Rapport om kulturella resurser i Haninge

BILAGA 2
Rapport om kulturella resurser i Haninge
Underlagsrapport 2 till kulturpolitiskt program för Haninge kommun
”HANINGE INTE BARA SKÄRGÅRD”
- men vad är allt det där andra?
2014-01-09
På uppdrag av Kultur- och fritidsförvaltningen, Haninge kommun
MB kulturpartner AB
Marie Bergdahl och Markus Emilsson
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING
Uppdrag
Metod
Organisation
Två viktiga förutsättningar
OM KONST OCH KULTUR I ALLMÄNHET
Ett brett kulturbegrepp
Samhälls-, kultur- och konstpolitik
Tre dimensioner av kulturpolitik
Den kulturpolitiska stegen
Om materiella och immateriella kulturella resurser
OM HANINGE I SYNNERHET
Kulturella resurser i Haninge
Vatten
Det litterära Haninge
Musiken
Hembygd
Stadsodling
Kulturparken i Handen
Kulturhus
Muskö
Utö gruva
Dalarö
Hemmet som kulturarena
Caféer och restauranger
Jordbro – ett exempel på dold resurs
Fem förslag från medborgare
Sammanfattning av webbenkät Fint och fult i Haninge
ANALYS
Kontrasternas kommun
Att ta tillvara på kontrasterna
FÖRSLAG PÅ KULTURPOLITISKT PROGRAM
Samhällspolitisk dimension
Människan som resurs
Intressanta mötesplatser
Att odla för gemenskap
Den kulturpolitiska dimensionen
Vattnet som verktyg
Historien i en samtidskontext
Den konstpolitiska dimensionen
Den professionella konsten och dess utövare
Slutsatser
Sammanfattning
Bilagor
Bilaga 1. Sammanfattning av workshops
Bilaga 2. Webbenkät Fint och fult i Haninge
Bilaga 3. Ordmoln Fint och fult i Haninge
3
3
3
3
4
4
4
5
5
7
7
8
8
8
8
9
9
9
9
10
10
10
10
10
10
11
12
12
13
13
14
14
15
15
15
16
16
16
16
17
17
17
18
20
2
INLEDNING
Uppdrag
Kultur- och fritidsförvaltningen i Haninge kommun gav under oktober och november 2013,
MB kulturpartner uppdraget att leda och genomföra en kartläggning av kommunens kulturella
resurser med hjälp av metoden Cultural Planning1.
Uppdraget bestod i att ta fram ett underlag till ett kulturpolitiskt program i Haninge kommun
och att vara rådgivande i kulturpolitiska frågor. Det har innefattat att läsa in material från
kommunen; såsom visions- och måldokument, verksamhetsplaner med mera. MB kulturpartner
har också genomfört workshops, intervjuer och besökt ett antal utvalda verksamheter och gjort
en analys av det som har framkommit (Se Analys).
I rapporten Kunskapsöversikt om kulturpolitik och kulturlivet i Haninge, sammanställd av kulturoch fritidsförvaltningen i Haninge kommun, är befintliga verksamheter, organisationer,
föreningar med flera inom konst- och kulturområdet i Haninge kommun kartlagda, vilket också
ligger till grund för denna rapport.
Metod

Genomföra fyra workshops kring kulturella resurser med kommunala politiker och
tjänstepersonal, med representanter från föreningslivet/kulturlivet, med barn/unga
och en grupp med särskilt utvalda personer inom konst- och kulturområdet i
kommunen.

Ta fram en webbenkät för Haninges boende och besökare om vad de uppfattar som fina
och fula platser samt vad de är stolta över i Haninge.

Genomföra djupintervjuer med personer från näringsliv, kommunala förvaltningar och
konst- och kulturområdet.
Totalt har 279 personer svarat på enkäten Fint och fult i Haninge och 64 personer har deltagit i
workshops om kulturella resurser i Haninge kommun. I övrigt så har ett tiotal personer
intervjuats.
Organisation
Arbetsgruppen har bestått av Elisabeth Åström, Åsa Mårtensson, Maria Engfors från Haninge
kommun, Marie Bergdahl och Markus Emilsson från MB kulturpartner. Tre utsedda politiker från
kultur- och fritidsnämnden i Haninge kommun har fungerat som en styrgrupp.
1
Cultural Planning är en samhällstutvecklingsmetod som utgår från att kartlägga de kulturella resurser en
plats har och föra en dialog med medborgarna. På så sätt synliggörs värdefull kunskap om platsen och
dess unika kvaliteter. Genom inflytande och delaktighet stärks demokrati och en grund för hållbara beslut
läggs.
3
Två viktiga förutsättningar
1. Den givna tiden för kartläggningsarbete och framtagning av underlag har varit relativt
begränsad. Det betyder att vi inte har haft möjlighet att vara heltäckande.
2. Det kulturpolitiska programmet ska fokusera på följande tre utvecklingsområden2:
 Civilsamhället och det lokala kulturlivet
 Kulturen som en del av och drivande i samhällsutvecklingen
 Professionella kulturutövare
OM KONST OCH KULTUR I ALLMÄNHET
Ett brett kulturbegrepp
Kultur översätts Culture på engelska. Den beskriver hur vi lever våra liv; till exempel vad vi har
för matkultur, hur vi umgås med varandra, vad vi gör på fritiden, vad vi pratar för språk eller
dialekter, vilka traditioner vi bär med oss, vilka högtider vi firar, vilka uppfattningar och attityder
vi har.
Ordet Konst, Arts på engelska, är detsamma som våra konstformer, det vill säga den
professionella konsten och dess utövare. Det kan vara dans, bild- och formkonst, teater eller film
med mera. Konsten är en del av kulturen. Se tankefigur nedan.
Ofta blandar vi ihop Culture och Arts. På svenska säger vi kultur och konst, men ibland menar vi
konst när vi talar om kultur och kultur när vi talar om konst.
I stort sett alla människor på vår jord ”håller på med kultur” om man använder sig av det breda
begreppet som vi använder oss av här. Vi kanske ser på TV, går på bio, lyssnar på radio och
musik, stickar, målar, slöjdar, spelar spel, läser, dansar, ordnar fester och middagar, umgås på
caféer, restauranger eller över lägerelden. Vi har också trosuppfattningar, talar dialekter, firar
högtider, diskuterar politik, besöker andra länder med mera. Kultur handlar om vårt behov att
uttrycka oss, om att uppleva och om att tillhöra. Det handlar om livskvalitet.
Kulturförvaltningarnas verksamhet är i första hand inriktad på medborgarnas möjligheter att ta
del av, uppleva eller skapa konst och kultur i olika former. Kulturförvaltningarna har också
ansvar för kulturarv, kulturmiljön och har kontakt med föreningsliv och fördelar bidrag till dessa
med mera.
Kultur är större än konst, men tyvärr skapar kommunernas organisationer, där förvaltningarna
har sina specifika planer med tillhörande budgetar, begränsningar att arbeta med kultur på ett
övergripande, långsiktigt och hållbart vis. Idag finns det inte många kulturförvaltningar som
2
Se Kunskapsöversikt om kulturpolitik och kulturlivet i Haninge - underlagsrapport 1 till kulturpolitiskt
program för Haninge kommun, sidan 9, avsnitt 2.3 Tre områden inom kulturpolitik.
4
hanterar frågor som livskvalitet, religion och levnadsätt. Eller är det en annans förvaltnings
ansvar? Eller är det kanske fråga om ett samarbete mellan flera?
Förhoppningsvis kan vi i framtiden se en ökad status vad gäller kultur inom den kommunala
organisationen, och att andra förvaltningar än enbart kulturförvaltningen avsätter tillräckligt
med resurser till det som handlar om livskvalitet och kultur.
Vi tror att dagens ”konst- och kulturkompetenser” inom kulturförvaltningarna behöver
kompletteras. Vi ser att det är viktigt att skapa organisationer anpassade efter den tid vi lever i,
där kultur skär tvärs igenom alla förvaltningar. Det är inom det breda synsättet på kultur som
man finner nutidens och framtidens tillväxtpotential (Sacco3). Kanske är det så att historiker,
etnologer, antropologer och sociologer också behövs för att komplettera dagens
kultursekreterare och kulturchefer?
Samhälls-, kultur- och konstpolitik
Tre dimensioner av kulturpolitik
Vi föreslår att Haninge kommun ska arbeta med en kulturpolitisk modell som består av tre olika
dimensioner i det kulturpolitiska programmet. De tre dimensionerna kan illustreras som i
tankefigur 2. Tre dimensioner av kulturpolitik4 nedan.
Vi har tagit fram tankefiguren i arbetet med det kulturpolitiska programmet i Haninge kommun
och en kulturpolitisk strategi i Tjörns kommun, som pågår parallellt. Båda kommunerna arbetar
med Cultural Planning som metod i samhällsutvecklingen.
3
4
Pier Luigi Sacco, kulturekonom som forskar kring kulturutveckling kring ett systemperspektiv.
Modellen är utvecklad av MB kulturpartner AB 2013.
5
Det vanligaste är att man använder sig av en av dimensionerna, den kulturpolitiska, i sina
program eller planer. Det finns också kommuner som använder sig av två dimensioner, den
kulturpolitiska och den konstpolitiska. Den tredje dimensionen, den samhällspolitiska, som vi
har lagt till här, är ett försök att skapa en helhetssyn, där också fler förvaltningar berörs.
Modellen syftar till att hitta former och en struktur för ett arbete med alla de olika politiska
delar som vi anser att konst- och kulturområdet utgörs av idag.
