av havet minskar och på köpet får vi en fin damm med olika växter och djur som vi kan glädjas åt. Segeå 1812 Strandskatans kofot till näbb kan bräcka upp hårda musselskal. Hägern hugger blixtsnabbt fiskar och grodor med sin dolklika näbb. Har du tur kan du få se en skedand på besök i dammen. Dess märkliga näbb fungerar som en sil som fångar upp massor med godsaker ur vattnet. BESÖK ANDRA NATURKnutar Segeå 2003 Öresund Öresunds vatten blir renare tack vare dammar som Björkelundadammen. Besök Bunkeflostrandängar och studera livet under ytan i Öresund. sån Alnarp Spillepengen Lil la S ege å (K NATURKnutar: Bunkeflo strandängar • Gyllins trädgård • Klagshamnsudden • Käglinge • Segeå alin aån ) St eå eg aS or Hej! Jag heter Töna Sothöna och jag bor här i Björkelundadammen. Snälla ni, var lite extra rädda om mig och mina kompisar när ni är här. När våra föräldrar skräms bort är det fritt fram för kråkan att ta äggen eller ungarna. Tågarps hed Arlöv Produktion: Skogssällskapets Förvaltning AB för Malmö stad. Medfinansiering har skett med statliga bidrag till lokala naturvårdprojekt (LONA). Text: Katarina Månsson och Cia Larsson. Illustrationer och layout: Katarina Månsson. Tryckning: AM-tryck i Hässleholm, 2009.