NATURKnutar
Tornfalk
fångar kväve och lockar fåglar
Häger
Kråkor är smarta fåglar. De drar
nytta av människans besök. Om
någon fågel skräms upp från boet
eller bort från sina ungar är kråkan
där för att få ett skrovmål. Så när
ni är på besök - försök störa så lite
som möjligt!
Knölsvan
Sothöna
Rödbena
Strandskata
Gravand
Skedand
www.malmo.se
Björkelundadammen –
Sävsparv
Tofsvipa
Vassen är
viktig för
många av
dammens
fåglar, både
som skydd och
bomaterial
Grågås
Kaja
I en gåsflock finns det en vaktpost som håller utkik efter faror
medan de andra kan äta i lugn och ro.
Björkelundadammen är en kvävedamm som skapades
1999. Den fångar upp näringsämnen, som kväve och
fosfor, ur vattnet som kommer från åkrar och vägar.
Dammen lockar också till sig fåglar, där den ligger
som en oas i ett enformigt jordbrukslandskap.
Kajan fodrar sitt bo med
allt möjligt den hittar.
Gärna lite mjuk ull från
fåret.
Ett torrlagt landskap
För 200 år sedan fångades jordbrukets
näringsämnen upp i slingrande vattendrag,
våtmarker och dammer. När det nya effektiva
jordbruket växte fram på 1800-talet rätades
vattendragen ut och våtmarkerna torrlades.
Storken förlorade sina jaktmarker på de
våta ängarna och försvann från Skåne. Vi
började använda konstgödsel och överflödet
av näringsämnen strömmade fritt genom
de raka vattendragen och ut i sundet. Våra
kustvatten har på det sättet fått för mycket
näring. Idag har vi problem med för kraftiga
algblomningar och sundets ålgräsängar som
mår dåligt av övergödningen.
Sothönan har de märkligaste fötter. De spretande tårna
gör att den kan gå på mjuk dy utan att sjunka och
simhudsflikarna gör den till en god simmare. Sothönan
kan vara ganska argsint på våren när de har ägg och
ungar att vakta. Hanarna hamnar ofta i bråk om revir
och slåss då med näbbar och klor.
Alnarps fälad
Tågarp
Öresund
n
Alnarpså
Tågarps hed
Li
lla
Växer och djur till kvävelagring
Se
ge
å
1812 rann Segeå ut
i Öresund efter en
slingrande väg genom
landskapet. Idag går
vattnet genom raka
diken och bitvis under
jord.
Strandskatans kofot
Skedandens sil
Hägerns dolk
a
or
St
Se
Arlöv
å
ge
Dammens växter och djur är som små
lagerlokaler för kväve och fosfor. I dem
lagras näringsämnena, istället för att rinna ut i
sundet. Övergödningen av havet minskar och
på köpet får vi en fin damm med olika växter
och djur som vi kan glädjas åt.
Segeå 1812
Strandskatans kofot till näbb kan bräcka upp hårda
musselskal. Hägern hugger blixtsnabbt fiskar och
grodor med sin dolklika näbb. Har du tur kan du få
se en skedand på besök i dammen. Dess märkliga
näbb fungerar som en sil som fångar upp massor med
godsaker ur vattnet.
BESÖK ANDRA NATURKnutar
Segeå 2003
Öresund
Öresunds vatten blir renare tack vare dammar som
Björkelundadammen. Besök Bunkeflostrandängar
och studera livet under ytan i Öresund.
sån
Alnarp
Spillepengen
Lil
la S
ege
å (K
NATURKnutar:
Bunkeflo strandängar • Gyllins trädgård • Klagshamnsudden • Käglinge • Segeå
alin
aån
)
St
eå
eg
aS
or
Hej! Jag heter Töna Sothöna och
jag bor här i Björkelundadammen.
Snälla ni, var lite extra rädda om
mig och mina kompisar när ni är
här. När våra föräldrar skräms bort
är det fritt fram för kråkan att ta
äggen eller ungarna.
Tågarps hed
Arlöv
Produktion: Skogssällskapets Förvaltning AB för Malmö stad. Medfinansiering har skett med statliga bidrag till lokala naturvårdprojekt (LONA). Text: Katarina Månsson och Cia Larsson. Illustrationer och layout: Katarina Månsson. Tryckning: AM-tryck i Hässleholm, 2009.