Den samhällspolitiska dimensionen är kopplad till kommunens kulturella resurser, samverkan
över sektorsgränserna och utgår från ett delaktighetsperspektiv på flera nivåer. Här agerar vi
tillsammans för att skapa ett bättre samhälle att bo och verka i. Det rör demokrati, livskvalitet,
jämställdhet, tillgänglighet och mångfald, som är frågor som är angelägna för alla kommunala
förvaltningar. Den samhällspolitiska dimensionen är inriktad på medborgare och besökare.
Den kulturpolitiska dimensionen handlar framförallt om boendes och besökares möjligheter att
tillägna sig, utveckla och skapa konst och kultur i Haninge kommun året om. Här finner vi
föreningsliv, kulturarv, kultur för barn, unga och äldre, kulturturism, lärande med mera. Denna
dimension vänder sig, liksom den samhällspolitiska, mot medborgarna och besökarna, men i
stället för samhället i en vidare mening, inom det kulturella fältet.
Den konstpolitiska dimensionen fokuserar på konstens utveckling, på konst- och kulturskaparna
samt de byggnader och platser som bär upp dessa. Det kan handla om de lokala konstutövarnas
möjligheter att verka i kommunen eller den infrastruktur som krävs för att visa konst inom olika
områden.
Vi menar att en lyckad politik inom konst- och kulturområdet har alla tre dimensioner med i sitt
lånsiktiga utvecklingsarbete. För att lyckas krävs det samverkan över förvaltningsgränser samt
med lokala aktörer och föreningar.
6
Den kulturpolitiska stegen
Den kulturpolitiska stegen (Tankefigur 3) är ett hjälpmedel som vi har tagit fram för att klargöra
var kommunerna kan befinna sig i planeringen. Svenska kommuner använder sig av en eller flera
av de olika trappstegen i tankefiguren.
För att skriva ett kulturpolitiskt program krävs en vision (vad vi strävar mot) samt ett mål (vad
som ska uppnås). Strategin (hur vi ska gå tillväga för att uppnå målet) är det som vi i första hand
har riktat in oss på i denna rapport. En kulturplan, handlingplan eller aktivitetsplan beskriver
först och främst vad som ska göras.
Vi menar inte att man behöver använda sig av alla dessa dokument, eller benämna dem som vi
har gjort här, dock anser vi att det är viktigt att man är klar över vad man menar med de olika
begrepp som man väljer att kalla sina framtidsdokument och att fråga sig om man har hoppat
över något viktigt steg av nivåerna. Med andra ord, det är svårt att veta hur man ska arbeta om
man inte vet vad man strävar mot eller vad man vill uppnå. Lika svårt som att veta vad man ska
göra, om man inte vet hur man ska ta sig till målet.
Om materiella och immateriella kulturella resurser
De kulturella resurserna består av antingen materiella (fysiska) eller immateriella (icke fysiska)
kulturella resurser. De materiella kan vara byggnader, platser, mötesplatser, objekt, natur,
geografiska områden, människor med mera. Vi brukar säga att de materiella resurserna går att
ta på eller på något sätt omsluta. De immateriella kan vara attityder, traditioner, levnadssätt,
matkulturer, dialekter, språk med mera. Det handlar om sådant vi inte kan ta på; om våra
upplevelser, om våra vanor och om våra känslor. Dessa materiella och immateriella resurser kan
7
vara synliga eller dolda. De synliga är sådana vi känner till, såsom Haninge kulturhus, gravfältet i
Jordbro eller att i stort sett alla världens språk finns representerade i kommunen. De dolda är de
kulturella resurser som ett fåtal kanske känner till, eller som alla känner till, men inte tidigare
definierat som utvecklingsbara. De etablerade är de vi har tagit hand om, kopplat budget och
planer till. De oetablerade är ännu inte omhändertagna.
OM HANINGE I SYNNERHET
Kulturella resurser i Haninge
Människorna i Haninge kommun är den största resursen, större än skärgården. Flera av de
intervjuade och av de som har deltagit i workshops har velat lyfta detta. Det är hos dessa
medborgare, från olika delar av världen som det nya Haninge kan utvecklas. Skärgården är ingen
överraskande kulturell resurs, men det som blev tydligt i kartläggningen är att mycket mer går
att göra med den. Vad är det specifika med just Haninge kommuns skärgård? Vad ska skilja den
från grannkommunernas?
Haninge kommun har också en mängd materiella resurser såsom kulturhus, konsthall, Folkets
hus, Kulturparken, Vegabaren, ungdoms- och fritidsgårdar, en världsorkester, teaterföreningar,
gravfält och mycket annat. Detta går att läsa mer om i Kunskapsöversikt om kulturpolitik och
kulturlivet i Haninge – underlagsrapport 1 till kulturpolitiskt program för Haninge kommun. I
denna finns det mesta om kommunens konst- och kulturliv beskrivet, och är en del av alla de
resurser som Haninge kommun kan erbjuda.
Vi vill poängtera att det finns andra fysiska platser och områden samt intressanta
utvecklingsområden i Haninge kommun än de vi har valt att ta upp i denna rapport. De vi har
dokumenterat här, är de som har lyfts upp i workshops, intervjuer och i webbenkät och som vi
därför har sett som särskilt intressanta för denna utredning.
Vi vill peka på vikten av att det kulturpolitiska programmet riktas mot redan befintliga resurser.
Nedan har vi sammanfattat ett antal kulturella resurser som vi anser särskilt utvecklingsbara.
Efter varje beskrivning av en kulturell resurs följer en fråga. Vi svarar inte på den, utan den är
mer tänkt som en reflektion.
Vatten
Vatten som förenande kraft är möjligt att använda för att dra trådar mellan fastland och
skärgård. Ett antal kulturella resurser som innefattar just vatten existerar i kommunen, bland
annat så finns det ett antal vrak på havsbotten, och historiskt så har det funnits tvätterier (en
finns fortfarande kvar) där kvinnorna tvättade de rika stockholmsbornas tvätt. Haninge var känt
för sitt klara vatten och sin rena luft. Männen hjälpte kvinnorna med uppfinningsrika lösningar
för att underlätta arbetet. Finns det spår av en entreprenörsanda i kommunen?
Det litterära Haninge
”Det litterära Haninge”, med sina invånare inspirerade August Strindberg att skriva
romanen Hemsöborna. Strindberg kom till Kymmendö första gången 1871 som ung sommargäst,
men återkom därefter nästan årligen med sin hustru Siri von Essen och deras barn. Hans
skrivarstuga där han skrev Mäster Olof och Det nya riket finns dock ännu bevarad, likaså den
8
sommarbostad familjen hyrde. Hemsöborna skrevs dock inte här på Kymmendö utan under hans
vistelse i Schweiz.
Andra författare är Stig Dagerman som skrev sin roman De dömdas ö på Kymmendö och
Fredrika Bremer, uppvuxen på Årsta slott i Österhaninge socken, som också var en
kvinnorättskämpe och välgörenhetsidkare. Hon introducerade den realistiska romanen i Sverige
och hjälpte många fattiga och sjuka i trakten. Många kända personligheter vistades i Haninge
kommun under 1800-talet och många av dem var författare. Finns det ett allmänt intresse för
det skrivande ordet i Haninge? Hur är det med samtida författare från Haninge?
Musiken
Musiken är en viktig resurs. Ett mycket känt band från Jordbro är Panetoz med hiten Dansa
Pausa som var den mest spelade hiten i världen sommaren 2012. Till och med CNN
uppmärksammade fenomenet. Bandet startade Vägen ut, en inspelningsstudio för unga i
Jordbro. Med musikintresset kommer också dansen, som särskilt fångar många unga tjejers
intresse (t.ex. Jordbro United).
I Kobra (SVT), från den 27 november i år presenteras den svenska hip-hopens framgångar, där
bland annat bandet Kartellen, lyftes fram. En av låtarna Mina områden, är inspelad just i
Jordbro. Kartellen rappar om segregation och samhällsklyftor. På vilket sätt kan det stora
musikintresset fångas upp?
Hembygd
Vi slås av hur stort intresset för den egna bygden är. Kunskapen om Haninges historia är mycket
stor, exempelvis hos flera av medlemmarna i Haninge Hembygdsgille som samlar cirka 600
medlemmar. Flera av dessa har skrivit böcker om bygden. Hur kan haningeintresset och
lokalkunskapen tas tillvara för att stärka Haninges identitet? Hur förenas dåtid med samtid?
Stadsodling
Stadsodling är ett intressant utvecklingsområde för kommunen. Att odla skapar gemenskap som
kan överbrygga generations- och landsgränser. Tungelsta trädgårdspark är ett exempel på en
verksamhet som fångar detta intresse i kommunen.
I Jordbro har odlingsprojekt genomförts bland annat i samband med den medborgardialog5 som
har pågått från 2012. I förslagen som framkommit i rapporten6 från medborgardialogen föreslås
bland annat ett ekologiskt centrum i Jordbro.
Haninge kommun (Park och natur) erbjuder stadsodlingspaket till medborgare som är
intresserade av att odla på kommunens parkmark7. Hur kan detta intresse tas tillvara?
Kulturparken i Handen
Kulturparken i Handen vill många värna om. Det existerar en oro om vad som ska hända med
området och de hus och verksamheter som finns där idag (Folkets hus, Handens museum, Gula
villan med flera) i samband med de nya byggplanerna. Hur ska man på bästa sätt ta tillvara de
kulturella resurser som finns där idag, men ändå skapa utrymme för nybyggnation i området?
Hur kan dåtid och samtid mötas i de stora förändringar som är på gång?
