NATURKnutar
www.malmo.se
Segeå under ytan
Segeå har fått en andra chans. Dammar som renar
vatten och fångar kväve har grävts. Strida strömmar,
lugna vatten, lekplatser och gömslen åt fiskar har
skapats med stora mängder sten. Buskar och träd har
planterats i åkanten för att ge skugga och skydd.
Enformigt är botten!
För 200 år sedan var vattnets väg till havet
långsam genom slingrande vattendrag med
varierande miljö. När vi behövde mer mark till
åkrar och bebyggelse torrlades våtmarker. Åar
rätades ut och lades under mark i kulvertar.
Hela Segeå blev påverkad. Stenar och block
har tagits bort och kvar finns en enformig
botten utan stenar och skydd. Vattnet rinner
ibland långsamt, vilket ger varmt vatten med
lite syre, och följs av stora vattenflöden med
grumligt vatten och mycket näringsämnen. En
tuff miljö för de djur som lever där.
300 000 kg sten/grus och några träd –
livet leker för Öringen
Med stenar, block och grus har man byggt
en ”naturlig” och varierad miljö där fiskar
och andra vattendjur kan söka skydd och
växa upp. På vissa ställen strömmar vattnet
med hög hastighet och på andra ställen
långsammare. Träden skänker skugga åt ån
och ser till att den inte växer igen. Dessutom
får ljusskygga fiskar som öring och grönling
skugga och skydd av de överhängande träden
och buskarna. De rötter som når ända ner i
vattnet ger gömställen åt åns djur.
För att det ska bli fler fiskar måste de kunna
leka – fortplanta sig. Havsöringen vill man
gärna ha fler av i ån därför har man skapat
lekbäddar åt dem.
Alla fiskar i Segeå har inte samma krav på klart, strömmande vatten. Spiggen och gäddan klarar sig bra i långsamt rinnande vatten med mycket vattenväxter.
Stenryssjebyggare med stenhus och fångstnät och
åslända med små bladformiga gälar och kraftiga ben.
Båda är anpassade till strömmande vatten.
I de lugnaste vatten eller mitt i
strömmen
De insektslarver som behöver mycket syre
lever i det strömmande vattnet. Deras kroppar
eller ”hus” är platta och de har kraftiga ben
eller små krokar så de kan hålla sig fast och
trycka sig mot bottnen. De tar ofta skydd
under eller i lä av stenar.
Gälblad
Larv (nymf) av
gul dammslända
med stora flikiga
gälblad och
tvärbladbyggare
som byggt sitt hus
av bladdelar.
I det lugnt flytande vattnet finns det mindre
syre och därför har vissa insektslarver som
lever här utvecklat större och flikigare gälar.
De nattsländelarver som lever här bygger sina
hus av lätta växtdelar, istället för småsten som
deras släktingar i strömt vatten.
Gäddan, vår sötvattenskrokodil. Den kan väga upp till
30 kg och bli 1 meter lång! En glupsk storgädda kan ta
små andungar.
Storspiggen tar pappaledigt. Under lektiden har han en
vackert rödfärgad buk som han lockar honan med. Han
tillverkar ett fint bo av växtdelar som han lockar in honan i. När honan har simmat igenom boet och lagt äggen i farten har hon gjort sitt. Nu tar spiggpappan över.
Han vaktar först den befruktade rommen och sedan sina
små yngel.
BESÖK ANDRA NATURKnutar
Det ska vara grunt, strömt vatten och lekgrus av rätt
grovlek. Öringhonan gräver en grop i gruset där hon
lägger sina ägg, rommen. Hanen håller sig intill för att
spruta sin mjölke och befrukta rommen. Sedan fylls
gropen igen.
Åk till Bunkeflo strandängar och studera livet under
ytan i Öresund.
NATURKnutar:
Björkelundadammen • Bunkeflo strandängar • Gyllins trädgård • Klagshamnsudden • Käglinge
Grönlingen är en annan av Segeås stoltheter och
den trivs på samma ställen som öringen. Det är en
15 cm liten bottenlevande fisk. Den har sex små
skäggtömmar som den kan känna av byten med,
precis som torsken.
Produktion: Skogssällskapets Förvaltning AB för Malmö stad. Medfinansiering har skett med statliga bidrag till lokala naturvårdprojekt (LONA). Text: Katarina Månsson och Cia Larsson. Illustrationer och layout: Katarina Månsson. Tryckning: AM-tryck i Hässleholm, 2009.