5
Se www.haninge.se om Jordbrodialogen
Förslag och synpunkter från medborgardialogen i Jordbro, 2012-08-15, Nina Holst
7
Se http://www.haninge.se/Bygga-bo-och-miljo/Parker-och-natur/Stadsodling/
6
9
Kulturhus
Kulturhusen i Haninge är viktiga resurser som har kommit fram i dialogarbetet. Önskemål finns
att kulturhusen ska kunna erbjuda föreningslivet lokaler att vistas i, samtidigt som det är en
plats för unga (till exempel fritidsgård) och den professionella konsten och dess utövare. Det
finns planer på ett nytt kultur- och föreningshus i Jordbro. Några menar att det är viktigt att inte
ändra för mycket på dagens framgångsrika koncept; kultur- och föreningshus. Här finns i dag
stora utrymmen för olika aktiviteter och fritidsgården och kulturhuset är förenade, vilket är
mycket viktigt enligt dem vi har talat med. Hur bevarar man det som idag är framgångsrikt i det
nya kultur- och föreningshuset?
Muskö
Flera har tagit upp Muskö som en kulturell resurs. Bland annat finns här Muskö örlogsbas, som
är en militäranläggning som ingår i Haninge garnison. Anläggningen byggdes på 1960-talet som
strategisk bas för svenska marinen. Den är till största delen insprängd i urberget på Muskö, och
är lika stor som Stockholmsstadsdelen Gamla stan. Bergsanläggningen rymmer ett flertal
underjordiska dockor samt verkstäder, kontor, sjukhus, reningsverk. Utanför berget finns
kanslihus, kaserner och diverse personalstödslokaler. Mycket är idag avvecklat även om
försvarsmakten finns kvar på ön. Hur kan använda man sig av den miljö som militäranläggningen
har lämnat efter sig?
Utö gruva
Utö gruva har många nämnt som en intressant plats att utveckla för konst- och kulturaktiviteter.
Idag är den vattenfylld och används inte till något. Vad kan man göra här?
Dalarö
På Dalarö under 1800-talet vistades bland annat Anders Zorn och hans vänner på ön. Andra
välkända från Dalarö är familjen Bonnier, Beppe och Dan Wolgers med flera. Hur kan Haninge
dra nytta av alla de kända personer som kommer från kommunen?
Hemmet som kulturarena
Hemmet som en fin plats, var det många unga som lyfte fram i webbenkäten. Det är viktig
information och kan också ses som en lika viktig kulturell resurs. I Gullspångs kommun, i Västra
Götalands län, genomförde man ett antal uppskattade kulturprojekt/aktiviteter hemma hos
gullspångsborna i Projekt Vardag8. På vilket sätt kan man använda sig av hemmet som
kulturarena i Haninge?
Caféer och restauranger
Caféer och restauranger är viktiga kulturella resurser. Många hävdar att det finns behov av fler
och bättre sådana. Bland annat har Vegabaren i Haninge och Noels på Södermalm i Stockholm
lyfts fram. Vegabaren är Sveriges första hamburgerbar. Här är också en mötesplats för
motorintresserade och det drivs ett litet hotell i anslutning till restaurangen. På restaurangen
Noels erbjuds utställningar och konserter och musiker från hela världen träffas i denna lilla lokal.
Kulturhusens caféer är också viktiga mötesplatser där kontaktytor kan skapas mellan människor
från olika länder. Hur kan man främja att fler mötesplatser av detta slag utvecklas i kommunen?
8
För mer information se www.vardag.info.
10
Jordbro centrum – ett exempel på en dold resurs
Jordbro centrum upplevs av många som den fulaste platsen i Jordbro. Det är svårt att etablera
sig här med nya butiker. De caféer som fanns är borta och det är ont om mötesplatser. Efter
bilbränder, rån och förödelse är det inte lätt att bedriva verksamhet i Jordbro centrum. Men
förändringar är på gång. Den del som vetter mot pendeltågsstationen ska byggas om under
2014.
Jordbro kultur- och föreningshus är en mycket uppskattad mötesplats. Den huserar i den
nedlagda Jordbromalmskolan och är en av Haninges viktigaste kulturella resurser. I huset finns
ett café och bland annat Unga inspiratörer som arbetar med att lära andra unga att starta upp
verksamheter. Här finns Jordbro United, som fångar många tjejers intressen genom den
dansträning som erbjuds. Här finns Vägen ut – en musikstudio – som startades av Panetoz, ett
band som har sina rötter i Jordbro, och som vi tidigare har nämnt. Här finns Jordbro
Världsorkester, som erbjuder en bred musikverksamhet. Den unika filmsviten av Rainer Hartleb,
Jordbrobarnen, spelades in här.
Enbart på fritidsgården kan uppemot tvåhundra ungdomar röra sig en vanlig tisdagskväll. Här
kan man spela i stort sett alla musikinstrument, dansa, laga mat, lära om andra länder, spela
dataspel, biljard, framträda på Open Stage, spela teater (bland annat i ett månadslångt projekt
med Unga Klara), måla med konstnärer, vistas på sommarkollo och åka på Sports Camp (som
finansieras av Coca-Cola). De har ett husband, ett samarbete med Jordbro världsorkester, en bio
(även om den inte anses vara av högsta kvalitet) och en scen. Fritidsgården kan erbjuda en DJutbildning och teckningskurser. På vår och sommar odlar man grönsaker på innergården (ett
samarbete med Miljöverkstan, som också ligger i huset), och som sedan säljs på torget. Utbudet
är mycket stort. Hit kommer ungdomar också från andra delar av Stockholm. Det som saknas är
en träningslokal och en skridskobana (”precis likadan som den i Kungsträdgården”, som en av
ungdomarna uttryckte det).
Jordbroängen är en viktig mötesplats för många familjer boende i Jordbro. Här utövar man sport
och umgås över grillen. Här finns flera fotbollsplaner, Parkourbana, konstgräs, bassäng med
mera. Några av de vuxna som vi har träffat från Jordbro har många fina minnen att dela med sig
av, då de har umgåtts över generationsgränserna på ängen, vilket skapat ny gemenskap.
I Jordbro finns också gravfältet från järnåldern. Det anses vara Nordens största. Här blir också
kontrasten tydlig mellan den starka förortskulturen och det rika kulturarvet.
Jordbro är ett exempel på en dold resurs därför att det finns mycket kvar att utveckla men det
handlar också om att förändra bilden av förorten till något utvecklingsbart och
attraktionsskapande.
11
Fem förslag från medborgare
I arbetet med att undersöka de kulturella resurserna har ett antal konkreta förslag från
medborgare inkommit. Här är några av dem som vi anser är utvecklingsbara:
1)
2)
3)
4)
5)
En ”skärgårdsfestival”, likt Vattenfestivalen i Stockholm
En skridskobana i Jordbro, likt den i Kungsträdgården
Aktiviteter inom äventyr på Muskö
Bättre belysning och gladare färger i Brandbergen och Jordbro
Konst- och kulturaktiviteter i Utö gruva
Sammanfattning av webbenkät fint och fult i Haninge
Under arbetet med kartläggningen av de kulturella resurserna i Haninge har en enkät Fint och
fult i Haninge legat ute på webben under en treveckorsperiod (Bilaga 2. Webbenkät Fint och fult
i Haninge).
279 svar har inkommit, vilket kan tyckas lågt, men är relativt bra när det gäller Haninge
kommun, eftersom erfarenheterna av webbenkäter i kommunen är att svarsfrekvensen i regel
brukar vara lägre än så.
Sammanfattningsvis:
0-17 år
Är man ung i Haninge så tycker man att Rudan är en fin plats, samt ungdomsgårdarna, Jordbro
konstgräs (som också har en fin belysning) och man tycker speciellt mycket om sitt hem, vilket är
särskilt intressant. Man tycker också om baden och klipporna och Haninge centrum.
Fula platser man beskriver är: Jordbro - och man anser att Jordbromalmskolan måste målas om.
18-39 år
Denna grupp tycker att fina platser är skärgården med stark betoning på Dalarö. Rudan nämns
ofta, liksom Kulturparken i Haninge samt Tyresta by.
Fula platser anser man Handens centrum, området runt tågstationen, Brandbergens och Jordbro
centrum vara.
40-64 år och 65+
För denna grupp är naturen mycket stark och vacker i Haninge. Dalarö och Tyresta sticker ut
men också Rudan och Eskilsparken. Kulturhuset i Handen tycker man också är en mycket fin
plats liksom Kulturparken i Handen.
Fula platser är de samma som för målgrupp i punkt 2.
Vad gäller det man är mest stolt över i kommunen så är det naturen som får flest röster, med
tonvikt på skärgården. Man är också stolt över kulturhuset, särskilt inom målgruppen 40 år och
uppåt.
På frågan om vad som är Haninges identitet svarar merparten naturen – att man är en
skärgårdskommun, men många menar också att identiteten utgörs av den kulturella
12
mångfalden, och att Haninges identitet karaktäriseras av blandningen mellan förort och
skärgård.
På frågan om vad man helst visar sin släkt och sina vänner så är skärgården, Tyresta och Dalarö
de besöksmål som nämns flest gånger.
På frågan om vad man saknar i kommunen så är det vanligaste svaret en biograf. Ungdomar vill
också ha mer aktiviteter på fritiden.
Webbenkäten har också sammanställts i form av ordmoln (Bilaga 3. Ordmoln Fint och fult i
Haninge). Molnen består av de tjugofem vanligast förekommande orden i enkätsvaren.
Ordmolnet Fint i Haninge visar att Tyresta, skärgården, Rudan och Dalarö är det man tycker är
finast i Haninge kommun. Ordmolnet Visa släkt och vänner är mycket tydligt. Här sticker Dalarö,
skärgården och Tyresta klart ut. Ordmolnet för Saknar att göra och uppleva är också påtagligt;
Bio, biograf och biografer har totalt 97 träffar. Restauranger kommer på en andraplats med
arton träffar. I Ordmolnet Fult i Haninge sticker ordet centrum ut, som framför allt handlar om
att man tycker att Jordbro centrum, Brandbergen och Haninge centrum är fula. Terminalen i
Handen tycker man också tillhör en av de fulaste platserna i kommunen. Ordmolnet Gör på
fritiden visar att man främst tycker om att promenera i naturen. Ordmolnet Haninges identitet
visar att man tycker att naturen, med betoning på skärgården är Haninge kommuns identitet.
Samma svar får man i ordmolnet Stolt över i Haninge.
ANALYS
Konstrasternas kommun
Kontrasterna är stora mellan skärgård och fastland. Vattnet och öarna är inte tillgängliga för alla,
barriärerna är många. En omorganisation är på gång och ett val är i antågande. Det är viktigt för
den nuvarande politiska ledningen att se över möjligheterna att skapa en organisation som kan
bemöta det nya Haninge som växer fram.
Tillbakablicken, Haninges historia, är en av den viktigaste kulturella resurs som Haninge har
tillgång till. Många Haningebor bär på ett starkt intresse av att berätta om det förflutna men
också om att få lära mer och lära ut om Haninge. Mycket skulle kunna vaskas fram ur det
historiska temat. Ett nära samarbete med ansvariga för besöks- och turistnäringen skulle öka
möjligheterna att lyfta fram Haninges unika kvaliteter. Vilka är de annorlunda och udda
historierna, de som kan fånga nya målgruppers intressen? Och hur kopplar man detta till vår
samtid?
Närheten till huvudstaden upplevs som mycket positiv av flera vi har talat med, men när det
gäller utbud av kulturaktiviteter och upplevelser så är det svårt att konkurrera. Hur ska man få
konst- och kulturutövare att vilja bo och arbeta i Haninge kommun? Och hur ska vi få fler
intressanta konst- och kulturupplevelser i kommunen?
13
Att ta tillvara kontrasterna
Det naturnära och odlande Haninge är intressant. Kan man leka med tanken av odling i olika
former, såsom naturodling, kustodling, vildmarksodling och kulturodling?
Och ungdomarna, som vill ha kvar sina fritidsgårdar och ungdomsgårdar. Hur kan Haninge sticka
ut hakan och skapa de mest intressanta gårdarna i Sverige, där konst och kultur bedrivs i
samverkan med andra intressen?
Det skulle också vara intressant att renodla de skilda identiteterna i Haninge och lyfta dem som
unika och olika. Hur kan dessa olika identiteter berika varandra? Hur skapar man samband och
gemenskap mellan dem?
Naturen (med betoning på skärgården) är den största resursen enligt enkätundersökning och
workshopar. Det är också inom detta fält som de kulturella resurserna är som mest synliga och
etablerade. Här sticker Tyresta, Dalarö och Rudan ut, men det finns fortfarande områden att
ytterligare stärka och lyfta fram, såsom Utö och Muskö.
Men Haninge är inte bara skärgård. ”Det andra” finns att hämta i den kulturella mångfalden, hos
alla de boende i Haninge. Ett hett önskemål från de boende som har svarat på enkäten är en
biograf. Det verkar finnas en betoning på en central biograf, d.v.s. i Handen, men detta skulle
behöva utredas mer.
Vi vill trycka på att vara rädda om de mötesplatser som fungerar bra och försöka främja en
utveckling för att skapa nya och spännande mötesplatser tillsammans med medborgarna.
Hur kan Haninge på ett bättre sätt vårda och utveckla sin kontrastrikedom? Vad skulle hända om
man låter olikheter krocka med varandra?
Det är tydligt att mångfalden av olika kulturer är en kraftfull kulturell resurs men man vet inte
riktigt hur den ska omhändertas. Inte heller vet man hur man ska ta del av det spännande och
berikande med de olika kulturerna. Det finns en problematik i omhändertagande och utbyte.
Hur för man dialog? Hur bjuder man in? Vilka känner sig manade att komma? Hur
kommunicerar man i samhällen som har stor dynamik i seder, bruk och många olika språk? En
fråga som vi ställer oss är hur långt man kommer med en medborgardialog? Är det rätt väg att
gå? Språkbarriärer, kulturskillnader, klasstillhörigheter kan vara stora utmaningar.
Vad kan man göra som känns relevant och intressant för alla medborgare i Haninge?
Görandets praktik (att skapa aktiviteter och projekt tillsammans med medborgare) kan vara en
framkomlig väg för Haninge att förena och skapa erfarenhetsutbyten mellan olika grupper som
finns. Görandets praktik skulle även kunna appliceras på andra fenomen i Haninge.
FÖRSLAG PÅ KULTURPOLITISKT PROGRAM
Haninges själ kretsar kring mötet mellan då och nu, kring de starka kontrasterna, den spännande
historien och de nya svenskar som bor i Haninge och kring alla de berättelser som finns att
berätta om Haninges dåtid och samtid.
14
Hur bemöter Haninge mångfalden? På vilket sätt ska man arbeta för att ta vara på denna palett
av möjligheter? Dessa frågeställningar leder oss till hur det kulturpolitiska programmet kan tas
fram.
Vi rekommenderar att använda sig av de tre dimensionerna; den samhällspolitiska, den
kulturpolitiska samt den konstpolitiska i det kulturpolitiska programmet.
Samhällspolitisk dimension
Människan som resurs
Haningebon är kommunens största resurs. I Haninge kommun är det många nya svenskar som
ska finna sig en plats i samhället. Det finns också många engagerade och kreativa medborgare i
alla åldrar. Genom att tillvarata de boendes kraft och vilja kan Haninge kommun utvecklas i en
mer demokratisk anda och skapa ett enat samhälle med större delaktighet.
Förslag på strategi:
Skapa förutsättningar för att långsiktigt stötta upp lokala initiativ.
Förslag på aktiviteter:



Skapa årligen återkommande större träffar för medborgare i alla åldrar och från hela
Haninge kommun som vill skapa aktiviteter och projekt och delta i samhällsutvecklingen.
Erbjud ekonomiska medel som är sökbara för idéutveckling.
Erbjud ekonomiska medel som är sökbara för nyskapande, långsiktigt hållbara
utvecklingsprojekt.
Intressanta mötesplatser
Haninge kommun är en mångkulturell plats och störst representation av människor från andra
länder finns i stadsdelar som Jordbro och Brandbergen. Kontrasterna mellan skärgårdens öar,
villaområden och förorterna är stora. En bra mötesplats är en plats som för människor samman.
De kan vara nischade eller till för alla, men gemensamt är att de är kulturellt förenande. Hur
skapas intressanta mötesplatser där människor från olika kulturer och med gemensamma
intressen kan träffas?
Förslag på strategi:
Genom att skapa nya intressanta mötesplatser och utveckla redan befintliga, ska Haningeborna
mötas över generationsgränser och språkbarriärer.
Förslag på aktiviteter:



Fritidsgårdar och ungdomsgårdar runtom i Sverige är hotade verksamheter och många
är mycket fattiga på ett brett kulturellt utbud. Att skapa förenande och integrerande
kulturella verksamheter som förhindrar främlingsfientlighet samt ökar möjligheterna för
dessa ungdomar att hitta en plattform i det svenska samhället. Utveckla de ungdomsoch fritidsgårdar som finns i kommunen och göra dem till Sveriges mest nyskapande.
Erbjuda billiga och interagerande lokaler för föreningslivet.
Skapa dialog- och utvecklingsgrupper med människor vad gäller befintliga och nya
mötesplatser. De bör representera olika kulturer, i olika åldrar och ha olika kulturella
intresseområden.
15
Att odla för gemenskap
Att odla för att äta, eller att odla för att skapa en mer tilltalande miljö är av stort intresse i
kommunen.
Förslag på strategi:
Genom att skapa förutsättningar för stadsodling och fler trädgårdar föds möten mellan
människor och Haninge kommun blir en vackrare och mer tilltalande plats att bo och verka i.
Förslag på aktivitet:


Skapa samverkan inom kommunen, föreningsliv och trädgårdsexperter för en
kommunövergripande nyskapande satsning på odling och trädgård.
Använd de personella resurser (personal och ungdomar) som är intresserade, bland
annat på kommunens skolor, ungdomsgårdar och kulturhus och ta gemensamt fram
idéer på intressanta projekt och aktiviteter inom odling och trädgård.
Den kulturpolitiska dimensionen
Vattnet som verktyg
Vattnet, fastlandet och skärgården är tre större fält som Haninge kommun består av. Dessa fält
behöver koppla sig närmare till varandra.
Förslag på strategi:
Genom att genomföra mer konst- och kulturaktiviteter samt projekt som sammanlänkar
fastlandet med skärgården och vattnet, ska dessa förenas.
Förslag på aktiviteter:




Utveckla möjligheter för konst i den offentliga miljön med vatten som tema.
Erbjud sommarläger i Skärgården för barn och ungdomar i förorterna.
Paketera tillgångarna i skärgården tillsammans med tillgångarna på fastlandet och låt
människor från olika kulturer delta i att utveckla Haninge kommuns turism- och
besöksnäring.
Använd vattnet och öarna som en ny konst- och kulturarena; skapa ett eller flera
besöksmål på vatten, öar och holmar.
Historien i en samtidskontext
Haninge kommun har en stark historia. Kommunen kan också erbjuda unika natur- och
kulturmiljöer i egenskap av naturreservat, vildmark och en mångfacetterad övärld med mera.
Lika viktigt som att känna sin historia och sin kulturmiljö är det att förstå sin samtid. Det
historiska Haninge och samtidens Haninge ska därför svetsas samman.
Förslag på strategi:
Kommunen ska främja projekt som sätter Haninges historia i en samtidskontext.
Förslag på aktiviteter:

För att skapa förståelse för den plats man befinner sig på, för att undvika att ”fel”
byggnader rivs eller att viktiga historiska platser bebyggs, bör människors kunskaper tas
tillvara. Utan kunskap om platsens historia och vilka värden den har, kan möjligheter till
16
tillväxt och attraktionskraft raseras på ett ögonblick. Genom att skapa kontaktytor
(mötesplatser, lokaler, dialogmöten etc.) mellan människor med kunskaper om
Haninges historia och bygd och kommunala beslutsfattare, skapas de förutsättningar
som krävs för att både bevara och utveckla.
Den konstpolitiska dimensionen
Den professionella konsten och dess utövare
Den professionella konsten, det vill säga den som utövas av yrkesverksamma dansare, musiker,
bild- och formkonstnärer, filmare, designer med flera är ett viktigt utvecklingsområde för
kommunen.
Strategi:
Haninge kommun ska arbeta för att fler professionella konst- och kulturutövare ska bo och verka
i kommunen.
Förslag på aktiviteter:



Bilda en arbetsgrupp som består av experter inom olika områden, såsom konstutövare,
etnologer, historiker, sociologer, antropologer och geologer. De kan få i uppgift att ta
fram förslag på hur fler konstutövare ska verka i kommunen samt hur konsten och
historien ska sammanlänkas.
Fler kulturarenor behövs för att visa, uppleva och skapa olika konstformer och kultur.
Främja arbetet med mindre och fler kulturarenor i hela Haninge och året om.
Ta tillvara och stötta aktiva personer som vill utveckla projekt och evenemang.
SLUTSATSER
Genom att förena ett antal kontrastrika områden med varandra, såsom att få människor från
olika länder att mötas och samskapa, att skapa trådar mellan skärgård och fastland, att få
historien och samtiden att bli ett, tror vi att Haninge kommun kan stärka sin identitet, eller
identiteter, och bli en ännu mer attraktiv kommun att bo i.
Förutom att ta reda på vilka kulturella resurser som finns så måste man också lyfta upp dem till
ytan, analysera dem och se vad som kan göras för att till fullo dra nytta av dem i
samhällsutvecklingen. Genom att ta med de boende och deras röster förstärks bilden av platsen.
Vi kan konstatera att Haninge kommun består av en mängd kulturella resurser, både materiella
och immateriella, synliga och dolda. Vi hoppas att arbetet med att kartlägga de kulturella
resurserna ska fortsätta, och att förvaltningarna tillsammans analyserar resultatet och hittar
gemensamma utvecklingsområden för att stärka kommunens attraktionskraft.
Haninge är en rik kommun på kulturella resurser. Kontrasterna är starka mellan land och vatten,
mellan förort och landsbygd. Tillsammans bildar det en kraftfull palett att skapa utifrån. Det är
viktigt att försöka förena dessa kontraster med varandra, utan att förlora det som är
karakteristiskt för just Haninge.
17
Genom att bjuda in, delegera ansvar samt genom samverkan över sektorsgränser och med
lokala aktörer tror vi att ett mer demokratiskt samhälle kan växa fram. Kulturen, utifrån den
breda definition som vi använder oss av här, blir då en angelägenhet för alla.
SAMMANFATTNING
Kultur- och fritidsförvaltningen i Haninge kommun gav under hösten 2013,
MB kulturpartner uppdraget att genomföra en kartläggning av kommunens kulturella resurser
med hjälp av metoden Cultural Planning.
Uppdraget bestod i att ta fram ett underlag till ett kulturpolitiskt program i Haninge kommun
och att vara rådgivande i kulturpolitiska frågor.
Metoden som har använts är Cultural Planning. Det är en samhällsutvecklingsmetod som utgår
från människors röster och de kulturella värden och tillgångar en plats har. Genom webenkät,
workshops och intervjuer har de kulturella resurserna kartlagts i Haninge kommun.
Arbetet har utgått från ett brett kulturbegrepp som förutom konstformerna innefattar hur vi
lever våra liv och vilka traditioner vi bär med oss.
Det kulturpolitiskta programmet i Haninge kommun föreslås använda sig av en kulturpolitisk
modell, Tre dimensioner av kulturpolitik, som består av den samhällspolitiska dimensionen, den
kulturpolitiska dimensionen och den konstpolitiska dimensionen. Se tankefigur 2. Tre
dimensioner av kulturpolitik (sid. 6).
Kulturella resurser är de värden som ger platsen sin styrka och särart. De kan vara antingen
materiella, såsom byggnader och platser eller immateriella, såsom levnadssätt och traditioner.
Många av de kulturella resurserna är synliga och kända för Haningebor och besökare, medan
andra är mer eller mindre dolda.
Förutom att ta reda på vilka kulturella resurser som finns så måste man också lyfta upp dem till
ytan, analysera dem och se vad som kan göras för att till fullo dra nytta av dem i
samhällsutvecklingen. Genom att ta med de boende och deras röster förstärks bilden av platsen.
De mest framträdande kulturella resurserna i Haninge är skärgården och människorna, men
också det kulturarv som bygden består av. Skärgården med sina öar, sitt vatten och sin kust kan
öppnas upp för fler. Haningeborna och den mångfald som de utgör exempel på kan både tas
tillvara och synliggöras. Kulturarvet, med de rika kulturmiljöer som finns representerade, kan
ytterligare stärkas, synliggöras och kommuniceras.
Några kulturella resurser att särskilt lyfta är; musiken, hembygden, det litterära Haninge, odling
och trädgård, Jordbro som resurs, skärgården med dess öar och människorna som bor i Haninge.
Haninge är en rik kommun på kulturella resurser. Kontrasterna är starka mellan land och vatten,
mellan förort och landsbygd. Tillsammans bildas en kraftfull palett att skapa utifrån.
MB kulturpartner AB har föreslagit att det kulturpoliska programmet ska förena olikheterna och
ta fram metoder för att arbeta med ökad delaktighet för medborgarna.
18
Förslag på strategier i det kulturpoliska programmet är; människan som resurs, intressanta
mötesplatser, att odla för gemenskap, vattnet som verktyg, historien i en samtidskontext och
den professionella konsten och dess utövare.
Bilagor:
Bilaga 1. Sammanfattning av workshops
Bilaga 2. Webbenkät Fint och fult i Haninge
Bilaga 3. Ordmoln Fint och fult i Haninge
19
Bilaga 1.
KARTLÄGGNING AV KULTURELLA RESURSER I HANINGE
SAMMANSTÄLLNING WORKSHOP MED
DIALOGGRUPP (W1)
Tema:
Kulturella resurser i Haninge samt fina & fula platser
Metod:
Samtal och grupparbete med mapping
Plats:
Vegabaren
Tid:
11 november 18:00-21:00
Deltagare:
7 personer som driver olika kulturella näringar och organisationer
Spridning:
Deltagare från Tungelsta, Västerhaninge, Dalarö, Jordbro
Mötesledare:
Marie Bergdahl & Markus Emilsson, MB kulturpartner
KORT SAMMANFATTNING
#
Flera gånger under mötet uppstod samtal om ovetskapen om vad som finns i Haninge kommun.
Det är väldigt olika vilken information och kunskap man har tillgång till. Många som bor i Jordbro
känner t.ex. inte till Jordbro gravfält. Den rika kulturella och etniska mångfalden i kommunen
delas inte i den utsträckning som den borde/kan göras. Matkulturen var ett exempel som kom
upp. Enkla självklara saker som att man kan plocka lingon i skogen är inte någon självklar vetskap
i delar av kommunen.
En intressant fråga att undersöka är: Hur delas och sprids kunskap och intressen i kommunen?
#
Segregationsproblematiken är tydlig och ämnen rörande det kom upp flera gånger.
Hembygdsgillet vill gärna komma i kontakt med nysvenskar men vet inte hur de ska gå tillväga
och nya svenskar vet inte hur de ska få kontakt med svenskfödda. Viljan finns från båda håll men
Haninge kommun behöver hitta relevanta och intressanta ”broar” för att skapa en vilja att börja
dela de olika kulturer som kommunen rymmer.
#
Haninges historia är en kulturell resurs som kan lyftas och kommuniceras. Åarna och järnvägens
betydelse för utvecklingen togs bland annat upp.
#
Haninge har många kända och intressanta personer som har bott eller vistats i kommunen,
Beppe Wolgers, Zorn, Strindberg m.fl. Det är en kulturell resurs som kan utvecklas mycket mer.
#
Flera röster hördes om en upplevd oförmåga att fånga upp det som händer i kommunen. Det
behövs ett stöd till de som kommer med idéer och som vill initiera saker. Det uppstod samtal om
begreppet ”eldsjälar” och hur man förhåller sig till det och hur man omhändertar och stöttar
dessa och det fanns en tveksamhet till hur man gör det idag. Dialoggruppen ansåg att är man en
drivande person behöver man få hjälp och det måste finnas resurser att kunna stötta de projekt
som inkommer som förslag.
20
BESKRIVNING GENOMFÖRANDE AV W1
Inledning
Mötet inleddes med en presentation av arbetet med det Kulturpolitiskt program som pågår i Haninge
kommun just nu. Frågor som: Varför ett kulturpolitiskt program? Hur ser tidsplanen ut? Vad innebär
den kulturpolitiska stegen? Hur arbetar vi med kartläggning av kulturella resurser? Vad är syftet med
kvällens möte? - togs upp och besvarades.
Moment 1
Under presentationsrundan fick deltagarna sätta sig själva i ett sammanhang till Haninge. De fick
också nämna en ful resp. fin plats i kommunen.
Fina platser var :
Tungelsta trädgårdspark, skärgården, Tungelsta Kyrka, Västerhaninge Kyrka, Jordbroängen, Dalarö
och skärgården, Höglundaparken och kulturhuset i Jordbro.
Fula platser var:
Handen Stationen*3, Alla entréer till Västerhaninge, Jordbro centrum*2, trappan i stationen i
Handen (”pisstrappan”).
Moment 2
Varje deltagare var ombedd att ta med ett föremål som de tyckte representerar Haninge.
Vi genomförde en runda där var och en fick berätta om sitt föremål och sina tankar varför de valt just
detta föremål.
Jan Sandh, Katalog med blommor.
Haninge är bra på att göra planteringar. Blommor gör det vackert och det gör att folk mår bra.
Bo Stjernström: En segelbåt
Skärgården ligger nära i Haninge. Det är lätt att ta sig ut till öarna och det går fort. Skärgården är
mycket längre bort om man åker från Stockholm.
Anita Stjernström: Gamla klädnypor
I Haninge har det funnits många tvätterier. Tillgången till vatten och den långa kustremsan gjorde det
möjligt att driva tvätterier. Man tvättade för folk som bodde i Stockholm. Tvätterierna drev också
uppfinningsrikedomen framåt för att effektivisera tvättandet. Haninge har en historia av
entreprenörskap. Den attityden finns fortfarande kvar men måste omhändertas och hjälpas fram
bättre.
Pa Modou Badjie: Fotografi på Panetoz
”Vi i Jordbro var aldrig meningen att bli något, men vi visade dem att det faktiskt kunde bli något av
oss. Det är jag stolt över!” Vi måste jobba för att alla ska känna stolthet över Haninge. Alla måste få
vara med och vi måste nå varandra.
21
Karolina Strömberg: Bok om Beppe Wolgers
Det finns många kända personer som har verkat och bott i Haninge. Ingmar Bergman, Zorn, Ivar Lo
Johansson m.m. Det är en utveklingsbar resurs för Haninge. Det görs en del men det kan göras
mycket mer.
Göran Lidbrink: ett vitt A4 papper med texten, ”inte bara skärgård”
Papperet symboliserar avsaknad av identitet. De kulturella resurserna i Haninge måste vara
människorna. Haninge är ofärdigt, det gör det också intressant.
Yarmila Gonzalez Cruz: Vykort på skolmuseet
Skolmuseet en möjlighet att kunna ta del av Haninges historia. Bra för undervisning.
Moment 3
Huvudmomentet bestod i att deltagarna fick jobba två och två med att lyfta och belysa vilka
kulturella resurser som är viktiga för Haninge och vad som kan utvecklas.
Dessa presenterades genom att appliceras på en fysisk papperskarta i samband med att de
presenterades för samtliga deltagare.
22
KARTLÄGGNING AV KULTURELLA RESURSER I HANINGE
SAMMANSTÄLLNING AV WORKSHOP MED
POLITIKER & TJÄNSTEPERSONER (W2)
Tema:
Kulturella resurser i Haninge
Metod:
Grupparbete med mapping
Plats:
Haninge Kommunhus
Tid:
13 november 07:30-09:00
Deltagare:
12 personer
Mötesledare:
Marie Bergdahl & Markus Emilsson, MB kulturpartner
KORT SAMMANFATTNING
Huvudmomentet i workshopen bestod i att deltagarna fick arbeta med fysiska papperskartor och
märka ut kulturella resurser som de såg att Haninge kommun rymmer. Det fick även göra en
”drömkarta” som målade upp vad de önskade utveckla i kommunen. Inledningsvis fick deltagarna
även arbeta utifrån kommunslogan ”Haninge, inte bara skärgård”.
DE VIKTIGASTE PUNKTERNA SAMMANFATTADE
#
De immateriella resurserna i Haninge som belystes i denna workshop var främst
kontrastrikedomen, mångfalden av både natur, kultur och individ och de olika mentaliteter och
identiteter som Haninge rymmer. Det är en tillgång för kommunen men det är också dess största
utmaning.
#
Haninge kontrastrikt och mångfacetterat. Med Handens station som utgångspunkt
formulerades tankar om Haninge kommun som en kontrasternas kommun. Handens station är
både vacker med sitt läge på kanten av Rudan och ful med sitt stora plåthus som står som en
vägg mot övrig bebyggelse. Haninge har många kontraster.
Hav – Land, skärgård – skog, lantlig idyll – tätort med miljonprogram- villa områden. I Haninge
finns många kulturer och kommunen rymmer många nationaliteter.
#
Skärgården var central i denna workshop. Många öar och platser kring kusten lyftes. Intresse
visades också för att utveckla denna del av Haninge genom att locka fler bofasta till öarna och
byggandet av en sjöstad någon stans längs kusten runt Årsta havsbad.
#
Ett naturnära och odlande Haninge. I kommunen finns många naturreservat och en
nationalpark. Det finns också ett intresse för trädgård och odling vilket kom upp flera gånger
under workshopen. Detta är något som vi mött tidigare och som kanske kan vara en
utvecklingsbar profil för kommunen.
23
#
Det skrivande och kreativa Haninge. Haninge har haft flera kända profiler som arbetat, vistats
och bott i kommunen. Zorn, Ivar Lo Johansson, Fredrika Bremer och Strindberg för att nämna
några. Även detta har kommit upp på tidigare workshops. Hur kan Haninge omhänderta dessa
kulturella resurser?
#
Det kulturhistoriska arvet lyftes och det finns en rik historia i många delar av kommunen.
Gruvnäringen på Utö, fornlämningarna på Jordbro gravfält, jättegrytor från istiden i Vega,
militärbasen på Muskö m.m. Likaså finns gammal bebyggelse från olika tidsepoker som många
på workshopen ville bevara och utveckla. Slott och kyrkor utgör även det en kulturell resurs för
kommunen.
#
Drömkartan handlades främst om att vårda befintliga etablerade platser i kommunen. Smedjan,
Jordbro gravfält, Folkets park m.m. Det fanns också flera röster som talade om vikten av att
omhänderta olikheterna och mångfalden i kommunen. Årsta slott var en av de platser som man
önskade utveckla och förslag om att bygga cykelbana med belysning längs Dalarövägen framkom
också.
BESKRIVNING GENOMFÖRANDE AV W3
Inledning
Mötet inleddes med att Raymond Svensson, förste vice ordförande i kultur- och fritidsnämnden,
presenterade arbetet med det kulturpolitiska programmet som pågår i Haninge kommun just nu.
Därefter förklarades vad kulturella resurser innebär: materiella, immateriella, synliga och dolda.
Moment 1
Som uppvärmning fick deltagarna under cirka fem minuter arbeta utifrån kommunslogan ”Haninge,
inte bara skärgård”. Frågan löd. Om Haninge inte bara är skärgård, vad skulle du säga att det mer är?
Vad är det där andra? De fick arbeta individuellt och skriva ner på en lapp. Nedan följer en
sammanställning av vad som kom fram.
Haninge inte bara skärgård, utan även …
Mångkulturellt
Mångfalden av personer, kulturer och olika historier.
Historia
Från landsort utanför Stockholm till tätort med egen stadskärna / Tvätterier / Varje stationssamhälle
har sin egen historia / Mycket & intressant historia / Järnåldern
Natur & Odling
Natur, alla sjöar / Trädgårds & odlingshistoria / Odlingsland som stigit upp ur havet / 20
naturreservat / 1 nationalpark / Friluftsliv / Sjönära boenden / Tyresta Nationalpark / Dalarö
Kulturliv
24
Alla medborgare är kulturella varelser, de odlar, upplever och utövar kultur och är verksamma inom
olika konstformer / Kulturhus / Teaterliv, både att se och göra / Teater Roj & Ormen /
Haningekonstnärer
Möjligheternas kommun
Haningeandan / Nära till allt / Påverkas av närheten till Stockholm på gott & ont / En rad av
stationssamhällen / Stora småstäder / attraktiva boenden / sjönära boenden
Blandat
Småskaligheten / Skog, sjöar & hästar / Strindberg / Sörmlandsleden / Årsta Slott
Olika små samhällen
Moment 2
Huvudmomentet av workshopen bestod av att deltagarna fick arbeta med fysiska papperskartor och
märka ut och skriva upp kulturella resurser i kommunen. Under 20 minuter fick de arbeta med en
”nulägeskarta” och märka ut vilka kulturella resurser de såg att Haninge har idag. De ombads att
skilja på materiella och immateriella resurser. Arbetet utfördes i smågrupper med två till fyra
personer i varje grupp. Efter 20 minuter avslutades arbetet och samtliga grupper fick presenter sina
viktigaste iakttagelser av kulturella resurser. Sammanlagt skapades fyra nulägeskartor.
I dokumentationen har alla nulägeskartor sammanförts till en karta (Bilaga 3). Till detta finns även en
Excel-lista med de kulturella resurserna (Bilaga 2). Excel-listan innehåller även en fyragradig skala av
relevansgrad. De resurser som återkomma många gånger är markerade med A och sedan är det en
fallande skala till D för de resurser som bara nämndes en gång.
Moment 3
Efter att vi skapat nulägeskartorna och delat dessa med varandra fick deltagarna ytterligare en karta
för att fylla i hur de önskar att de kulturella resurserna ska omhändertas, vad som ska utvecklas och
vad de ser som viktigt. Vi kallar den för ”drömkartan”. Arbetet utfördes i samma grupper och efter
15 minuters fick alla redogöra för sina viktigaste punkter.
25
KARTLÄGGNING AV KULTURELLA RESURSER I HANINGE
SAMMANSTÄLLNING AV WORKSHOP MED
KULTUR- och FÖRENINGSLIVET (W3)
Tema:
Kulturella resurser i Haninge
Metod:
Grupparbete med mapping
Plats:
Haninge Kulturhus
Tid:
19 november 18:00-21:00
Deltagare:
30 personer
Mötesledare:
Marie Bergdahl & Markus Emilsson, MB kulturpartner
KORT SAMMANFATTNING
Huvudmomentet i workshopen bestod i att deltagarna fick arbeta med fysiska papperskartor och
märka ut kulturella resurser som de såg att Haninge kommun rymmer. Det fick även göra en
”drömkarta” som målade upp hur de önskade att det skall bli i kommunen. Det var en positiv
atmosfär och deltagarna jobbade flitigt med att märka upp kulturella resurser på kartorna och delade
sedan generöst sina tankar.
NULÄGESKARTA
#
Återkommande resurser som lyftes var det mångkulturella Haninge, skärgården, skog och natur
samt Haninges historia. Dessa fyra teman känner vi igen från andra träffar vi haft. Det finns en
stor kärlek till kulturhistoriska byggnader som många ser som viktiga och som man bör stötta
och utöka aktiviteten kring. Exempel är gamla Folkets hus i Handen, Kulturparken, Kyrkskolan,
Jordbro gravfält, alla slott och kyrkor.
#
Som immateriell resurs belystes atmosfären av att människor engagerar sig i Haninge. Det finns
intresse och vilja i Haninge. Sportintresset är stort men kultur är också en levande aktivitet hos
medborgarna.
#
Det fanns en upplevd problematik kring att hitta lediga lokaler. Föreningslokaler, festlokaler,
ateljéer saknas. Det fanns även ett uttalat missnöje med att kommunen inte släppte till med
lokaler som ändå stod tomma.
DRÖMKARTA
#
Med arbetet av ”drömkartan” så var det många som tyckte att man måste vårda och
omhänderta det som finns, skydda viktiga byggnader och verksamheter. Kulturparken och gamla
Folkets hus i Handen återkom många gånger. Jordbro kultur- och föreningshus likaså.
#
Ljust och levande på kvällen. Flera röster handlade om att Haninge ska vara tryggt och att det är
viktigt med ljus. Ormteatern vid Rudan lider av dålig belysning t.ex.
26
Man önskar även att det hände mer på kvällen och natten i Haninge. Kvällsöppna caféer och
restauranger och annat som gjorde samhällena i kommunen levande efter klockan 19-20-tiden.
#
Några deltagare lyfte vikten av attraktiv arkitektur. Fasaderna ska vara varierande och levande
och husen ska byggas så att man knyter ihop ute med inne (t.ex. öppna lösningar och
uteserveringar).
#
Lokaler måste finnas till föreningar om det ska fortsätta vara ett blomstrande föreningsliv. Både
föreningslokaler och festlokaler är viktiga och de får inte vara för dyra. Jordbro kultur- och
föreningshus ses som viktigt men lokalerna måste vara oömma. Flera skeptiska röster kring att
bygga ett nytt prestigebygge.
#
En viktig del i drömkartans immateriella resurser vara att kommunen attraherade och
rekryterade intresserade och kunniga kulturpolitiker, samt att Haninge hade en nationell
dragningskraft för kulturintresserade.
ANALYS… möjligheter att arbeta vidare på
Skärgård och vatten är centralt i Haninges geografi men även i människors uppfattning som kulturell
resurs. Olika teman på vatten och användande av vatten som framkommit är exempelvis dykcenter,
snorklingsled, Rudan, rent vatten i Tungelsta där det funnits många tvätterier, öarna, marinförsvaret
m.m.
Vi frågade vad som gjorde Haninge skärgård så speciell i jämförelse med norra Stockholms skärgård
eller andra skärgårdar som finns längs vårt avlånga kustrika land. Svaret var lite trevande och luddigt.
En viktig fråga att arbeta igenom är vad är det som gör Haninge skärgård så intressant förutom att
det är skärgård? Är det en äventyrlig skärgård för unga och gamla? Är det kanske Sveriges närmaste
skärgård i termer av många båtförbindelser som gör det lätt att ta sig ut bland öar och skär? Att alla
känner att de har tillträde och kan ta del av skärgården? Det centrala temat med vatten borde kunna
utvecklas i hela Haninge. Kanske kan man använda sig av vatten för att kommunicera skärgård även
på fastlandet, fontäner, vattenleder m.m.
Historien i Haninge är rik och lång. Det finns både immateriella och materiella värden och platser att
lyfta och det finns många personer med vilja och lust inom fältet. Samtalet landar dock ofta i att
vårda det man har och göra mer av det man redan gör. Det är bra men det finns också en
problematik i det då Haninges historia nödvändigtvis inte känns relevant för alla. En utmaning som
Haninge har är att det är många som flyttar in till kommunen från andra delar av Sverige och världen.
Man delar inte samma historia, kanske inte heller seder, bruk eller språk. Det skapar specifika
utmaningar för Haninge när man vill förmedla och skapa intresse för kommunens historia. Hur skapar
man intresse och kommunicerar kommunens historia och traditioner?
Mångkulturella Haninge ser vi som den största och kanske mest utmanande kulturella resurs som
kommunen besitter. Det är även tydligt i samtalen att mångkulturen är den främsta resursen
samtidigt som man inte vet hur den ska omhändertas. Det finns en problematik i omhändertagande
och utbyte. Hur för man dialog? Hur bjuder man in? Vilka känner sig manade att komma? Hur
kommunicerar man i samhällen som har stor dynamik i seder, bruk och många olika språk? En fråga
som vi ställer oss är hur långt man kommer med en medborgardialog? Språkbarriär, kulturskillnader,
klasstillhörigheter och upplevd medborgaridentitet kan vara stora utmaningar om man ska ta sig till
ett möte för att föra en dialog. Vad kan man göra istället, som känns relevant och intressant för alla
medborgare i Haninge? Aktiviteter som kan förena? Görandet praktik kan vara en framkomlig väg för
Haninge att förena och skapa erfarenhetsutbyten mellan de olika grupper som finns.
27
Haninges olika identiteter och områdesindelningar har lyfts flera gånger. Det finns öbor, Handeninvånare, de som bor i Vegastaden, Västerhaninge- och Tungelsta- invånare, Jordbro-bon. Alla har de
sina områdesidentiteter. Samtidigt pratar man om Haningeandan som något gemensam men som vi
fått olika förklaringar på vad det innebär. Det skulle vara intressant att mejsla fram och renodla de
olika identiteterna i Haninge och se vad det är och lyfta dem som unika och olika. Hur kan dessa olika
identiteter berika varandra? Hur skapar man samband och gemenskap mellan dem? Kan görandets
praktik vara intressant även i ett sådant arbete?
BESKRIVNING GENOMFÖRANDE AV W3
Inledning
Mötet inleddes med en presentation av arbetet med det Kulturpolitiska program som tas fram i
Haninge kommun just nu. Följande frågor ställdes: Varför ett kulturpolitiskt program? Hur ser
tidsplanen ut? Vad innebär den kulturpolitiska stegen? Hur arbetar vi med kartläggning av kulturella
resurser? Vad är syftet med kvällens möte?
Moment 1
Som uppvärmning fick deltagarna under cirka fem minuter arbeta utifrån kommunslogan ”Haninge,
inte bara skärgård”. Frågan löd: Om Haninge inte bara är skärgård, vad skulle du i kort sloganformat
säga att det mer är? Vad är det där andra? De fick arbeta individuellt och skriva ner på en lapp vad de
såg att det där andra var. Nedan följer en sammanställning av vad som kom fram. De är indelade i
fem huvudkategorier som var återkommande: mångkulturellt, historia, natur, kulturliv,
möjligheternas kommun och blandat.
Haninge inte bara skärgård, utan även …
Mångkulturellt
Många olika kulturer/Möt hela världen i Haninge / En kulturell smältdegel / Möten över gränser /
Många nationaliteter
Historia
Gammal historia / Jordbro gravfält / Årsta Slott / 10 000 år av historia
Natur
Stora skogar / Dåliga vägar / Tyresta Nationalpark / Nationalpark och skog / Vacker natur
Kulturliv
Rikt kulturliv, avspänd livsstil / Mycket teater / Snart tre kulturhus / En skapande befolkning /
Engagerade ideella föreningar / Musikskola
Möjligheternas kommun
En framtidskommun där vi alla får plats / Plats med många möjligheter / Variation och mångfald / En
splittrad kommun med sociala ekonomiska klyftor / Handen på hjärtat i Stockholm / Kommunen med
alla förutsättningar och möjligheter för alla / 25 min från Stockholm / Nära Stockholm, nära till allt
Blandat
28
Stora gårdar och hästar / Dåliga lekplatser / Stora industriområden / Lokala matproducenter /
Badmöjligheter / Pendeln
Moment 2
Huvudmomentet av workshopen bestod av att deltagarna fick arbeta med fysiska papperskartor och
märka ut och skriva upp kulturella resurser i kommunen. Under 30 minuter fick de arbeta med en
”nulägeskarta” och märka ut vilka kulturella resurser de såg att Haninge har idag. De ombads att
skilja på materiella och immateriella resurser. Arbetet utfördes i smågrupper med fyra till fem
personer i varje grupp. Efter 30 minuter avslutades arbetet och samtliga grupper fick presenter sina
viktigaste iakttagelser av kulturella resurser. Sammanlagt skapades åtta nulägeskartor.
I dokumentationen har alla nulägeskartor sammanförts till en karta (bilaga 3.) Till denna finns även
en Excel-lista där de kulturella resurserna som togs upp är listade (Bilaga 2). Excel-listan innehåller
även en fyragradig skala av relevansgrad. De resurser som återkommer många gånger är markerade
med A och sedan är det en fallande skala till D för de resurser som bara nämndes en gång.
Moment 3
Efter att vi skapat nulägeskartorna och delat dessa med varandra fick deltagarna ytterligare en karta
för att fylla i hur de önskar att de kulturella resurserna ska omhändertas, vad som ska utvecklas och
vad de ser som viktigt. Vi kallar den för ”drömkartan”. Arbetet utfördes i samma grupper och efter
30 minuter fick alla redogöra för sina viktigaste punkter.
Vi efterfrågade också att deltagarna tog ut svängarna och önskedrömde lite… vad skulle Haninge vara
då? Detta var svårt för många som inte ville lämna det omhändertagande spåret. Några av de saker
som nämndes vara dock en skulpturpark i Vendelsö bygdegårds trädgård samt båttrafik på Dreviken.
29
KARTLÄGGNING AV KULTURELLA RESURSER I HANINGE
SAMMANSTÄLLNING AV WORKSHOP MED
UNGDOMAR 13-23 år (W4)
Tema:
Fina & Fula platser i Haninge
Metod:
Grupparbete med mapping
Plats:
Lakeside, Handen
Tid:
21 november 16:00-18:00
Deltagare:
15 st. 13-23 år, majoriteten mellan 16-19 år
Spridning:
Deltagare från Brandbergen, Västerhaninge, Handen, Huddinge och Tyresö
Mötesledare: Markus Emilsson, MB-kulturpartner & Rebecka Wigsén, Speak APP
KORT SAMMANFATTNING
#
I arbetet med fina och fula platser blev det tydligt att denna grupp av ungdomar inte rörde sig i
så stora delar av kommunen utan höll sig ofta till sitt absoluta närområde. Endast en av femton
deltagare brukade besöka skärgården där sommarhuset låg. Övriga hade ingen relation till
skärgården, vissa kände inte ens till att det fanns en skärgård i Haninge.
#
Platser man inte gillade handlade mycket om att det var smutsigt, skräpigt och nedgånget.
Brandbergen återkom flera gånger som grått, trist och mörkt. ”Man borde måla Brandbergen i
glada färger och ha mer ljus så det känns tryggt”, sa flera av deltagarna.
#
Platser man gillade var de som fått omsorg och där det fanns natur eller aktivitetsmöjligheter.
Tyresta gård, Gudö, fotbollsplanerna i Brandbergen och Rudan-området var fina platser.
Ungdomsgårdarna är centrala och mycket omtyckta. Flera målade upp en stolt bild över sin
ungdomsgård med bra personal, sköna människor, mysig inredning, blommor och färg. Haninge
kulturhus var inte mysigt. Stelt, trist och inga andra som hängde där. ”Fritid” tycks till stor del
handla om att umgås med sina kompisar och då är det roligare att hänga utanför videobutiken
vid Haninge centrum än att vara på Kulturhuset.
#
”Vi vill ha bio och McDonalds”, svarade flera på frågan om vad man önskade sig. Mer blommor,
belysning och färger var också viktigt. Deltagarna önskade också fler matställen och ett
internetcafé som man kunde umgås på. Ett äventyrsbad någonstans i Haninge, förslagsvis vid
Torvalla, stod också på önskelistan.
#
Känslan efter mötet var att många bryr sig om sitt närområde och känner stolthet över sin plats
men man vill inte vara utan storstadsidentiteten. Mycket av önskemålen handlade om att man
ville ha samma saker som i Stockholm. Bio och McDonald, Taco Bell och KFC. Det finns en tydlig
längtan efter en storstadsidentitet. Samtidigt så uppskattas Rudan mycket och även Tyresta och
Gudö naturområden sågs som tillgångar, kanske främst under sommaren när bad och
utomhusaktiviteter är lätta att genomföra.
30
BESKRIVNING GENOMFÖRANDE AV W4
Inledning
Mötet inleddes med en presentation av Speak APP av Rebecka Wigsén följt av en förenklad
presentation av arbetet med det Kulturpolitiska program som pågår i Haninge kommun just nu. Vi
tittade även på den kulturpolitiska stegen och ringade in vart vi befann oss på den för att tydliggöra
att detta möte syftade till att informera och samla information.
Moment 1
Det gemensamma arbetet startades upp genom att vi tillsammans tittade på bilder från olika delar av
Haninge och resonerade om hur de kände inför platserna. Valda bilder var bland annat från Jordbro
centrum, Poseidons torg, Handenterminalen, Rudan, Haninge kulturhus. Samtalet var lite trevande
till en början och många av kommentarerna handlade om att platserna var smutsiga. Både Poseidons
torg och Jordbro centrum var platser som förknippades med skräpighet. Rudan var en uppskattad
plats men Handenterminalen dissades fullständigt. Smutsigt, bullrigt och luktar illa, vissa delar stinker
(”pisstrappan”). Ingen av deltagarna brukade besöka Haninge kulturhus förutom en som uppskattade
att gå in på konsthallen för att se roliga saker samt ytterligare några som varit där någon gång för ett
föreningsmöte. Orsaken till att man inte gillade kulturhuset var att inga andra är där och det känns
stelt och trist.
Som vid övriga workshops lyfte vi kommunens slogan, ”Haninge, inte bara skärgård”, och frågade vad
Haninge är mer än skärgård. Frågan var omöjlig att besvara då ingen kände igen slogan och det kom
också att visa sig att 14 av 15 deltagare inte hade någon som helst relation till skärgården. Vissa
visste inte ens om att det fanns en skärgård i Haninge.
Moment 2
Huvudmomentet av workshopen bestod av att deltagarna fick arbeta med fysiska papperskartor och
märka ut och skriva upp fina och fula platser i Haninge. Under fina platser ingick platser som man
tyckte om att vistas på, platser där det var roligt och där man trivdes. Fula platser inkluderade platser
man inte gillade, tyckte hade en otrevlig känsla eller upplevdes obehagliga. Under 30 minuter fick de
arbeta i grupper om 3-4 personer med en ”nulägeskarta”. Efter det samlades grupperna och delade
sina iakttagelser.
I redovisningen blev det tydligt att ingen av deltagarna rörde sig så mycket i kommunen utan man var
på samma plats och ofta i sitt absoluta närområde. Ungdomsgårdarna var av mycket stor betydelse
och många var stolta över sina gårdar och ägnade större delen av sin lediga tid där. Andra fina platser
var Vegabaren, fotbollsplanerna i Brandbergen, Årsta Havsbad, Gudö naturområde, Årsta slott och
Rudan. Fula platser var bland annat Brandbergen, Handen station, Jordbro centrum.
Moment 3
Under 10 minuter fick deltagarna sätta lappar på kartan för vad som skulle göra Haninge bättre.
Detta redovisades sedan för alla. På önskelistan stod rent, snyggt, mer färg, mer blommor och
planteringar i hela Haninge. Det behövs fler matställen och caféer. Internetcafé där man kunde
träffas och ett äventyrsbad någonstans i Haninge, förslagsvis vid Torvalla. Bio togs upp av flera och
man önskade McDonalds både i Brandbergen och i Västerhaninge.
31
Avslut
Efter workshop samlades vi i caféet på Lakeside för att käka pizza och snacka om allt möjligt.
32
Bilaga 2.
Fint och fult i Haninge
Genom att besvara frågorna nedan om vad du tycker är unikt med Haninge bidrar du i
arbetet med att utveckla kommunen. Passa på att ge oss dina synpunkter!
Svaren används som ett underlag för det fortsatta arbetet med ett kulturpolitiskt
program och utvecklingen av den regionala stadskärnan.
Svara senast den 12 november.
Om dig som svarar
Jag är...
tjej/kvinna
kille/man
annat/vill inte ange
Min ålder är...
0-17 år
18-39 år
40-64 år
65 år +
33
Jag... (välj ett eller flera alternativ)
bor i Haninge
arbetar/studerar i Haninge
besöker Haninge
Din bild av Haninge
Vilka fina platser tycker du finns i Haninge?
Vilka fula platser tycker du finns i Haninge?
Vad är du särskilt stolt över i Haninge?
34
Vad tycker du är Haninges identitet?
Vad brukar du visa släkt och vänner i Haninge?
Vad gör du på fritiden i Haninge?
Vad saknar du att kunna göra och uppleva i Haninge?
Tack för din medverkan!
Dina svar är värdefulla i arbetet med att utveckla Haninge kommun.
Nyfiken vad andra svarat?
I början av december redovisas en sammanställning av de inkomna svaren på
haninge.se/kultur
35
Bilaga 3.
Ordmoln Fint och fult i Haninge
Under hösten 2013 genomförde Haninge kommun webbenkäten ”Fint och fult i Haninge”.
Genom att besvara sju korta frågor kunde boende, arbetande, studerande och besökare i
Haninge dela med sig av sin syn på kommunen. 279 personer deltog och gav sina unika
svar.
Svaren på varje fråga illustreras i ett ordmoln med de 25 vanligast förekommande orden. Det
ord som förekom flest gånger i svaren är störst.
Ordmoln 1: Fint i Haninge
Ordmoln 2: Fult i Haninge
36
Ordmoln 3: Stolt över i Haninge
Ordmoln 4: Haninges identitet
37
Ordmoln 5: Visa släkt och vänner
Ordmoln 6: Gör på fritiden i Haninge
38
Ordmoln 7: Saknar att göra och uppleva
39